Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.
Gästartikel från Effekt

Klimatfrågan   

Vilka budskap funkar?

DAVID JONSTAD 2009-10-26        #12633
De som har förstått allvaret i klimathotet och som har resurser att göra något åt det pumpar nu in pengar i åtskilliga informationsprojekt. Inför Köpenhamn pågår en rad kampanjer som ska få folk att agera för klimatet (se en sammanställning av kampanjfilmer här). Men budskapet verkar inte gå fram, eller åtminstone inte förändra något. Vi fortsätter att hålla stadig kurs mot ett scenario som gör att filmer som Mad Max lär kännas kusligt förutseende. Den brittiska regeringen kör just nu en omdebatterad filmkampanj inom sitt Act on CO2-projekt som ser ut så här: Jag håller med Henry Hicks från kommunikationsbyrån Futerra när han sågar denna kampanjfilm med motiveringen att ... skuldbeläggande gör att folk slutar lyssna. ... det är kontraproduktivt att kritisera hem och familj. ... oro för framtiden är en dålig drivkraft för att ändra beteenden i dag. ... att den försöker sälja ett helvete. Futerra driver idén att klimathotet måste förpackas bättre om folk ska vilja göra något åt det. Förmodligen sant, men hur? I Effekts kommunikationsskola försöker vi undersöka detta (i det kommande numret av Effekt bör den som gillar att prata isbjörnar och klimat se upp). Men jag är nyfiken på vad som ni som läser detta tycker funkar i praktiken. Vad ska man säga för att folk faktiskt ska lyssna, och agera? På samma tema: Är roligare bättre?.

http://www.effektmagasin.se/vilka-budskap-fungerar



JOHAN ERLANDSSON 2009-10-26        #12635
Den uppmärksamme Ecoprofile-besökaren har kanske sett att de fem senaste rubrikerna till Effektbloggens inlägg finns i högerkolumnen. Det är en del i ett samarbete mellan Effekt och Ecoprofile. Utöver lite olika former på länkar och annonser mellan sajterna så har Effektredaktionen också möjlighet att publicera nya trådar i ämnen som de gärna vill ha diskussion kring, då med en liten Effektlogga till vänster på startsidan. Ecoprofile tackar för förtroendet att låta korsposta en del Effekt-diskussioner här. Vi tar det som ett tecken på att vi lyckas med vår ambition att ha konstruktiva och underbyggda diskussioner, där vi också kan behålla en god ton.

ERIK SANDBLOM 2009-10-26        #12639
Ljungberg bloggar nyligen om att ungdomar inte bryr sig om miljöfrågor. Han får medhåll av gymnasieläraren, tillika Ecoprofilaren Fredrik Bergman, som säger att ungdomarna uppfattar miljö som töntigt. Han får mothugg av en annan lärare, men jag tror det ligger något i det Fredrik säger. Miljö blir faktiskt töntigt om man blandar ihop smått och stort, t ex att förbjuda plastpåsar och glödlampor samtidigt som man bygger nya bilburna, externa köpcentrum och motorvägar. Brittiska regeringen vill riva bostäder för att bygga ut flygplatsen Heathrow, och sen gör dom skuldbeläggande reklamfilmer. Nä, det kan nog bli problem då!

CHRISTER LJUNGBERG 2009-10-26        #12642
JAg har fått en drös mail förutom kommentarerna på min blogg. Och de flesta är på samma tema: ungdomarna i allmänhet är dåligt upplysta, och lite intresserade av miljö och klimatfrågor. De tror att nån annan skall lösa även detta problem åt dem...

JOHAN ERLANDSSON 2009-10-27        #12645
Jag är nog inte lika kritisk till den här filmen, och tolkar inte budskapet på samma sätt. OK att det är lite kitschigt att den lilla kaninen gråter, men budskapet är ändå att det är upp till oss vuxna, som lever just nu, att bestämma hur det ska bli. Och jag tycker att man behöver se den här filmen som en del i ett sammanhang. Om detta var den enda sortens information som förmedlades så skulle det så klart inte vara så konstruktivt. Men som Erik säger, det är inte lätt för staten att prata om alternativ till bilåkande och flygande när man samtidigt bygger vägar och flygplatser. Här behöver handling gå före ord. Är det kritik av hem och familj att nämna att en stor del av utsläppen kommer från uppvärmning av bostäder och att köra bil? Jag ser det mer som en utbildningsinsats. Det är lättare att vara arg på kolkraftverk än på sitt eget bilpendlande och motstånd till att ta tag i att tilläggsisolera huset och investera i treglasfönster. Jag tror att olika åsikter om den här frågan bottnar i den nu klassiska frågan om vem som har mest ansvar att lösa det här. Är det medborgarna, staten eller näringslivet/ingenjörerna/forskarna? Har man sin egen tyngdpunkt på politiska lösningar så framstår kanske en sån här film som lätt löjeväckande. Den borde ju handla om möjligheterna med klimatavtal, skatter och ransonering! Men jag tycker att även ur ett sånt perspektiv så gör den nytta i och med att att förståelsen/acceptansen för politiska åtgärder ökar. Om man inte vill vara den som går före så kan man ändå acceptera att det blir inskränkningar/fördyringar så länge alla andra råkar ut för samma sak. Jämför lyckoforskningen. OK, här är mitt kommunikationsrecept, öppet för debatt: Det behövs både fakta om vad som väntar oss om vi inte gör något OCH kommunikation av konstruktiva lösningar. Det goda exemplets makt är stor! Lyft fram precis allt som är bra, och det är MYCKET! Både vad det gäller tekniklösningar och folk som aktivt väljer ett mer hållbart liv och vad de då ägnar sig åt och tycker om det. Fokusera på de stora puckarna och ge väldigt konkreta tips på vad man ska göra. Det kan handla om tips av karaktären "ha mössa på dig när du cyklar på vintern". Att tongivade personer i miljösvängen lever hyfsat som de lär tror jag är oerhört viktigt också. Att vara en som har idéer om vad man ska göra åt eländet men inte själv gör något åt bilpendlande, färjependlande, flygresande, energiförbrukning i hemmet och köttätande tror jag är kontraproduktivt på riktigt. Varför ska lilla jag sluta flyga, jobba mindre, göra mig av med bilen osv. när inte klimatgurun X gör det? VW:s rolighetskampanj blir jag bara förbannad på. Vi ska gå i trappan istället för rulltrappan och känna att vi gör en insats. Detta ständiga fokus på de i sammanhanget irrelevanta sakerna. Däremot finns det rolighetskampanjer som fattar grejen, och självklart är humor ett bra redskap.

