Will Steffen: Skrota Triple Bottom Line

Idag var Will Steffen i Göteborg och höll minst två anföranden. Ett på Nordic Organic Conference som pågår just nu, och ett på Ekocentrum. Jag deltog på det senare, och fick lite nya tankar till livs. Will studerar globala förändringar och syntes i Sverige i SVTs Planeten. Will och hans forskargrupp i Australien använder begreppet "Anthropocene" för att beskriva människans påverkan på jorden. Det är lite av en lek med geologins språkbruk för olika tidsperioder i jordens utveckling. Enligt geologin befinner vi oss just nu i tidsperioden "Holocene", men Will sa att han blivit kontaktade av några geologer som sa att kanske kommer även geologerna anamma detta nya begrepp. Poängen Steffen vill göra är naturligtvis att vi människor har så stor påverkan på jorden att det är värt att den period vi lever i nu får en egen benämning. Tidsperioden Antropocene har tre utvecklingssteg. Den första var när industrialiseringen började. Den andra var runt 1950, när globalisering, Bretton-Woodsavtal, liberala handelsvärderingar och tillväxtfokus m.m. satte rejäl snurr på resursanvändningen på jorden, vilket ledde till att vi nu lever över våra tillgångar. Flera exempel på detta gavs, t.ex. att artutrotningen just nu går upp till 1000 gånger snabbare än innan människan började styra och ställa. Steg tre blir antingen en anpassning till hållbarhet eller civilisationens kollaps. Om vi får över 4-5 graders medeltemperaturhöjning tror Steffen att vårt samhälle kollapsar. Will visade ett diagram som kopplade samman nationella "footprint"-tal med nationella "Human Development Index"-tal. Det enda land i världen som både har acceptabelt Footprint och HDI-tal är Kuba. På frågan om vad hans reflektion var om detta sa han att kubanerna lyckats bli självförsörjande på ett hyfsat hållbart sätt när deras oljeleveranser ströps. Will gillar inte begreppet Triple Bottom Line, alltså den "vanliga" definitionen av hållbarhet eller hållbar utveckling, där miljö, ekonomi och sociala faktorer på något sätt får lika stort fokus vardera. Han menade att miljön, eller "Earths life support system" måste komma i första hand, eftersom sociala system och ekonomin bara kan fungera om jorden kan ge oss ekosystemtjänster, t.ex. mat. Grundproblemet identifierar Will som att det är fel personer som får bestämma över utvecklingen. Ekonomer och politiker har alldeles för korta tidsperspektiv. Det bör istället vara filosofer och religiösa ledare, såna som håller på med moral och etik som bör få mer att säga till om. På frågan om hur vi (miljöfolket som var och lyssnade på Will) får ut det här budskapet så var Wills snabba svar YouTube! OK, vi får se till att börja göra film! Han tyckte också att man kunde lära av Barack Obamas valkampanj.

Det här välbekanta ansiktet var på plats också, Fredrik Bergman. Fredrik, läs och säg om det är något jag uppfattade fel eller om det är något viktigt du vill lägga till!

Hmm, religiösa ledare i topp känns verligen inte som ett steg framåt. Det är underligt att man ska ges auktoritet just för man har störd verklighetsuppfattning.

Theodor, min erfarenhet är att religiösa ledare är betydligt mer begåvade och har större livserfarenhet än många tror. Man måste ha klart för sig att religion handlar om sånt som inte går att bevisa. Om det är kondomer du tänker på, så finns det många religiösa ledare som gillar kondomer. Jag tycker kyrkliga företrädare som t ex Caroline Krook och K.G. Hammar har en hel del att tillföra. Idag kan man köpa (och bygga) nästan allt och det krävs ett visst perspektiv för att inte fastna i en köpkarusell. Att köpa en ny pryl kan ge en stunds förnöjelse, men den förnöjelsen är tyvärr övergående. Ibland tappar folk sikte på vad de kommer minnas om 20 år.

