Ecoprofile

Nytt miljöprogram i Stockholm

Mikael Lindell — Fri, 03 Feb 2012 08:52:20 +0100

Minskad energiförbrukning, mer cykling och bättre skydd av vatten- och grönområden. Det är några av punkterna i Stockholms stads nya miljöprogram som antogs måndags. Det nya miljöprogrammet innehåller sex övergripande inriktningsmål, under dessa finns 29 detaljerade delmål och indikatorer som visar utvecklingen i staden. Programmet gäller mellan 2012 och 2015.

– Jag är mycket glad över att Stockholms stads kommunfullmäktige har valt att rösta igenom detta nya ambitiösa miljöprogram. I det nya miljöprogrammet ställer vi bland annat Sveriges tuffaste krav på energiförbrukning i nybyggda hus, vi ska arbeta för mer cykling och skydda våra vatten- och grönområden säger stadsmiljöborgarråd Per Ankersjö (C).

De sex inriktningsmålen som identifierar vilka områden staden ska prioritera är:

Miljöeffektiva transporter
Giftfria varor och byggnader
Hållbar energianvändning
Hållbar användning av mark- och vatten
Miljöeffektiv avfallshantering
Sund inomhusmiljö

Redovisas kontinuerligt på Stockholms miljöbarometer
Alla intresserade kan följa arbetet med att nå målen då de redovisas på stadens webbplats med en miljöbarometer. På miljöbarometern redovisas även data om miljösituationen i Stockholm.

Miljöprogrammet på miljöbarometern

10 frågor till Lotta Brändström, ny VD på Göteborg Energi

Johan Erlandsson — Thu, 02 Feb 2012 10:51:23 +0100

Jag har de senaste åren uppmärksammat att Göteborg Energi har haft ett sätt att se på sin energimix som varit minst sagt förskönande. När de förra vintern i kostsam kampanj gick ut och sa att de hade "miljövänlig" fjärrvärme tyckte jag att det fick vara nog, så jag anmälde till Konsumentverket och Reklamombudsmannen. Kampanjen blev fälld i båda instanser. Sedan oktober 2011 har Göteborg Energi ny VD, Lotta Brändström. Hon var vänlig nog att ta emot mig så jag kunde ställa några frågor om bolagets miljöprestanda och framtida miljökommunikation.

Hur bra miljöprestanda har Göteborg Energi jämfört med andra energibolag?

I det korta perspektivet är vår elproduktion och fjärrvärmeproduktion bra då vi i hög grad tar tillvara på spillvärme, samt ha utvecklat systemet från starkt oljeberoende till bättre bränslen.

I det långa perspektivet så behöver vi göra stora förändringar då dagens spillvärme inte kommer finnas i det fossilfria samhället (raffinaderierna till exempel). Elproduktionen måste också bli förnybar med mer vindkraft, men även sol.

Vad är din syn på att räkna med marginalel?

Klimatfrågan är en global fråga. Man ska ha med det perspektivet. Men samtidigt är vi ett kommunalt bolag, så vi ska göra åtgärder lokalt. Vi kan inte vänta på vad de gör i Tyskland osv. Man måste ha med både det globala och det lokala perspektivet.

Är fjärrvärmen från Rya kraftvärmeverk spillvärme eller ska den bära sin andel av utsläppen?

Vi jobbar med branschen i den här frågan. Alla har redovisat på olika sätt tidigare. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme kom ut med ny beräkningsstandard i december, och vi har nu antagit detta sätt att räkna på kraftvärmeproduktion och avfallsförbränning. Värmen tar en större del av kakan nu än vad vi räknade med tidigare. Detta skapar drivkrafter till förändring.

Spillvärmen från raffinaderierna kommer inte finnas 2030.

Hur ser Göteborg Energis plan ut för att bli fossilfri?

Vi gör ett stort strategiarbete nu. Vilket ansvar ska vi ta inom värme, el och transporter? Hur mycket ska vi producera själva? Hur mycket ska vi köpa in? Kommer kosta många miljarder att ställa om. Vi kommer ha en strategidag med styrelsen 28 februari. Mer vindkraft ska vi ha. Biogasen är viktig för transporterna.

Vi behöver göra rätt så mycket.

Hur ser den framtida naturgasförsörjningen ut?

Den frågan passar jag på så länge, den skriver jag upp att jag ska ta reda på.

Vilka insatser görs inom energieffektivisering?

Vi gör energianalyser och arbetar med individuell mätning, men vi kan göra oändligt mycket mer. Problemet är att det är korta återbetalningstider som gäller. Vi skulle till exempel kunna ha affärsmodeller där vi och kunden delar på vinsterna från energibesparingen. Bolaget har inte gjort så mycket inom detta område tidigare eftersom fjärrvärmen har ansetts vara grön. Det kommer bli ökad press på el- och energifeffektivisering generellt i samhället. Vi måste hänga med, för andra kommer gå om annars.

Vad kan göras för att få ner energiförbrukningen mer radikalt, och vilka aktörer bör agera?

Det är lättare att jobba med energibesparing i industrin än i befintliga bostäder. Individuell mätning är något vi kan jobba med. Vi frågar oss nu om vi ska ägna oss åt värme, och inte bara fjärrvärme. Till exempel bergvärme. Det är viktigt att ha ett systemtänk när det gäller värmeförbrukningen.

Är självförsörjning av energi något eftersträvansvärt? Inom vilka geografiska begränsningar i så fall?

Vi har pratat om det. Den behöver inte vara 100 %, men vi bör ta tillvara på lokala råvaror av robusthetsskäl. Sol kommer mer, men kommer ändå vara marginellt. Vindkraften är inte helt lätt med alla överklaganden.

Vad tycker du om förra vinterns annonskampanj?

Det var klantigt att använda ordet miljövänlig. Detta pratade vi om redan på den tiden jag jobbade på Eon. Där använde vi ord som miljöanpassad och miljösmart.

Hur ska Göteborg Energi kommunicera miljöprestanda i framtiden?

