Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Godstransporter   

Pråmar kan dubbla Vänersjöfarten

ERIK SANDBLOM 2008-12-11        #8494

En pråm manövrerar i Ijmuiden i Nederländerna. Foto Xtrememachineuk/Wikipedia

Hamnen i Göteborg vill öka godsvolymerna och det innebär fler inrikestransporter till och från Göteborg. Men det är trångt på spåren och på vägarna. Därför har man gjort en studie som visar att transporterna på Göta älv kan fördubblas genom att starta trafik med pråmar. Studien har gjorts på uppdrag av Västra Götalandsregionen och de västsvenska kommunerna.

Pråmarna skulle drivas med naturgas och kan på sikt ta hand om 700 000 lastbilslaster gods årligen. Det ska jämföras med de 500 000 lastbilar som rullar på E45 idag. På varje tur kan fraktas sammanlagt 480 containrar – 240 till Vänersborg och lika många vidare till Kristinehamn. Motsvarande last kan följa med på återvägen.

Lasten skall gå i containers. Det är mer än fem år sedan det gick containers reguljärt över Vänern.

Pråmarna skulle drivas av sk pushers. En pusher är en slags bogserbåt som knuffar pråmen framför sig i stället för att dra den. Hopkopplade blir pråmen och pushern som ett fartyg. Systemet används förutom på kontinenten även i stor omfattning med specialtransporter över hela världen. En pusher kan hantera flera pråmar och behöver alltså inte ligga still och vänta på lastning eller lossning av pråmarna.  

Dock finns ett hinder. Push barge-båtarna är klassade för trafik i inlandsfarvatten, ett begrepp som inte finns i Sverige.

Utredaren Bertil Arvidsson tror inte att det möter några hinder. – Det krävs en formell förfrågan hos EU om att ansluta de vattnen till inlandsfarvattensystemet. Men det är inget problem. Med all respekt för Vänern, den kan inte jämföras med Biscaya.  

Ekot: Ny älvpendel ger miljövinst

Västnytt: Planer på pråmtrafik på Vänern

Lidköpingsnytt: Gods på Vänern alternativ till E20

TTELA: Trafik på älven föreslås




JOHAN ERLANDSSON 2009-02-23        #9512
Nu finns det ett förslag om detta ute på remiss.

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.213744/gota-alv-ska-ersatta-langtradar

ERIK SANDBLOM 2010-06-04        #14940

Lastbilarna tar en allt större del av den långväga godstrafiken. Källa Banverkets sektorsrapport 2009 (PDF).


Ett argument mot pråmar (och godståg) är att de kräver dyrbar omlastning.

Men är det verkligen omlastningen som är problemet? Sverige tillåter lastbilar som är dubbelt så stora jämfört med USA. Där får lastbilarna väga 36 ton, här tillåts 60 ton. EU tillåter 44 ton. De svenska lastbilarna är så stora att de inte kan köras inne i städerna, utan det krävs omlastning!

Till exempel kör ICA 25 meter långa lastbilar med färdigplockade lastbärare till Hallsbergsterminalen där omlastning sker till mindre lastbilar för vidare distribution till 52 av ICAs butiker i regionen. (Hallsberg är Sveriges största godstågsterminal)
Svensk Åkeritidning: ICA ökar samarbetet med Green Cargo

Varje år lägger Trafikverket 7-8 miljarder på underhåll och "Bärighet" i vägnätet. "Bärighet" är alltså direkt relaterat till tunga lastbilar, och kostnaden för vägslitage/underhåll skulle minska om vi hade samma fordonsvikter i Sverige som i USA.

Commercial Vehicle Size and Weight Program

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bärighetsklass

Vägverket: Finansiering av verksamsamheten 2006-2008

MATTIAS CARLSSON 2010-06-04        #14942
Erik. Vet du något om varför  vi tillåter så tunga lastbilar i Sverige? Det jag kan tänka mig är att det beror på skogssektorns behov.

Med kilometerskatter på tung vägtrafik (som kan differentieras efter fordonsvikt) så internaliseras underhållskostnaderna på ett ganska bra sätt. Kilometerskatt har föreslagits av de Rödgröna, men jag vet inte om Alliansen är med på det.

ERIK SANDBLOM 2010-06-04        #14944

Fram till sjuttiotalet var flottning en viktig transportform

Mattias, jag tror att det i grund och botten handlar om värderingar. I USA vill man inte att skattebetalarna ska subventionera godstransporterna. Det är bara personbilstrafiken som får subventioneras. Istället får godskunderna själva betala vad det kostar, och därmed blir godståg på järnväg en stor och lönsam bransch. Warren Buffet är en av världens rikaste människor och han investerade 34 miljarder dollar i BNSF förra året. BNSF är USAs näst största järnväg.

MSNBC: Buffett buying Burlington Northern railroad 
Billionaire investor makes $34 billion bet on the U.S. economy's future

Problemet med tung godstrafik på väg är inte bara slitaget utan även trafiksäkerheten och energiförbrukningen. I vart tredje dödsfall är en tung lastbil inblandad. Tåg är energisnålt och kan gå på diesel, biobränsle eller el, medans den tunga vägtrafiken tycks gå så gott som uteslutande på diesel. Det finns till och med lok med ackumulatordrift.

Beträffande skogssektorn så kan man ju köra timret med kombitrafik. Sveaskog vill fördubbla sina virkestransporter med tåg. Källa Forum Sveaskog nr 5 2008, sidan 3.

Fram till sjuttiotalet var flottning en viktig transportform, se figur. Enligt Sveaskog gjorde ett stort svinn, reglerade älvar och krav på att avverkningen måste kunna ske året om att man gick över till lastbilar. Men alla älvar är inte utbyggda, och jag förstår inte varför svinnet skulle minska genom att gå över till lastbilar. Det skulle vara svårt att fatta samma beslut idag, 40 år senare, när vi tänker mer på energiförbrukning och andra nackdelar med omfattande vägtrafik.


ERIK SANDBLOM 2010-06-05        #14954

Svensk Sjöfarts Tidning: Mer sjöfart på Göta Älv sparar pengar och miljö

Artikeln går inte in på frågan om att Vänern är för stor för att klassas som inlandsvattenväg. En tanke som slår mig är om askmolnet i flygtrafiken kan stå som modell? Är väderprognosen dålig så får inlandsvattenbåtarna stanna kvar i hamn.


JOHAN ERLANDSSON 2010-08-18        #15493
Västsvenska Handelskammaren ordnade seminarium om kombinationen järnväg och sjöfart och summerar här kort. MP:s Karin Svensson Smith kommenterar på video.

ERIK SANDBLOM 2010-09-14        #15743



I tråden om banunderhåll skriver Mattias: 

Intressant att sjöfartens infrastruktur till stor del finansieras med avgifter som betalas av dem som brukar infrastrukturen. Mer siffror ges i verkets årsrapport (s.53). De statliga anslagen motsvarade för de två senaste åren 14% respektive 12% av verkets totala intäkter. 

För järnvägen motsvarade de statliga anslag 78% respektive 85% av underhålls- och driftskostnaderna (se tabell ovan).


MATTIAS CARLSSON 2012-01-03        #19727
I Storbritannien börjar delar av det kanalsystem som byggdes ut under 1700-talet nu tas i bruk igen. Det är för skrymmande varor, bl.a. biobränslen, som pråmtransporter på kanalerna kommer till sin rätt:

The river Thames and Manchester Ship Canal are already in regular use but the narrow canal system – built largely in the latter part of the 18th century – has been out of favour for decades because vessels are slower than trains or trucks. However, according to British Waterways, which oversees 2,200 miles of canals and inland waterways, 1.5m tonnes of freight was carried last year and this figure is expected to rise. In their industrial heyday, canals carried nearly 40m tonnes a year.

British Waterways is currently working with the East Midlands Development Agency and others on a number of pilot schemes to see whether goods can be taken off the road and on to water.

Dalkia, owned by the French companies EDF and Veolia, has just announced plans to move 360,000 tonnes of wood products a year on the Aire and Calder to feed furnaces at a planned new biomass plant in Pollington, south of Leeds. The plant will provide renewable power to light and heat 60,000 homes.

A spokesman for Dalkia said that canals were a "cleaner" way of moving fuel than by road and the company wanted to make the wider £120m biomass scheme as environmentally friendly as possible.

Dalkia has already built 200 biomass facilities across continental Europe, where the wider canals were more obvious arteries for moving fuel around.

JOHAN ERLANDSSON 2012-05-07        #20632

Jag var nere vid Rhen häromveckan, där var det gott om pråmtrafik. Många lastbilar som dessa ersatte. Här en med 20-30 containrar som kämpar i motströmmen. Det går inte fort motströms, jag sprang snabbare. Men Göta älv är inte lika ström.

JOHAN ERLANDSSON 2012-05-07        #20633

Här är en ännu större.

MATTIAS CARLSSON 2012-05-15        #20698
Stockholms Hamnar ska bygga en ny stor hamn i Nynäshamn.

Ett av huvudargumenten för hamnbygget är att flytta transporter från väg till sjö. Dessutom bör en ny hamn minska trycket på järnvägarna från Göteborgs hamn till Stockholm och resten av Mälardalsregionen.

Planeringsprocessen har pågått sedan 2007 och nyligen kom ett besked från Högsta Domstolen om att ett överklagande av Miljööverdomstolens tillståndsgivande beslut ej beviljas prövning. Hamnen beräknas kunna vara i drift inom 3-4 år.

ERIK SANDBLOM 2015-06-25        #23885
Nu föreslås en ny kanal Uddevalla-Vänersborg som ersättning för Trollhätte kanal, vars slussar snart måste renoveras eller slopas. En ny kanal skulle göra det möjligt med lågbroar i Göteborg, och minskar problem med översvämning i Vänern och rasrisk längs älven.

Förslag att bygga ny kanal till Uddevalla. Lidköpingsnytt

Göteborgare vill ha ny kanal från Vänern till Västerhavet. Sveriges Radio

Logga in för att svara


Produkter

Cykelleasing (2)
Cyklar (6)
Lastcyklar (4)
Elcyklar (49)
Konferenstjänster (2)
Elmotorcyklar (1)
Trikar (16)
Konverteringskit elcykel (3)
Elmopeder (5)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2917 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen