Ecoprofile

Elassistanssystem till cykel

Johan Erlandsson — Wed, 16 May 2012 19:29:55 +0200

Elassistans till cykel är mycket stort i Asien, stort i Europa och börjar komma så smått i Sverige. Här är en genomgång av vilka olika typer av elassist som finns. Två huvudspår finns inom elassist, navmotor eller mittmotor. En navmotor är en del av hjulet, medan en mittmotor antingen driver direkt på vevaxeln eller ansluter någonstans på drivsystemet via en kedja.

Navmotorer finns i sin tur i två varianter, direktdrift eller med drift via en växel. Här ett exempel på direktdrift:


Rotor	Stator

Och här är en navmotor med inbyggd växel:

Själva motorn med rotor och stator är dold i klumpen till vänster och driver på mittenaxeln, som i sin tur driver de tre plastdreven som driver navet som ekrarna är fästa i. Man kan se kuggarna därinne. Ett vanligt märke på den svenska marknaden är 8Fun (både EcoRide och ZET kör med denna)

Elmotorer är effektiva om de går på höga varvtal. Men höga varvtal är inte direkt vad man har i cykelhjul, därför har det blivit populärt med växlade navmotorer. Elmotorn kan gå på höga varv där den är som effektivast, och genom att växla ned får man en mindre, lättare motor med högre vridmoment. Nackdelen är att det är fler rörliga delar som kan gå sönder. Jag har själv råkat ut för detta, att plastdreven har gått sönder vid för hård belastning.

Mittmotorer har den fördelen att de kan nyttja cykelns växelsystem. På samma sätt som man själv drar nytta av låga växlar i uppförsbackar gör elmotorn det i mittmotorer. Flera olika leverantörer finns, varav några större är Panasonic, Bosch och Ecospeed.

Bosch mittmotorsystem

EcoSpeed mittmotor monterad på en trike. Motorn sitter på baksidan, med flänsar. Viss utväxling fås genom att ha ett litet drev vid elmotorn och ett större vid anslutningen till trikens drivsystem. Plus att trikens vanliga växlar nyttjas.

Det finns också två olika sensorsystem. Antingen går det på rörelse eller så går det på pedalkraft. De som går på pedalkraft har i regel snabbare respons och ger en mer naturlig cyklingsupplevelse, eftersom man får mer kraft ju hårdare man trampar, medan en rörelsesensor är mer av av/på-typ. Rörelsesensorer är dock billigare. Till sensorsystemen kan man koppla till annan styrning, som val av olika assistnivåer och gasreglage.

Nuvärdesmetoden och kortsiktighet

Mats Lindqvist — Tue, 15 May 2012 07:31:57 +0200

Denna text skrevs ursprungligen som en kommentar till dokumentären "Lightbulb conspiracy" som sändes i SVT söndagen den 13:e maj 2012.

Jag har hela mitt yrkesliv (16 år) på olika sätt jobbat med produkt- och processutveckling inom industrin, främst inom utrustning och slitdelar för gruv- och anläggningsindustri. Idag arbetar jag med mjukvara för ingenjörer och produktutvecklare inom tillverkande industri, och våra kunder finns inom alla möjliga branscher; både konsumentprodukter och industri-produkter.

Just inom slitdelar så finns egentligen inget incitament att förbättra produkterna; det har visat sig mycket svårt att förlänga livslängden på en krossmantel till en stenkross och samtidigt höja priset i motsvarande grad. Alltså låter man bli att utveckla dem. Det som "räddar" situationen är att det råder konkurrens tillverkare emellan. Karteller av det slag som antyds i filmen är sällsynta vad jag vet. Jag känner till vissa specifika delar i bergborrar där det finns idéer och innovation som man lägger i byrålådan, eftersom det sänker lönsamheten, och man vet att konkurrenterna har samma idéer i sina byrålådor. Med andra ord en tyst överenskommelse mellan konkurrenter.

Det är ju allmänt känt, inte minst inom bilindustrin, att det är eftermarknad, slitdelar, reservdelsförsäljning etc. som är lönsamt, inte tillverkning av själva fordonen eller vad det nu är för maskin det handlar om. Tetra Pak skulle kunna skänka bort sina förpackningsmaskiner och ändå vara lönsamma, det är kartongmaterialet som ger lönsamheten. Nestlés kaffemaskiner är ett annat exempel: man säljer själva kaffemaskinerna mycket billigt och tar bra betalt för kaffet, och där är man tvungen att köpa deras kaffebehållare.

En underliggande, systematiska orsaken till varför saker och ting har begränsad livslängd, är att man använder en positiv, och ganska hög kalkylränta i nuvärdeskalkyler. Inom industrin så verkar 10% kalkylränta vara något av en naturlag. Varför har en bil 10-20 års livslängd? Varför har en byggnad 20-40 års ekonomisk livslängd? Varför är det "billigare" med direktverkande elvärme än att installer vedpanna + solvärme? Allt handlar om vilken kalkylränta man använder i nuvärdekalkylen. Detta tankesätt påverkar och genomsyrar allt i vår tillvaro.

En ett "värde" (positivt eller negativt) som ligger långt in i framtiden, får ett försumbart "nuvärde" med positiv kalkylränta. Det är de närliggande kostnaderna/intäkterna som avgör, Det kanske mest slående exemplet är kärnkraft. Kärnkraften orsakar en kostnad som kommer bestå i många tusen år. Även med en mycket låg kalkylränta så blir kärnkraftens långsiktiga kostnader försumbara, samtidigt som de kortsiktiga vinsterna ges mycket större vikt. Med kalkylränta = 0 så är kärnkraften chanslös, för då kommer den långsiktiga kostnaden under alla tusentals år få större nuvärde än de kortsiktiga vinsterna.

Bruket av nuvärdesmetoden bygger på det underliggande antagandet att tillväxten alltid kommer fortsätta, och att man alltid kommer att kunna få "ränta" på pengar. När ekonomin växt X ggr så kommer kärnkraft-avfallet, utfiskade hav etc. vara ett litet, obetydligt problem. Problemet med detta resonemang är att jordklotet är ändligt, det finns bara ett, och det växer inte. Den långsiktiga "tillväxten" hos jordklotet är noll. Den långsiktigt hållbara nivån på kalkylräntan är noll.

Bruket av nuvärdesmetoden med positiv ränta, genomsyrar allt omkring oss. Fundera ett slag på vad det innebär att kostnader och intäkter långt in i framtiden betraktas som betydelselösa, medan överskottet de närmaste åren är långt mer betydelsefulla. Så här skrev min favoritekonom Bernard Lietaer om ränta:

“Ränta på pengar utgör en av de mest systematiska orsakerna till förstörelsen av den globala miljön. Betrakta, som en metafor, livet hos ett träd (eller någon annan levande organism): På grund av ränta, så är nuvärdet av varje inkomst långt in i framtiden försumbar. Så, bokstavligt talat, lönar det sig att hugga ned ett träd och sätta in förtjänsten på ett sparkonto istället för att låta trädet växa i ännu ett decennium eller århundrade.

På samma sätt, de enda träd som kommersiellt lönar sig att plantera är de snabbast växande, såsom tall. Ingen planterar “redwood” av kommersiella skäl. Så till och med när vi planterar träd, så förlorar vi systematiskt biologisk mångfald.”

Bernard Lietaer är något så sällsynt som en ekonom som ser igenom dogmatismen bakom ekonomisk teori och penningsystemet, samtidigt som han har modet/integriteten att vara kritisk mot det.