DAVID JONSTAD 2009-10-27        #12646
Här är en annan klimatkampanj med det välbeprövade (och misslyckade) "var klimatsmart enkelt och smärtfritt"-konceptet:

CHRISTER LJUNGBERG 2009-10-27        #12647
Jo det behövs massor av information av typen utbildning. MEN att bara skuldbelägga enskilda personer, eller att visa att allt löser sig om du cyklar till jobbet leder inte till hållbarhet. Vi enskilda personer sitter helt enkelt inte på medlen. Det krävs också modiga politiker och andra beslutsfattare(finns det överhuvudtaget några sådana idag?) som fattar beslut om de stora strukturerna, som på allvar gör att vi kan gå mot hållbarhet. Det räcker inte att vi alla gör allt vi kan, för vi sitter fast strukturer som hindrar vägen till hållbarhet. Så informationens uppgift är nog både att informera beslutsfattare, men också att färbereda oss andra på vad som kommer att krävas.

JOHAN ERLANDSSON 2009-10-27        #12648
Den var riktig hemsk och pinsam... "Skriv dina dikter på återvunnet papper". "Imagine what all those blue little dots can do!" Jo, jag kan tänka mig vad följderna blir om man följer hans råd... Detta är ju ett budskap som jag tycker är det vanligaste, att det är bra att börja med något litet, för att få bollen i rullning liksom. "En kan inte göra allt, men alla kan göra något". Det ligger något i det, men då gäller det verkligen att man låter det där "något" vara något som har betydelse. Som att rösta på den politiker som vågar mest, eller göra något som rör bilen, biffen eller bostaden. Väl fungerande återvinning har ju t.ex. länge varit vår ursäkt för att inte göra något åt de stora frågorna.

DAVID LARSSON 2009-10-27        #12652
Jag håller nog med Johan E om att den brittiska filmen inte är så tokig. Den behövs för att väcka den del av befolkningen som fortfarande sover. På samma sätt tror jag att den amerikanska filmen behövs för att få med dem som vanligtvis skiter i allt, men nu sömndrucket inser att man kanske borde göra NÅGOT... Sedan tror jag att en ökad medvetenhet hos befolkningen inte bara är bra för att man ska acceptera politiska beslut - utan en viktig förutsättning för att politiker ska våga fatta dem.

http://www.solisten.se

MAGNUS GUSTAFSSON 2009-10-28        #12663
Allt det här handlar ju om beteendeförändringar och det är ganska svåra saker. Jag har arbetet med några beteendeförändringsprojekt inom jobbet och det kräver ganska mycket tankearbete. Ni har helt rätt när ni säger att man inte ska skuldbelägga de man vill ska ända beteende. De två största hindren för beteendeförändringar är lathet och rädsla. Att skuldbelägga ger troligtvis helt motsats effekt än den avsedda. Felet båda de här filmerna gör är att de fokucerar på vad avsändaren vill ha sagt inte vad mottagaren behöver höra. Och vad man behöver höra är helt olika beroende på vilken målgrupp man tillhör. Man kan inte använda samma budskap och inpackning till alla. Jag arbetar med ett energieffektiviseringsprojekt riktat till våra kunder. De första åren försökte vi argumentera att det var bra för miljön att minska sin energianvändning. Vi hade riktigt dåligt genomomslag, kanske mellan 5-10% av våra kunder gjorde några energieffektiviseringar. Förra året bytte vi taktik och pratade bara pengar och minskade kostnader, då fick vi ett genomslag på 70%. För den målgruppen var det pengarna som fungerade som argument. Det största misstag man kan göra om man vill övertyga någon är att göra sig själv till målgrupp (Det så kallade medeltidsfenomenet, alltså jag själv är mitten på universum.) och bara använda de argument som man själv skulle bli övertygad om. Det tycker jag alltför många miljöorganisationer gör.

