Slagruta

Är det någon här på ecoprofile som provat att gå med slagruta? Eller känner ni någon som är kallad? Själv har jag nyligen bekantat mej med dessa båda stålpinnar. Det är en märklig känsla att se pinnarna självmant röra sig. Jag uppmanar er att prova om tillfälle ges och bilda en omfattning om fenomenet.

Slagrutor saknar effekt utan styrs av omedvetna rörelser. Jag provade det som barn och det var förstås rätt häftigt. Vi trodde oss leta och hitta curry- och Hartmanlinjer, vilka förstås inte heller existerar.

Theodor, jag har ingen tilltro till att man med slagrutor hjälp kan identifiera vattenådror eller curry- och Hartmanlinjer. Jag ifrågasätter för övrigt även vattenådrans existens i den form som den ofta beskrivs som en slags underjordisk flod. Slagrutans effekt i den bemärkelse som jag är intresserad av bekräftar du själv ovan både när du säger "styrs av omedvetna rörelser" som i länken du ger. Genomgående för vad jag hittar i ämnet är att något orsakssamband inte kunnat påvisas mellan pinnarnas/klykans rörelse och någon angiven företeelse såsom vatten eller currylinjer. Jag kan dock inte hitta annat än ofullständiga spekulationer när det gäller att föklara pinnarnas/klykans rörelse.

Jag har provat vid ett tillfälle och jag kan inte säga annat än att jag upplevde att de där pinnarna stack iväg rätt friskt utan att jag hade koll. Jag har ett annat exempel ur livet där en till fenomenet synnerligen skeptisk bekant provade att gå med slagruta, en naturlig grenklyka, och när han kom till en speciell fläck så vred sig slagrutan så kraftigt nedåt att när han höll emot så lossnade barken. Och vad man skall tro om det, tja... Jag borrade en brunn för ca 20 år sedan och då såg jag också hur brunnsborraren tog ut platsen han skulle borra på och det blev i alla fall jädrigt bra, jag har mer vatten än jag kan göra åt med om man säger så. Jag tror vi ska passa oss för en obegränsad tilltro till den s k vetenskapen och en dito skepsis till våra nedärvda, men numera till stor del bortdomnade, förmågor...

Viken är avsikten med denna tråd? Det kan tyckas ologiskt att jag valt att starta en diskussion om slagrutor här på ecoprofile. Min avsikt var att belysa några svårigheter med vetenskaplighet som jag anser allt som oftast leder till felaktiva slutsatser. Jag börjar med en av vetenskapens grundbultar - ställandet av hypoteser och test av dessa: En hypotes ställs vanligen på grundval av en vetenskaplig teori* där man vill undersöka ett visst sammanhang, en viss företeelse, testa en slutsats etc. Som exempel ställer jag hypotesen att man med slagrutans hjälp kan hitta vatten. För att få ett svar gäller det nu att hitta på ett test som kan bekräfta eller avfärda denna hypotes. Detta visar sig snart svårare sagt än gjort. Vi behöver inkludera alla beståndsdelar av det vi vill testa och samtidigt ska vi helst eliminera alla sådan faktorer som kan inverka och sam antingen ger upphov till falska observationer om samband eller som stör ut experimentet. En hjälp att hantera detta är att ställa en mothypotes som man testar samtidigt. Ofta kan det finnas skäl att dessutom ställa ett antal alternativa hypoteser Utfallet av testet som man hoppas på är att kunna bekräfta eller avfärda endera av hypoteserna. Om hypoteserna är tydligt och avgränsat formulerad gäller vanligtvis att en bekräftad hypotes samtidigt innebär att mothypotesen kan avfärdas och vice versa. Vanligen är dock utfallet att ingen av hypoteserna vare sig kan bekräftas eller avfärdas. Slutsatserna av experimenten är vanligen att man finner ett visst stöd eller avsaknad av stöd för en hypotes eller att det saknas underlag för att avfärda en hypotes. Nog för nu, men jag kommer att fortsätta denna tråd med avsikt att tränga lite djupare i det här med vetenskaplighet och vanligt förekommande missförstånd som är vanliga inte minst i klimatdebatten. *Notera att en teori inom vetenskap är väsentligt skild från vad man i vardagligt tal oftast menar med teori. Den vetenskapliga teorin är att likställa med den vardagliga "sanningen". Den vetenskpaliga teorin kan ses som en syntes av observationer, mätningar, tolkningar, analyser mm.

Jag flikar in innan jag glömmer det: Kommer din utgångspunkt i vetenskaplighetsdiskussionen att vara naturvetenskap, eller även humaniora och samhällsvetenskap (social science)?

Slagrutor och även vattenådror är trams. Alla som läst vattenresurslära vet att så fungerar det inte. Att brunnsborrare och andra ändå lyckas hitta vatten med sådana beror nog mest på att de är duktiga på att läsa tecken i naturen...

Bra synpunkt Johan! Jag kommer att utgå ifrån naturvetenskap eftersom det är där jag har min skolning. Det vore dock intressant med input om hur mina resonemang passar in på andra ämnesområden.

Mycket intressant frågeställning. Min egen bakgrund är "vetenskaplig" och hade det inte varit för en lång tids sjukdom hade jag väl doktorerat inom "miljö och implementering av miljöåtgärder" vid det här laget. Det var i alla fall planen, men detta "spårade ur" och jag har hamnat i en värld som jag finner bra mycket intressantare än universitetsvärlden. Så nu upplever jag mer att jag "spårade in" på en sannare upplevelse av livet. Jag ska försöka få ner ett flerårigt insiktsarbete i några få rader... Vår civilisation är grundad i motsatser och hierarkier. Därav mycket av de problem vi har. Vår kultur är militariserad; tänk bara på vilka uttryck vi använder; "utnyttja" naturresurser och skapa strategier för att vinna kriget mot sjukdomar etc. Vi använder mycket mer av vänster hjärnhalva än höger. I vänster hjärnhalva bor egot, vår förmåga att tänka linjärt och hierarkiskt. Vänster är strukturerad och målinriktad, snar till kamp och kontroll. Det är bra egenskaper att ha vid rätt tillfällen, men när de tar över och blir herre istället för tjänare leder detta till obalanser och disharmonier. Det är vänster hjärnhalva som hela tiden försöker skapa ordning. Den dömer och bedömer allt omkring sig och lägger allt den hittar i olika fack. En person som har en underutvecklad högerhjärnhalva blir irriterad och frustrerad när den saknar kontroll och ordning. Rent psykologiskt är det en "sanning" att ju mer oordning en individ upplever inom sig, desto mer neurotiska drag (kontrollbehov, strukturering av omgivningen etc) uppvisar individen utåt. Hierakiska system favoriserar individer som företrädesvis använder vänster hjärnhalva. Det finns till och med studier som visar att ju högre upp i hierakier man kommer, desto fler individer har psykopatiska drag. En amerikansk studie visar att hjärnskadade investerare är bättre investerare än icke hjärnskadade. I hierakierna blir alltså hjärnskada premierad. Jag tvivlar på att det är bra för helheten. Vetenskap är aldrig objektiv, hur mycket vi än vill tro det. Alla vetenskapare har en värdegrund att stå på, en övertygelse, ett paradigm som de utgår ifrån. Frågeställningar och syften kommer alltid att spegla djupare trosstrukturer hos individen. Vi vill alla ägna tid åt saker vi finner meningsfulla. Därför är det lätt att välja ett forskningsfält som känns meningsfullt och där man har en agenda, även om den är dold tom för en själv. Forskaren vill gärna att något ska vara sant, så på samma sätt som slagrutemannen kan anklagas för att undermedvetet påverka resultetet, så kan man också anklaga vetenskapsmannen. När jag flyttade till en ny lägenhet i mitten på 90-talet kunde jag inte begripa varför jag började trilla ur sängen på natten, trots att jag sov ensam i en 120-säng. Jag lärde mig att använda pekare under den här perioden och upptäckte att det fanns ett jordstrålningskors mitt i sängen. Jag flyttade sängen och slutade trilla ur den om nätterna. I en sån situation är det svårt för mig att tro att jag undermedvetet påverkade resultatet "att ligga kvar i sängen när jag sov". För några år sen flyttade jag till ett gammalt torp. Vid det här laget hade jag vant mig vid att mäta upp linjerna innan jag möblerar, men jag blev inte klok på hur de gick. Linjerna var helt oregelbundna och rutnätet var alldeles osymmetriskt. Jag funderade länge tills jag vågade fråga min hyresvärd om det där. Hon berättade då att det bott en man i huset några år tidigare som hade tröttnat på att linjerna gick fel i förhållande till hur han ville möblera, så han hade flyttat på dem... Om linjerna bara är bluff och båg så finns det knappast någon anledning för mig att hitta något annat än det jag förväntade mig, eller hur? Ett drag hos vänsterdominanta personer är att väldigt snabbt bedöma och döma saker, oavsett om man vet något om ämnet eller ej. Det grundar sig helt enkelt på behovet att ha ordning och kontroll på den nära omgivningen. En mer balanserad individ noterar att det är ett nytt ämne samt konstaterar, på ett lite ödmjukare sätt, att det inte finns anledning att lägga den nya tanken i något fack förrän man vet mer om ämnet och har egen erfarenhet. Det där med egen erfarenhet är något som nedtonas i hierarkier, där "experter" vet mer om dig än du själv. Du kanske tycker att jag bara yrar, men jag tror att i det jag skrev ovan ligger en väldigt viktig bit i vår förmåga att ändra samhället till den harmoniska naturanpassade kultur många i miljösvängen verkar drömma om. Harmoni och anpassning går inte att pressa fram genom militär ordning och hierarkisk kontrollapparat. Vi kämpar för att få kontroll och förändra det som händer utanför oss, medan vi glömmer att en stor miljöförändring måste ske inombords också. Inte förrän vi kan uppleva harmoni på insidan kan vi hitta det "därute".