Pråmar kan dubbla Vänersjöfarten

Hamnen i Göteborg vill öka godsvolymerna och det innebär fler inrikestransporter till och från Göteborg. Men det är trångt på spåren och på vägarna. Därför har man gjort en studie som visar att transporterna på Göta älv kan fördubblas genom att starta trafik med pråmar. Studien har gjorts på uppdrag av Västra Götalandsregionen och de västsvenska kommunerna.

Pråmarna skulle drivas med naturgas och kan på sikt ta hand om 700 000 lastbilslaster gods årligen. Det ska jämföras med de 500 000 lastbilar som rullar på E45 idag. På varje tur kan fraktas sammanlagt 480 containrar – 240 till Vänersborg och lika många vidare till Kristinehamn. Motsvarande last kan följa med på återvägen.

Lasten skall gå i containers. Det är mer än fem år sedan det gick containers reguljärt över Vänern.

Pråmarna skulle drivas av sk pushers. En pusher är en slags bogserbåt som knuffar pråmen framför sig i stället för att dra den. Hopkopplade blir pråmen och pushern som ett fartyg. Systemet används förutom på kontinenten även i stor omfattning med specialtransporter över hela världen. En pusher kan hantera flera pråmar och behöver alltså inte ligga still och vänta på lastning eller lossning av pråmarna.  

Dock finns ett hinder. Push barge-båtarna är klassade för trafik i inlandsfarvatten, ett begrepp som inte finns i Sverige.

Utredaren Bertil Arvidsson tror inte att det möter några hinder. – Det krävs en formell förfrågan hos EU om att ansluta de vattnen till inlandsfarvattensystemet. Men det är inget problem. Med all respekt för Vänern, den kan inte jämföras med Biscaya.  

Ekot: Ny älvpendel ger miljövinst

Västnytt: Planer på pråmtrafik på Vänern

Lidköpingsnytt: Gods på Vänern alternativ till E20

TTELA: Trafik på älven föreslås

Mattias, jag tror att det i grund och botten handlar om värderingar. I USA vill man inte att skattebetalarna ska subventionera godstransporterna. Det är bara personbilstrafiken som får subventioneras. Istället får godskunderna själva betala vad det kostar, och därmed blir godståg på järnväg en stor och lönsam bransch. Warren Buffet är en av världens rikaste människor och han investerade 34 miljarder dollar i BNSF förra året. BNSF är USAs näst största järnväg.

MSNBC: Buffett buying Burlington Northern railroad 
Billionaire investor makes $34 billion bet on the U.S. economy's future

Problemet med tung godstrafik på väg är inte bara slitaget utan även trafiksäkerheten och energiförbrukningen. I vart tredje dödsfall är en tung lastbil inblandad. Tåg är energisnålt och kan gå på diesel, biobränsle eller el, medans den tunga vägtrafiken tycks gå så gott som uteslutande på diesel. Det finns till och med lok med ackumulatordrift.

Beträffande skogssektorn så kan man ju köra timret med kombitrafik. Sveaskog vill fördubbla sina virkestransporter med tåg. Källa Forum Sveaskog nr 5 2008, sidan 3.

Fram till sjuttiotalet var flottning en viktig transportform, se figur. Enligt Sveaskog gjorde ett stort svinn, reglerade älvar och krav på att avverkningen måste kunna ske året om att man gick över till lastbilar. Men alla älvar är inte utbyggda, och jag förstår inte varför svinnet skulle minska genom att gå över till lastbilar. Det skulle vara svårt att fatta samma beslut idag, 40 år senare, när vi tänker mer på energiförbrukning och andra nackdelar med omfattande vägtrafik.

Svensk Sjöfarts Tidning: Mer sjöfart på Göta Älv sparar pengar och miljö

Artikeln går inte in på frågan om att Vänern är för stor för att klassas som inlandsvattenväg. En tanke som slår mig är om askmolnet i flygtrafiken kan stå som modell? Är väderprognosen dålig så får inlandsvattenbåtarna stanna kvar i hamn.