|
Energi övrigt Individuell mätning av kallvatten
Varm- och kallvattenmätare från Minol Boverkets utredning om individuell mätning gör antagandet att mätning av kallvatten endast har försumbar besparingspotential, vilket innebär att inga konkreta beräkningar görs. "Vi förbigår i stort sett IMD av kallvatten och det av flera skäl: energibesparingen är liten, vill man införa det är det enkelt, en del fastighetsägare vill inte ha för litet vatten i sina avloppsledningar."Detta tycker jag verkar suspekt. Resonemang utifrån det egna flerbostadshuset: Fiktivt system med enbart varmvattenförbrukning: 1. Kallvatten levereras från vattenverket marktempererat, antag ca 8°C under perioder med uppvärmningsbehov. Detta värms med hjälp av fjärrvärme eller annan uppvärmningskälla till ca 55°C i husets värmeväxlare. 2. Det varma vattnet cirkulerar kontinuerligt och hålls därför vid konstant temperatur för att motverka mikroorganismer. Under cirkulationen avges värme, men denna cirkulation är nödvändig och i det närmaste konstant oavsett förbrukning. Under perioder då uppvärmning behövs avlastar detta system den vanliga uppvärmningscirkulationen. 3. Det vatten som används levereras vid ca 53°C vid tappställe. 4. Antag att 75% av varmvattnet använd i dusch/bad och kyls genom förångning/avsvalning av badkar redan i badrummet till 30°C. Antag att 75% av denna avgivna värme ventileras ut utan att göra någon större nytta. 5. Beroende på avloppssystemets längd och värmeabsorptionsförmåga kyls varmvattnet ner mot rumstemperatur, värme som kommer fastigheten tillgodo under uppvärmningssäsongen. 6. Antag att i ett större system är avloppsvattnet avkylt till 25°C när det lämnar fastigheten. Den totala temperaturförlusten blir alltså 0,75x0,75x(53°C - 30°C) + 25°C - 8°C, vilket ger 30°C. Fiktivt system med enbart kallvattenförbrukning: 1. Kallvatten levereras från vattenverket marktempererat, antag ca 8°C under perioder med uppvärmningsbehov. 2. Det vatten som används levereras vid ca 14°C vid tappställe. 3. Beroende på avloppssystemets längd och värmeavgivningsförmåga värms kallvattnet upp mot rumstemperatur, värme som tas från fastighetens övriga värmetillförsel. 4. Antag att i ett större system är avloppsvattnet nedkylt till 20°C när det lämnar fastigheten. Den totala temperaturförlusten blir alltså 20°C - 8°C, vilket ger 12°C. I ett verkligt system blandas kallt och varmt vatten tidigt i avloppsystemet och når därför genast en temperatur närmre rumstemperatur, och det är därför rimligt att balanseringen mot rumstemperatur genom värmeutbyte med rörsystemet och omgivningen går snabbt. Vi kan därför anta att avloppsvatten som lämnar fastigheten är 21°C. Detta ger då för varmvatten 26°C och kallvatten 13°C avkylning emot fjärrvärmenätet/värmesystemet, dvs 26 x 1,16 = 30 respektive 15 kWh/m3, eller ca 20 respektive 10 kr/m3. Potentialen till besparing är trots allt ca 50% större om man även mäter kallvatten. Lägg till detta att vatten kostar i sig själv, både för plånboken (ca 20 kr/m3) och miljön, oavsett det är kallt eller varmt när man häller upp det. Dvs att en priset för en kubikmeter är 40 respektive 30 kr. Om man kan spara lika många kubikmeter kall- som varmvatten är alltså energibesparingspotentialen trots allt ca 50% större och ekonomibesparingspotentialen 75% större om man även mäter kallvatten. Finns det utrymme att spara lika mycket kallvatten som varmvatten räknat i kubikmeter? Till det färdigblandade duschvattnet på 39°C går det åt lika mycket kallt som varmt vatten. Utöver det kan man på kallvattensidan spara in påtagligt med effektivare toalettstolar, samt snålare tvätt- och diskmaskiner. Dessutom är nog mentaliteten den att kallvatten är ännu mera gratis än varmvatten... Sannolikt mer alltså, och då stiger besparingpotentialen med kallvattenmätning än mer. Å andra sidan är besparingen av varmvatten förvisso även fullt verksam under de få månader då ingen uppvärmning behövs, till skillnad från kallvattenbesparingen, men frågan är om inte varmvattenförbrukningen ändå är låg under sommarmånaderna. Påpeka gärna eventuella brister i detta resonemang. http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2008/Individuell_matnin
Intressant! Jag jobbade i Centralamerika för några år sedan och där såg varm-vattenlösningen lite annorlunda ut. På många stället värmdes vattnet istället upp lokalt vid kranen (med el). Detta innebär förrutom att man bara behöver dra hälfte så mycket vattenledningnar in i huset även att man slipper cirkulera och slipper förluster där värmen inte gör någon "nytta".
Vad tycker du sådana lösningar, t.ex. för fritidshus och nybyggen?
Där har du verkligen tänkt till Kami... OK, här kommer lite ifrågasättande:
Kan det inte vara så att det är viktigare att mäta varmvattnet för att det är större volymer som går åt av varmvattnet? Visserligen går det åt kallvatten också när man duschar, badar eller använder varmvatten i köket, men det passerar väl så fort att det inte hinner kyla så mycket? Det kallvatten som verkligen kyler borde väl vara det kallvatten som blir stående i ledningarna efter du stängt av kranen igen, samt det som fylls upp i toalettstolen efter spolning? Och är den kylningen ens i närheten av den energi som går åt till varmvattenförbrukningen?
Riksbyggen visar utrustning för individuell mätning Individuell mätning var en stor grej på Bostadsrättsmässan i helgen. http://brfonline.se/31_276_Bostadsrattsmassan_2009:_Alla_pratar_individuell
Det finns bara ett sätt att uppskatta hur en fastighet presterar i detta avseende, att betrakta den som en svart låda: mät temperaturen i det vatten som lämnar klimatskalet. Är temperaturvariationerna faktiskt små (som jag tror) så kan man bortse från variationer i flödet och direkt jämföra mot temperaturen på det vatten som förs in. Sedan multipliceras den minsta konstaterade skillnaden mellan dessa punkter med antalet kubikmeter och 1,16 för att få ut förlusten i kWh under den tid man mäter.
I ett litet hus lär det väl hända att kallvatten inte hinner stjäla så mycket värme innan det lämnar huset. Men diskussionen om mätning är ju bara relevant i flerbostadshus, i stigande omfattning med storlek och antal bostäder. Men omvänt borde man då kunna hävda att i en jättekåk skulle det räcka att mäta kallvattenförbrukningen individuellt, eftersom varmvattenvärmen onekligen då skulle hinna absorberas.
Och självklart, avkylningen av huset sker naturligvis inte bara i avloppsystemet utan även genom uppvärmning av stillastånde kallvatten i cisterner och grenledningar, men detta förstärker ju bara resonemanget eftersom sådant vatten redan är rumstemperat när det når avloppsystemet. Detta kan som jag antydde mötas genom snåla toalettstolar men eventuellt också genom att isolera och minimera längd och diameter på grenledningar. Kanske betalar sig en sådan optimering om den utförs samtidigt som man låter installera mätaren, och definitivt vid renoveringsbehov eller nybyggnad.
Det kan också betänkas att om man har rättvisa som ett mål i sig bör denna också tillskrivas ett egenvärde - man bör akta sig för selektiv rättvisa. Förbättringar av metoder för uppdelning av samtliga gemensamma kostnaderna individuellt bör då försöka genomföras så långt som är praktiskt möjligt och fortfarande har betydelse för någon av de inblandade parterna.
Sen borde det ju inte vara så att kostnaderna blir de dubbla bara för att man passar på att installera kallvattenmätare samtidigt som varmvattenmätare.
Daniel: jag tror inte på uppvärmning med el annat än i undantagsfall. Logga in för att svara |
Hybridsystem solceller/vindkraft (4) Energimätare (3) Varmvattensparande produkter (4) Standby-stoppare (1) Småskalig vindkraft (33) Solceller (2) Energikonsulter (2) El (3) Värmeväxlare för varmvatten (2) Vindandelar (2) Solfångarsystem (2) Belysning (1)
|