Vi ska vara transparenta. Vi ska räkna på utsläpp med modeller som är trovärdiga och vedertagna. Vi ska prata både om det som är positivt och det som är negativt. 2030 är ett årtal som ligger tillräckligt nära i tiden för att vara greppbart när vi sätter upp våra målpunkter. 2050 är för långt bort.

Min Kommentar

Jag tycker att det är mycket glädjande att höra att Göteborg Energi inte längre ska se fjärrvärmen från fossileldade kraftvärmeverk som helt utsläppsfri. Jag slängde ett öga på Svensk Fjärrvärmes beräkningsrekommendation, som Göteborg Energi ska börja använda, men jag kunde tyvärr inte utläsa tydligt hur allokeringen blir i praktiken. Det är alltså inte säkert att fjärrvärmen kommer bära en så stor del av utsläppen trots allt. På Göteborg Energis hemsida redovisas fortfarande fjärrvärmen från det fossileldade Rya Kraftvärmeverk som spillvärme, dvs. utsläppsfri.

Svensk Fjärrvärmes rekommenderade beräkningsmodell

http://www.goteborgenergi.se/Privat/Produkter_och_priser/Fjarrvarme/Miljo

Vi ska ha bästa slamdiskussionen någonsin!

Björn Eriksson — Mon, 30 Jan 2012 16:28:14 +0100

Nu släpps programmet för nationella konferensen Vatten Avlopp Kretslopp, Uppsala 22–24 mars 2012. Det är den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med små avlopp, VA-planering och dagvatten.

Jan Eliasson gästtalare: Vatten ur ett internationellt perspektiv

Rent vatten och fungerande sanitet är en av planetens viktigaste framtidsfrågor. Invigningsdagen sammanfaller med Världsvattendagen och då kommer Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och idag ordförande för WaterAid, att sätta den globala vattenfrågan i fokus.

Späckat program

På Vatten Avlopp Kretslopp möts Sveriges nationella aktörer, experter, förtroendevalda och kommuntjänstemän från hela landet. Hit kommer också AvloppsSveriges branschfolk för att presentera sina produkter i en stor utställning. Uppsala Konsert & Kongress är bokat i tre hela dagar!

– Deltagarna kommer för att ta del av nytänkande kommuners erfarenheter och kolla in ny teknik. De kommer också för seminarieprogrammet: där finns drygt 50 programpunkter i olika teman som ger chans till kompetensutveckling, diskussion och att knyta nya kontakter, berättar Anna Norström som är projektledare för konferensen. Ett tema är dagvatten, en fråga som blir allt mer angelägen när regnvädren blivit kraftfullare.

”Vi ska ha bästa slamdiskussionen någonsin!”

– Vi är trötta på att slamdebatten hela tiden upprepar sig, fortsätter Mats Johansson på Ecoloop som tillsammans med Erik Wannberg Winnfors på Tidskriften Cirkulation planerat temat om Resurshushållning och VA. Vi är överens om att avloppets växtnäring är en resurs, men varför kommer vi inte loss? Jag hoppas att diskussionen tänder till och att vi kommer vidare!

”Kommunala VA-Planer” – blir en utmaning för kommunerna

Alla kommuner ska enligt Vattenmyndigheternas Åtgärdsprogram ta fram VA-planer. Det ställer krav på nya arbetssätt, innebär komplexa beslut och leder till stora investeringar för både kommun och fastighetsägare.

– Vår bild är att behovet av kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte är stort och många kommuner arbetar parallellt med samma problemställningar, säger Anna Norström. Här har konferensen en viktig uppgift.

Uppskattad Avloppslördag för allmänheten

Den 24 mars öppnar mötesplatsen för allmänheten. 2011 års ”Avloppslördag” blev mycket välbesökt av fastighetsägare som ville få överblick över marknadens senaste lösningar för den som har enskilt avlopp. Här finns produkter för såväl sommarstugor som permanentboende.

Miljöbarometern visar hur Malmö mår

Kajsa-Stina Benulic — Fri, 27 Jan 2012 12:25:30 +0100

Nu kan alla malmöbor och andra intresserade följa utvecklingen i arbetet för att nå Malmös miljömål genom att besöka Malmös miljöbarometer på nätet. – Vi i Malmö har prisats för vårt miljöarbete om och om igen, men vi har massor kvar att göra och det är viktigt att veta att vi är på rätt väg. Miljöbarometern hjälper oss att hålla koll på miljötillståndet i Malmö, säger Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad.

På webbplatsen redovisas Malmös fyra övergripande miljömål med tillhörande detaljerade delmål och nyckeltal. Miljömålen antogs 2009 och ska vara uppfyllda år 2020.

Övergripande miljömål för Malmö stad:
• Sveriges klimatsmartaste stad
• Framtidens stadsmiljö finns i Malmö
• Naturtillgångar brukas hållbart
• I Malmö är det lätt att göra rätt

Smileys och trendpilar visar det aktuella miljöläget i Malmö, baserat på nyckeltalen för de olika miljömålen.

– Säkerheten i bedömningarna blir allt bättre med tiden eftersom fler nyckeltal tas fram och mer data kan redovisas för varje år som går, berättar Katrin Persson på miljöförvaltningen. Hon tror att Miljöbarometern kan bli ett riktigt bra hjälpmedel för skolelever, miljöorganisationer eller andra som snabbt vill få fram information om Malmös miljö.

Massor av intressant statistik över miljötillståndet finns att hämta, till exempel över luftföroreningar, miljöbilsinnehav och mängden ekologisk mjölk som säljs i Malmö.

– Det blir nog den enklaste vägen att få tillgång till uppgifter om miljön i Malmö stad, säger Katrin Persson.

Syftet med miljöredovisningen på nätet är att invånare, politiker och anställda ska kunna följa miljöutvecklingen i kommunen. På så sätt ökar insynen och delaktigheten i kommunens miljöarbete.

Här hittar du Malmös miljöbarometer.

Bilister ger mer plats åt kvinnliga cyklister

Erik Sandblom — Thu, 26 Jan 2012 11:52:12 +0100

Hur vi klär oss påverkar vårt eget beteende men också andras. Den hypotesen har testats i flera studier av hur bilister beter sig gentemot cyklister. Det visar sig att kvinnliga cyklister ges mer utrymme i trafiken, medan cyklister med hjälm ges mindre utrymme. Det har kommit att kallas Mary Poppins-effekten. Mary Poppins är en fiktiv barnflicka med magiska krafter. Klär man sig som henne kan man låna lite av hennes ovanliga förmågor.Studierna diskuteras på cykelbloggarna och några menar att man får mer utrymme om man har barn med sig på cykeln. Många är överens om att man får bättre bemötande på en upprätt cykel jämfört med en framåtlutad cykel med bockstyre.

En annan faktor som påverkar sämjan i Sverige är att det är olagligt att cykla på "bilvägen" när det finns cykelbana. Att bryta mot denna regel kan ibland reta upp bilister. Men cykelbanan är inte alltid det bästa alternativet för cyklister eftersom framkomligheten ofta är sämre och det kan vara många fotgängare där. Kanske skulle irritationen minska om regeln avskaffades och cykelbanorna förbättrades så att cyklisterna väljer att cykla där självmant. De flesta trafikanter vill uppfattas som trevliga och det är ofta en bättre drivkraft än ett detaljerat regelverk.

Trafikverkets säkerhetsdirektör Claes Tingvall säger ibland att vägtrafiken måste lära av järnvägens och flygets säkerhetstänkande. Där arbetar man med att eliminera den mänskliga faktorn så långt det är möjligt. Kanske borde man göra tvärtom inom vägsektorn och försöka framhäva mänskliga faktorn istället.

Foto Mikael Colville-Andersen/Copenhagenize

Cyklister med hjälm mer utsatta - Forskning & Framsteg
Ny brittisk studie visar att bilister håller större avstånd till cyklister utan hjälm.

Aggressiva bilister hotar oss cyklister - Newsmill
Träningscyklist: Problemet med aggressiva och vårdslösa bilister blir större för varje år. De senaste åren har jag varit nära att förlora livet flera gånger - ibland på grund av bilister med uppsåt.

Miljöpartiet vill avskaffa cykelbanetvånget - Ecoprofile
Cykelbanetvånget är ingen papperstiger. Cyklisten Andreas Grass fick böta 500kr efter att ha blivit påkörd av en bilist. Cyklisten hade inte hållit sig på cykelbanan eftersom han skulle göra en vänstersväng.

Drivers overtaking bicyclists: objective data on the effects of riding position, helmet use, vehicle type and apparent gender. Accident Analysis and Prevention
Finally, when the (male) experimenter wore a long wig, so that he appeared female from behind, drivers left more space when passing. Overall, the results demonstrate that motorists exhibit behavioural sensitivity to aspects of a bicyclist's appearance during an encounter.

Operational and Safety Impacts of Restriping Inside Lanes of Urban Multilane Curbed Roadways to 11 Feet or Less to Create Wider Outside Curb Lanes for Bicyclists. Florida Department of Transportation (PDF)
On average, motorists provided slightly more space when passing the cyclist who was not dressed in bicycle attire. Although it could not be determined why drivers provided more space for casually dressed cyclists, it is possible that motorists perceived less risk passing riders who were in bicycle outfit.

The Mary Poppins Effect? - Lovely Bicycle
The majority of the time, when a driver is rude to me or impatient with me, I am on my roadbike - which is odd, since I am faster on a roadbike than I am on an upright bike, and thus should be less "in the way."

The Mary Poppins Effect - The London Cyclist
After much careful observation it seems that the ‘MPE’ only takes effect while riding an upright bike, with no helmet, hair flowing in the breeze, skirt on and maybe a little heel. And then the road is your own. Traffic gives way, allows you room, even stops while you manoeuvre into a space. It slows down, allows you to pass and while stopped at traffic lights, delays while you get yourself off when the lights turn green. It doesn’t get cross if you weave in and out. On the contrary, it slows down if you make a small error and the traffic starts to move faster then you can. It lets you back in and it never shouts at you or raises a fist. Amazing!

The Mary Poppins Effect and Happy Helmets - Let's Go Ride a Bike
I think a helmet covered with pink and red hearts would contribute to the Mary Poppins Effect.

Blandstad, medbestämmande, 30 km/h, välisolerade hus, Megaloppis, minikretsloppspark, biodling och grisar -så ser Ekologisk Stadsdel Majorna ut

Johan Erlandsson — Wed, 25 Jan 2012 21:52:38 +0100

Igår var det avslutning på det treåriga dialogprojektet "Ekologisk Stadsdel Majorna", där Majborna skulle få säga sitt om hur de ville göra sin stadsdel ekologisk/hållbar. Den externa projektutvärderingen kunde inte med säkerhet säga att målen hade uppnåtts, men det finns väldigt mycket att lära av detta projekt.TV4 Göteborg var på plats:

Som majbo och Ecoprofil följde jag starten av projektet med stort intresse, och jag har under projektets gång både deltagit som medborgare och blivit anlitad för olika uppdrag. Igår hade jag återigen ett uppdrag, att berätta om projektets olika ämnesområden, om var det största intresset funnits samt mycket övergripande berätta om resultaten, hur majborna vill utveckla sin stadsdel i en hållbar riktning.

Det var ett späckat avslutningsprogram vi bjöds på och det finns massor att säga om projektet och vad som kommer hända nu. Men det blir en för mig övermäktig uppgift att berätta här, så jag nöjer mig med att nämna några av resultaten från projektet.

