Göran Gatenfjords vertikalvindkraftverk

Ända sedan jag i somras hittade filmen på YouTube har en viss skåning varit ett återkommande samtalsämne. "Skåningens vertikalvindkraftverk" har blivit ett begrepp bland flera i bekantskapskretsen. Det handlar om den driftige Göran Gatenfjord i Trelleborg som lyckats beställa och montera ett relativt stort vertikalverk (5 kW, 10 meter högt) vid sin gård. Verket är konstruerat av kinesiska armén och ska leverera 30 000 kWh vid de vindförhållanden som råder vid huset. Göran använder 25 000 kWh per år till sitt hus. Eftersom vindkraftsproduktionen inte alltid sammanfaller med elkonsumtionen så vill han ha kvar sin nätkoppling och sälja sitt elöverskott vid de tillfällen då verket ger mer än vad han gör av med. I Sverige så kostar den tekniska utrustningen för att göra detta 25 000 kronor, och dessutom krånglar Eon så han har fått vänta med att koppla in det. Se filmen nedan, det är en riktigt fin liten teve-produktion. Som bonus avslutas inslaget med Görans modellånglok ;-). Jag vet inte i vilken kanal den har visats. TV4 ska ha haft något inslag häromveckan också.

Jag välkomnar alla nya vindkraftverk och hoppas att Gatenfjord för sitt överskott sålt. Uppgiften om 60% högre effektivitet än vanliga propellerverk och att det skulle ge 30.000 kWh per år finns emellertid anledning kommentera. 1) Verket har märkeffekt 5 kW och om jag inte minns fel är det från SVV Energi AB. I så fall är ytan som fångar vinden 4x4, d v s 16 kvm. Samma yta har också en vanlig HAWT (propellerturbin) med diameter 4,6 meter. 2) Verket är av typ giromill som har ungefär 45% verkningsgrad. Det stämmer också rätt bra med vad SVV Energi AB deklarerar. Märkeffekten 5 kW är uppnådd vid 10 m/s, och för detta krävs 49% verkningsgrad av en HAWT med 4,6 meters diameter. 3) Vid medelvind 7 m/s borde ett sånt här verk producera ungefär 13.000 kWh per år enligt mina beräkningar. Tillverkaren/leverantören uppger ung 20 MWh (20.000 kWh) och Gatenfjord 30.000 kWh. För att få ut 30.000 kWh bör det blåsa >9 m/s runt Gatenfjords gård nästan hela tiden. Sådana medelvindar existerar knappt ute på haven runt Sverige. Visserligen fungerar kraftverket upp till 45 m/s, men det ger inte mer än max 6 kW oavsett hur mycket det blåser. Om vi räknar med en medelvind på 8 m/s (vilket är mer än vindkartan visar över land) så blir produktionen ung 20.000 kWh. Sifferexercis - igen. Jag välkomnar förstås justeringar av någon som kan det här (exempelvis SVV AB), men just nu lutar jag åt att det här verket har betalat sig först efter 10-12 år. Men det förutsätter nog att producerad el används på stället och ersätter köpt el. Ska den säljas blir nog pay-off tiden ännu längre.

Skönt med lite funderingar från en insatt! Jag har också undrat över det här med "60 % högre effektivitet", ett vertikalverk ska ju ha något lägre verkningsgrad än en vanlig snabblöpare? Det kanske är något långsökt han menar, t.ex. att vertikalverket klarar ett större spann av vindhastigheter, som du också är inne på? Bifogar TV4-länken, jag lyckas dock inte få igång filmen.

Hej Jag har ett par funderingar till följande uttalande: "Eftersom vindkraftsproduktionen inte alltid sammanfaller med elkonsumtionen så vill han ha kvar sin nätkoppling och sälja sitt elöverskott vid de tillfällen då verket ger mer än vad han gör av med. I Sverige så kostar den tekniska utrustningen för att göra detta 25 000 kronor, och dessutom krånglar Eon så han har fått vänta med att koppla in det" Jag har haft mitt asynkrona 11kW verk i 8år och alltid haft möjligheten att sälja mitt överskott om jag velat, e-on har aldrig krävt någon utrustning för 25 000kr för att jag ska kunna sälja mitt överskott, däremot ett abonnemang för 3700kr/år och en ny elmätare som e-on står för. Min erfarenhet är att e-on, eller någon annan nätägare inte krånglar utan vill att anslutningen ska vara så säker att den inte kan orsaka skada, det har hänt att PM-verk inte stannat vid tex strömavbrott och därmed skickat ström ut på nätet och skadat utrustning i andra fastigheter. Följer man AMP till punkt och pricka klagar ingen nätägare i Sverige.

Aha, hoppas vi på något sätt kan få reda på vad det är för utrustning Göran har köpt och varför. Vad är AMP? Vad får du för pris när du säljer el? Känner du till abonnemangskostnaden i Tyskland?

Hej AMP står för anslutning av mindre produktionsenheter och ges ut av Svensk energi. Jag har valt att inte sälja mitt överskott utan styr det till en pool med hjälp av en effektvakt, detta kan lika gärna styras till en acctank eller liknande. På detta viset tecknar man ett sk nollpris avtal med nätägaren vilket innebär att du får elmätaren och anslutningen av nätägaren, men du får inget för eventuell överproducerad el, detta kan vara ett bra alternativ om överproduktionen är liten. Man får ca: halva priset för den el som man säljer jämfört med den du köper, detta gör att det går åt en massa el bara för att täcka avgiften på 3700kr (e-on) vattenfall och Fortum tar ca:800kr Kanske kan det bero på att Görans verk har en PM-generator som kanske kräver annan skyddsutrustning för att inte riskera att skicka ut ström på nätet vid strömavbrott, men det är tveksamt..