En annan sådan är Steve Keen som också kritiserar det rådande neoklassiska paradigmet. I videon nedan förklarar han på ett nästan begripligt sätt vad som är det grundläggadne felet med Krugman/Bernanke/Lars E.O. Svensson et. al.'s teoretiska bas. Ca 4 minuter in i videon:

Det hela är på gränsen till komiskt. Ekonomer som försöker vara lojala mot paradigmet, har genom åren tweakat den urpsrungliga "General Equililbrium Theory" via Keynes m.fl. till att numera kallas "Dynamic stochastic equilibrium theory". (Sv: från "Jämviktsteorin" till "dynamisk stokastisk jämvikts-teori." För er/oss som är naturvetenskapligt utbildade vet att system som är i "jämvikt" och "dynamiska stokastiska" system, är varandras totala motsatser.

Krig är fred, okunnighet är styrka,

/Mats Lindqvist/ASPO Sverige/Nätverket Steg 3/Tekn. Dr.

Hyr en vikcykel med din mobiltelefon

Erik Sandblom — Mon, 14 May 2012 11:42:02 +0200

På järnvägsstationerna i Manchester och Guildford i England kan man nu hyra vikbara cyklar av märket Brompton, dygnet runt. Cyklarna finns i förvaringsboxar, så kallade BromptonDock, som öppnas med en kod man får via mobiltelefon. Innan året är slut ska cyklarna finnas på 17 platser i England. Cyklarna kan fällas ihop och tas med på alla tåg utan extra avgifter eller bokningskrav.Till skillnad från konventionella lånecyklar kan Bromptons cyklar hyras en hel dag, en vecka eller en månad i taget. Och till skillnad från vanlig cykeluthyrning kan cyklarna hämtas och lämnas dygnet runt.

Verksamheten drivs av företaget BromptonDock i samarbete med tågoperatörerna Virgin Trains i Manchester och South West Trains i Guildford, sydväst om London. Projektet delfinansieras av transportdepartementet. En BromptonDock rymmer upp till 40 cyklar och drivs med solceller. Systemet har testats i mindre skala sedan 2009 i samarbete med South West Trains.

Och varför satsar tågoperatörerna på detta? En bild kanske ger det enklaste svaret. BromptonDock är nog det enklaste och billigaste sättet för järnvägen att göra det enkelt för så många resenärer som möjligt att ansluta till och från tågen. Cyklarna tar nästan ingen plats alls jämfört med parkerade bilar, och för många av resenärerna går det fortare att cykla än att åka med lokalbussen.

Foto © Anna Bachelor

En skillnad mot vanliga lånecykelsystem är att kunderna är välkomna att förvara cyklarna hemma eller på jobbet. De cyklar som väntar på uthyrning tar liten plats vilket gör BromptonDock till ett ytsnålt alternativ till vanliga lånecykelsystem.

Cyklarna kan hyras på direkten eller bokas i förväg. Man kan också boka en tom box för att vara säker på att man kan lämna ifrån sig cykeln. Man kan hyra cyklarna per dag, per vecka eller per månad.

Om cykeln går sönder medan man använder den skickar man ett textmeddelande och lämnar tillbaka den. Då kunderna är välkomna att ta med sig cykeln hem finns ett incitament att ta hand om cykeln som om det vore ens egen.

www.bromptondock.co.uk

Brompton Dock At Manchester Piccadilly - Brompton
Norman Baker, Local Transport Minister, said: “I use a folding bike to get around London, especially when I need to get across to the House of Parliament quickly, so I know first-hand the benefits they bring. This innovation really showcases what can be achieved when transport providers come together to establish onward journey solutions for travellers."

Brompton Dock bike hire scheme put to the test - BikeRadar

Linking places fund - Department for Transport

Bikes on a Train: Station Dock Vends Folding Bromptons - Wired

Tågoperatör lånar ut vikcyklar - Ecoprofile

Nederländerna: 40% cyklar till tåget - Ecoprofile

Tusentals deltagare i Cykeldemonstrationen i Göteborg på 80-talet

Kent Österberg — Thu, 10 May 2012 07:35:50 +0200

Cykeldemonstrationer har funnits i Göteborg sedan fyrtio år tillbaka. Tidigt åttiotal var det gigantiska demonstrationer med flera tusen deltagare. Miljörörelsen växer nu igen, när klimatfrågan blir alltmer brännande och med den växer cykeldemonstrationerna. Nu har vi varit igång igen i ett par år. Hela Göteborgs miljörörelse står bakom. I år, lördagen den 22 september, händer det igen. Vi cyklar under parollerna:

GÖTEBORG MÅSTE TA SITT KLIMATANSVAR
BYGG UT KOLLEKTIVTRAFIKEN – INTE BILISMEN
BILBEFRIA CENTRUM
STADSPLANERING FÖR MINSKAT TRANSPORTBEHOV
LÅT OSS RESA HÅLLBART

Östra Hamngatan är avstängd för biltrafik. Bältesspännarparken blir en plats där alla organisationer visar upp sin verksamhet. Vi samlas 12.30 och cyklar iväg 12.00. Musik blir det både på scen och i cykelledet. Vi bygger musikantkärror för att transportera musikgruppen HALKANBALKAN med oss i ledet. Även om miljöfrågan är ett allvarligt hot så har våra cykeldemonstrationer blivit festliga.

Läs mer på cykeldemonstrationen.se

Hållbarhetsfestival i Lund 12-26 maj

Sara Nelson — Wed, 09 May 2012 06:25:05 +0200

Två veckor som förändrar. Alldeles snart, på lördag 12 maj, drar hållbarhetsfestivalen Planet Lund igång. Bakom festivalen står Lunds kommun och universitets gemensamma organisation Utmaning hållbart Lund men det är ett 100-tal arrangörer som ger festivalen dess innehåll med sina ca 190 programpunkter. Här några exempel:

Massor av föredrag och panelsamtal med bland andra FN:s tillträdande vice generalsekreterare Jan Eliasson om den globala vattensituationen.
Gratis odlingkurs, guidade fjärilsvandringar och meditation.
Filmer som In Transition 2.0, Planeat och Home.
För barn finns verkstäder för återvinning av skrot och leksaker, plantering och bygge av insektshotell.

Hela programmet hittar du på http://planetlund.se.

Taking the Lane - en zine om kvinnor och cykling

Erik Sandblom — Tue, 08 May 2012 08:17:15 +0200

Amerikanska cykelaktivisten Elly Blue ger ut en serie uppsatser under namnet Taking the Lane. Bara namnet rymmer en intressant cykeldiskussion som vi knappt ens för i Sverige. Innehållet i uppsatserna handlar om cykling ur ett kvinnligt perspektiv. I USA cyklar män dubbelt så mycket som kvinnor och det kan vara svårt att hitta en cykelaffär som inte handlar om sport och kroppsideal.Uppsatserna ges ut i så kallade zines (kort för magazine) och hittils har det blivit sex stycken zines plus en om ekonomi. Den om ekonomi heter Bikenomics och handlar bland annat om hur ökad cykling stärker den lokala ekonomin och gör trafiken säkrare.

Texterna är eftertänksamma och handlar om vad olika kvinnor upplever i cykelvärlden. Det händer att jag rynkar på näsan, för det här med könsroller går åt båda hållen. Samtidigt är uppsatserna väldigt intressanta, ungefär som att lyssna på ett privat samtal. Formatet med en zine ger utrymme för människor att tala till punkt och utveckla sina tankar på ett enkelt sätt. Jag tycker Elly Blue lyckas mycket bra med att dra nytta av formatets fördelar.

Och namnet då. Taking the lane kallas det när man cyklar mitt i körfältet. Cyklister har en tendens att hålla till höger (i Sverige är det till och med lag på det) vilket gör att man inte syns lika bra. Det uppmuntrar också bilister att tränga sig förbi när det egentligen inte finns plats. Ett bra namn på en zine som handlar om att ta den plats man behöver.

Elly har även en blogg under namnet Taking the Lane. Zinesen finns att beställa på bloggen under rubriken Shop. Du kan också följa Elly på twitter.com/ellyblue

Fotnot: Taking the lane, ibland även kallat vehicular cycling, är ett körsätt som ibland förs fram av de som inte vill se cykelbanor eller andra cykelspecifika trafiklösningar. Elly Blue delar inte den synen utan anser att vägnätet måste anpassas fysiskt till cyklisters behov.