ELEONORA HORN 2009-10-29        #12668
Jag undervisar gymnasieelever i naturvetenskapliga och ekonomiska ämnen och måste säga att det ger mig hopp inför framtiden. Intresse finns visst! Jag har inte upplevt att någon tycker att det är töntigt med miljöfrågor - tvärtom uppskattar många nya perspektiv och nya tillämpningar av ämneskunskaperna. Däremot är det förmodligen en knepig situation för lärare med ämnen som inte av tradition varit miljöinriktade att uppfylla kursmålen på ett inspirerande sätt om de inte är pålästa av eget intresse. Ta till exempel ämnet företagsekonomi. I kursmålen till Företagsekonomi B står bland annat att eleven efter avslutad kurs ska ha: "kunskap om företagandets villkor och hur de förändras över tiden ha förmåga att analysera, kritiskt bedöma och lösa problem för att kunna ta ställning i frågor som är viktiga för samhället, företaget eller individen kunna ta ställning till etiska frågor och konsekvenser för miljön av företagsekonomiska beslut" Trots detta saknas en ordentligt diskussion kring miljöfrågor i den kurslitteratur jag hittills stött på. Då hänger det helt och hållet på lärarens kunskap, förmåga och intresse att göra något vettigt av detta. För mig är det en naturlig del av en företagsekonomisk kurs inte bara för att jag vill verka för ett hållbart samhälle, utan också av rent företagsekonomiska skäl. Men så är det förmodligen inte för alla lärare som lägger grunden för morgondagens företagsledare. Men nog är eleverna i allmänhet intresserade! Mycket av de miljörelaterade kunskaperna jag lär ut tillhör inte något eget miljöavsnitt, utan är bara en naturlig del av ämneskunskaperna. Kunskaper som ger en förståelse utan att det fått epitetet "miljö". Jag tror inte på att tjata olika miljöord - vare sig med elever eller med resten av världen. Det viktiga är innehållet, att förstå hur det hänger ihop. Det är det som ska nå fram - inte benämningen, kategoriseringen "miljö".

KRISTER ANDERSSON 2009-10-29        #12672
Jag tror att positivt uppmuntrande exempel som att det kan vara skönt att cykla dörr till dörr och slippa leta p-platser är bättre än att tjata om klimatskäl varje gång.

ZSOFIA GANROT 2009-10-30        #12676
Jag håller helt med Magnus om metoden för att få resultat vad det gäller beteendeförändringar hos vuxna och jag håller fullständigt med Eleonora i beskrivningen om ungdomars intresse/ointresse kring miljöfrågor. Tänkte bara komplettera här med några synpunkter gällande undervisning. Eleonora skriver: "Då hänger det helt och hållet på lärarens kunskap, förmåga och intresse att göra något vettigt av detta." dvs att fläta in miljön eller helst hållbar utveckling-tänket i sin egen undervisning. Detta är självfallet mycket bra, tänk om ALLA lärare skulle göra så, läraren i musik, i engelska, i idrott, mm...Dessa frågor är inte bara för naturvetenskapliga ämnen, eller en del samhällsvetenskapliga ämnen. Tyvärr, detta sker mycket sällan! Varför? Skolan är en arbetsplats för lärare OCH för ungdomar också (utöver vaktmästare, städare, kökspersonal, rektor, m fl). Vad skulle hända om SKOLAN i sin helhet "drar åt samma hål", istället för att ett sådant grundläggande sak vilar på enstaka eldsjälars (enstaka lärares) övernaturliga insatser? Om av någon anledning läraren är inte omtyckt, då hamnar miljöfrågorna i facket "töntig". Men om skolan i sin helhet arbetar åt samma håll, då är ett "minisamhälle" och en livstil som förmedlas och viktigast av allt: en livstil LEVS i vardagen! Man lever i skolmiljön enligt de syn man vill förmedla, förändra. Självfallet, man kommer dit stegvis enligt en policy, en handlingsplan, en ram som håller samman alla. "Utflykter" i det stora samhället runtom (med de positiva exempel där) är ju självklara. Jag skulle nog inte ta bort de negativa exemplen heller! Utan att kunna jämföra någonting med någonting kan man inte säga att "detta är positiv ", eller hur? Nu vet jag att massor med hjälp finns för skolor och för enstaka lärare att få i arbetet med "lärande för hållbar utveckling" (gå bara in och Googla på detta begrepp!). Ett mycket använt sådant, speciellt för förskolor och skolor (inkl. gymnasienivå), är Grön Flagg. Googla gärna också på detta begrepp. Upptäck hur många (hundratals) skolor använder detta sedan flera år tillbaka. Här nedanför är en adress (skolverket) för en pdf (book) för lärare som vill veta mer hur han/hon kan jobba med undervisning för hållbar utveckling, oavsett vilka ämnen man har. Det finns LÄRARLYFTET, program (ofta distanskurser) för yrkessamma lärare vid landets alla större universitet. För lärarstuderande finns kurser (man plockar själv, eller det ingår som Modul i utbildningen) vid alla universitet i landet som har utbildningsvetenskap. Hur vet jag detta? Jo, inte för länge sedan (2 år sedan) var jag lärare och handledare själv just i miljö och hållbar utveckling för dessa kursmoment vid GU. Lärarnas erfarenheter och syn på ungdomarnas och barnens miljöintresse är NÄSTAN uteslutande som Eleonoras. Men också det ensamma eller spretiga eller icke samordnade miljöarbete som Eleonora beskriver. Med undantag från skolor med Grön Flagg certifiering. Det finns säkert mycket att förbättra, utveckla i de befintliga hjälpmedlen och det går ALLTID att hitta på nya, bättre.

http://beo.skolverket.se/content/1/c6/01/27/29/SKOLUTV243.pdf

FREDRIK BERGMAN 2009-11-09        #12811
Eleonora Håller inte med. Vi har uppenbarligen nästintill diametralt motsatta erfarenheter av att undervisa gymnasieungdomar om miljöfrågor. Jag vidhåller det jag skrev på Ljungbergs blogg: en majoritet av ungdomarna är för det första naturvetenskapligt helt lost (de har ingen koll på kretslopp, energikvalitet, ekosystem, m.m., m.m.). För det andra är många ointresserade av att vare sig lära sig mer om NV eller av att lära sig se röda trådar mellan konsumtion/livsstil och "miljöproblem". Och för det tredje är många, om de väl fattar den där röda tråden, så sanslöst uppgivna... "Inte kan jag påverka. Det får nån annan göra." Obs: Det handlar inte om att jag tycker "illa" om eleverna eller denna generation. Tvärtom! De är i genomsnitt otroligt trevliga och kul som individer, men som handlingskraftig och medveten "generation" är de ganska lite att hoppas på när åskan går och miljö- och resursproblemen tornar upp sig vid horisonten... Tyvärr. Hade det handlat om att fika, snacka fotboll och musik i timmar eller att ha koll på datorer hade det varit en helt anna sak! :-) Obs II: Jag vet att jag inte är ensam om denna uppfattning! Bara på min skola är vi ett gäng lärare som uppfattar elevernas kunskaper och inställning på liknande sätt. Obs III: Detta kan givetvis inte kontrolleras eftersom en lärare är väldigt "ensam", absurt nog, på sin arbetsplats. Men jag tror faktiskt inte att det mest handlar om vem som presenterar stoffet. Jag tror inte det beror på "mig", utan mer på att den generation som idag går på gymnasiet har ganska usla kunskaper i naturvetenskap och miljö och även tar sin livsstil för given. Tack och lov finns det briljanta engagerade och kunniga ungdomar, men de är just det: undantag och inget annat. Kan, hur jag än anstränger mig, bara dra mig till minnes en handfull elever (av säkert tusen) av de jag haft som haft något som liknar ett riktigt "driv" och engagemang i dessa frågor. Och då har jag ändå jobbat som lärare sedan 2002. Enda "lösningen" som jag ser det är att det inte finns någon patentlösning. Inte vad gäler klimat/energifrågan och heller inte någon när det gäller hur man presenterar ett budskap för att "väcka" folk/elever och skapa opinion. Man får pröva sig fram. Omvärdera. Göra om. Pröva gamla koncept igen. Göra nya. Olika angreppssätt för olika grupper. Osv. Tror det gäller både i klassrummet och i mediabruset.

FREDRIK BERGMAN 2009-11-09        #12812
Zsofia 1) Ursäkta, men nu låter du som det ibland var på lärarhögskolan: "tänk om ALLA lärare skulle göra så, läraren i musik, i engelska, i idrott, mm...Dessa frågor är inte bara för naturvetenskapliga ämnen, eller en del samhällsvetenskapliga ämnen. Tyvärr, detta sker mycket sällan! Varför? Skolan är en arbetsplats för lärare OCH för ungdomar också (utöver vaktmästare, städare, kökspersonal, rektor, m fl). Vad skulle hända om SKOLAN i sin helhet "drar åt samma hål", istället för att ett sådant grundläggande sak vilar på enstaka eldsjälars (enstaka lärares) övernaturliga insatser? Om av någon anledning läraren är inte omtyckt, då hamnar miljöfrågorna i facket "töntig". Men om skolan i sin helhet arbetar åt samma håll, då är ett "minisamhälle" och en livstil som förmedlas och viktigast av allt: en livstil LEVS i vardagen! Man lever i skolmiljön enligt de syn man vill förmedla, förändra." Hur gör man då när en del lärare inte vill eller orkar "väva" in LHU i sin egen undervisning, i sitt eget ämne? Din vision här ovan är tyvärr Utopia. Tusen praktiska saker sätter stopp på många skolor. Ibland kan det saknas vilja. Ibland resurser. ibland är kursupplägg eller schemat det som sätter käppar i hjulet. Små skolor har det såklart lättare, inte minst små grundskolor eller förskolor, men på en stor gymnasieskola är det du beskriver inte så lätt att genomföra som det låter. 2) Grön flagg är en nästan till intet förpliktigande certifiering som mest förskolor och grundskolor upp till mellanstadienivå använder sig av. (Inget ont om den alltså, men det krävs inte mkt för att få den) 3) Lärarlyftet kostar pengar. Skolor har inga pengar. På min skola fick den lärare som ville fortbilda sig i LHU avslag. Orsak: pengar.

CHRISTER LJUNGBERG 2009-11-09        #12813
Mmmm. Har också diskuterat detta med ett antal lärare som säger samma sak som Fredrik. Så vad gör vi? Jag tror enda vägen är att prata, prata och prata. Att få lärare och andra att lyfta dessa extremt viktiga frågor i så många olika sammanhang som möjligt. Det är väl vår generation som är skuld till situationen. Vi har möjliggjort för våra ungdomar att bli väldigt bra på att "fika, snacka fotboll och musik i timmar eller att ha koll på datorer". Som föräldrar har vi varit med under den period när tillväxten gett oss bätre och bättre förhållanden när det gäller det materiella. Och de som är uppväxta de senaste tjugo åren tar allt detta för givet och tror att allt kan lösas med att fika och snacka (föräldrarna fortsätter att slita in pengarna...så det går bra ett tag). Alltså: ungdomarna har ingen koppling överhuvudtaget till att resurserna kommer någon stans ifrån...

FREDRIK BERGMAN 2009-11-09        #12815
Christer Jag instämmer helt i din slutsats: "ungdomarna har ingen koppling överhuvudtaget till att resurserna kommer någon stans ifrån"