Nu kanske det är jag som är dum som inte fattar, men varför har du avtal för att sälja el om du inte gör det? Aha, Vattenfall och Fortum tar bara 800 kronor per år för ett "sälja-el-abonnemang"? Det var ju inte så blodigt. PM=permanentmagnet? Många akronymer för en lekman som inte är så insatt... ;-) Göran hänvisar till enklare regler i Tyskland, men lägre krav på utrustning. Men det känns väl inte som om tyskarna skulle acceptera lägre säkerhet i sina nät?

Hej Anledningen till att man tecknar ett nollprisavtal är att man får mätaren utbytt till en som skiljer på producerad och förbrukad el, annars får du även betala för den el som går ut på nätet eftersom det flesta mätarna idag inte ser någon skillnad. PM=permanentmagnet generator, ja det stämmer. Att få tillstånd för inkoppling är enklare men dom tummar absolut inte på säkerhetskraven för det.

Aha, då är jag med. Men jag har sett att flera aktörer idag erbjuder möjlighet att koppla in solceller eller vindkraftverk "innanför" kopplingsskåpet. Skulle det kunna vara ett alternativ för dig istället för 3700-kronorsabonnemanget? Eller har du för stort verk för att det skulle kunna vara möjligt?

Hej Mitt verk och alla vi säljer kopplas alltid på din sida mätaren, då används alltid vindelen i första hand och räcker inte det, köper man mellanskillnaden. Mitt verk har gett från 18000kW/h till 22000kW/h per år så här långt, men detta året är det sämsta hittils, trots att det blåser storm då och då är meddelvinden här bara 3,6m/s Ändrar inte det sig resterande månader får jag ett nytt bottenrekord. kolla här http://hannevind.com/vindmätning.htm Tex verket ger 4kW huset drar 5kW då köper du 1kW detta sköts hel automatiskt utan att du märker något av det. Det ligger ett förslag till ändringar av detta som klubbas nästa sommar, vilken innebär att det blir tillåtet med så kallad nettoavräkning även i Sverige, mig veterligen finns detta redan i hela Europa. Då får man i princip en elmätare som kan gå baklänges så att de dagar man överproducerar går mätaren baklänges, denna överskottsel kan man sedan spara till vindfria dagar då verket inte ger något alls. Har man denna nettoavräknings mätare gör man helt enkelt bara en kontroll vid årets slut och antingen betalar man in eller får pengar tillbaka på mellanskillnaden.

Så här säger Johan Ehrenberg på Egen El: Jag har solceller på min balkong. mitt tak och i min trädgård. Till dem kopplar jag en liten maskin som kallas växelriktare. Växelriktaren har en sladd som jag sätter in i mitt vanliga elurtag. Inga elinstallationer behövs, inga nya kopplingar eller andra förändringar. En kontakt rakt in i elurtaget bara! När solen skiner så producerar jag min egen el! När solen inte skiner så köper jag vanlig el via mitt elbolag. Precis som vanligt. Eftersom den el jag producerar finns ”innanför” min elmätare innebär det att jag så fort jag gör egen el, köper mindre från elbolaget. Och så här: Måste jag be elbolaget om tillstånd. – Nej. inte om du bara gör el från våra solcellspaket. De är så små att du mycket sällan kommer att leverera mer el än du gör av med. Om du däremot gör MER el än du använder så bör du tala med ditt elnätsbolag. (Alltså inte de som säljer elen till dig, utan det bolaget som äger nätet där du bor). Då kan du be dem om att få byta din elmätare till en nettomätare. Den el du inte använder själv går nämligen ut på nätet till din närmaste granne. Detta gynnar elnätsbolaget (som får gratis el och stabilare elnät). En del nätbolag använder då nettomätare för att du ska få kompensation. Som jag tolkar det här så klarar man sig utan "sälja-el-abonnemang" om man inte tillverkar mer el än man gör av med. Skulle du kunna göra så här tror du? Eller är Ehrenberg lite väl rebellisk? Nettomätaren låter ju verkligen som en bra grej, och enligt Ehrenberg ska det redan idag gå att få det om man har rätt nätägare.

Hej Det är bla sådant här som AMP shandlar om, även om det går att koppla in sig så här så är det både farligt och framförallt olagligt, det som kan hända är ju att en elektriker kommer till fastigheten för att reparera något, han stänger av strömmen och börjar arbeta om då sol eller vindkraften skickar ström baklänges kan det gå riktigt illa, för den reparatören, han kan ju inte rimligen förvänta sig någon ström från det hållet. Ett nollpris avtal eller "sälja el avtal" kostar inget om du inte tänker sälja el. I AMP finns en blankett där man ansöker om att få ansluta sol, vind eller vattenkraftverk, det är bla annat för att man inte ska störa eller skicka ut skräp på nätet som kan orsaka att lampor mm blinkar hos grannarna. Dessutom hade elektrikern vetat att det kan finnas en solfångare eller ett vindkraftverk som han då kan stänga av.

Det irriterar mig lite att det är elproducenterna som står för AMP:en och inte Energimyndigheten. De har dessutom mage att ta 650 spänn för den... För att småskalig sol- och vindkraft ska slå på stor skala kan man nog inte förvänta sig att gemene man ska köpa AMP:en för 650 spänn, läsa och förstå den, och sen inleda dialog med elnätsägaren för att få koppla in minsta lilla anläggning. Det här måste styras upp av myndigheterna på något sätt, men det blir väl förhoppningsvis av nästa sommar då. Har du någon länk till var man kan läsa om att det är sommaren 2009 det händer?

Hej Det är jag som är skåningen. Jag har följt AMP till punkt och prickar och är därför inkopplad på EONs nät! Den som står för AMP och reglerna i denna är www.svenskenergi.se Det jag vänder mig emot är AMP reglerna, som är både ålderdomliga och som gör anläggningar onödigt dyra. Det tyska regelverket VDE 0126-1-1 gör mindre anläggingar säkrare mot oönskad spänningsättning av nät vid avbrott och nätfel samt inte minst billigare. Mina vindkaftverk har en uteffekt till nät enligt Betz lag med ca 80% verkningsgrad. Jag lämnar effektgaranti på uteffekten till nät vid 10m/s, 5 grd C. denna effekt mostsvarar mina storlekar t.ex. NV5K=5kW garanterad uteffekt till nät vid 10m/s, 5grd C. I branchen finnes flera oserösa sätt att ange effekt allt i avsikt att lura kunden att ett visst verk är bättre än något annant. Jag efterlyser här att vi alla som agerar på denna marknad träffar en överenkommelse om att ange effekt och energiproduktion på samma sätt för göra det lättare för våra kunder. T.ex. som jag uteffekt vid 10m/s , 5grd C och med en effektkurva enligt Betz. Fysikens grundlagar gäller, som bekant, för oss alla!

Fasiken också, det lät ju så enkelt. Ska bygga ett litet tak utanför entrén och tänkte klämma upp solpaneler men visste inte riktigt hur jag skulle förfara för att ta tillvara elen men att plugga in det i vägguttaget lät ju suveränt bra (för bra för att vara sant). Vad kan man förstöra förutom att elda upp en eller annan elektriker som kommer till huset?

Väldigt roligt att du är här nu Göran! Hoppas att det gick bra att bli kallad skåningen. Mycket intressant med ditt förslag till nyckeltal för vindkraftverk. Jag håller på och funderar på sånt till den nya sajten solochvind.se. 10 meter per sekund och fem grader Celsius förstår jag. Kan du förklara effektkurva enligt Betz lite mer? Här ovan diskuterade vi varför du behövde köpa utrustning för 25 000 för att koppla in verket på nätet. Sven-Åke behövde inte köpa någon utrustning när han kopplade in sitt 11 kW "vanliga" vindkraftverk sa han. Vad är skillnaden? Köper du in verken från Kina och saluför de själv? Kan man köpa ett av dig om man skulle vilja? Säljer SVV Energi likadana verk?

Hej Johan undrar om SVV Energi säljer samma VVKV som "skåningen". Vi säljer samma verk och arbetar med samma prislista. Vi har ett samarbetsavtal med Göran där vi hjälper honom med marknadsföringen och han står för den tekniska expertisen. Jag och min kollega Lars Körner gör hembesök hos intresserade och hjälper till med bygglovsansökan, energimätning, finansiering osv. Torgny Nyström Björk, SVV Energi AB

Hej Skåningen och alla andra.. Organisationen IEA.Wind håller på med ett gemensamt "märksystem" liknande de som finns på alla energi krävande maskiner som finns idag. Det som krävs för att en sådan märkning ska vara trovärdigt är att det måste utföras av en oberoende tredje part, dvs ingen som tillverkar eller säljer vindkraftverk själv kan eller borde vara med vid själva mätningen. Naturligtvis måste man komma överens om vilka mätvärden som ska gälla såsom, vid vilken vindstyrka ska mätningen utföras, precis som Göran säger finns det många som har rena fantasi siffrorna i sin reklam. Det sista jag hörde var att ljudet och effekten ska mätas vid en meddelvind på 5 m/s eftersom vi inte har högre meddelvind i Sverige på de höjder våra verk arbetar. Vi uppger årsproduktionen för våra verk vid en meddelvind på max 5-6 m/s 6500 tim/år dvs ca: 75-80% av året, detta är ingen slump utan bygger på 8 års faktiska mätningar. Om man som en del andra räknar med att det tex blåser 7 m/s hela året får man givetvis ut dubbelt så mycket från ett verk med halva storleken, och när sedan kunderna upptäcker detta är det till skada för alla som seriöst håller på med småskalig vindkraft.

Det är också viktigt att mätningen av levererad el görs vid anslutningen till elnätet och inte vid generatorn på verket. Det finns komponenter i systemet som kräver energi därför mäter vi alltid effekten från våra VVKV vid anslutningen till eget nät. Det finns tyvärr allt för många i branschen som enbart anger vad generatorn presterar. Torgny, SVV Energi AB

Hej Ja det borde vara ett av kraven för en riktig mätning, vi sätter in en certifierad mätare från Carlogavazzi i alla våra verk just för att mätningen ska vara opåverkbar och äkta, den effekt mätaren visar är alltid minus all eventuell egenförbrukning och andra förluster. Det värsta är inte de som mäter vid generatorn utan de som uppger generatorns effek som sitt maxvärde. Våra verk heter tex "Hannevind 11kW" och de levererar 11kW vid 9 m/s. Verken levererar i själva verket ca: 12-13kW innan det vrids lite ur vind för att åter sjunka till sina 11kW. Meddeleffekten blir kanske då 9 kW/h men topparna på 12kW/h

Jag är en stor vän av oberoende tredjepartsinformation, så IEA-märkningen är högintressant. Verkar sunt att sätta märkvinden till något som är rimlig medelvind tycker jag. Det borde ju köparen vara mer intresserad av än möjlig maxeffekt, eller? Lustigt att staplarna på märkningen gäller oljud, formatet är ju lånat från energimärkningen av vitvaror. Har du någon länk till mer information om IEA-märkningen, Sven-Åke?

Hej här kommer ett PDF-dokument som nämner en del om vad som är på gång. Jag håller med det är vad verket kan producera där jag bor som borde vara av intresse inte vad det kan producera i storm. Denna märkning är ju bara ett exempel på hur det kan se ut, men jag håller med om att staplarna borde visa effekten vid olika vindförhållanden inte ljudet. Ljudet är av stor betydelse eftersom dessa "gårdsverk" ska placeras nära bostäder.