I förstudien nämndes dessa ämnesområden som en lämplig utgångspunkt för dialogprojektet:

Trafik
Energi (boende och transporter)
Utemiljö (allmänna ytor, framkomlighet, VA, träd)
Boende (energi, utemiljö, boinflytande)
Konsumtion (mat, kläder, elektronik)
Socialt (arbetslöshet, demokrati, kultur, barn och ungdom, mångfald, grönska)
Avfall (förpackningar)
Företagande (arbetsplatser och butiker)
Utbildning/skola

Under projektets gång ströks ämnet Utbildning/skola pga resursbrist (projektet fick bara en heltidstjänst men var beräknat för 2,5 tjänster). Däremot tillkom tre ämnen:

Stadsutveckling
Stadsjordbruk/biodling
Klimatanpassning

Med mina egna erfarenheter från att ha varit med i rätt många delar av projektet, samt genom att läsa slutrapportens bilaga, så har jag identifierat att det största intresset fanns kring dessa ämnen:

Trafik
Energi
Konsumtion/Avfall
Stadsutveckling
Stadsjordbruk/biodling

Trafik

Majorna behöver inte bli bilfritt, men bilen ska få en betydligt mindre framträdande roll. Fler och bättre cykelbanor, 30 km/h överallt där folk rör sig, färre bilparkeringar och fler cykelparkeringar.

Energi

I första hand handlar energidiskussionen om en satsning på att minska energiförbrukningen i Majornas energislösande hus. Energiförbrukningen bör mätas per person istället för per kvadratmeter (ingen större totalvinst om energibesparingar äts upp av att vi bor allt större). Ett förslag som diskuterades en hel del var att arrangera en tävling mellan fastighetsägare, vem är bäst på energifrågor? Samarbete med Göteborg Energi om småskalig energiproduktion lyftes också fram, GE är med på det.

Konsumtion/Avfall

Majborna älskar second hand, alla arrangemang som har med det att göra drar mycket folk. Megaloppis och "Värdens röj" bör fortsätta. Och det finns fler möjligheter att nyttja detta intresse för återbruk, till exempel genom en lokal minikretsloppspark eller grovsoprum med extra funktioner som verkstad och verktygsuthyrning. Mycket stort antal förslag om hur förpackningsinsamling kan förbättras.

Stadsjordbruk/biodling

Aktiviterna kring äppelträdsplantering, biodling och att få grisar till stadsdelen lockade många.

STADSUTVECKLING

Mycket populärt ämne, majborna vill verkligen vara med och utveckla sin stadsdel. Blandstad är mycket viktigt -gör inte om butikslokaler i markplan till lägenheter! Externa köpcentrum utarmar lokalhandeln. Det saknas idrottshall och sportaffär i Majorna. Ska Stena och Fiskhamnen verkligen få ockupera central och attraktiv älvstrand, med all trafik de drar med sig? Oscarsleden är en barriär för åtkomsten till älven -kan den grävas ned/överdäckas eller kan vi bygga ekodukter? Tydligt nej till höga hus. Den relativt låga bebyggelsen är en orsak till varför Majorna är så trivsamt. Förtätningsfrågan problematisk -fler bostäder behövs med ingen vill ge upp grönytor.

Det jag själv tar med mig från detta projekt är framförallt känslan av att kunna vara delaktig i utvecklingen av staden och stadsdelen. När vi arrangerade workshops där både majbor, politiker, tjänstemän och experter fanns på plats kunde jag känna att här är vi alla med och bidrar med kreativa idéer om hur olika problem ska lösas, och möjligheter tillvaratas. Jag fick känslan att det är ju så här det ska vara, det är det här som så kallad "närdemokrati" handlar om. Nicklas Sjöström, som är ordförande i stadsdelsnämnen, berättade om att när de (politikerna) själva bjuder in till informationsmöten så är det ofta i ett aktuellt ämne där beslut redan är tagna och där det finns mycket ilska... Och blir det så kan jag verkligen förstå att man inte vill ordna så många medborgarträffar. Jag tror att den workshopform vi använde skulle kunna anammas mycket mer. Att under trevliga och återkommande former bjuda in denna mix av aktörer och ge alla möjlighet att bidra med lösningar. Jag tror det skulle skapa en bättre relation mellan medborgare och politiker, och ge de boende en större känsla av delaktighet i utvecklingen, och förståelse för de dilemman som politiker ställs inför. Många frågor, eller kanske de allra flesta, handlar om målkonflikter och kompromisser.

Angående att det inte gick att bedöma om målen uppfylldes eller ej berodde på att projektmålen var mycket allmänt beskriva och inte kvantifierade. De var i formen "öka kunskapen och engagemanget i miljöfrågor hos de boende i stadsdelen", vilket är väldigt svårt att utvärdera. En del i publiken menade att det inte är möjligt att sätta mätbara mål i den här typen av projekt, men utvärderaren vidhöll att när det är offentliga medel som hanteras (som kunde gått till annat samhällsnyttigt) så är det väldigt viktigt att man är så tydligt som möjligt med vad som ska uppnås. Jag får nog hålla med om detta, men tror samtidigt att detta var väl investerade pengar. Det finns många lärdomar att dra från projektet för framtida stads- och stadsdelsutveckling.

Livet vid civilisationens slut

David Jonstad — Wed, 25 Jan 2012 10:38:32 +0100

Går det att skriva hoppfullt om civilisationens kollaps? I min nya bok Kollaps – Livet vid civilisationens slut har jag gjort ett försök.Äntligen kan jag sätta punkt för ett två år långt skrivprojekt om hur civilisationer uppstår och hur de faller samman, inklusive vår egen industriella civilisation.
Det är både en befriande och lite skrämmande känsla att ha skrivit denna bok.
Befriande för att jag kan vara uppriktig med vad jag tror att vi är på väg in i för typ av framtid. Att jag slipper hålla upp den där professionella optimistfasaden av att vi nog kommer att lösa alla kriser som vi befinner oss i, bara vi blir fler som kämpar lite hårdare, bara vi kommer upp med lite nya lösningar.

Känslan är också skrämmande eftersom en samhällelig kollaps inte är något populärt budskap att leverera och som därför lär mötas med stor fientlighet, åtminstone bland vissa.

Mycket av boken går visserligen ut på att avdramatisera fenomenet kollaps. Det är ingen apokalyps som vi är på väg mot. Kollapsen är en krypande process där vi successivt får lära oss att leva med en lägre nivå av komplexitet. En av grundidéerna i boken är nämligen denna:

Civilisationer växer fram genom att pressa allt mer resurser ur sin egen och andras mark. Men priset för detta är att komplexiteten i samhället växer. Specialiserad produktion kan ge mer varor per arbetad timme. Men ju mer specialiserad produktionen blir, desto mer avancerad måste infrastrukturen som länkar ihop de olika produktionsenheterna vara. För att ta ett annat exempel: ska du kunna ta resurser av andra kräver det en omfattande organisation för handel alternativt en mäktig armé. Också det leder till ökad komplexitet.

Problemet uppstår när detta system är så omfattande och kostsamt att underhålla att man ständigt måste addera nya lager av komplexitet bara för att få hjulen att fortsätta snurra. Eller som det heter i Alice i underlandet: Du måste springa fortare och fortare, bara för att stå kvar på samma ställe.

Det är i den här situationen som samhället blir känsligt för störningar och – visar åtskilliga historiska exempel – riskerar att drabbas av ett sammanbrott. Utlöst av att någon viktig resurs, exempelvis energin, börjar sina. Samhället faller helt enkelt ihop under sin egen tyngd och rasar ner till en lägre nivå av komplexitet. En nivå som går att upprätthålla med de resurser som finns tillgängliga.

Vår civilisation befinner sig just i detta läge: vi adderar nya lager av komplexitet för att hålla skutan flytande; genom att desperat få fatt i de sista oljereserverna på jordens yta, skitsamma hur stora riskerna med djuphavsborrningar är. Eller försöker låna upp ännu mer pengar för att den globala skuldbubblan inte ska spricka.

Min ambition har varit att skriva en bok om kollapsen som man inte blir rädd av att läsa, faktiskt en hoppfull bok. Jag vet inte om jag har lyckats, men det längsta kapitlet handlar inte om vår civilisations kris, eller om ödet för romarriket eller mayaimperiet, utan om framtiden, om hur vi kan bygga beredskap för de radikala förändringar som vi oundvikligen kommer att uppleva. Både på ett mer personligt plan och ett samhälleligt. Det är också det som engagerar människor mest.

Jag har lagt upp mer information om boken på min hemsida.

2012 - Grönsakernas år

Elsa Fries — Fri, 13 Jan 2012 09:33:44 +0100

2011 är förbi, och nu är vi trötta på kött- och fettdieter. Trenden har vänt och det är med öppna armar jag välkomnar 2012 -grönsakernas år!

Under 2011 öppnades flera köttrestauranger än någonsin, och LCHF-anhängarna blev ännu fler. För min del, både som kostrådgivare och som klimatentreprenör, så var matåret 2011 ett rejält steg bakåt. Att äta så mycket kött och fett som dessa trender förespråkar är dåligt både för hälsan och klimatet.

Rött kött innehåller en hel del kolesterol och mättat fett. Om du äter mycket rött kött löper du betydligt större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Kött är dessutom en av våra absolut största klimatbovar. I synnerhet nötköttet som släpper ut metangas i atmosfären, men även kyckling och gris, vilka båda två ligget betydligt högre upp i näringskedjan än grönsaker och baljväxter som vi kan äta istället. Många fiskebestånd är idag hotade av överfiskning, och flera fisksorter är så fulla av miljögifter att de är rent ohälsosamma att äta.

http://www.dn.se/livsstil/trend/de-halsosmarta-kopplar-ned

Därför har jag nu glädjen att berätta att år 2012 är grönsakernas år!

Trendspanarna är rörande överens; "Vi vaknar upp från köttkoman, slutar inte äta djur men förfinar vår konsumtion. Och samtidigt kommer den nya trenden: växtbaserat."

Heja!

Ny bok: Omställningens tid

Björn Forsberg — Thu, 12 Jan 2012 08:35:16 +0100

150 år av ekonomisk tillväxt är över. Världen har slutligen gått in i en ”resursvägg” med brist på energi och annat som driver vår ekonomiska tillväxt. Den nya tiden inleddes år 2008 med utbrottet av finanskrisen som i grunden är en resurskris och ett symptom på att vi nått tillväxtens gränser.Dystra nyheter men det finns en utväg: Att ställa om samhället. En utmaning lika stor som möjligheterna. Omställning handlar inte om ”miljöfernissa” utan är en grundläggande förändring av hela vårt sätt att leva och organisera samhället. En förändring som måste byggas underifrån.

Detta är kärnan i min nya bok Omställningens tid - tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid (Karneval förlag).

Bokens beskriver en reträtt för vår industriella civilisation. Vad innebär tillväxtens slut? Vilken beredskap behöver vi för att möta denna nya verklighet? Vad kan vi ta med oss från industriåldern? Samtliga frågor ägnas stort utrymme.

Men framförallt uppmärksammas de möjligheter som uppstår. Vi besöker platser runt om i världen som inspirerande visar på vägar till en värld bortom tillväxten. Från Detroit till Havanna. Från danska Samsö till Jämtlands fjällbygder.

Omställningen utmanar många heliga kor men den handlar även om lust: Om lusten till en framtid byggd på andra värden än tillväxt och konsumtionshets.

Medan min förra bok ”Tillväxtens sista dagar” (Ruin, 2007) fördjupade sig i problemen med dagens tillväxtsamhälle handlar ”Omställningens tid” i mycket högre grad om möjlighetsrummet för förändring. Boken är skriven under intryck av en växande global omställningsrörelse.

”Omställningens tid” utkommer 25 januari.

Vad är Cradle to Cradle?

Jeppe Larsen — Mon, 09 Jan 2012 11:20:36 +0100

Efter den stora artikeln om Cradle to Cradle i Svenska Dagbladet så har jag haft en del livliga diskussioner på facebook med en del kritik och en del missförstånd. Därför hoppas jag att de kan fortsätta här så att de kan samlas på ett ställe. Cradle to Cradle har tidigare diskuterats på Ecoprofile men handlade då framförallt om boken.

Artikeln i SvD http://www.svd.se/naringsliv/sopfritt-kretslopp_6751955.svd

Snabbintroduktion till cradle to cradle:

Vi kan börja med att slå fast att energi inte kan gå i slutna cykler och gör inte heller det i C2C. När det gäller material så är förstås målet slutna cykler men en evig cykel är även det en utopi men 500-600 cykler gör rätt stor skillnad jämfört med dagens läge. Eller?

Kan nya institutet som ska ta över certifieringen lösa en del av kritiken? Fastcompany funderar efter att 2008 skrivit en kritisk artikel om McDonough och hur han håller tillbaka C2C.

Holländskt upprop med ungefär samma kritik som jag.

Kan att använda det bredare begreppet Cirkulär ekonomi vara ett steg bort från personkritiken mot Braungart och McDonough? Ellen MacArthur Foundation har valt den vägen och har bl a Tim Jackson på deras advisory board.

http://www.ellenmacarthurfoundation.org/
http://www.ellenmacarthurfoundation.org/francais/allez-plus-loin/ellen-macarthur-signs-experts-crew-to-help-chart-a-positive-future

Skolan kan skapa framtidens hållbara mat

Elsa Fries — Wed, 21 Dec 2011 07:31:33 +0100

Skolan har en otroligt viktig roll i framtidens hållbara matsituation. Våra matvanor och preferenser formas ofta i ett ganska tidigt stadium. Och om inte skolan föregår med gott exempel och visar på hållbara matvanor, vem ska då göra det?

Att köttet vi äter har hög klimatpåverkan är det säker ingen som har missat. I alla fall inte av er som läser den här bloggen. Nu börjar även ett antal politiker att fatta galoppen och uppmanar landets resterande kommunalpolitiker till att följa kampanjen ”köttfria måndagar” och införa en vegetarisk dag i veckan i skolorna runtom i landet.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kommunerna-bor-infora-kottfria-dagar_6705871.svd

För att få en långsiktigt hållbar köttkonsumtion så krävs många insatser. En vegetarisk måltid i veckan är egentligen långt ifrån tillräckligt. Men detta initiativ sänder ändå en tydlig signal till både politiker, föräldrar och framför allt till de barn- och ungdomar som är framtidens konsumenter och producenter.

91 % av utsläppen från anställdas pendling i Södertälje kommun kommer från bilar

Johan Erlandsson — Tue, 20 Dec 2011 11:38:19 +0100

Södertälje har nyligen genomfört en "Cero"-analys av sina anställdas pendlings- och tjänsterresor. Analysen visar att 91 % av växthusgasutsläppen kommer från bilresor och att resandet står för hela ett ton växthusgaser per anställd och år. Potential till förbättringar finns särskilt genom att föra över bilresandet till kollektivtrafik och cykling.Många av de anställda bilpendlar från Stockholm till Södertälje, och har billig parkering i Södertälje. För dessa och andra långpendlare hoppas man att framtida dubbelspår kommer öka andelen tågpendling. Den vanligaste svaret på frågan om vad som skulle kunna ändra resebeteendet är "bättre kollektivtrafik".

Det finns även många som åker bil på sträckor under fem kilometer, vilket Ebba Jordelius, miljöstrateg på Södertälje kommun, identifierar som en viktig målgrupp. En åtgärd här är uppmuntring av cykling, till exempel genom "Cykelutmaningen".

Regelverket för tjänsteresorna behöver generellt ses över säger Ebba, och här är också kostnaderna extra intressanta för kommunen, eftersom bilresor är dyrt.

Cero är en metod framtagen av Magnus Robèrt, forskare på KTH. Analysen genomförs bland annat genom att de anställda i enkätform får redogöra för sina resvanor och för vad som skulle få dem att ändra på dem. I Södertälje erhölls en svarsfrekvens på ca. 50 %. En analys av de förutsättningar som kommunen ger sina anställda ingår också, samt ett sammanfattande förslag med realistiska målsättningar.

Vad ska Trollhättan göra nu?

Johan Erlandsson — Mon, 19 Dec 2011 09:48:41 +0100

Har någon kunnat hålla räkningen på alla mirakulösa vändningar som har kommit när det har verkat som att slaget är över? Nu har i alla fall till slut Victor Muller själv begärt Saab Automobile i konkurs. Räkna med att en hel del engagemang och skattepengar kommer satsas för att inte Trollhättan ska gå under. Vilken riktning tycker du att engagemanget och pengarna ska ha?

Julklappstips: Presentkort på uppgradering av dator

Johan Erlandsson — Wed, 14 Dec 2011 08:41:57 +0100

Elektronikproduktion har generellt sett stor miljöpåverkan. Sällsynta metaller och stora mängder vatten används vid tillverkningen, och kemikalieanvändningen är inte obetydlig den heller. För datorer gäller dessutom att energiförbrukningen kan vara större vid tillverkningen än vid användningen. Så här kommer ett par tips om hur du förlänger livslängden på din bärbara PC!Att energianvändande produkter har störst miljöpåverkan vid användningsfasen är något vi ofta får höra. Därför rekommenderas i regel att man ska skaffa något nytt och energisnålare. Men för datorer så verkar det tveksamt om det finns belägg för den ståndpunkten, en avsevärd del av energiförbrukningen kommer faktiskt från produktionen. Den sammantagna miljöpåverkan från produktionen av en PC jämfört med miljöpåverkan under användningen får som konsekvens att vi bör hålla liv i grejerna så länge som möjligt, och köpa så lite nytt som möjligt.

Den här studien anger att andelen energi som kommer från tillverkningen står för ca. 65 %, och användningen för ca. 35 %. En liten brasklapp vill vi dock lägga in här, för det ser ut som att de använt rätt snälla siffror för hur datorn används, från en amerikansk teststandard.

Den som är trött på sin ännu tröttare dator behöver dock inte misströsta -det finns ett par knep för att få en märkbar prestandahöjning. En PC-expert vi har pratat med svarar så här på frågan hur man klarar sig ett par år till på sin några år gamla dator: Byt till SSD-disk och sätt i mer minne.

SSD-disk

SSD-disken (Solid State Drive) gör samma jobb som din hårddisk, det vill säga den lagrar alla dina program och filer. Skillnaden är att SSD-disken inte har några rörliga delar, inga skivor som snurrar och inga armar som läser av skivorna.

SSD-disken är betydligt snabbare än en hårddisk och det innebär framförallt att datorn får cirka halverad uppstartstid och går in och ut ur viloläge på några sekunder. Vi har också hört från de som bytt till SSD-disk att programmen startar snabbare.

SSD-diskarna har fortfarande mindre lagringskapacitet än de vanliga hårddiskarna, så har man stora datamängder så kanske man måste ha dessa på en separat hårddisk istället för på datorn. Eller i någon lagringstjänst på nätet.

Hos Samsung hittar vi att deras SSD-disk drar ca. 1 watt medan en vanlig hårddisk drar det dubbla. Men tittar man bara på disken så är det troligen samma visa med den, att det går åt mer energi att tillverka den än vad den drar under sin livstid. Miljövinsten ligger istället i att man kan skjuta upp att köpa en helt ny dator.

När det gäller PC så gäller det att man har Windows 7 för att datorn ska kunna utnyttja SSD-disken optimalt. En SSD-disk köper man tom, så man får installera allt som behövs på den från början, samt kopiera över sina filer. Det är lite jobb, men samtidigt så brukar det vara bra att göra en ordentlig upprensning av allt som är installerat ibland också, av prestandaskäl.

Minne

Ju fler program man har igång samtidigt, desto mer arbetsminne används. Om man har fler program igång än det finns arbetsminne så blir datorn märkbart segare. Det går att kolla i "Task Manager" hur mycket minne som används just nu. Minne kan man trycka i mer (olika maxminne för olika datorer), men det finns en hake. Om man har ett 32-bitars operativsystem så klarar det inte att nyttja mer än 3 GB arbetsminne. Den förklaringen har jag fått till varför min dator blir seg när den använder mer än 3 GB arbetsminne, trots att jag har 4 GB arbetsminne installerat. Så ska man ändå installera Windows 7 så är 64-bitarsvarianten att föredra, om din dator klarar 64-bitars operativsystem.

Hade du tänkt att ditt barn skulle ärva din bärbara när du köper nytt? Köp en begagnad stationär och uppgradera den istället! Det är billigt och de har bra prestanda. Och ingen ny dator behöver tillverkas.

Har du Mac? Det ska gå att uppgradera den på samma sätt.

Någon som har fler bra tips på hur man snabbar upp sin dator? Ös på här nedan!

Om du inte känner dig redo att uppgradera din dator själv så finns det på de flesta lite större orter företag som reparerar/uppgraderar datorer och kan hjälpa dig. Kanske är detta förresten årets julklapp? Ett presentkort på en uppgradering av någons dator. Till en relativt billig peng ger du bort både en dator som blir som ny och vi sparar på naturresurser, energi och utsläpp. Inte så dumt eller?

Johan Erlandsson
Ecoprofile

Johan Olsson
Medveten Konsumtion

Vem köper den ekologiska fläskfilén?

Elsa Fries — Tue, 13 Dec 2011 10:41:24 +0100

En gris består av många delar. För att få en hög produktion av ekologisk skinka så krävs det att vi även efterfrågar andra ekologiska köttprodukter från grisen som fläskfilé, kotletter, bacon och köttfärs. Blir det en ekologisk skinka på ditt julbord i år? En färsk Sifo-undersökning visar att 85 % av svenskarna vill ha en ekologisk julskinka i år.

Själv tycker jag att det är mycket glädjande att miljömedvetenheten och välviljan hos det svenska folket ökar så pass mycket under julen, och produktionen av ekologisk skinka i år har ökat med 20 % jämfört med i fjol. Men de 150 ton ekologisk julskinka som produceras totalt uppfyller långt ifrån efterfrågan på 7000 ton julskinka vi äter varje jul.

http://www.lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Pressmeddelanden/2011/Djuromsorg-styr-kopet-av-julskinka---/

Jag har sagt det förr, men det tål att upprepas; En gris består av många delar. För att få en hög produktion av ekologisk skinka så krävs det att vi även efterfrågar andra ekologiska köttprodukter från grisen som fläskfilé, kotletter, bacon och köttfärs. Det krävs även att vi efterfrågar dessa produkter under hela året och inte bara under julen.

Mer mat och klimat finnes på: http://elsashalsa.se

Gör du omelett på okända svampar?

Madeleine Limé — Mon, 12 Dec 2011 09:10:11 +0100

Skulle du gå ut i skogen, plocka svamp du inte känner till och göra en omelett? Nej, trodde väl inte det. Men det är just så det ser ut när det kommer till kemikalier. Lyssnade på Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddföreningen för några veckor sedan. Han gjode denna liknelse som jag tycker är väldigt bra.

Att lansera en ny kemikalie på marknaden kräver ingenting. Att få bort den kräver 600 sidor av utredningar och åratal av väntan innan lagstiftningen hänger med. Missförstå mig inte. Det är bra att det tar åratal att lagstifta och att det krävs ordentliga undersökningar för att lagstifta.

Men kanske borde vi se saken från ett annat håll. Kanske borde det göras tester INNAN ett nytt ämne släpps ut? Leva efter försiktighetsprincipen?

Chalmers entreprenörskola producerar unga miljöteknikbolag

Johan Erlandsson — Fri, 09 Dec 2011 07:20:30 +0100

Igår kväll var det prisutdelning i Venture Cup Väst, steg 1. Jag var där och letade miljöteknikbolag och hittade tre intressanta affärsidéer som hamnade på topp 20 av 324 tävlande affärsidéer. Gorel har en lösning för att producera el av industriell spillvärme. Med en affärsmodell som innebär att kunden slipper ta någon investeringskostnad hoppas man komma ut och producera mycket el från energi som idag går till spillo.

