Miljö kontra säkerhet

Teknikens Värld publicerade i veckan ett test där man utmålar vad man kalla miljödäck som trafikfarliga. Rent fysikaliskt är det en trivial observation. Genom att miska ett däcks friktion försämras greppet. Biltidningarnas tester måste dock alltid tas med en stor nypa salt. Inte sällan är vetenskapligheten under all kritik och slutsatser och rubliker läggs fram på ett sätt som ska locka läsare. I detta fall bör man fråga sig hur många uppsättningar av varje däck som testades. Man bör betänka att däcken testas nya, när de åldras försämras generellet deras egenskaper, kvarstår skillnaderna när däcken rullat 1000, 2000 och 5000 mil? AutoMotorSport kommenterarade resultatet med att dubbfria vintedäck (som är full tillåtna även sommatid) har betydligt sämre egenskaper än det däck som var sämst i Teknikens Världs test. Intressant dock med en konfrontation mellan miljö och trafiksäkerhet. Trafiksäkerhet i all ära, men inte till varje pris. Jag tycker att det är fullt rimligt att acceptera vissa försämringar i bilar säkerhet om det sker till förmån för miljön. Man bör har i åtanke att förarens utrymme att reducera risken för att skadas i en olycka betydligt större än vad man kan åstadkomma med olika tekniska förbättringar av bilen.

Ett bra sätt att undvika olyckor är att sänka farten, så att man får mer tid på sig att reagera på uppkomna situationer. Ännu bättre är att ta tåget eller bussen. Det är tio gånger säkrare att åka buss än att åka bil. Källa Bussbranschen. "Enligt de flesta trafikforskare är sänkta hastigheter det främsta vapnet för att få ner dödsolyckorna i trafiken. Men om man tvingas välja mellan lägre hastigheter och snabba pendlingsmöjligheter, så prioriteras alltså snabbheten av många lokala politiker och trafikplanerare." SR Ekot: Politiker prioriterar inte sänkt hastighet

En annan aspekt av detta är vilka implikationer införande av miljödäck kan tänkas ha på hastighetsreglerna. Om miljödäck har väsentliga effekter på bränsleförbrukningen (hur mycket rör det sig om?) så kan de förhoppningsvis bli regel snarare än undantag på vägarna, och i så fall behöver hastigheterna anpassas därefter. Detta skulle naturligtvis ge ytterliggare minskningar i bränsleforbrukningen på våra vägar, men till kostnaden av något längre restider.

Om alla höll hastighetsgränserna skulle 100-150 liv sparas varje år, enligt Vägverket. Vägverket: Hastigheter är farliga

Överskridanden av hastighetbegränsningarna beräknas orsaka omkring 0,7 miljoner ton CO2-utsläpp årligen, motsvarande 4% av vägtrafikens totala utsläpp.

Läste testet och blev imponerad av att Michelins Premacy var nästan lika snålt som deras Energy saver! Och jag som har gått och grämt mig för att jag kör på Premacy istället för på ett miljödäck. Som jag ser det är det bra att de testar däcken och ställer även säkerhetsaspekter på tillverkarna. Samtidigt visar testet att "vanliga" däck kan vara minst lika snåla, så fortsätt testa på Teknikens Värld. Det man kan önska sig är att de väljer lite mindre kvällstidningsaktiga rubriker.

Vägverkets nya reviderade hastighetsbegränsingar införs nu i september. Bland annat höjs hastigheten till 120 km/h på 30 mil motorväg, medan vägar med mötande traffik får ha högst 80 km/h som gräns. Ekot har varit ute och pratat med "vanligt folk" och har mött de väntade klagomålen på att hastigheten sänks pa 275 mil väg i landet. Man har också en intervju med det moderata kommunalrådet i Eksjö som ojar sig över att hastighetsgränsen pa vagen till Nässjo nu sänks från 90 till 80 kn/h. Jag som icke bilkörande individ förvånas alltid över hur känsligt det här med hastighetsbegränsningar tycks vara för en del bilister. Framförallt eftersom de faktiska tidsvinsterna av 10 km/h högre hastighet är ganska marginella.

Jag tror inte att det i grunden handlar om tidsvinster när det gäller 10 km/h hit och dit. Det är mer en känsla av nederlag att tvingas köra långsammare än man gjort innan. På motsvarande sätt som många kan uppleva en känsla av att bli besegrad när man blir omkörd. Den faktiska tidsvinsten är dock föremål för en något skev diskussion ur båda läger. Att höja snittfarten med 10-20 km/h på en 300 km resa inebär faktiskt en signifikant tidsvinst.

På en 300 km resa sparar man 13 minuter (163-150) på att köra i 120 istället för 110km/h i snitt. På en 50 km resa blir restiden 4 minuter (37-33) längre av att köra 80 istället för 90km/h i snitt. Det ser jag som ganska marginella tidsvinster. Dessutom är ju de flesta bilresor väsentligt kortare än så, och tidsvinsterna av högre hastighet blir då endast någon enstaka minut.

Antalet omkomna i vägtrafiken har sjunkit drastiskt i USA i år. En ny studie argumenterar för att det är de höga bränslepriserna som ligger bakom minskningen. Bilister som försöker minska sina bränslekostnader minskar på fritidsresandet, samtidigt som de håller nere hastigheterna. Båda dessa åtgärder minskar antalet olyckor. Att det dessutom är låginkomstgrupper, såsom pensionärer och tonåringar, som minskar bilåkandet mest håller också nere olyckstalen, då dessa även är relativt sett mer olycksbenägna än andra grupper.

Mattias, vi är nog ganska överens om det onödiga/dumma i att köra fort. Skevheten menar jag ligger bland annat i att den som vill köra fort använder tidsvinster som argument och överdriver dessa. Vi som ifrågasätter fortkörandet tenderar å andra sidan att lyfta sådana exempel som förringar alla tidsvinster. Bättre då att gå med på att det finns tidsvinster att göra på att köra fort. Och att bygga en ifrågasättande argumentation på om tidsvinsten står i relation till det drastiskt ökade risktagandet och den ökade miljöbelastningen. Alternativ räkning: På en 300 km resa sparar man 32 minuter (257-225) på att köra 80 istället för 70 km/h i snitt (vilket är typiska medelhastigheter på vid resor i den storleksordningen utom motorväg). Eller 43 minuter om man ökar från 60 till 70 km/h, eller 75 minuter om man går från 60 till 80 km/h.