Taking the Lane
Bicycling, economics, feminism, and other cultural commentary.

Bicycling's gender gap: It's the economy, stupid - Grist
A recent paper looked at cycling demographic trends and found that, on average, nearly all the new riders on U.S. roads in the past 20 years have been men between the ages of 25 and 64.

en.wikipedia.org/wiki/Vehicular_cycling#Lane_control

On tour: From the most fit to the least fearful… - Taking the Lane
Apparently the vehicularist contingent, the fierce advocates who believe that individuals’ riding skills are more important than infrastructure and traffic speed when it comes to bicycling transportation policy, is strong in this region — from Tulsa to Houston, we’ve been hearing tales of how these dedicated folks have set the tone for years, to the detriment of progress for bicycling in these cities.

Trafikförordningen 3 kap 7 §
Cykel, moped och fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen skall föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används.

Välkommen på seminarium: Solenergi för en ljus framtid

Erik André — Mon, 07 May 2012 07:49:53 +0200

En del av European Solar Days 2012: Seminarium i regi av Hållbar Utveckling Väst, Chalmers Tekniska Högskola och SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Kom och upptäck möjligheterna och potentialen i solceller och solfångare! Torsdag 10 maj kl 17:15 på Ekocentrum, Göteborg. Hållbar utveckling Väst, i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola och SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), arrangerar ett seminarium omkring solenergins framtid, dess potential och möjligheter.

Evenemanget genomförs under kampanjen European Solar Days, som syftar till att höja medvetandenivån om solenergi. Seminariet riktar sig mot allmänheten , men också mot de som tänker utbilda sig vidare inom solenergi och även till företag.

Anmälan görs på www.hallbarutvecklingvast.se (läs mer här)

Besök på specialcykelmässan SPEZI 2012

Johan Erlandsson — Sun, 06 May 2012 07:59:46 +0200

Efter flera års längtan fick jag äntligen gå på specialcykelmässan SPEZI i Germersheim, Tyskland. Ett paradis för alla som tycker att en cykel inte alltid behöver se ut som en cykel.Det var olidligt varmt just denna dag i slutet av april, 33 grader. Så det var lite av en utmaning att orka ta till sig allt som fanns både utomhus i stekande sol och inomhus i otroligt varma och kvava hallar.

Jag började med en provtur i en Velayo. Velayon tycker jag är en riktigt frisk fläkt i en velomobilvärld som präglas av klaustrofobiska karosser och som ofta har en form som bara kan älskas av en inbiten velomobilnörd (i 99 fall av 100 en man). Jag pratade lite med mannen bakom, Marcus von der Wehl, och det visade sig att han kom från bilindustrin. Kanske är det det som behövs för att det ska bli lite nytänk i stylingen.

Provturen var i stort sett en positiv erfarenhet, det kändes kungligt att glida fram i den. Men den har några rejäla nackdelar. Några som den delar med många andra velomobiler, och några som är unika för Velayon:

-Mycket krångligt att komma i och ur
-För stor bredd för att vara praktisk på cykelbanor (105 cm)
-Bakhjulsstyrning kräver tillvänjning
-Begränsat lastutrymme trots att fordonet är så stort, jag fick knappt ned min axelväska

Nu har Stockholms nya elcykelcenter öppnat

Kjell Andersson — Fri, 04 May 2012 08:43:14 +0200

Ett stort elcykelcenter har nu slagit upp portarna med det bredaste sortimentet av elcyklar och elmopeder i Stockholm. Säg vilken sorts elcykel du önskar dig – chansen att du hittar den du söker här är väldigt stor! Vill du behålla din egen cykel men ändå ha en elcykel, finns ett lättmonterat konverteringskit här. Vill du ha två eller tre hjul på din elcykel, vill du komma till jobbet på ett civiliserat sätt, vill du köra ungarna till dagis eller få med alla matkassarna från affären, vill du susa fram i bästa tour de france-stil? Allt finns här.Elcykelcentret drivs i ZETelectrics regi. ZET, som utläses Zero Emission Transport, är ett svenskt företag med långsiktigt tänkande. Företagsidén är att utveckla och marknadsföra driftsäkra elfordon med hög kvalitet och med bra formgivning.

Vi växte ur vår verkstad i Hammarby Sjöstad och hittade de här perfekta lokalerna i det fräscha Sollentuna Centrum. Här kan vi satsa på full service och fullt sortiment nu när cykelpendlingen växer lavinartat i Stockholm. Elcykeln är ju ett utmärkt alternativ för nya kundgrupper att komma igång med cykling.

Navet som mycket av verksamheten kretsar kring är ZETspin, ett kit som du använder för att bygga om din trogna 28 tums cykel till elcykel. Med stöd av en detaljerad lättbegriplig monteringsanvisning gör den normalhändige detta själv. Det används också till att elektrifiera nya cyklar, som gör att man kan välja den modell och färg man vill ha och få den elassisterad. På elcykelcentret finns en rad färdiga elcyklar av olika modeller från Sportson. Vid det här laget rullar det mer än 400 cyklar med det här kittet. Kvaliteten är dokumenterat mycket hög.

Den trehjuliga smidiga lastcykeln ZET3 blev sån succé runt om i landet att den sålde slut redan i slutet av förra sommaren. Med sin stora lastkapacitet på kan den till stor del ersätta flakmopparna. Helt tyst, inga oljeblandade avgaser, går nästan lika fort med din hjälp, och kostar hälften mot en flakmoped!

Nu är vi återförsäljare i Stockholm för Cargobikes elassisterade transportcyklar. Cargobike Longtail Single Electric är den smidiga tvåhjulingen och Cargobike Classic Electric är trehjulingen som för tankarna till Danmark, och har köpts in av flera dagis. Den har plats för fyra barn, med säkerhetsbälten till vart och ett.

Och så har vi tillgång till Jonny Loco, den kanske mest omtalade lite lyxigare modellen av lådcykel. Den levererar vi på beställning.

Elcykelcentrets nyinkomna stolthet är ZETlight, en 17 kg lätt elcykel byggd i smäckert tubstål. Nioväxlad Shimano Alivio och Shimano fälgbroms fram och bak. Cykeln har drag av klassisk racer med smala sportfälgar, inga skärmar och mycket diskret batteri i sadelväska. Finns med både herr- och unisexram. Som tillval finns ett snyggt paket med skärmar i hamrad aluminium, godkänt lås och ledbelysning.

Det är ZETelmopeder Per Holmgren åker på när han är ute på sina föreläsningsturnéer runt om i Sverige. Förra året gick färden från Tommarp i Skåne till Haparanda i norr, drygt 200 mil utan problem. I år går färden runt i Norden, läs mer på www.elmopedturnen.se. ZETelcykelcenter har snygga hållbara elmopeder i både klass 1 och 2.

Kläder har stor miljöpåverkan - så här minskar du den

Johan Erlandsson — Fri, 20 Apr 2012 11:24:31 +0200

I morgon ordnar Naturskyddsföreningen för tredje året i rad en stor klädbytardag och runt om i landet träffas man för att byta kläder. Vi svenskar köper i snitt köper 15-20 kilo textil varje år och slänger 8. Hur stor miljöpåverkan har textiler och kläder egentligen, och vad kan man själv göra åt det?I större konsumtionsstudier som är gjorda är det framförallt boendet, transporterna och maten som lyfts fram som de konsumtionsområden som har allra störst påverkan. Men samtidigt så har dessa studier inte tagit hänsyn till kemikalieproblematiken eller konstbevattningsproblematik, vilka är de stora problemen med kläder.