ZSOFIA GANROT 2009-11-09        #12821
Fredrik, detta typiska lärargnäll har jag hört så många gånger att det är faktiskt lite pinsamt, eller hur? Att lärarna är en speciell sorts yrkesmänniskor som inte kan samarbeta (oavsett orsak) är också en märklig "skylla på¨någonting när någonting inte fungerar"-strategi. Hur förklarar du att över 700 skolor (tusentals lärare+rektorer+övrigt personal) "klarar av" att samordna sina miljöstrategier, må detta vara förskola, skola och gymnasium? Ja, Fredrik, GYMNASIUM. Som t.ex. Hvitfeldtska (2000 elever)i Göteborg, Karro(Karolinska Gymnasiet/Örebro, med ca 900 elever), Jämtlands Gymnasium (på 6 campus, 600 lärare, tusentals elever), Enskede Gårds Gymnasium (1500 elever/200 lärare), Åva Gymnasium, Tibble Gymnasium (båda i Täby och båda över 1000 studenter)... skall jag fortsätta? Hur många av dessa har du kollat eller kontaktat själv att se hur de jobbar, vilka svårigheter hade dom innan, har nu? Om inte själv kollat, har du föreslagit till din rektor att göra det om ditt gymnasium nu vill satsa på ett systematiskt miljöarbete? Det är annars så himla enkelt att gnälla och klaga, Fredrik....eller sitta tyst och göra sin egen undervisning så gott man kan, eftersom arbetsplatsen, kollegornas ointresse, mm, är för svår att hantera ensam. Samtidigt klaga på att det är så svårt allt...från ointresserade ungdomar till ovilliga kollegor, brist på struktur,mm...Ser du ekorrhjulet här? De ovannämnda är bara några av de gymnasier som använder sig av det du kallar: "nästan till intet förpliktigande certifiering som mest förskolor och grundskolor upp till mellanstadienivå använder sig av"...Jag sa inte att Grön Flagg är ISO 14001 certifiering! Jag skrev bara att det finns hjälp att strukturera upp, inkludera alla i miljöarbetet på skolor/gymnasier, det som annars kanske ligger splittrat på enstaka lärare. Att ge en vägledning i ett mycket svårt arbete, samt känslan att skolan som helhet "drar åt samma håll" och är en arbetsplats där elever ser/involveras konkret i just det som är svårast med miljöarbetet. Det är det Grön Flagg hjälper till med. Eftersom den finns i 40 länder, den ger också möjlighet att ha en gemensam bas när man vill kolla vad skolor i andra länder gör, hur de arbetar, vad de prioriterar, mm. Men självfallet, om du eller kanske flera har ett mycket bättre system eller rentav idé hur "min Utopia" kan förverkligas, då är jag säker på att många lärare är mycket intresserade av detta (istället för att vara paralyserade av uppgivenhet och en negativ gnäll-spiral, som det verkar se ut idag). Visst är det så att Grön Flagg domineras av grundskolor och säkert har de inspirerat av varandra, men du kan inte säga att de ovan nämnda gymnasier med deras hemsidor, program, miljöråd, arbetssätt, mm, INTE FINNS som inspirationskälla om hur gymnasieelever och lärare kan faktiskt "dra åt samma hål" som helhet i sina "Utopier". "Tusen praktiska saker sätter stopp på många skolor. Ibland kan det saknas vilja. Ibland resurser. ibland är kursupplägg eller schemat det som sätter käppar i hjulet."-skriver du. Har du frågat t.ex. någon av de ovan nämnda gymnasier hur de hanterade alla dessa problem? Säg inte att de var/är helt problemfria och allt gick som en dans på rosor för dem! Och förresten, vilken annan arbetsplats (offentlig eller privat) med samma storlek som en gymnasieskola (ca 2000-3000 pers) inte brottas med tusen praktiska saker som brist på vilja, brist på resurser eller planer)? Trots detta, varför/hur lyckas dessa med sina "utopier" i miljöfrågor? Fredrik, pengar är inte svar på allt, faktiskt. Men prioriteringar, planering och bra ledning är kanske en stor del av svaret? I denna bemärkelse är inte skolan/gymnasiet något mer märkvärdigt än andra organisationer. I din gymnasieskola har din kollega fått avslag för fortbildningen i LHU med motiveringen att det saknas pengar. Vad skall jag säga? Det är sorgligt att detta har bortprioriterats hos er. Märk väl, det är en prioriteringsfråga! Pengar är motiveringen varför människor väljer bort saker. Vem bestämmer prioriteringarna? Finns det möjlighet att i den närmaste framtiden kanske plocka fram på prioriteringslistan just lärarkompetensen? Vad måste man "kompromissa bort" på din skola för att en person skall få möjlighet att kompetensutveckla sig just i LHU (t.ex. som distanskurs)? Förresten, min väninna, som är gymnasielärare, har själv valt att "prioritera"(på fritiden, hemifrån)en sådan LHU distanskurs. Gissa, att hon lyckades med det utan särskilda ansträngningar (dessutom med 2 tonårsdöttrar, ensamstående förälder). Ja, det finns val och val....

ERIK SANDBLOM 2009-11-09        #12823
Fredrik, "en majoritet av ungdomarna är för det första naturvetenskapligt helt lost (de har ingen koll på kretslopp, energikvalitet, ekosystem, m.m., m.m.)." Det låter som att det är ett av skolans kärnämnen, naturvetenskap, som försummas. Då är det flumskolan som är problemet, eller? PS: Jag visste inte heller vad energikvalitet är. Men nu har jag slagit upp det! DS

http://www.varmahus.se/energiskola/princip_energiomvandling.php

FREDRIK BERGMAN 2009-11-09        #12824
Zsofia Jag betackar mig för den nedlåtande attityd du i inlägget här ovan visar mig. Du har ju faktiskt ingen aning om vad jag gjort eller inte gjort på min skola för att försöka få igång undervisning mot mer miljöarbete. Innan du offentligt (här på denna sajt) sågar mig och antyder att jag är gnällig, inte vill eller orkar och bara ser problem och inga möjligheter (helt enkelt är vad du verkar uppfatta som en "typisk" lärare) kanske du själv kunde gjort lite research? Vilken duktig väninna du har! Verkligen. Och det har med mig att göra?

ZSOFIA GANROT 2009-11-09        #12829
Fredrik, jag beklagar djupt att du uppfattade mitt inlägg som nedlåtande. Det var absolut inte meningen. Men en sak skall vara klar i detta: Du känner inte heller mig och ditt lika nedlåtande inlägg om mina lärarhögskole-fasoner är lika personliga i denna offentlighet (sajt). Dessutom jag var faktiskt tvungen att korrigera din lika nedvärderande syn på Grön Flagg vad det gäller gymnasier och ursäkta mig att jag trampade på ömma tår här, men om du vet att Grön Flagg används av en del gymnasier, varför skriver du inte om detta? Ju fler lyckade exempel, positiva exempel, desto bättre. Ett av huvudsyften med att vi debatterar på denna sajt är att tipsa varandra om det/de som lyckas. Miljöfrågorna är tillräckligt tunga, svåra och ofta ger en hopplöshet och förlamning som leder ingenvart. Om du själv läser igenom alla dina inlägg här ovan ang. arbetet i skolan (inte allmänna synen på ungdomar) kanske du märker att det kryllar inte precis om positiva erfarenheter...De är självfallet dina erfarenheter, med all respekt. Men jag måste faktiskt ifrågasätta din syn på ständigt ensamma lärare som drar lassen utan stöd och ställa frågan: varför är det så? Är det kanske någon form av systemfel i skolan som organisation och om så är fallet, det finns faktiskt positiva exempel att ha som inspirationskälla (andra skolor, gymnasieskolor som lyckas) inte enbart den bild som du har (erfar, för att utan att känna dig, förmodar jag att detta är din erfarenhet, precis som du skriver i din inlägg 12811). Jag håller också med att i den ensamma lärarens värld det som bäst fungerar är att köra sin egen race, prova sig fram, osv. Den hårda, ensamma vägen. Samtidigt vet jag (som du också) att det finns alternativ, hjälp. Skillnaden mellan dig och mig (här i debatten) är att du utdömer det lilla som finns och som hundratals skolor redan gör, samtidigt som jag försöker uppmuntra att kolla dessa positiva exempel. Håller du med om detta? Läs gärna igen våra inlägg. Att utöver detta du ger dig på mig också personligen är ju orsaken varför du fick en rätt arg svar från mig. Nej Fredrik, jag drar inga allmänna slutsatser på grund av dina inlägg och ser dig som representant av alla lärare. Jag känner så många lärare som ser sitt yrke/situation som raka motsatsen ditt och de står för min bild av vad en "typisk lärare" är. Att min väninna är så duktig det har precis lika mycket att göra med dig som din kollega som inte fick LHU-pengar från din skolledning har med mig. Ja, din personliga exempel och min personliga exempel. En negativ, en positiv. Återigen, våra olika erfarenheter. Jag hoppas att med detta kan vi båda återgå till diskussionens huvudsyfte: vilka strategier fungerar i skolan eller med ungdomar överhuvudtaget vad det gäller miljö och hållbar utveckling? Hur skall man göra? Osv.

FREDRIK BERGMAN 2009-11-10        #12839
Zsofia 1) Jag förstår helt ärligt inte hur du kan uppfatta min kommentar om att det du nämnde var utopiskt som nedlåtande. Det var såklart inte min avsikt. Då du uppfattat det så ber jag dock givetvis om ursäkt. 2) Jag har ingen "nedvärderande" syn på Grön Flagg. 3) Jag "utdömer" inte det många gånger fantastiska arbete som görs på skolor över hela landet vad gäller miljö och hållbar utveckling. Det jag försökt diskutera är enbart elevers inställning till dessa frågor samt de svårigheter jag upplever man ställs inför som lärare (på gymnasienivå) om man vill arbeta mer, mkt mer, med dessa frågor. 4) Jag noterar att du anser dig veta hur jag ser på mitt yrke. Intressant. Det vet jag nämligen knappt själv. Förutom att jag anser det vara ett av de viktigaste yrken man kan ha såklart. Uppenbarligen är vi flera som skrivit i denna tråd som har helt olika syn på hur man kan ta upp miljöfrågor i undervisningen, hur eleverna uppfattar saken, samt vilka praktiska möjligheter det finns att arbeta i skolor med dessa saker. Inte förvånande alls med andra ord. Jag vet att jag inte är ensam i min tolkning av att det är segt och svårt och du är heller inte ensam i din tolkning av att det finns massor med goda exempel att inspireras av. Jag instämmer exv. själv i det sistnämnda. Låt oss alltså fortsätta diskussionen utifrån den utgångspunkten och hädanefter inte fastna i personfrågor.

PETRA DALIN 2009-11-12        #12887
Har kommit in sent i debatten vad gäller denna tråd, men har läst en del av inläggen ovan. Jag har också undervisat på gymnasienivå (samhällskunaksp bl.a.) och har också upplevt att det är SÅ mycket som "konkurrerar" vad gäller elevers fokus och intresse. Visst finns miljöintresset där hos en del, men hos många är det alltför perifert tycks det. Jag tänker dock här att samma resonemang är väl tillämpbart på en majoritet av vuxna? Hur stor del av den vuxna befolkningen väljer ex grön el? Hur många problematiserar kring vårt sätt att (över)konsumera? Hur många är beredda att semestra på nära håll istället för att åka långväga med flyg, helst 1 eller 2 ggr per år? Hur många kan tänka sig att äta mindre kött? Massor kan läggas till här. Jag håller med Fredrik i mycket av vad han skriver, men vill också lägga till att det inte enbart är ett problem i kategorin gymanasieelever. Inväntar ånyo en deppig deja vu då Handelns utredningsinstitut påpekar för att oss vilken vara som är årets julklapp och att vi minsann går mot ytterligare rekord i julhandel.

ROBERT VESTIN 2009-11-12        #12898

Nötkött

Jag tycker att Petras inlägg är tänkvärt. Promblemet med bristande engagemang är inte en generationsfråga. Det som slår mig är att de ungdommar som HAR ett miljöengagemang har så väldigt försiktiga visioner. Det finns ju massor av ungar som vill förbjuda köttätande för djurens skull, men jag har aldrig hört någon som sagt samma sak för miljöns skull, varför kan man undra? Till trådens kärnämne, vilka budskap funkar? Jag tror att rättvisefrågan är den effektivaste och den som de flesta har svårast att värja sig emot. Om man kan tydliggöra kopplingen mellan vårt levnadssätt och de överutnytjande ekotjänsterna och det orimliga att en så liten del av jordens befolkning står för en sådan stor del av konsumtionen inbillar jag mig att man har goda chanser att få gehör. (Blev det där begripligt?)

FREDRIK BERGMAN 2009-11-12        #12900
Fin ko! /Petra Deja vu´n är här. Spikmatta! Världen måste vara galen... :-)

http://www.dn.se/ekonomi/spikmattan-arets-julklapp-1.992890

THEODOR ADOLFSSON 2009-11-12        #12901
Robert Vestin: "Det finns ju massor av ungar som vill förbjuda köttätande för djurens skull, men jag har aldrig hört någon som sagt samma sak för miljöns skull, varför kan man undra?" Det kanske har att göra med att man anser att ett långsiktigt hållbart jordbruk behöver djur för gödsling. Det betyder visserligen inte att man måste äta djuren men det skulle innebära ett slöseri med resurser att låta bli. Det är inte så enkelt som att alla djur inom lantbruket är en resursmässig börda eller ett miljöproblem - det beror på vad det handlar om för djurhållning. Fram till 1900-talet har djurhållning varit ett sätt att utnyttja knappa resurser. Det är först under de senaste 100 åren som djur har blivit en resursmässig belastning i vissa sammanhang. Inom den vegetariska rörelsen så tror jag inte att man har samma fokus på någon sorts ekologiskt jordbruk som nödvändigt och därför ser man inte djuren som nödvändiga inom jordbruket.

DANIEL PARGMAN 2009-11-13        #12902

Det budskap som funkar är (rejält) högre priser på all (CO2-genererande) energi. Vilket alltså är 85% av världens totala energiproduktion (olja, kol, gas). Så kanske ska vi hoppas på att peak oil är här och att energipriserna stiger framöver? http://www.ecoprofile.se/2700_730_Ar_Peak_Oil_har_nu.htm#12880

http://efteroljan.blogspot.com/2009/11/rationaliseringens-dod.html

ZSOFIA GANROT 2009-11-13        #12917
Ja, det är rätt (Petra och Robert) att detta kan inte ses bara som en generationsfråga, men jag vill "uppehålla oss" litegrann i ungdomarnas värld. Håller med Fredrik i att det inte finns patentlösning på vilka strategier har störst och bäst effekt, fungerar (trots att det finns hjälp att få såväl som enskild lärare som skola). Om nu få ungdomar (tänker på gymnasienivå) är intresserade eller engagerade i miljöfrågor, kan det bero på att det är andra saker som är mest intressanta just i den åldern? Jag tänker på det enkla faktum att i tidigare ålder (från förskola till mellanstadiet, ungefär) lyckas man fånga nästan allas intresse kring t.ex. kompostering, soppor, skolkök, resande, mm, dvs de konkreta, enkla, synbara miljörelaterade saker. Men i tonåren "händer plötsligt" någonting....och bl.a. miljöintresset dalar rejält och ersätts med andra intressen. Senare i livet kan (och troligen) kommer tillbaka detta, när man börjar bilda egen familj, eller börjar stå på egna fötter, eller kanske arbetsplatsen har en miljöprofil, mm. Jag ser en del parallella problem ang. ungdomarnas miljö(o)intresse och (o)intresset att läsa skönlitteratur (många lärares problem att få just tonåringar att läsa böcker, speciellt skönlitteratur). Vad är det som händer just i den speciella åldern, som gör att dessa intressen dalar så kraftigt? Hormonerna? Kompistrycket? Försöka hitta en social acceptans bland jämnåriga? Fester? Är det viktigare att se bra ut, konsumera, få första kärleksrelationen, sex, mm? Det händer (och skall hända) så enormt mycket i livet just då och så snabbt (bara under några enstaka år)... OM nu är det så som mina funderingar går här, hur och var kan vi vuxna (från skola till reklam, media, mm) möta dessa ungdomar för att vårt miljöbudskap skall nå fram? Kanske på nätet, via de kanaler de själva använder (chatt, twitter, facebook, mfl)? Kanske via de frågor som är intressanta för de flesta (vegetarisk mat, kläder, smink, mobiltelefoner, Ipod, mfl) och fläta in miljö och rättviseaspekter där (Roberts, Daniels, Theodors aspekter)? Gör vi detta? Finns det bra exempel?

FREDRIK BERGMAN 2009-12-02        #13152
Zsofia Håller med om mycket av det du skriver här ovan angående tonåringars genomsnittliga miljö(o)intresse och varför det eventuellt är så. Väldigt mycket händer i de där åren ja. Är lätt att glömma ibland kanske. Är det inte en kropp att oroa sig över, så är det kläder eller polarna. Eller Kärleken. Eller vad som händer på fredag. Eller vad tränaren sa - ska man få spela nästa match? Eller hur det ska gå i Champions League i kväll. Och så finns det ju vuxna som ordnar det mesta, så det där med att ta ansvar för planeten känns nog ganska avlägset. :-) Om det beror på "arv eller miljö" att de inte är så engagerade vete tusan om man kan ge ett enkelt svar på. Men som biolog får man väl dra till med klassikern "både och". Hormoner och hjärnans mognad är säkert viktiga, men det lär ju uppfostran från föräldrar och samhällets påverkan också vara. Såklart. För att nå fram till fler än de som redan tidigare är engagerade ska man nog försöka prata så lite pekpinnar som möjligt, och ta exempel från deras vardag. Filmer, youtubeklipp och prat om konsumtion av jeans och telefoner kan funka ganska bra, i alla fall för stunden, är min erfarenhet. På tal om tonåringar var jag och lyssnade på ett föredrag med/av Pär Holmgren häromveckan och han sa en bra sak som fick mig att revidera en del av mina tankar om hur "dåliga dagens ungdom är på miljö". Och det är ju alltid intressant när man tvingas inse att man nog haft lite "fel"... Holmgren sa ungefär följande (fritt ur minnet): "Dagens tonåringar kan mycket mer om miljö än mig när jag var tonåring. T.ex. kunde jag i princip ingenting om några globala miljöproblem när jag gick i gymnasiet för drygt 25 år sedan. Det är t o m så att den tonåring i Sverige idag som kan MINST om klimatfrågan, kan mer om den än vad jag kunde i samma ålder. För jag hade inte ens hört talas om den." Så kan man också se det. Kanske det, trots allt, går framåt?

FREDRIK BERGMAN 2009-12-02        #13154
David Jonstad från Effekt startade denna tråd och på deras sajt har de visat en del isbjörnsfilmer senaste tiden. Själv avskyr jag sedan lång tid isbjörnar i både all slags klimatrapportering i media och i all slags opininsarbete. Är helt enkelt trött på dom som symbol sedan lång tid och tappade t o m en del lust för att engagera mig i Klimataktion när de valde att ha en isbjörn (med solglasögon...) som symbol. Så illa är det i mitt fall. På samma sätt är jag trött på indianer i miljödebatten. Och valar och delfiner. Varför är jag trött på dessa "fina" symboler för frihet, ansvar och det "äkta"? Jo. Därför att de har överexploaterats. Och när de har blivit överexploaterade har de istället kommit att användas av "motståndarna" som exempel på hur lite fånig hela miljörörelsen är. "De med sina indianer" lät det förr med en fnysning. Numer är det istället "de med sina förbannade isbjörnar" man använder sig av för att förringa och förlöjliga de som argumenterar för olika typer av miljöåtgärder. Slutsats: man ska passa sig för att utnyttja en bra symbol allt för länge. Jag är nämligen ganska säker på att jag inte är ensam om att ha tröttnat på tjat om valar, isbjörnar och indianer. Tydligen ska kommande Effektnummer ta upp just att isbjörnen kanske inte är världens mest effektiva symbol (längre). Jag väntar med spänning.

http://www.effektmagasin.se/isbjornar-isbjornar-isbjornar

ZSOFIA GANROT 2009-12-04        #13190
Fredrik, jag håller med om allt (båda dina sista inlägg) och detta 100%! Om jag tänker tillbaka till mina tonår visst är det så som Holmgren också säger (jag tillhör ungefär samma generation som han): miljöproblem knappt existerade då och dagens ungdom kan enormt mycket mer än jag(vi) kunde då. Jag tycker att den delen av hjärnan som inte är upptagen med utseende, shopping, hormoner, kärlek, sex, mm, mm hos en tonåring går ju att "påverka" mot mer bl.a. miljöintresse. Självfallet, arv (gener, hormoner, biologi) är inte allt! Jag kan utgå ifrån mig själv i första hand och konstatera att just i sena tonåren fick jag upp ögonen för miljöfrågor (då kallades för naturskydd, hotad natur, osv) och detta inte tack vare medvetna lärare, inte ens ideologin hemifrån, utan genom naturälskande kompisgäng, många utflykter, klättring, grottforskning och pga att detta var KUL, FARLIG och ofta hade en ton av PROTEST mot hur naturen missbrukades, hur samhället (då diktaturen i Rumänien) grovt och hänsynslöst utnyttjade resurser eller struntade i skydd (t.ex. av grottor). Och så småningom genom kompisgänget gick ju livet vidare till mer seriösa och medvetna val... Yes, mitt i hormonstormen finns det plats för miljöfrågor också. Frågan är för oss vuxna: hur kan vi komma åt på bästa sätt denna potential hos tonåringar under "revoltperioden" då de vill "befria sig" just från oss vuxna, försöker forma sina egna värderingar, osv? Det finns många, mer eller mindre framgångsrika metoder, vägar i hemmet, i skolan, på nätet...och självfallet, hoppas man som lärare och förälder på att framtiden kommer att visa att vi har inte kämpat förgäves, trots att vi inte kan se NU, OMEDELBART resultat.... Gulliga eller lidande djur som symboler...jag känner likadan aversion och trötthet. Tror också på förklaringen med överexploatering av dessa symboler. Samtidigt, det är så jätteviktigt med symboler där alla känner till, känner för och känner igen! Väntar med intresse nästa nr av Effekt, får se vad de kommer fram till.

ERIK SANDBLOM 2009-12-04        #13191
Jag håller med Petra, det är mycket fokus på tonåringar och ungdomar som grupp i den här diskussionen. De är faktiskt individer och man kan inte generalisera hur mycket som helst. Vilka vuxna är för övrigt ointresserade av "utseende, shopping, hormoner, kärlek, sex"?

Logga in för att svara




Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3159 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik