Att förstöra naturen är positivt för BNP

1 300 forskare från 95 länder slår fast att många ekosystem är under stor stress. De alltför avgränsade nationalräkenskaperna ses som ett problem i sammanhanget: "Det går inte att klara försörjningen för världens befolkning utan väl fungerande ekosystem. Likadant är det med fattigdomsbekämpning och sjukdomsbekämpning, säger Thomas Hahn vid Stockholms universitet, en av de forskare, som deltar i studien. ... Problemet är att man inte räknar in förlust av naturresurser i nationalräkenskaperna, säger Thomas Hahn. – Ett land kan till exempel fiska ut all fisk eller hugga ner all skog och det ses som en positiv effekt i BNP och det syns inte alls i balansräkningen att man har förstört kapitalet."

Ny Teknik skriver om samma FN-rapport idag, The Millennium Ecosystem Assessment. Maten räcker, men fisken är slut: "Jordbruket i världen har ökat sin effektivitet och klarar mer än väl att förse jordens växande befolkning med föda. ... Ett verkligt sorgebarn i rapporten är världshavens tillstånd. I dag hotas 25 procent av världens fiskbestånd av kollaps på grund av överfiskning. ... Att värna om fungerande ekosystemen är alltså en ekonomiskt lönsam affär, menar Thomas Hahn. - Ekologisk mångfald fungerar också som en försäkring. Monokulturer är sårbara. Ta den stora stormen kring nyår, som orsakade så stora skador i skogarna i Småland. Med mer varierade trädslag skulle skadorna blivit mindre."

En kille som heter Robert Costanza föreslår att vi ska fokusera på "Real Economy" istället för den sedvanliga "Market Economy". Real Economy kan mätas med GPI, Genuine Progress Indicator. Det vanliga måttet på marknadsekonomins utveckling är BNP. GPI tar bara hänsyn till ekonomisk tillväxt som är positiv (rensar alltså bort miljökatastrofer, krig osv), och lägger dessutom till mänskligt, socialt och naturligt kapital. Läs artikeln, den är riktigt intressant!

Finns det underliggande konkreta exempel ur verkligheten hur vi skulle kunna "vända" på räkenskaperna? Med tanke på att i flera andra "vändningar" (t.e.x livscykelkostnader för produkter och system) har tagit sin tid till genomslag kan det vara intressant att hitta direkta exempel? Det som skulle vara intressant att analysera vore den svenska skogsindustrin och råvarubasen ur ett miljö och tillväxtperspektiv, på vilka sätt skulle den kunna optimeras ur ett GPI perspektiv eftersom den fortfarande är en grund i den svenska ekonomin?

Anders Wijkman skriver i en lysande debattartikel i Miljöaktuellt om problemet med att allt möjligt elände bidrar till BNP, oavsett vad det är. I en satirteckning till artikeln (bara i papperstidningen) är det en kille som är glad för att det blåser orkan för att det bidrar till BNP. Anders föreslår i slutet av artikeln att ekonomutbildningen ska innehålla mer om ekosystemets tjänster och begränsningar.

P1 Studio Ett handlar om detta idag kl 16:00. Thomas Sterner, professor i miljöekonomi Göteborgs universitet, Mats Segnestam, tidigare miljöchef på SIDA, Dr. Edwin Muchapondwa, lektor från School of Economics, University of Cape Town, Sydafrika och Christian Azar, professor i Hållbara energi- och materialsystem medverkar.