Kemikalier vet vi är ett jättestort miljöproblem generellt, fast svårt att sätta siffror på. Mycket kemikalier används i bomullsodling, t.ex. Paraquat, och det tas fram genmodifierade grödor som har högre motståndskraft mot bekämpningsmedel så att man kan använda mer. Att tillverka tyg är en mer komplicerad process än man kan tro, där det tillsätts många olika kemikalier i ett stort antal steg. 1,5-7 kg kemikalier går åt för att tillverka ett kg tyg. Kemikalierna orsakar problem i produktionsländerna, både för hälsa och miljö. De innebär också att vi som köper kläderna ständigt utsätts för olika kemikalier i vår vardag, och att de sprids i naturen.

När det gäller konstbevattning så är Aralsjön ett skräckexempel. Den var en gång världens fjärde största sjö, nu finns bara 10 % kvar och vattnet har blivit salt.

Som vanligt så är den mest självklara lösningen att konsumera mindre. Här är några strategier:

1. Använd befintliga kläder länge

2. Laga trasiga kläder. Gör det själv eller lämna till skräddare/skomakare.

3. Köp second hand. Fler och fler använder utöver butiker också auktionssajter för att köpa och sälja kvalitetskläder.

4. Byt kläder. Det anordnas ofta klädbyten, morgondagens klädbytardag är bara ett exempel. Man kan ordna själv också.

5. Hyr kläder. Lånegarderoben är ett exempel där man betalar ett fast belopp och kan byta tre plagg var tredje vecka.

Det finns så otroligt mycket kläder i omlopp att det egentligen inte finns någon anledning att köpa nytt. Men om det ändå ska köpas nytt så kan man tänka på två sätt, helst båda samtidigt:

1. Köp kvalitet. Du vill behålla längre, det håller längre och är lättare att sälja och byta.

2. Köp miljömärkt.

De vanliga svenska märkningarna finns på kläder, som Svanen, Bra miljöval och EU-blomman. Glädjande nog har de internationella märkningarna nu gått ihop under ett gemensamt märke, GOTS. Man känner igen det på en vit skjorta på grön botten. Om plagget saknar något av dessa märken men det ändå står ekologisk eller organic så kan det vara så att bomullen är ekologiskt odlad, men sen har de vanliga kemikalierna använts i tillverkningsprocessen.

Det pågår en del forskning om nya material att tillverka tyg av som kan ge mindre miljöpåverkan. Här nämner Marcus Bergman möjligheter att tillverka kläder från trävåra (t.ex. viscose) på ett mer hållbart sätt:

Den forskningen skulle kunna innebära att vi kan ha textilproduktion i Sverige, med svenska råvaror. Helt plötsligt så blir det möjligt att säga varifrån tyget kommer. Marcus har frågat 10 000 personer om det vet var tyget i deras kläder kommer ifrån. 14 har svarat ja.

Själv kör jag med slita-ut-strategin framför allt. Jag skulle dock kunna bli bättre på att köpa kläder av högre kvalitet, att laga trasiga byxor och att leta second hand-kläder. När det gäller barnkläder så har jag märkt att man får bra betalt om man säljer begagnade kvalitetskläder.

BRF-experterna hjälper till att halvera energiförbrukningen

Johan Erlandsson — Thu, 19 Apr 2012 10:32:08 +0200

BRF-experterna är en nättjänst som gör det enklare för bostadsrättsföreningar att arbeta med hållbarhetsfrågor. Efter åtta år med fungerande kunskapsutbyte på Ecoprofile känns det kul att använda erfarenheterna och nå ut bredare med hållbarhetsfrågorna. Nu startar jag BRF-experterna ihop med Linda Kanter och Calle Högberg.

Social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i bostadsrättsföreningar är självklara frågor för både bostadsrättsinnehavare i allmänhet och för styrelser i synnerhet. Och det finns en stor förbättringspotential! De 1,3 miljoner svenskar som bor i bostadsrätt kan till exempel relativt lätt halvera sin energiförbrukning.

Med BRF-experterna ges boende och styrelsemedlemmar en lättanvänd och trygg plattform för kunskapsutbyte både mellan sig själva och med de som jobbar professionellt med brf-relaterade frågor. Alla frågeställningar som rör bostadsrättsföreningar tas upp, med extra fokus på hållbarhetsfrågorna.

www.brfexperterna.se

Här hittar du EU-, statliga och regionala pengar till din gröna produktidé

Johan Erlandsson — Wed, 18 Apr 2012 09:09:17 +0200

Pengar behövs oftast när en ny teknisk lösning/affärsverksamhet som kan bidra till omställningen ska tas från idé till något som går att köpa. Här går jag igenom vad jag hittar för offentlig finansiering till projekt framförallt inom energi, transporter och mat. Hjälp gärna till och fyll på!

Att ta en idé om en teknisk lösning till färdig produkt kan vara lättare sagt än gjort. En viktig förutsättning är att det finns pengar för att finansiera en sådan process, som oftast varar i flera år. Den som har kunskap om vilka pengar som finns och hur man skriver en ansökan som går igenom har en klar fördel. Eget kapital och riskkapital mår ofta bra av lite tillskott i form av statligt eller regionalt stöd.

Man kan bara använda en offentlig finansiering i taget per projekt, det går alltså aldrig att medfinansiera en pott med offentliga medel med en annan pott offentliga medel. Men däremot kan man samtidigt använda olika offentlig finansiering till olika projekt, om man har tillräckligt med pengar och energi att driva flera projekt samtidigt.

Det kan vara bra att se på utvecklingen av sin verksamhet som en flerstegsraket, och det finns olika pengar att söka i varje steg. En indelning som kan göras är:

Planering
Utveckling
Validering/Verifiering
Kommersialisering

Nedan ger jag några exempel på tillgänglig offentlig finansering. De regionala exemplen är från Västra Götalandsregionen eftersom det är där jag själv håller till.

Planering

I planeringsfasen arbetar man fram sin första affärsplan, kollar upp konkurrenterna och marknaden och befintliga patent. Planering av hur framtagandet av produkten/tjänsten ska gå till ingår också. Detta steg ska svara på frågan om det kommer gå att sälja produkten/tjänsten om den tas till marknaden, samt hur det ska gå till.

Vinnova Forska & Väx Förstudie
Max 500 000 kronor. Till planering, utveckling eller validering. Ingen medfinansiering krävs. Krav: Sökande ska ha varit registrerat som aktiebolag i minst ett år och ha omsättning eller eget kapital på 300 000 kr.

Västra Götalandsregionen, konsultcheck
Upp till 150 000 kronor för att finansiera externa konsultinsatser, 50 % medfinansering krävs

Västra Götalandsregionen, såddfinansiering mindre projekt
Max 50 000. Ingen medfinansering krävs?

ALMI, Bidrag för en patentscreening (undersökning om det finns andra liknande patent)
Upp till 15 000 kronor (källa?), ingen medfinansiering krävs
Löpande ansökning.

Västra Götalandsregionen, FoU-kort Bas
Upp till 50 000 kronor. För att identifiera forskningsbehov. 50 % medfinansiering.
Löpande ansökning.

Vinnova Bygginnovationen, planeringsbidrag
Upp till 200 000 kronor, 50% medfinansiering krävs
Till 2014

Energimyndigheten Demonstrationsprogram för elfordon
Gräns för finansiering saknas. Medfinansiering enligt förodning (2008:761). Projektet ska identifiera barriärer för en storskalig introduktion av elfordon. Även projekt om "fåhjulingar" godtas.

Vinnova Vinn Verifiering
För anställda forskare som vill pröva om resultat kan kommersialiseras. Max två miljoner. Ingen medfinansiering krävs?

Utveckling

I utvecklingsfasen sker det grundläggande tekniska utvecklingsarbetet. Målet kan vara att få fram en fungerande prototyp.

Eurostars
Ingen gräns? För forsknings- och utvecklingsintensiva företag. Slut 2013. Administreras i Sverige av Vinnova. 50 % medfinansiering. Kräver minst en ytterligare deltagande partner i annat EU-land.

Vinnova Forska & Väx Förstudie
Max 500 000 kronor. Till planering, utveckling eller validering. Ingen medfinansiering krävs. Krav: Sökande ska ha varit registrerat som aktiebolag i minst ett år och ha omsättning eller eget kapital på 300 000 kr.

Vinnova Forska & Väx Forsknings- och utvecklingsprojekt
Max 5 000 000 kronor. Till framtagning av ny kunskap. 50 % medfinansiering krävs. Krav: Sökande ska ha varit registrerat som aktiebolag i minst ett år och ha minst en miljon i omsättning eller eget kapital.

Västra Götalandsregionen, FoU-kort Avancerat
Upp till 500 000 kronor. För att finansiera extern forskning. 50 % medfinansiering. Nästa utlysning september 2012.

Vinnova, Bygginnovationen, utvecklingsprojekt
Upp till 2 miljoner, 50% medfinansiering krävs
Till 2014

Vinnova fosforprogram
Under planering efter att regeringen bett Naturvårdsverket, Vinnova och Tillväxtverket titta på det. Tidigast 2013.

Validering/Verifiering

Produkten/tjänsten testas i verkligheten.

Vinnova Vinn Nu Steg 1
Max 300 000 för affärsutveckling och test. Medfinansiering?

Vinnova Forska & Väx Förstudie
Max 500 000 kronor. Till planering, utveckling eller validering. Ingen medfinansiering krävs. Krav: Sökande ska ha varit registrerat som aktiebolag i minst ett år och ha omsättning eller eget kapital på 300 000 kr.

Kommersialisering

Produkten/tjänsten är utvecklad och klar. Nu börjar arbetet med att ta fram produktionsmetoder och allt runtomkring för att kunna påbörja storskalig produktion och försäljning.

Eco-innovation
Ingen gräns? 50 % medfinansiering.

Vinnova Vinn Nu Steg 2
Max 400 000 kr. Medfinansiering?

Vinnova Forska & Väx Förstudie
Max 500 000 kronor. Till planering, utveckling eller validering. Ingen medfinansiering krävs. Krav: Sökande ska ha varit registrerat som aktiebolag i minst ett år och ha omsättning eller eget kapital på 300 000 kr.

Tillväxtverket Miljödriven tillväxt
Max 250 000 kronor för bland annat identifiering och tillämpning av lämpliga affärsmodeller efter att produkten är utvecklad, testad och klar.

För företag som redan har försäljning och vill utveckla ytterligare produkter

Tillväxtverket Produktutveckling i små företag
Max 800 000 kr. Krav på två miljoner i omsättning för varuproducerande företag, 1 miljon för tjänsteföretag.

Regional Lånefinansiering

Västra Götalandsregionen såddfinansering
Max 850 000 kr. 50 % medfinansiering. Administreras av ALMI.

Twitter -en kraftfull kanal för gröna opinionsbildare!

Carina Sundqvist — Tue, 17 Apr 2012 10:32:29 +0200

Tisdagens Studio Ett i P1 (20120410) handlade om Twitter och om den eventuella nyttan med Twitter. Undertecknade (@ibyr, @LMartinOlsson) är relativa nybörjare @Twitter men vi har tagit oss an detta "nya" forum likt upptäckare av Amerika! med passion, engagemang och nyfikenhet.@Twitter idag saknar vi flera relevanta och inspirerande aktörer inom miljösverige. #klimat frågan är mer aktuell än någonsin och vi ser det spira en begynnade miljödebatt @Twitter. Men för FÅ miljökunniga och miljöauktoriteter använder idag Twitter som en naturlig kanal att sprida budskap och för att få feedback.

Twitter utgör en utmärkt kanal för att debattera, sprida #kunskap och #inspiration kring #klimat-, miljö- och omställningsfrågor. Vi ser en stor potential för twittrare inom just miljöfrågor att nå ut med sitt #budskap, att kunna ta del av #information och #nyheter samt att vara del av en aktiv debatt kring ämnet.

Det finns i dagsläget cirka 300 400 stycken twitterkonton i Sverige (färsk statistik från Aitellu) och många av dessa är #journalister, dvs de snappar upp om du skriver något av intresse. Vi finner även flera ledande politiker, opinionsbildare samt andra engagerade personer i Twitterflödet. Men vi välkomnar fler. Under ämneshashtaggen #svpol drivs en aktiv debatt kring svensk politik men här finns utrymme för mer #klimat och #miljörelaterade debatter.

Det sägs att Twitter i Sverige är en #ankdam med endast journalister, mediafolk och reklamare som skriver om strunt. Så kan det visserligen vara ibland men kanalen #Twitter gömmer så mycket mer. Som demokrativerktyg och för att ta vara på den #yttrandefrihet vi har i Sverige är Twitter lysande! Tänk på möjligheten att du genom att starta ett konto direkt kan nå ansvariga politiker med just din kommentar eller din fråga.

Det vore mycket intressant om #Sverige kunde bli det Twittertätaste landet i världen och att vi gick i bräschen för att genom inhemsk (och föralldel global) debatt skapa nytänkande och nya lösningar inom #miljö- och #klimatfrågan.

Vi avslutar med en uppmaning i all vänlighet om att följande personer kunde överväga att starta ett #twitterkonto. Ni är alla med på listan över Sveriges 100 miljömäktigaste personer, en lista som är sammanställd av tidskriften Miljöaktuellt. Det är av stort allmänintresse att kunniga inom miljö- och omställningsfrågor kommer fram med sina idéer ytterligare och att vi via Twitter kan skapa en än mer aktiv och levande debatt i Sverige kring dessa frågor.

Vi hoppas att vår statistik är riktig men blir glada om flera av er har konton som vi inte kunde hitta. Ni som saknas (eller som inte är speciellt aktiva): Varmt välkomna att sända ut ert allra första tweet!

Listan

1. Johan Rockström, professor i naturresurshushållning @Stockholms universitet, chef för Stockholm resilience center och avgående #chef för Stockholm environment institute (saknar Twitter)

2. Maria Wetterstrand, grön #samhällsdebattör, föreläsare och skribent (aktiv på Twitter)

3. Isabella Lövin (Mp), #EU-parlamentariker (saknar Twitter)

4. Åsa Romson (Mp), #språkrör (aktiv på Twitter)

5. Svante Axelsson, generalsekreterare @Naturskyddsföreningen (aktiv på Twitter)

6. Christian Azar, #professor i hållbara energi- och materialsystem @Chalmers Universitet (saknar Twitter)

7. Mikael Karlsson, ordförande @Naturskyddsföreningen, ordförande i European environmental bureau, #miljöforskare vid Karlstad universitet och sakkunnig i miljömålsberedningen (aktiv på Twitter)

8. Mattias Klum, #filmare, #fotograf och #föreläsare (aktiv på Twitter)

9. Johan Kuylenstierna, chef @SEI:s huvudkontor, blir #chef för hela SEI i april (Ny) (har konto men är ej speciellt aktiv)

10. Tomas Kåberger, #ordförande @Stiftelsen Japan renewable energy foundation, arbetar även med strategiska frågor inom energiområdet på Chalmers (saknar Twitter)

11. Anders Wijkman, #rådgivare SEI och Tällberg foundation (har konto men är inte speciellt aktiv)

12. Pär Holmgren, f d tv-meteorolog, nu #föreläsare, #projektledare och #författare (aktiv på Twitter)

13. Jens Holm (V), #riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson (saknar Twitter)

14. Markku Rummukainen, #klimatforskare vid SMHI, professor vid Lunds universitet (saknar Twitter)

15. Gustav Fridolin (MP), #språkrör (aktiv på Twitter) (har konto men är inte aktiv)

16. Petra Wadströms, #uppfinnare (saknar twitter)

17. Lasse Gustavsson, naturvårdschef @WWF international (aktiv på Twitter)

18. Per Kågeson, författare och #debattör, professor i #miljösystemanalys vid KTH  (saknar twitter)

19. Annika Helker Lundström, vd @Svensk vindenergi  (saknar twitter)

20. Göran Finnveden, professor i #miljöstrategisk analys på KTH, vicerektor för hållbar utveckling  (saknar twitter)

21. Sebastian Kirppu, #skogsinventerare (Ny) (saknar twitter)

22. Håkan Wirtén, #generalsekreterare WWF (har konto men är inte speciellt aktiv)

23. Carl Folke, #professor i naturresurshushållning, chef för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi samt vetenskaplig föreståndare @Stockholm resilience center  (saknar twitter)

24. Åsa Westlund (S), #Europaparlamentariker (aktiv på Twitter)

25. Erland Källén, #professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms universitet  (saknar twitter)

26. Johan Bergendorff, #producent på Sveriges radio, bl.a. ”Klotet”.  (saknar twitter)

27. Tom Hedlund, projektledare @Naturvårdsverket  (saknar twitter)

28. Carina Lundberg Markow, #chef för ansvarfullt företagande på Folksam (aktiv på Twitter)

29. Folke Rydén, reporter och #dokumentärfilmare  (saknar twitter)

30. Stefan Henningsson, #klimatexpert @WWF (aktiv på Twitter)

31. Åsa Domeij, #csr-chef @Axfood  (saknar twitter)

32. Linda Burenius Magnusson, #vd @O2 vindel  (saknar twitter)

33. Anders Berntell, #vd @Stockholm international water institute  (saknar twitter)

34. Patrik Eriksson, #kampanjchef @Greenpeace (aktiv på Twitter)

35. Alice Bah Kuhnke, #csr-chef, ÅF (har konto men inte speciellt aktiv)

36. Karin Lexén, #chef på Swedish water house (har konto men inte speciellt aktiv)

37. Carl Piper, skånsk godsägare, #jord- och skogsbrukare  (saknar twitter)

38. John Holmberg, vicerektor och #professor i fysisk resursteori @Chalmers  (saknar twitter)

39. Stefan Edman, #biolog, #författare och #föreläsare (har konto men är inte speciellt aktiv)

40. Johan Ununger, #vd, Saltå kvarn  (saknar twitter)

41. Klas Eklund, senior economist @SEB, adjungerad #professor vid Ekonomihögskolan i Lund (har konto men är inte speciellt aktiv)

42. Karl-Henrik Robèrt, #grundare av Det naturliga steget och professor @Blekinge tekniska högskola  (saknar twitter)

43. Per Bolund (MP), #riksdagsledamot och ekonomisk talesperson  (saknar twitter)

44. Daniel Öhman, #reporter @Sveriges radio  (aktiv på Twitter)

45. Susanna Baltscheffsky, #reporter @Svenska dagbladet (aktiv på Twitter)

46. Jonas Paulsson, initiativtagare till #Köttfri måndag (aktiv på Twitter)

47. Carl Schlyter (MP), #EU-parlamentariker (aktiv på Twitter)

48. Johan Söderström, #vd på ABB Sverige (saknar Twitter)

49. Lars-Erik Liljelund, #vd på Mistra (saknar Twitter)

50. Lena Ek (C), #miljöminister (har konto men är inte speciellt aktiv på twitter)

51. Kia Andreasson (MP), #miljökommunalråd i Göteborg och ordförande Göteborg energi (saknar Twitter)

52. Karin Bojs, #reporter @Dagens nyheter (aktiv på Twitter)

53. Malin Olofsson, #reporter @Sveriges radio (aktiv på Twitter)

54. Emma Lindberg, politiskt #sakkunnig hos miljöministern (saknar Twitter)

55. Daniel Johansson (C), #statssekreterare på näringsdepartementet  (saknar Twitter)

56. Gustav Melin, #vd @Svenska bioenergiföreningen  (saknar Twitter)

57. Karl Elfstadius, ansvarig för smart grid @ABB  (saknar Twitter)

58. Christina Lindbäck, #miljöchef @NCC  (saknar Twitter)

59. Christina Lampe-Önnerud, #grundare av batteritillverkaren Boston Power  (saknar Twitter)

60. Göran Broman, #hållbarhetsforskare och professor @Blekinge tekniska högskola  (saknar Twitter)

61. Annie Lööf (C), #näringsminister och #partiledare (aktiv på Twitter)

62. Peter Westman, #naturvårdschef @WWF   (saknar Twitter)

63. Karin Åström, #vice ordförande @Svenska naturskyddsföreningen  (saknar Twitter)

64. Eva Stål, #koordinator för hållbarhetsfrågor @Ikea Sverige  (saknar Twitter)

65. Rolf Annerberg, #generaldirektör på Formas, ordförande i Miljömålsberedningen  (saknar Twitter)

66. Ragnar Unge, #vd Miljömärkning Sverige (aktiv på Twitter)

67. Jan Eliasson, #vice generalsekreterare i FN millenniemålsambassadör, styrelseordförande i Water aid Sverige  (saknar Twitter)

68. Marie-Louise Kristola, #programledare @Sveriges radio (aktiv på Twitter)

69. Björn Karlsson, #professor i energisystem @Linköpings tekniska högskola (saknar Twitter)

70. David Jonstad, #författare och #journalist (aktiv på Twitter)

71. Bo Ekman, #grundare av och styrelseordförande i Tällberg foundation  (saknar Twitter)

72. Lovisa Hagberg, #miljöpolicyfrågor WWF  (saknar Twitter)

73. Lise Nordin (MP), #riksdagsledamot och energipolitisk talesperson (aktiv på Twitter)

74. Ulrika Björkstén, #chef för Vetenskapsradion (aktiv på Twitter)

75. Erika Bjerström, #journalist på Sveriges television (aktiv på Twitter)

76. Kajsa Garpe, #sakkunnig på Naturskyddsföreningen (har konto men är inte speciellt aktiv)

77. Inger Näslund, #fiskeexpert på WWF  (saknar Twitter)

78. Eva Sunnerstedt, projektledare för #elbilsupphandlingen @Miljöförvaltningen i Stockholm  (saknar Twitter)

79. Christer Borg, #ordförande för Älvräddarna (aktiv på Twitter)

80. Sasja Beslik, #vd för Nordea fonder  (saknar Twitter)

81. Jonas Sjöstedt (V), #partiledare Vänsterpartiet (har konto men är inte speciellt aktiv på Twitter)

82. Matilda Ernkrans (S), #riksdagsledamot och #klimatpolitisk talesperson, #ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, #ledamot i Miljömålsberedningen  (saknar Twitter)

83. Martin Hedberg, Swedish weather & climate centre (aktiv på Twitter)

84. Björn Risinger, #generaldirektör @Havs- och vattenmyndigheten (aktiv på Twitter)

85. Viktor Säfve, #ordförande Skydda skogen  (saknar Twitter)

86. Bengt Kriström, #professor i resursekonomi @SLU, forskningsledare för Centrum för miljö- och naturresursekonomi i Umeå och #ordförande för Expertgruppen för miljöstudier  (har konto men är inte speciellt aktiv på Twitter)

87. Sven-Olof Ryding, #vd på Miljöstyrningsrådet (saknar Twitter)

88. Roger Tiefensee (C), #riksdagsledamot, miljöpolitisk talesperson och ledamot i partiets miljöarbetsgrupp, även ledamot @Miljömålsberedningen  (har konto men är inte speciellt aktiv på Twitter)

89. Lars Thunberg (KD), #kommunpolitiker i Helsingborg och #ordförande i Sveriges ekokommuner (aktiv på Twitter)

90. Lars Nellmer, #VD för Krav (KRAV har ett konto men Lars inget eget).

91. Therese Jacobson, #kampanjledare på Greenpeace (aktiv på Twitter)

92. Tom Arnbom, #Arktis- och rovdjursexpert på WWF  (har konto men är inte speciellt aktiv på Twitter)

93. Ida Nilsson, #ordförande i Jordens vänner (Jordens Vänner har ett konto)

94. Maria Ågren, #generaldirektör på Naturvårdsverket (Naturvårdsverket har ett konto)

95. Jakob Lagercrantz, #ordförande för Gröna bilister (aktiv på Twitter)

96. Martina Krüger, #kampanjledare på Greenpeace (aktiv på Twitter)

97. Nina Cromnier, #generaldirektör på Kemikalieinspektionen (saknar Twitter)

98. Anna Linusson, #vd Håll Sverige rent (Håll Sverige rent har ett konto, Anna saknar eget konto)

99. Kjell Aleklett, #professor i fysik vid Uppsala universitet  (har konto men är inte speciellt aktiv på Twitter)

100. Per Ankersjö (C), #stadsmiljöborgarråd i Stockholms stad (sakanr Twitter)

(http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.427569/har-ar-alla-sveriges-100-miljomaktigas)

Varmt välkomna att börja och fortsätta debattera via Twitter!

Undertecknat av

Carina Sundqvist, Inspirationsbyrån. Kreativ, nyfiken och grön samhällsentreprenör som vill att vi skall turista på hemmaplan.
@IBYR
www.inspirationsbyran.se

Martin Olsson. En grön tänkare, drömmare, livsdyrkare och världsmedborgare.
@LMartinOlsson
endrommaremedoppnaogon.blogspot.se

Rimligt energimål för boende: 5 000 kWh/person och år

Johan Erlandsson — Mon, 16 Apr 2012 09:02:47 +0200

Vi har tidigare skrivit om energimål för hushållet. Det är enklare att följa upp hushållets energiförbrukning än de enskilda hushållsmedlemmarnas. Men ibland kan det ändå vara intressant att utgå från sig själv. 5 000 kWh per person och år är en fullt rimlig målsättning.Om vi återigen utgår från passivhusen i Lindås som ligger på ca. 9 200 kWh för värme, varmvatten och hushållsel och man räknar på att det fyra personer bor bekvämt på dess 119 kvadratmeter så blir det 2 300 kWh per person, fördelat så här:

Värme och varmvatten	1 300 kWh
Hushållsel	1 000 kWh
Summa	2 300 kWh

Energiförbrukning per person i Lindåshusen

Idag ligger värme- och varmvattenförbrukningen per boende i lägenhet på 7 000 kWh* och hushållselen på 2 800 kWh. Här finns alltså en enorm besparingspotential, särskilt med tanke på att det är fullt möjligt att bo på bekvämt på mindre än 40 kvadratmeter per person som man gör i exemplet med Lindåshuset.

Värme och varmvatten	7 000 kWh
Hushållsel	2 800 kWh
Summa	9 800 kWh

Medelenergiförbrukning per person boende i lägenhet i Sverige

Om snittförbrukningen skulle sänkas ned till nivån för Lindåshuset skulle det innebära en sänkning med mer än 75 %. Lindåshusen är nybyggen, och det kan vara svårt att uppnå samma energiprestanda genom att renovera befintliga hus. Men det finns exempel som visar att det är möjligt, till exempel miljonprogramshusen i Brogården som nådde 25 kWh/m2 jämfört med Lindåshusens 20.

Därför menar jag att ett energimål på 5000 kWh per person och år för värme, varmvatten och hushållsel inte är ett orimligt mål på individnivå på medellång sikt, till exempel 2030. Särskilt inte om vi också börjar fundera på hur många kvadratmeter per person vi egentligen behöver för ett bekvämt boende och lyckas få ned andelen singelhushåll. Den som också har fritidshus lär dock få svårare att nå målet.

Viktigt att notera här är att siffrorna gäller verklig konsumtion av energi. Ett hus med bergvärmepump med ett COP-tal på 5 ska alltså multiplicera elförbrukningen till värmepumpen med fem för att få fram sin värme- och varmvattenkonsumtion. För luftvärmepumpar varierar COP med utetemperaturen, så där får man uppskatta något snitt. På samma sätt ska värme från solfångare och el från egna solceller och vindkraftverk räknas in.

*Snittförbrukning per lägenhet 2010 för värme och varmvatten: 11 500 kWh. Personer i hushållet: 1,65 personer

Ramkonstruktioner för trikar, quadar och velomobiler

Johan Erlandsson — Sat, 14 Apr 2012 11:12:29 +0200

Låg vikt är ett måste för lättcyklade muskeldrivna fordon, och ramkonstruktionen är en avgörande faktor för totalvikten. Därför tänkte jag att vi i denna tråd går igenom och diskuterar olika ramkonstruktioner och självbärande karosser. Jag börjar med denna skönhet i trä (här saknas dock möjlighet att framföra med muskelkraft).

Energimåttet kWh per kvadratmeter leder oss fel

Johan Erlandsson — Thu, 12 Apr 2012 09:27:34 +0200

Det är hög tid att minska fokus på att mäta den tekniska energiprestandan i hem, och istället se på energiförbrukning per person.Jag är en stor vän av att mäta saker. Om vi inte känner till statusen om det vi vill förändra så blir det väldigt svårt att veta om åtgärder verkligen leder till förbättringar. Därför har jag alltid gillat olika mått och statistik. Energiprestanda i fastigheter mäts i princip alltid i kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/m2 och år). Detta mått har jag själv använt flitigt under många års diskussioner och konsultande.

Men egentligen är det här ett ganska uselt mått på energiförbrukning, eftersom det inte ger energiförbrukningen per boende eller anställd. Med energiförbrukning per kvadratmeter som mått spelar det ingen roll om två personer bor på 50 kvadratmeter eller tre personer bor på 200 kvadratmeter i tekniskt likvärdiga hus. Fokuseringen på kvadratmeter har lett till att få idag pratar om de självklara energifördelarna med inte bo onödigt stort. Smarta planlösningar och alternativa boendeformer är också väldigt sällsynta samtalsämnen när energiförbrukning diskuteras.

Självklart ska vi i första hand mäta energiförbrukningen i våra hem och kontor per boende och anställd, inte per kvadratmeter. Det är dags att komplettera måttet kWh/m2 med kWh/person och år!

Cykling ger styrka åt lokala ekonomin

Erik Sandblom — Tue, 10 Apr 2012 11:29:49 +0200

Bilkramare framhåller gärna att bilister betalar mycket skatt. Och visst stämmer det, för hälften av bensinpriset består av olika skatter. Så om färre kör bil minskar statens intäkter, fortsätter resonemanget. Men så enkelt är de inte, för om folk kör mindre bil hamnar pengarna förmodligen nån annan stans, som till exempel kvarterskrogen eller frisören. Och att halva bensinpriset består av skatt betyder förstås att andra halvan går till oljeindustrin. Bilister skickar också pengar till biltillverkaren, som ofta finns långt bort. Att minska bilismen kan därför ses som ett sätt att styra om dessa pengaflöden så att de i större utsträckning hamnar lokalt. Genom sina planmonopol har kommunerna möjlighet att styra pengaflödena. I dagens globaliserade, finanskrisande värld kan det vara värt att titta närmare på.De flesta kommuner vill att staten ska bekosta tjusiga förbifarter som flyttar trafiken bort från innerstan. De vill också dra till sig köpcentra som skapar jobb och skatteintäkter. Men i längden leder förbifarter till mer biltrafik och mer avstånd. Likriktade köpcentra i periferin blir utbytbara och därmed sårbara.

Kanske vore det bättre för kommunens ekonomi att tacka nej till statliga vägsatsningar, sluta tvinga fram bilparkering som krav vid bygglov, och satsa på cykling istället. Det är inte bara mycket billigare. Det gör det också lite lättare på sikt för ortens näringsidkare att konkurrera om konsumenternas pengar, när pengarna inte försvinner bort i den globaliserade bilbranschen. Det är fullt realistiskt att satsa på cykling som transportmedel. Två av tre kunder reser kortare än fem kilometer för att handla dagligvaror, och varannan bor inom fem kilometer från sin arbetsplats. Det tar 20 minuter att cykla.

Att gynna lokal handel kan vara bra på flera sätt. I en globaliserad värld med turbulent ekonomi är det bra att ha ett starkt lokalt näringsliv som kan stå emot tvära kast. För ekonomi handlar inte bara om kapital, räntor och löner. Det handlar om förtroende också. Om människor inte har förtroende för varandra blir det inga affärer. Ett bra sätt att skapa förtroende är att prata, och det gör man enklast med folk i närheten. Lokala nätverk kan fungera även när finansbranschen kärvar.

Det finns också mer konkreta fördelar med mer cykling. Cyklister är bra kunder. De handlar något mindre per tillfälle än vad bilister gör, men om man slår ut det per kvadratmeter så handlar cyklister mer. Att parkera en cykel tar nämligen mindre yta än att parkera än bil. En enda p-ruta för bil tar 25 kvadratmeter, inräknat yta för att svänga i och ur rutan. Cyklande kunder ökar därmed försäljningen per kvadratmeter om man räknar in parkeringsytan.

Även byggbranschen kan tjäna på en omställning av den lokala trafikpolitiken. De flesta kommuner tillämpar så kallade parkeringsnormer som gör det förbjudet att bygga hus utan parkeringsplatser. Det är kostnadsdrivande eftersom parkeringsplatser under huset kostar uppåt en kvarts miljon kronor per plats i byggkonstader, enligt en inventering från Stockholms markkontor. Parkering i ytläge är billigare att anlägga men tar värdefull tomtyta i anspråk. Varje p-ruta tar 25 kvadratmeter inklusive ytan att svänga i och ur.

Cyklister är bra anställda. De har färre sjukdagar och lever längre. Det minskar arbetsgivarnas kostnad för sjukersättning, ökar produktiviteten och ökar utbudet av arbetskraft genom att människor kan arbeta längre.

Det finns alltså gott om spakar som kommunen kan dra på för att styra om pengaflödena så att de gynnar lokalbefolkningen. I finansellt turbulenta, globaliserade tider kan det vara mycket värdefullt.

How bicycling will save the economy (if we let it) - Grist
Imagine getting a $3,000 to $12,000 tax rebate this year. Now imagine it coming again and again. Every year it grows by around a thousand dollars. Imagine how this would change your daily life.

Cyclists Are Better Shoppers Than Motorists - Copenhagenize

Parkeringssituation Göteborg - YimbyGBG
Nordstan har 10% färre p-platser än Frölunda Torg men 60% högre omsättning.

sv.wikipedia.org/wiki/Parkeringsnorm

Systemfel i stadsplaneringen - YIMBY
Det andra systemfelet är att kommunerna tar mångdubbelt mer för byggrätter i centrum än för byggrätter i periferin, trots de högre kommunalekonomiska kostnaderna i periferin. Det blir därför olönsamt för byggbolagen att bygga i centrum.

De flesta rör sig inom tio kilometer - Ecoprofile
I Sverige reser 66% av kunderna kortare än fem kilometer för att göra inköp av dagligvaror, enligt Svensk Handel

Nationella vägsatsningar urholkar lokala samhällen - Ecoprofile

Vad är resiliens? - Stockholm Resilience Centre
Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas.

Om projektet Hälsocyklare - Örebro kommun
De två första åren (2003-2004) hade antalet sjukdagar minskat med 75 procent enligt officiell statistik från landstinget.

Reduced sickness absence in regular commuter cyclist can save employers 27 million euros - Fietsberaad

Elly Blue's Bikenomics
Employees who bike are in better mental and physical health, perform better, and have fewer sick days. Customers who bike tend to have more disposable income and likely live in the community, meaning greater loyalty. And you don't have to pay for parking for either.

sv.wikipedia.org/wiki/Cykelhjälm#Emot
Cyklister lever längre

Tilläggsisolering av vägg med vakuumisoleringspanel (VIP)

Johan Erlandsson — Thu, 05 Apr 2012 08:45:45 +0200

Att tilläggsisolera landshövdingehus är inte så lätt, det finns ofta ett motstånd mot att förändra utseendet. Med vakuumisoleringspaneler (VIP) som isoleringsmetod så krävs dock inte så tjock isolering.Pär Johansson presenterade den 19 mars sin licentiatavhandling på Chalmers, om att isolera landshövdingehus med vakuumisoleringspaneler. VIP användes, vilket är en känd isoleringsteknik i andra sammanhang, till exempel kylskåp. Men i fastigheter är det fortfarande något nytt.

En VIP är enkelt beskrivet något material med goda isolerande egenskaper som man har placerat i en påse av något tätt material, format till en platta och sedan tömt påsen på luft. På så sätt får man en tunn platta med mycket goda isolerande egenskaper.

VIP har vissa nackdelar, till exempel att man inte kan anpassa storleken på skivorna på plats och att det finns risk att punktera panelerna. Det är också dyrare än konventionell isolering.

Vägg före och efter

Pär gjorde en studie bland annat på ett landshövdingehus i Kungsladugård, Göteborg. 2 cm VIP och 3 cm mineralull i tilläggsisolering ökade tjockleken på väggen från ca. 10 cm till 18 cm, vilket krävde att fönstren flyttades ut.

Det beräknade U-värdet (mått på isolerande förmåga) sjönk från 1,11 till 0,4. Passivhusväggar med 50 cm isolering ligger på ca. 0,1. Så det är ingen topprestanda det blir, men om alternativet är att inte isolera väggen alls så är det ändå klart intressant. Värmeförlusterna från väggen minskar med nästan två tredjedelar.

Varför är det värt att skydda knölnaten i stan?

Johan Erlandsson — Thu, 29 Mar 2012 20:56:36 +0200

Många gånger har jag stött på att olika skyddsinsatser av växter och djur i samband med att något ska byggas förlöjligas. Vad ska den där knölnaten eller vattensalamandern vara bra för egentligen, ska den verkligen få påverka den här stora och viktiga investeringen? Idag var jag på naturvårdskonsulten Callunas 20-årsfirande och fick diskutera detta.

Tar du ditt kaffe klimatkompenserat eller ekologiskt?

Johan Erlandsson — Thu, 29 Mar 2012 08:11:48 +0200

Den som har teve har väl knappast missat reklamen för Classic kaffe: "Tar du ditt kaffe svart eller grönt?". Grönt betyder här klimatkompenserat med trädplantering.Jag är inget stort fan av klimatkompensering. Jag tror att risken är överhängande att en utbredd acceptans för klimatkompensering innebär att omställningstakten minskar. Ohållbara produkter och tjänster blir plötsligt inte riktigt lika dåliga, och då minskar incitamenten att förändra konsumtionsbeteendet. "Sense of urgency", en känd faktor i vilket förändringsarbete som helst, går förlorad.

Ett exempel på hur klimatkompensering verkar bli alltmer accepterat som åtgärd är Arvid Nordquists pågående kampanj där en röst i reklamfilmen frågar oss om vi tar vårt kaffe svart eller grönt.

Klimatpåverkan från kaffe uppkommer framförallt från användningen av konstgödsel, något som undviks vid ekologisk odling. Jag har ställt några frågor om kampanjen till Arvid Nordquist via mail och på deras Facebook-sida. Här är ett par av svaren:

"Under 2011 var 13% av de kaffebönor som vi köpte in ekologiskt producerade.
...

Vi har ökat försäljningen på både konventionellt odlat och ekologisk odlat kaffe."

Jag tycker det hade varit bättre om Arvid Nordquist hade låtit bli att kalla konventionellt odlat kaffe för grönt och använt sina pengar till att åtgärda grundproblemet istället för att lindra symptomen. Även om det är svårare och inte lika vinstgenererande.