Jag behöver hjälp. När jag läser inläggen i debatten slås jag av en sak. Det verkar vara två sidor av samma mynt, vad gäller egentligen? Om jag sätter upp et vindkraftverk eller kopplar in solceller för elproduktion, vare sig jag förbrukar energin själv eller släpper ut mitt överskott, betalt eller obetalt, på elnätet måste det väl finnas regler för hur detta skall göras. Behöver man följa AMP´s regler, eller behöver man inte? Om man inte behöver följa reglerna, varför finns dom då? Finns det någon övre eller undre gräns för när reglerna måste följas, eller är det godtycke som gäller. Vill göra rätt från början och gissar att det kan bli kostsamt att "fela". Mycket tacksam för uttömmande svar.

Lars, jag vet inte så mycket mer än det som står ovan. Det kan dock vara värt att notera att AMP inte är ett myndighetsdokument, utan något som elbolagen skrivit ihop. Jag gissar att det här kommer bli lite mer uppstyrt från statligt håll inom kort. Men kanske någon etablerad vindkraftsaktör kan ge Lars ett bättre svar? Jag har nu tagit fram ett förslag på nyckeltal för småskaliga vindkraftverk som jag tror att den presumtiva vindkraftverksköparen kan vara intresserad av i sin jakt på ett lämpligt verk. Vad tror ni? Kommentarer? Storlek (diameter alternativt höjd*bredd i meter) Effekt (kW vid 5 m/s) Årsproduktion (kWh vid medelvind 5 m/s) Startvind (m/s) Stoppvind (m/s)

Hej Eftersom det är nätägarna som ligger bakom AMP är det i princip de som bestämmer om verket eller sol-anläggningen får kopplas in eller inte. Det som gäller är att ingen anläggning, överhuvudtaget, som producerar el får anslutas till elnätet om de inte uppfyller AMP, tillstånd ges av den berörda nätägaren. Nyckeltalen ser bra ut, det behöver bara framgå att årsproduktionen inte får gälla alla årets 8760 tim eftersom det inte blåser alla dagar hela året utan bara ca: 75-80% eller 6500 tim/år, annars tycker jag att man lurar kunderna.

Jag tänkte att det här med hur många timmar det blåser är inkluderat i "medelvind", men så kanske det inte är? Jag har tidigare använt 2100 timmar som omräkningsfaktor mellan installerad effekt och årsproduktion för stora vindkraftparker, är det rimligt?

Tackar för svar, men... Ta till exempel "sommartorpet" (TV programmet) Där anslöts solelpaneler till elnätet utan den utrustning som stipuleras i AMP Hur är det med andra vindkraftverk i liten skala och vad händer om man inte uppfyller kraven. Blir man offentligt uthängd och får pisk eller är det någon som bryr sig överhuvud taget? Finns det dokumentation över inkopplade verk som man kan ta del av?

Ska försöka förklara vad jag menar. 1. Vi har "Skåningens" vindkraftverk som fördyrats 25000 på grund av svenska anslutnings och säkerhetsregler 2 Vi har Hannevind, en flitig debattör på forumet och hans vindkraft, är det samma säkerhetsutrustnings krav på dessa verk 3. Liten vindkraft, hur är det med deras vindsnurror? Hur ska man kunna veta att man väljer det säkraste verket. Visst idén är att minska eller helt sluta (utopi) köpa kraft från elbolagen. Men finns det säkerhetskrav så gäller väl dom för alla, eller.... Solelprodukter, hur är det där, se föregående inlägg. Lars

Hej Att vissa vindkraftverk eller solel anläggningar måste köpa extra utrustning för att uppfylla kraven kan bero på att original utrustningarna aldrig var avsedda för nätanslutning från första början. De används ofta i länder med områden där det saknas el idag och kräver därför ingen sådan skyddsutrustning. Dessa måste kompletteras för att klara kraven enligt AMP Alla vindkraftverk eller solel anläggningar har samma krav på sig för nätanslutning, men inte alla har den utrustningen som krävs inbyggd från början så det får man göra i efterhand. Det är inte bara anslutningen till nätet som avgör om ett verk är säkert eller inte det gäller vingar, bromsar, master mm Att man som kund ska veta hur man väljer det säkraste eller bästa verket är svårt, bästa sättet är nog att be om referenser från kunder som köpt och monterat anläggningar från de olika tillverkarna.

Roligt att den här diskussionen tagit fart. Hoppas att jag ska kunna vaska fram någonting matnyttigt, men vad jag bland annat inte förstår är Görans (Gatenfjord) påstående "Mina vindkraftverk har en uteffekt till nät enligt Betz lag med ca 80% verkningsgrad". I Wikipedia står "Att den teoretiskt maximala effekt som kan utvinnas med hjälp av en rotor i ett vindkraftverk är 16/27 eller approximativt 0,59 av effekten hos den fritt strömmande luften strax framför rotorn brukar betecknas som Betz lag. I själva verket kan maximalt endast ca 45% av effekten hos den genomströmmande luften utnyttjas beroende dels på rotorns verkningsgrad och dels på övriga komponenters verkningsgrader (vanligen växellåda och generator). I praktiken brukar endast ca 35% utnyttjas." Varifrån kommer de 80% ? Är det fråga om 80% av det som är kvar efter minst 41% reduktion enligt Betz eller ??