Panelito har tagit en befintlig produkt, en solpanel, och använt den för att bygga en systemlösning som lagrar värmeenergi för användning senare. Panelen kan, om jag förstod det rätt, också användas för kylning vilket gör den extra intressant för varmare länder. Panelito blev utsedda till en av de tio bästa affärsidéerna.

En annan grön affärsidé, som inte kom från Chalmers, var Ventitech som tillverkar manskapsbodar med lägre energiförbrukning.

Kul att höra om era idéer, och lycka till i steg 2!

Är velomobiler säkrare?

Erik Sandblom — Mon, 05 Dec 2011 14:15:17 +0100

Cykelsäkerhet är ett lite infekterat ämne. Många uppfattar det som farligt trots att det per kilometer räknat är lika säkert som att gå. Och vardagscyklister lever faktiskt längre eftersom det är så hälsosamt att röra på sig. Men cykling uppfattas som farligt, så är det, och därför kan man fundera på om velomobiler kan göra det tryggare och säkrare. De är stabilare än cyklar och har ett skyddande skal. Samtidigt är de lite lägre vilket kan påverka sikt och synbarhet.Trafiksäkerhet handlar om lika delar teknik och psykologi. Om trafikanterna invaggas i för mycket trygghet kan de börja slarva och därmed öka riskerna. Andra sidan av myntet är att om man skrämmer upp folk inför velomobiler så missar man fördelarna, som till exempel att de är lättare än motorfordon och därmed har mindre skadekraft.

Velomobiler är stabilare än cyklar eftersom de har lägre tyngdpunkt, något som framhålls i reklamen för Leitra. Man har också ett skyddande skal runt sig. Samtidigt väger velomobilen + förare cirka 100 kilo, bara en tiondel av en bilist. Skadekraften gentemot andra trafikanter är därmed också en tiondel.

Jag frågade Todd Edelman som är påläst i cykelsäkerhet, och han kommenterar att velomobilen kanske är lite för låg för att synas bland bilister.

Men allt beror på vad man jämför med. Carl-Georg Rasmussen, som har tillverkat velomobilen Leitra i 30 år, fick inte sin velomobil godkänd av danska myndigheter för att han satt får lågt. Men Carl-Georgs kompis hade en låg sportbil som var okej. Då Carl-Georg skriftligen påtalade att sportbilen var två centimeter lägre än velomobilen lämnades han ifred av myndigheterna.

I grund och botten handlar det om det klassiska: dämpa motortrafiken och uppmuntra de som tar sig fram för egen maskin.

Introduction to the Leitra Velomobile
With its three wheels the LEITRA will not overturn on a slippery road. A low center of gravity (typically 35 cm over the ground) and a wide gauge (90 cm) of the front wheels reduce the risk of overturning. The steering is not affected by extra luggage load, because the luggage is kept low, under the seat. At starts and stops, e.g. at traffic lights, it is not necessary to get on and off the bike.

Wikipedia. Cykelhjälm > Emot Cyklister lever längre

Wikipedia. Trafiksäkerhet > Val av färdmedel

Danish Cycling Pioneer - Carl Georg Rasmussen and his Leitra - Copenhagenize
Another letter to the Ministry. He asked them how they could let MG cars drive around, approved, on the streets with such a low eye level. Shortly afterwards he recieved approval to ride the Leitra in Denmark.

Foto: Gerillavirkning i Lidköping

Johan Erlandsson — Sun, 04 Dec 2011 12:42:50 +0100

Upprop för att radikalisera klimatpolitiken

Billy Larsson — Fri, 02 Dec 2011 09:17:49 +0100

Vi som undertecknar detta upprop är oroade av den globala uppvärmningen. Det som förenar oss är två saker. Det ena är att vi tillhör den rika delen av världens befolkning. Det andra är att vi är beredda att acceptera politiska beslut som kan leda till lägre privat konsumtionsnivå och till en förändrad livsstil, till exempel när det gäller transporter och matvanor. Detta under förutsättningen att resultatet av förändringarna kommer de människor tillgodo som riskerar att drabbas hårdast av den globala uppvärmningen – redan fattiga människor i vår nuvarande värld samt kommande generationer.

Vi tror inte att ett samhälle med förändrad livsstil behöver bli sämre för oss medborgare. Inte om det förenas med minskade orättvisor inom landet. Däremot kan stora orättvisor inom den rika världens länder skapa svårigheter för en bred acceptans för en radikalare klimatpolitik.

Vi tror att det kan vara bättre att leva i ett hållbart samhälle som präglas av ett mer etiskt tänkande och som är mer inriktat på kvalitet än på kvantitet. Det som gör oss beredda att ändra livsstil är dock inte grundat på tron att vi själva därmed ska få det bättre. Istället handlar det om omtanke om de människor som riskerar att drabbas värst av den globala uppvärmningens konsekvenser; såsom ökad fattigdom, svält och död.

Vi vill inte tyngas ner av samvetskval för att åtgärder som skulle kunna minska Sveriges bidrag till den globala uppvärmningen inte genomförs på grund av vår egen bekvämlighet och rädsla för förändringar. Istället vill vi att Sverige ska präglas av en livsstil som är moraliskt försvarbar ur ett klimatperspektiv – att vi får en hållbar livsstil som vi kan vara stolta över – och som kan inspirera andra länder till efterföljd.

Dessutom kommer klimatförändringarna att leda till svåra påfrestningar på världsekonomin när de väl har uppstått. Det gör att vi förmodligen har att välja mellan att arbeta förebyggande, och därmed på ett planerat sätt ändra vår konsumtionsnivå, eller påtvingas förändringar av vår konsumtion på ett oplanerat och okontrollerat sätt.

Därför har vi en uppmaning till samtliga politiska partier: besluta om så radikala åtgärder att Sverige inte bidrar till utsläpp som fortsätter att driva upp jordens medeltemperatur på det sätt som forskarna varnar för – och det gäller även om åtgärderna leder till lägre konsumtionsnivå och till förändringar av den nuvarande livsstilen i Sverige.

Skriv på uppropet här: http://www.radikaliseraklimatpolitiken.nu/till-uppropet.php