Erik: Jag tänker på religionen i stort, som ju bygger på diverse minst sagt vågade antaganden om världen. Jag ser inte varför dessa människor skulle ha något särskilt att tillföra framför sådana som förutsättningslöst försöker ta reda på hur det ligger till. De religiösa människor som du pratar om har förstås så urvattnad religiösa åsikter att det inte blir mycket mer än allmän snällhet kvar. Det finns ju dock gott om mindre sekuleriserade religiösa krafter. Men hur som helst så ser jag över huvud taget ingen anledning att ge just människor med magisk eller utomnaturlig tro styre. Jag ser inte varför dessa människor skulle vara särskilt lämpade. Snarare verkar de väldigt olämpliga eftersom de bygger sin tro på dogmer istället för undersökande. För att inte tala om hur majoriteten av världens religiösa rörelser är extremkonservativa i moraliska frågor. Jag ser inte hur man skulle kunna komma bort från det om man säger att religiösa ledare bör styra. Gäller det bara religiösa ledare som ställer upp på grundläggande liberala rättigheter eller gäller det majoriteten? Religion rör inte alls enbart saker som inte går att bevisa. Du kan inte se på ett extremt land och dess statskyrka och tro att religion i världen i stort ser likadant ut. Det räcker med att hålla sig till kristendomen för att hitta en religion där majoriteten av troende omhuldar tro på mirakel och bortser från vetenskaplig kunskap. Gå in i en frikyrka och lyssna på tankarna. Det är inte en diffus högre makt som du kommer finna där, utan en gud som ingriper i vardagen. Jag är själv uppväxt i en helt vanlig svensk frikyrkomiljö.

Jag hade också en mycket negativ uppfattning om organiserade religioner tidigare men har en mer positiv uppfattning nu även om religion inte är något för mig personligen :-) De negativa egenskaper du tillskriver religiösa ledare kan säkert många skriva på, men frågan är om inte steget till en mer miljövänlig livsfilosofi ligger närmare och är lättare att ta för religiösa tänkare än för tillväxtorienterade politiker? Jag tror att det lättare går att snickra ihop tillväxtbegränsande och naturresursbefrämjande religiösa världsbilder än motsvarande politiska världsbilder. Alltså har jag inget emot ökad (tolerant) religiositet. Jag är alltså mer intresserad av den "allmänna snällhet" du avfärdar än av att tro på en stark gud som ser/bedömer oss och som har makten att skicka oss till himlen eller inte (etc.). Dessutom tror jag på ett uppsving för organiserad religion i Sverige ju tuffara det blir ekonomiskt. När inte staten kan uppfylla alla utlovade löften (t.ex. debatten om pensioner om "bromsen" just nu) kommer vårt behov av trygghet och gemenskap att öka och där har kyrkan en stor chans att vinna mark. Jag avslutar med en fråga. När Sovjet föll i bitar fick rysk-ortodoxa kyrkan ett stort uppsving. Jag har alltid tänkt på detta i termer av en latent, förtryckt religiositet som till slut hade möjlighet att blomma ut när religionsfientlig kommunism gick i graven. Men var det kanske istället en reaktion mot den stora osäkerhet och otrygghet som bredde ut sig när ett samhällssystem och en stat gick i graven? Någon som vet?

Ja, religiösa ledare är förstås inte ensamma om att ha sin världsbild klar och sedan tolka världen utifrån den. Politiska ledare lider ofta av samma problem. Religiösa och politiska rörelser har förstås en hel del gemensamt där. Särskilt mer extrema politiska rörelser. Det är möjligt att politiker har svårt att sluta tänka tillväxt. Men jag ser fortfarande inte vad som skulle göra religiösa ledare bättre lämpade än människor med vetenskaplig utbildning. Jag har också svårt att förstå hur det rent praktiskt ska gå till för att få in de trivsamma mysreligiösa ledarna men hålla borta den klassiska och fortfarande dominerande religionen som är betydligt mer konservativ och konkret magiskt orienterad. Många religioner kan dessutom uppfattas ge stöd åt människan som naturens kuvare likaväl som människan som ska gå varsamt åt naturen.

Ett bra exempel på religösa ledares bidrag är väl Stefan Edman och Martin Lönnebos "För jorden och själens överlevnad". Har man inte mött det tidigare så är den boken ett lämpligt sätt att bekanta sig med faktumet att religion och vetenskap inte är motsatser utan helt förenliga. Edman, Lönnebo, Hammar, vi skulle kunna göra listan lång över sant kloka ledare inom kyrkan.

Stefan: En viss sorts religion möjligtvis. Men en gud som ingriper i vardagen och utför mirakel är knappast något som stämmer med vetenskapens syn på världen.

Jag kan tyvärr tänka mig att många blir ganska desillusionerade och förlorar tron på vetenskapen och "framstegstron" när det blir uppenbart att tillväxt-samhället inte kan fullfölja sina löften. Religion är nog mer flexibel och kan anpassa sig till alla möjliga tänkbara och otänkbara förändrinar. Ibland med visionära och toleranta tänkare vid rodret och ibland inte...

Jag tycker inte man ska blanda ihop vetenskapen med tekniska framsteg. Vetenskapen är användbar till så mycket mer.

Jag vet att det är skillnad. Men den distinktionen går nog de flesta förbi, i gemene mans huvuden är de tätt sammanflätade. Det blir nog ett fall av bäbisar som åter ut med badvattnet om det vill sig illa.

Varför säger Will att filosofer och religiösa ledare skall få mer att säga till om!? Jag tycker han som vetenskapsman sitter inne med några av de allra bästa lösningarna på några av våra allra största problem.

Jag uppfattade det som att Will mest arbetade med att förstå varför vi har problem och hur problemen ser ut, inte så mycket på hur vi kan lösa dem.

Att detta med religiösa ledare som viktiga personer för att lösa de stora utmaningarna framöver dök upp berodde helt enkelt på att Will Steffen på en direkt fråga om vilka som skulle kunna sitta inne med lösningar nämnde religioner och dessas företrädare som varande nyckelpersoner. Jag instämmer. Säkert är 90% (?) av världens befolkning troende på något sätt och om religionernas företrädare mer och mer (från en löjligt låg "nivå") börjar prata om den "vårdande" och "varsamt brukande" aspekten av vårt förhållningssätt till "planeten" och våra "medvarelser", så skulle det sannolikt kunna spela stor roll för våra chanser att hinna ta rätt beslut i tid. Så uppfattade jag Steffens tankar. /Anton Jag tror Steffen menade att mänskligheten redan har tillräckligt många "diagnoser", framtagna av vetenskapen, på att vi håller på att sabba våra egna långsiktiga förutsättningar (MA-studien, IPCC, IEA, m.fl.). Han saknar nog helt enkelt företrädare för de "mjuka" vetenskaperna och de som håller på med existensiella frågor i diskussionerna om vart hän det barkar. Inte så konstigt. Själv har jag i många år också förundrat undrat varför så få samhällsvetare verkar "fatta". (Min personliga tro är att det finns ett gigantiskt kunskapsunderskott vad gäller naturvetenskap i allmänhet och biologi/ekologi i synnerhet i vår urbaniserade kultur där alla stora beslut tas efter konsultation med flummiga nationalekonomer.) /Johan Tycker du fick med det mesta av vad som togs upp i föredraget, som för övrigt var mkt bra. Steffen har varit en personlig favorit sedan Planeten gick på TV och det var trevligt att se och höra honom live. Också skönt att höra att han talade klarspråk om "sustainability", det mest urvattnade av alla urvattnade begrepp.

Fredrik, resonemanget om religösa ledares potantial att göra skillnad har många intressanta sidor. Jag tycker i sammanhanget att det är viktigt att skilja på själva ledarskapet från den agenda en viss ledare väljer att driva. Ofta är en religiös ledare långt ifrån lika sårbar för sviktande popularitet som en folkvald politisk ledare. Därmed har han/hon ett helt annat utrymmer att driva igenom förändringar som av befolkningen uppöevs som "försämringar". Min bild är också att det religiösa ledaskapet ha ett inneboende långsiktikt perspektiv som saknas inom politiken som i sin svagaste form bara klarar att blicka fram till nästa val. Om man då är inne på ledarskap så gör jag reflektionen att (natur)vetenskapsmännen/kvinnorna knappast hör till dem som har de bästa ledarförutsättningarna. Jag kan på rak arm inte komma på ett enda exempel på något stort och betydelsefullt ledarskap som är primärt grundat på naturvetenskapen.