Vad tycker göteborgarna om att cykla i Göteborg?

Idag var jag på cykelseminarium som anordnades av Trafikkontoret, Göteborgs stad. Äntligen fick jag tillfälle att lyssna på de som planerar och underhåller cykelnätet i Göteborg! Jag har träffat folk från Trafikkontoret som håller på med cykling förut, men då bara de som håller på med de "mjuka" cykelfrågorna, typ informationskampanjer och attitydundersökningar. Först fick vi en redogörelse för en undersökning om vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg. Fokusgrupper, djupintervjuer, 744 telefonintervjuer med både bilister och cyklister har genomförts med syftet att ta reda på hur nöjda Göteborgarna är med cykelförutsättningarna, vem den potentielle cyklisten är och hur "varumärket cykling kan laddas för att bli mer attraktivt". Svaren gavs kvantitativt på en skala 0-10. Resultaten på alla sju nyckeltal (olika aspekter på cykling i Göteborg) låg mellan 4,28 och 6,31. Underhåll av vägbanor fick det högsta betyget, 6,31. Hur skulle du tolka dessa resultat? Jag skulle tolka det som bara något mer än godkänt, men det var inte Trafikkontorets uppfattning. De hade bestämt sig för att alla resultat över fem skulle betecknas som bra. De som skötte underhållet av cykelbanorna var mycket nöjda med sina 6,31 och sa att det var ett resultat av ett långsiktigt arbete med att hela tiden jobba med cykelbanorna. Jag kanske var ouppmärksam, men jag hörde inget om att de ville förbättra servicen. Märkligt. Vi fick reda på att cykelbanor ska vara snöröjda senast 12 timmar efter att snöfall slutat. Och det framställdes som att det var en hög nivå av service. Jag, som många gånger fått cykla till jobbet i snömodd och genom snövallar samtidigt som jag sett bilisterna köra på helt rena vägar, frågade vad det är för servicenivå på bilvägar. 6 timmar efter senaste snöfall var svaret. Efteråt blev jag uppsökt av Andreas Mossberg som förklarade att de fordon som röjer bilvägar, särskilt där det går kollektivtrafik, kan röja snö i 70 knyck medan traktorerna som röjer cykelvägar bara går i typ fyra knyck. Och att cykelbanor trots allt snöröjs före bostadsområden. Ja ja, snö är ju trots allt rätt sällsynt i Göteborg, och mer lär det inte bli heller. Lars-Erik Lundin som är ansvarig för att planera cykelbanor berättade om cykelnäten i Göteborg och vad som är på gång. Jag frågade om vad de hade för syn på de två olika skolor som finns angående hur man får cyklar och bilar att samsas i stan. Alltså om cyklar ska hållas separerade från bilarna av säkerhetsskäl eller om de ska använda samma körfält så att bilisterna håller lägre hastighet och visar mer hänsyn. Svaret blev att man sedan länge jobbat med strategin att hålla cyklister separerade från bilar och att det inte går att ändra nu. Mycket mer sades, allt material finns på länken nedan. Min reflektion är att det finns mycket god vilja att främja cyklandet i stan, men man vågar inte angripa grundproblemet till att så få cyklar (10 % av genomförda resor i Göteborg är cykelresor). Nämligen att det är bilarna som får dominera trafikbilden. Trafiken är på bilisternas villkor. Som cyklist är man i vägen i Göteborg och ska hållas undan från bilarna, vars mängd och hastighet prioriteras. Problemet är bara att det inte finns plats att bygga fina separata cykelbanor överallt, och att man ofta blir tvingad in i biltrafik som går i hög hastighet och med bilister som tycker att vägen är deras. Varför inte låta cyklister och bilister samsas om vägutrymmet på lika villkor? Det här är mina tankar efter seminariet, men det finns nog andra idéer därute gissar jag? PS. Erik, var var du?

Jag håller med dig Johan. I de städer jag cyklat där man blandar bilar och cyklister mer och har tydligt markerade cykelkörfält på vägarna så fungerar trafiken bättre. Det bästa exemplet på detta är Amsterdam. Separerade cykelbanor fungerar hyfsat så länge de finns plats för dem, men allt för ofta slutar de tvärt utan någon naturlig fortsättning eller får hemskt dåliga lösningar vid korsningar som tvingar än att korsa bilvägar flera gånger bara för att fortsätta rakt fram. Dessutom så är de inte tydligt separerade från gångtrafikanterna vilket gör att cyklingen kan bli en väldigt frustrerad upplevelse med många inbromsningar. Mitt förslag är att införa mycket fler cykelkörfält i Göteborg. Börja med att inför ett extra körfält på de enkelriktade gatorna, exempelvis långatorna, så att cyklisterna enkelt kan röra sig i båda riktningarna.

Hm jag håller nog inte med om att man blir tvingad in i biltrafiken. Däremot att det är väldigt snäva kurvor för cyklisterna. Ibland för att rädda cyklisterna från sig själva, ibland för att bilarna tar för stor plats. Svängarna är inte lika snäva i Köpenhamn och Stockholm. Och behövs det verkligen avskilda cykelbanor på 30-vägar i bostadsområden? Det kan vara jobbigt att svänga vänster också, man måste stanna två gånger. Sen tycker jag asfalten är för dålig. Även den nylagda asfalten är guppig på nya stomcykelnätet i Majorna, längs älven och motorvägen. Men underhållet och snöröjningen är jag nöjd med. Kunde vara bättre, men ok.

Tvingad kanske är ett starkt ord, jag kan ju låta bli att cykla om jag vill. Men separata cykelbanor är ju verkligen sporadiskt utspritt i stan, och i alla fall i min vardagscykling i mina kvarter i Kungsladugård/Majorna så måste jag ständigt byta mellan att cykla på bilväg och separat cykelbana. Och när jag är på bilväg så blir jag en bromskloss för bilarna, de ska ju fram i 50-60 knyck överallt, som de är vana vid. Väldigt ofta accelererar bilarna lite extra när de kommer förbi mig, som för att markera sitt missnöje med att ha blivit uppehållna av att jag cyklat på "deras" väg. Detta gäller särskilt vid vägarbeten av olika slag som är en ständig del av trafiken i Göteborg. Att cykla på cykelbana medför ofta att man får cykla omvägar, eftersom det oftast bara finns cykelbana på ena sidan bilvägen och det leder till att man måste korsa bilväg rätt ofta.

Såhär ser färdmedelsfördelningen ut i Göteborg. Vårt Göteborg: Bara var fjärde göteborgare cyklar mer än en dag i veckan

GPs artikel om hur cyklister som lever farligt i Göteborg har engagerat många läsare de senaste dagarna. "En del av de drygt hundra inläggen pekar ut de farligaste vägarna, andra vill häckla sina med- eller snarare mottrafikanter." Cyklisten lever farligt i stan http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=508711 Här skadas flest http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=508712&ref Farliga cykelvägar engagerar http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=5088

Tack för länkarna Ann-Christin. Vilka tråkiga rubriker. Cyklingen i Göteborg blir ju allt säkrare och dessa rubriker spär på tryghetstörsten. Artikeln klumpar ihop "måttliga" skador med allvarliga, det tycker jag låter som inflation. Ekot berättade nyligen att över 100 000 människor skadade sig då de idrottade förra året. Närmare 30 procent av dessa gjorde illa sig när de spelade fotboll. Så länge man har kul och får motion så är det kanske inte är så farligt med några olyckor, så länge man inte får bestående men? Ekot: Fritiden är mest olycksdrabbad Hur media hanterar detta tål att diskuteras. Människor är dåliga på att bedöma risker. Det är fler som dör av dålig luft och trafikbuller än av trafikolyckor numera, och bilpendlare löper 70% större risk att drabbas av hjärtinfarkt. Trafikforurening er farligere end trafik Sydsvenskan: Bilpendlare riskerar hjärtinfarkt Vetenskapsradion: Träning förlänger livet lika mycket som rökstopp Tittar man strängt vetenskapligt på saken så finns det bara ett samband som är mycket tydligt, och det är att ju fler som cyklar, desto säkrare blir det. Nederländerna: Världens säkraste cykelland

58% av de intervjuade göteborgarna cyklade mer sällan än en gång i månaden under sommarhalvåret. För 49% av dessa finns ingenting som skulle få dem att cykla mer. Det innebär att 28% av de intervjuade inte vill cykla mer överhuvudtaget, medan 72% redan cyklar mycket eller kan tänka sig att cykla mer. Man kan dela upp de svarande i tre grupper. 35% cyklar minst en dag i veckan. 30% cyklar mer sällan. 35% cyklar aldrig. Vad kan man göra för att få sällancyklisterna att cykla oftare?

28% av göteborgarna kan inte tänka sig att cykla vad som än händer, och 10% av resorna här sker med cykel. Som jämförelse är motsvarande siffra 33% i Portland, Oregon, USA, där 8 % av jobbpendlingen sker med cykel. Four Types of Cyclists

Erik, hur många var med i telefonintervjuundersökningen? Vem genomförde den och när? Var det ett slumpmässigt urval av göteborgare? Om du redan har skrivit om det men jag har missat det i texten, ber jag om överseende.

Eleonora, som Johan skriver ovan gjordes 744 telefonintervjuer med både bilister och cyklister. Jag vet inte var den uppgiften kommer ifrån iofs. Det finns några filer att ladda ner på länken nedan, det kanske finns där?

Cyklister är de nöjdaste pendlarna. De är mest benägna att uppfatta sitt färdmedel som snabbt. Källa Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005

50% av de tillfrågade cykelpendlarna har längre än 5 km till jobbet. Elva procent har längre än 10 km till jobbet. Källa Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005

Göteborg är en härlig cykelstad. Det finns gott om cykelbanor, och standarden på cykelbanorna är godkänd om än inte i holländsk klass. En del gupp förekommer här och där men inget som är direkt hälsovådligt. De senaste åren har man också blivit bra på att sopa och hålla rent. Det stora utmaningen är det kommunala gatubolaget och dess entreprenörer, som sköter underhåll av gator mm. På min blogg har jag några hårresande exempel på hur illa det kan bli.