Betz lag beskriver den del av det totala energiinnehållet i vinden som kan utnyttjas i ett vindkraftverk. Den utnyttjningsbara effekten P = 0.59*luftens täthet * vindhastigheten i kubik * svetpt area. Mina vertikala vindkraftverk har ingen växellåda med förluster och inga friktioner i axeltätningar utan endast förluster i växelriktaren. Ett vindkraftverks verkningsgrad är vanligen uttryckt i % av den tillgänliga effekten enligt Betz. Mina mindre vertikala vindkrafterk i 5kW storlek har ca 80% total verkningsgrad vid 10m/s. Mina större verk har högre verkningsgrad pga större och effektivare vingar. Under 10m/s ökar verkningsgraden ned till ca 4-5m/s och under 4-5m/s minskar den till under verkningsgraden vid 10m/s. Över 10m/s gäller inte Betz lag för vertikala vindkraftverk för då börjar turbulensen kring vingarna (stall) att begränsa effekten. För att verkningsgraden skall öka som jag beskrivit krävs dessutom att hastighetskillnden mellan vingarna och vinden optimeras vid varje vindhastighet. I ett vertikalt vindkraftverk görs detta med en max effekt sökande algoritm i växelriktaren (MPPT funktion).Stall gör att Betz lag inte gäller för verikala vindkraftverk över ca 10m/s. För vanliga horisontella vindkraftverk gäller Betz lag med en nästan konstant verkningsgrad över hela effektområdet. Strömmningan kring vingarna och vingarnas form på mina vertikla verk är beräknad och optimerad med avancerade stömmingsberäkningar i CFD teknik (Computerized Fluid Dynamic). Detta är anledningen till att verkningsgraden enligt ovan blir högre och att energi produktionen blir stärre än för motsvarande horisonella propeller verk. Det är också tack vare vingarnas form att mina vertikala vark startar utan hjälpmotor vilket krävs på vanliga Darrieu verk.

Intressant och mycket nytt att tänka på. T ex att du skriver " Över 10m/s gäller inte Betz lag för vertikala vindkraftverk för då börjar turbulensen kring vingarna (stall) att begränsa effekten." Jag trodde att en av fördelarna med vertikala verk var att de inte var lika känsliga för turbulens som de horisontella, men på ditt resonemang verkar det vara tvärtom ?

Vad jag förstår om turbulens så klarar vertikalverk inkommande turbulent vind bättre. Sen skapar verket sin egen turbulens också, vilket begränsar verkningsgraden vid högre vindhastigheter. Göran säger här att verkningsgrad för vindkraftverk anges i procent av vad som är möjligt enligt Betz, alltså inte i procent av energin i vinden. Kan någon bekräfta att detta gäller? I så fall lär väl Energytower få en verkningsgrad på över 100 %, den ska ju klå Betz hävdar de... ;-)

Jag har sökt på Google "Verkningsgrad för vindkraftverk" och fått massor av träffar, men ännu inte hittat någon där man talar om verkningsgrad >59%. Det i mitt tycke enda vettiga är att fortsätta använda uttrycket verkningsgrad för hur mycket el man får ut av kraftverket (innan nätförluster och annat) i relation till vindens energiinnehåll. Då inkluderar man allt från skillnaden i verkningsgrad mellan Savonius, giromill och snabblöpare till skillnader i fråga om värmeförluster pga friktion i lager, växellådor etc etc, stall inte att förglömma. Det är förstås också viktigt ange vid vilken vind den högsta verkningsgraden nås. Man bör förstås hålla i minnet att låg verkningsgrad ibland kompenseras av lågt pris.

Vi börjar om igen, så kanske ni förstår. Grundlaggande fysik säger att rörelseenergin = ½ * massan * hastigheten i kvadrat. Effekt = energi/tidsenhet. Ett vindkraftverk kan inte utvinna hela energin i den strömmande luften eftersom luften måste också kunna lämmna vindkraftverket. Detta betyder att luften som lämmnar vindkraftverkets baksida också måste innehålla energi eftersom den inte kan ha hastigheten 0 m/s. Den maximalt utvinningsbara effekten ur vinden är just vad Betz lag beskriver, 0.59 *energiinnehållet. Massan som träffar vindkraftverket/ tidsenhet = luften täthet*vindhastigheten* svetpt area. Tar vi nu och sätter in detta för massan i rörelseenergiekvationen och lägger på faktorn 0.59 får vi det utvinningsbara energiinnehållet i vinden, vilket precis är Betz lag. Vindkraftverket verkningsgrad är hur stor andel av det tillgängliga energiinnehållet i vinden, enligt Betz, som verket utvinner. Nu till turbulens. Ett vertikalt vindkraftverk kan utvinna energi ur luft som strömmar till vingarna från alla riktningar (turbulens) eftersom vingarna rör sig i en cirkel vinkelrätt mot vinden. Ett propeller verk kan däremot bara utvinna energi från vind i en strömmningsriktning mot propellern. En mycket stor fördel med vertikla vindkraftverk är att effekten begränsas av stall uppåt till max ca 125% av märkeffekten vid 10m/s osvsett hur mycket det blåser. Detta betyder att ett vertiklat vindkraftverk behöver inte vare sig stoppas eller vridas ur vind i storm för att inte blåsa sönder. Mina vertikala vindkraftverk är därför i sig naturligt effekt begränsade vilket gör att det blir enkelt att göra dom säkra. Till sist. Jag anger och garanterar effekten till elnätet vid 10m/s inklusie alla förluster. Mina storlekar motsvarar denna effekt. Exempel NV10K ger garanterat 10kW till nätet vid 10m/s och har max uteffekt ca 12.5kW vid och över 15m/s. Under 10m/s kan effekten grovt uppskattas till att den är säkert högre än vindhastigheten i kubik eftersom verkningsgraden ökar under 10m/s. Alltså 10m/s 10kW, 8m/s, minst 5.12kW, 6m/s minst 2.16kW, 4m/s 0.64kW

Hej igen Göran ! Din beskrivning av vad Betz lag står för har jag ingen invändning mot. Vad gäller turbulens-avsnittet känner jag behov av att kommentera men avstår tills vidare. Du säger att du kan garantera 10kW till nätet vid 10m/s av NV10K (som har bladhöjd 5,2 och diameter 5,2 meter). Sveparean blir alltså 5,2*5,2 = 27,04 kvm, vilket motsvarar ett HAWT (horisontalaxel-turbin) med 5,87 m diameter. Svepareorna i dessa fall är alltså desamma och vindens energiinnehåll identiskt vid samma vindstyrka. Teoretiskt maximum för dessa turbiners effekt är är enligt Betz 9,7 kW vid 10 m/s (59% av vindens rörelseenergi). Du garanterar 10 kW vid 10 m/s. Det innebär att man utvinner närmare 61% !! Om gränsen faktiskt är 59% innebär det att man uppnår 61/59= 103 % av den teoretiskt utvinningsbara energin. Ok. Låt oss säga att det b a r a är 59% (respektive 100% ). Varifrån kommer då din uppgift av 08-09-09 "Mina vindkraftverk har en uteffekt till nät enligt Betz lag med ca 80% verkningsgrad", vilket i och för sig förefaller mera rimligt då det innebär en sammanlagd verkningsgrad för turbin, kraftöverföring ch generator på 0,8*0,59= 47%.. Om verkningsgraden är 80 % borde du inte kunna garantera mera än 7,8 kW vid 10 m/s. Du säger visserligen i ett senare inlägg att "Mina större verk har högre verkningsgrad pga större och effektivare vingar", men den skillnaden kan väl knappast höja verkningsgraden från 80 till 100 (eller 47 till 59) %. Jag instämmer med vad du också skrev 08-09-09 "Jag efterlyser här att vi alla som agerar på denna marknad träffar en överenkommelse om att ange effekt och energiproduktion på samma sätt för göra det lättare för våra kunder". Till detta hör också att ange verkningsgrad korrekt (vilket du av allt att döma gjort), men gärna med välgrundade diagram med kurvan för högsta möjliga effektkoefficent inritad. Och sedan bör man naturligtvis checka att den garanterade effekten till elnätet faktiskt är uppnåbar med den verkningsgrad man anger. Den som vill kontrollera mina uppgifter kan roa sig med kalkylatorn "Vindenergi och läge" på 24volt.eu/vind. Jag har även kontrollerat den kalkylatorn mot formler i Peter Claesons Vindkraft Sverige från 1987 och kommit till samma resultat. Sammanfattningsvis är verkningsgraden 47% (eller 80 % av högsta möjliga effektkoefficient) bra resultat för en giromill, och jag har ingen anledning ifrågasätta den uppgiften.

Hej Jan Du har helt rätt! När jag började intressera mig för vertikala vindkraftverk beslöt jag mig för att jag först skulle läsa in all aktuell teori och normer samt skaffa mig egna praktiska erfarenheter, före jag sålde något verk till tredje person. Jag byggde därför det första vertikala verket i världen utanför Kina och det första som är direkt nätanslutet. I Kina finnes idag ca 100 st 3-50kW vertikala verk, alla för batteriladdning på egna nät och i armens ägo. Där är energiproduktionen inte är central, men väl säkerheten i funktionen. Jag var precis som du skeptisk till effektangivelserna och verifierade själv på mitt verk att de verkligen var för optimistiska. Kineserna vill sälja och förstår att dom måste uppfylla de effekt garantier som jag har ställt upp och som jag har redovisat här tidigare. Eftersom det är enkelt och billigt att göra på ett vertikalt vindkraftverks uteffekt större genom att göra vingarna lite längre och rotationsdiametern lite större är detta inga som helst problem. Av detta skäl kommer Kineserna, på sin bekostnad, att byta vingar och generator på mitt verk under denna höst så att det kommer att producera minst det som avtalats nämligen 5kW till nät vid 10m/s. Jag avser givetvis också redovisa resultatet av detta även här! Detta är anledningen till att du kommer till orimliga verkningsgrader när du kontrollerar den svepta arean i förhållande till den angivna uteffekten. Så fort jag får resultaten från de prov som just nu körs i Kina kommer jag att ändra storleken på den svetpta arean på alla mina verk! Idag är alla angivna med för små mått! Jag arbetar 100% seriöst och jag vill därför vara absolut säker på det jag garanterar. Detta har gjort så stort intryck på mina Kinesiska leverantörer att dom gett mig ensamrätten, utan att jag bett om den, på deras vertikala vindkraftverk i Skandinvaien. Även dom förstår vilka krav som gäller och som måste uppfyllas när vi köper ett vindkraftverk som skall producera energi med en kalkylerad lönsamhet. Så fort jag vet mer återkommer jag i detta forum med mer information om effekter mm på mina vertikala vindkraftverk. Till sist så är mitt vertikala verk ingen äkta Giromill eftersom vingarna är helt fasta och konvex-konkava. På en äkta Giromill justeras vingarnas vinkel efter vinden. Läs mer i Peter Claessons kompendium på sidorna 60-61!

Tack för svaret ! Orsaken till att jag lagt mig i diskussionen om verkningsgrad är att begreppet kan användas som säljargument. 80% låter onekligen bättre än 70%, och definitivt mycket bättre än 47%. Egentligen är den verkningsgraden ingenting för kunden att bry sig om. Den i sammanhanget mest intressanta verkningsgraden är vad kunden får för sina pengar - kWh per år under de vindförhållanden som råder där kunden avser placera sitt verk, mast, tillbehör, frakt, montering, hållbarhet, garantier etc. Cost-benefit kort sagt. Jag tycker de vertikala verken är intressanta, oavsett verkningsgrad, och är inte helt främmande för att utnyttja mitt bygglov till ett sådant om jag får bevis för att de under de relativt dåliga vindförhållanden som råder här ger lika mycket för pengarna som en vanlig snurra. Ett verk som testats under ett år vid medelvind 5-6 m/s skulle jag kunna reflektera över om årsproduktion, pris, garantier etc stämmer. Tyvärr har jag vid eget botaniserande på den kinesiska/taiwanesiska marknaden hittills bara hittat vertikala verk som givit väsentligen mindre energi för pengarna än de horisontella verken. Emotser med intresse kommande information i ämnet.

Göran, kan du förklara det här med 60 % högre effektivitet än horisontalverk i motsvarande storlek? Är det i turbulent vind som detta gäller?

I dagens artikel i Ny Teknik ser jag att du nu anger "upp till 18 % mer kilowattimmar". Gäller detta förutsatt turbulenta vindförhållanden, eller är det för att vertikalverket klarar högre vindhastigheter som du får ut mer el i slutänden?

Jag har inte blivit klokare. Tidigare i tråden ställde jag en , vad jag tyckte, relativt enkel fråga. Fick väl lite varierande svar och blev inte mycket klokare. Formulerar därför om min fråga. Har de utrustningar för elproduktion (vindkraft/solel) som saluförs i vårt land, samma utrustning för elsäkerhet. Finns det något enkelt sätt att ta reda på om kraven för anslutning uppfylls av leverantören. Vilken typ av protokoll ska man efterfråga, om det nu finns något protokoll? Blir mycket tacksam för svar eller hänvisning till var jag kan få svar på min fråga.

Lars, jag tror det föga tillfredställande svaret just nu är att det inte finns någon enhetlig certifiering annat än att nätägarna vill att AMP följs. Säger leverantören att AMP följs så är du en bit på väg, men sen verkar det ändå vara, som nämnts tidigare, upp till varje nätägare att säga bu eller bä till anslutning. Förhoppningsvis är det mer standardiserade och enklare regler på gång. Jag har tänkt göra en djupdykning i ämnet under vinterhalvåret, så häng gärna kvar här om du vill!

Var idag på en föreläsning med Johan Ehrenberg. Han driver sidan egenel.etc.se. Han hade minst sagt mycket att säga om detta ämne. Bland annat sa han att det inte var några problem att koppla in sin egen el "innanför" elmätaren varken praktiskt eller säkerhetsmässigt - detta skulle en växelriktare ta hand om. Han producerar all sin el själv. Liksom många andra väntar han dock ihärdigt på lagstiftning om nettomätare och färre möjligheter för kärvande nätbolag att sätta käppar i hjulet.

Hej Anton, Visst det är inga problem att koppla in sin egenproducerade el på min sida elmätaren. Men vad jag vill veta är om AMP´s regelverk gäller, men en del av aktörerna här på sidan verkar vara av den meningen att man kan bortse från regelverket, bara man inte säljer egenproducerad el. Men säkerheten har ju inget med köp och säljfrågan att göra. En växelriktare har inte den säkerhet som AMP föreskriver. Ser verkligen fram emot enklare lagstiftning.

Jag har just stått en hel helg på hem och villamässan i Stockholm och informerat om vindandelar i stora vindkraftverk. Det var otroligt många som kom fram och frågade om småskalig vindkraft och vilka regelverk som gäller. Intresset verkar vara enormt. Hade lite svårt att informera dessa entusiaster om vad som gäller så jag instämmer i att enklare lagstiftning borde vara högt prioriterat. Det finns många som vill störta den nuvarande affärsmodellen på elmarknaden.

Rörande problem med inkopplingar med EON och vattenfall. Vi, LitenVindkraft AB använder oss av en 3-fas omriktare från ABB (www.abb.se). Den är inte billig men den utklassar alla andra enheter på världsmarknaden och återfinns även i enercons PM verk. Det är aldrig godkänt att ha strömmar i "N" nollan som man kan få om man har ett gäng med 1-fas omriktare. (alla kopplas samman med samma N-punkt). Om en fas ger mer (till den fas som är lite svagare) kommer då det bli en ström i N-ledaren. Detta är inte OK i något nät, det är därav kravet på övervakning av dessa ställs (därav burkarna som kostade 25.000 extra). Men som sagt vår produkt från ABB är godkända och kan utan problem kopplas in i även svaga nät då de inte kan generera några höga start/stopp strömmar/spikar. (N-ledaren är inte ens indragen i omriktaren)

Så trevligt att storfräsarna Hannevind, LitenVindkraft och "Skåningen" varit här och kommenterar. Eftersom jag själv bygger vertikalaxlade vindkraftverk, eller rättare sagt generatorer till en svensk sådan, har jag en del synpunkter på vad som sagts angående verkningsgrad och Betz lag. Betz lag säger inget annat än att gränsen för vad som går att utvinna ur vindens energi går vid 59,26 procent. Dessa 59,26% är alltså Betz-faktorn, eller Betz tal. Det normala är att man anger verkningsgraden i förhållande till vindens energi, inte till Betz-faktorn. Man anger alltså den lägre verkningsgraden. Den typ av vindkraftverk som har högst verkningsgrad är snabblöparen, den vanliga 3-bladiga horisontalaxlade typen som vi är vana att se dem. Som tvåa kommer Giromill, eller H-rotorn som den populärt också kallas. Verkningsgraden hos bladen på en H-rotor ligger i bästa fall på lite drygt 40%. Sedan får man alltid dra bort lite för förluster i stag och att bladen sitter fast monterade utan möjlighet till vridning (det normala på dagens H-rotorer) och efter generatorn blir det ännu mindre kvar. Därefter försvinner också en del i nätväxelriktaren och kopplar man direkt till batterier utan regulator av MPPT-typ halverar man generatorns effekt vid 10 m/s. Vid lägre vindhastigheter är förlusterna betydligt mindre. Själv har jag kalkylerat med en total verkningsgrad på 27% för vår H-rotor och jag anser det vara en tuff uppgift att nå så högt, trots att vi har en av landets främsta professorer i aerodynamik till vår hjälp.

Nu går ryktet på 24volt.eu att Göran Gatenfjord bara får ut en bråkdel så mycket energi som utlovat ur verket och att han nu avbryter importen.

Det stämmer, effekten var väl inte riktigt på vad han utlovat. Men problem för G har väl varit med allt möjligt. - Generator haveri - Sönder frusna/sprängna vingar - Problem med styr elektroniken - Kraftomformare ej godkänd av EON. G:s demo verk var enligt EON aldrig godkänt/inkopplad mer än i smyg.

Är detta bekräftade uppgifter eller rykten?

Länk http://innandetsker.blogspot.com/2009/03/vertikala-vindkraftverk.html den 26 mars 2009 Vertikala vindkraftverk Detta är produkt jag tittat länge på för framtida hemmabruk.

Nu finns det öländska planer på att införa en tredjepartsmärkning av små vindkraftverk, se länk. Sven-Åke, vet du om det här har med den märkning som du pratade om att göra, IEA-märkningen alltså?

Hej Ja det är precis det här jag menade, detta är den oberoende test som alla tillverkare och importörer av småskalig vindkraft måste göra för att få använda "märket eller" som jag visade tidigare i tråden. Om detta blir verklighet kommer jag att installera och testa våra verk på Öland som första företag... Vi testar redan verken själva enligt SS-EN 61400-2 men vissa länder kräver att de utförs av tredje part. Det är tuffa tester i den standarden, bla minst två felsäkra mekaniska och av varandra helt oberoende bromsar Inga bromsar besående av bromslaster som är beroende av elektronik eller liknande är godkänt, tex om det blir ett kabelbrott mellan torn och kontroll enhet förlorar många import verk all bromsverkan... och rusar okontrollerat... Det finns ett företag i Holland som utfört tester på småskalig vindkraft liknande den som kommer på Öland kolla länken nedan. Sven-Åke

Hej. Det är Morphic som ligger bakom denna verksamhet. Svenåke skall inte missa att Morpic mer eller mindre idag har ensamrätt på storskaliga vindkraftverk. De enda som de inte äger/styr är Vestas och Enercon, Dynawind, Winwind mfl ägs/styrs samtliga av Morpic. Morpic som med oändlig kassa har ekonomin och möjligheten till att låta företag som DNV konstruera/beräkna och uppvisa alla de olika belastningsberäkningar som de själva önskar skall bli krav. Vi pratar om att att leverantörerna måste visa upp exakta konstruktionsberäkningar, beräkningar så som både statiska som dynamiska utmattningsdimestioneringar. Allt detta skall göras på systemets samtliga delar. Förutom vingbladen så skall varenda bult/skarv/förband skall beräkna enligt dessa. För att få/kunna beräkna dessa så krävs det ett speciellt stålcertifikat/kunskap. I verkliga livet så har dessa mindre verk drabbas inte dessa mindre verk dynamisk utmattning. Detta då det är styva i sin konstruktion. Detta tillsammans med konstruktionens överdimentionerning så blir det aldrig problem. Men det måste redovisas enligt önskemål från Morpic. Morpic har som de flesta känner till monterat en 20kw på södra öland. Tyvärr är slutkostnaden för denna turbin så ofantlig så inga kunder går att få/nå. Men kan konkurenterna tvingas till att sluta sälja verk så har de lyckats med att även för dessa små få ensamrätt. Så nej jag är emot detta förslaget. Visst skall man kunna uppvisa konstruktionsritningar och dimentioneringar mm för att bevisa konsturktionens hållfastighet.

Daniel Ohlin sa här ovanför att Göran har haft problem med verket, och nu går Göran själv ut i Ny Teknik och berättar att verket verkar vara rena skräpet, en dålig kopia av ett australiskt vertikalvindkraftverk: - Absolut ingenting fungerar. Bladen är för många, för breda och kineserna har inte ens klarat att kopiera vingformen rätt från det australiska originalet. Dessutom är svepytan, den yta som fångar vinden, för liten, generatorn är feldimensionerad och av usel kvalitet. - Generatorn har redan totalhavererat på grund av spruckna permanentmagneter, säger Göran Gatenfjord. Det är inte lätt att vara pionjär... Hoppas du inte ger upp Göran, utan en dag står med ett verk som levererar!

Erika Thorstenssons har skrivit ett examensarbete vid Chalmers, "Small-scale wind turbines”, som enligt Ny Teknik är "ett av de få försöken att utvärdera den svenska marknaden för småskalig vindkraft." Ny Teknik sammanfattar hennes kritik i tre punkter: "1. Leverantörerna sätter ihop komponenter som inte är ordentligt testade och där det mycket svårt att kontrollera om prestanda stämmer. 2. Tillverkarna och importörerna utgår ofta från vindhastigheter runt 7 m/s när de räknar på produktion och avbetalningstider. Men så bra förhållanden råder nästan aldrig i verkligheten. 3. Turbinerna monteras på för låga torn, omgivna av hus och hög skog. -Det ger byig och turbulent vind - och därmed en mycket nyckfull och i slutändan låg produktion, säger Erika Thorstensson." Erika Thorstensson efterlyser certifiering av tredje part även för den småskaliga vindkraften för att undvika att konsumenterna överger marknaden.