Prioriterade energiåtgärder i flerfamiljshus

Var ska en bostadsrättsförening börja, om den vill genomföra energibesparande åtgärder? Detta har jag och andra varit inne på flera gånger tidigare både på Ecoprofile och BRF Online, se Värme, varmvatten och ventilation . I går hade vi i alla fall besök av en energiexpert för att hjälpa oss med prioriteringen. Det var Peter Eliasson från WSP som lade en förmiddag på att bena i frågan. Vi väntar nu på hans rapport, men här är min sammanfattning av vad vi tillsammans kom fram till för vår fastighet. Vi är en liten bostadsrättsförening med nio lägenheter i landshövdingehus från 30-talet. Isolera vinden Återbetalningstiden för vindsisolering är relativt lång, men höjer å andra sidan komforten för de lägenheter högst upp som idag har problem att hålla värmen. Alla energibesparande åtgärder kan också ses som en försäkring mot kommande prisökningar på energi. Danmark kommer t.ex. troligtvis att inte att leverera naturgas i mer än ett decennium till, och detta utgör en tredjedel av fjärrvärmen idag. I valet mellan att isolera upp mot nock eller att förbättra den minimala sågspånsisolering som finns idag mellan de översta lägenheterna och vinden så var Peter tydlig med att det är det senare alternativet som är att föredra, främst för att det är billigare. Vi har i styrelsen diskuterat att vinden möjligtvis kommer att inredas i framtiden, men det har vi inte bestämt något om och det blir dessutom troligtvis bara delar av vinden, eftersom två tredjedelar av vinden i dag används till förråd. Därför blir det ett svagt argument för "nockisolering". Vi fick också rådet att dra igång ett eventuellt isoleringsprojekt ganska snart, medan lågkonjunkturen håller i sig. Det gör väldigt mycket på priset. Sätta in bättre styrning på fläktarna Idag går fläktarna på samma hastighet året runt, vilket innebär en onödigt stor ventilation på vintern. På vintern gör termiska effekter att fläktarna inte behöver gå lika mycket för att uppnå samma ventilationseffekt. Med en styrning som baseras på utomhustemperatur kan vi få ett bättre flöde som är helt automatiskt. Sätta in energiglas på befintliga fönster Om inte fönstren är i för dåligt skick för att räddas är det en god idé att sätta på ett energiglas på insidan. Nya fönster är en stor investering och bör inte göras av energiskäl, bara av underhållsskäl. Ej prioriterade åtgärder och åtgärder som behöver kollas upp Ventilationssystem med värmeåtervinning (FTX) blir för dyrt jämfört med andra åtgärder. Kanske kan vara något i framtiden. Ett vanligt energiråd är att justera in värmesystemet, och det hade Peter räknat med att ge också. Han fann dock att vårt värmesystem redan var väl injusterat. Tillägssisolering av vägg ville Peter kolla upp lite efter att jag föreslagit det. Det ser ut som om väggisoleringen är obefintlig att döma av de tunna ytterväggarna. Nya passivhus har 50 cm isolering i väggen. Det borde ge effekt att göra en tilläggsisolering i samband med fasadrenovering. Peter räknar på detta och återkommer. Andra åtgärder Peter tog reda på att vi har effekttaxa på fjärrvärmen, vilket innebär att vårt pris beror på vilken maxeffekt vi tar ut. Alltså om det är flera som duschar samtidigt en kall vintermorgon så har vi stort maximalt effektuttag och då höjs vårt rörliga fjärrvärmepris. Detta kommer man runt genom att man i styrningen till värmesystemet sätter ett tak, vilket i praktiken innebär att radiatorvattnet stryps när tappvarmvattenflödet är stort. Strypningen är på så kort stund att det inte märks för värmen i huset, men vi kan få ett betydligt lägre energipris.

Tack för den genomgången Johan. Vi har precis bytt fönster i min brf. Främst av underhållsskäl, men energibesparingen bekostar åtminstone hälften av kostnaderna för fönsterbytet. Fast med en liten brasklapp om att jag är osäker på vilken typ av taxa vi har för fjärrvärmen. Har planer på att kolla upp hur taxan sätts innan vi går vidare med fler åtgärder (vindsisolering, snålspolande kranar).

En viktig sak att tänka på om man gör sådana ändringar som att exempelvis byta fönster till energibesparande är att man även justerar värmekurvan på fjärrvärmecentralen. Annars passar inte husets värmeprofil med den som är satt för huset från början och ni kommer göra av med onödigt mycket värme.

Ja, självklart behöver man justera värmesystemet allteftersom man får ett bättre klimatskal (t.ex. bättre fönster eller tilläggsisolering). Även med ett "snålare" ventilationssystem så borde väl värmesystemet kunna justeras ned.

"justerar värmekurvan på fjärrvärmecentralen" Vad innebär det? Behöver man professionell hjälp? Kostnad? Är det lämpligt att göra efter varje åtgärd även om man planerar någon ytterliggare förbättring av klimatskalet inom det närmaste året? Eller är det bättre att vänta tills man gjort alla planerade åtgärder och justera värmecentralen för alla åtgärder på en gång?

Solvärme saknar jag, jobbar inte energiexperter och liknande konsulter med "utvändig förändring"? Otroligt billigt och det finns stöd att söka...

Att justera värmekurvan på fjärrvärmecentralen kan man göra själv om man har tillgång till reglercentralen som ofta sitter nära själva centralen. Där finns det mycket man kan göra för att få ned sin förbrukning. Bland annat Pumpstopp, det vill säga se till att värmen inte går ut till elementen vid för varma utetemperaturer. Oftast är detta satt till 20 graders utetemperatur som standard, men det brukar räcka att det drar igång vid 15-16 graders ute temp. Sedan kan man även göra nattsänkning, det vill säga sänka tempen någon eller några grader på natten, när fiolk ändå sover. Man ska dock akta sig för att dra på värmen igen på morgonen vid samma tid som folk har som vana att duscha. Då skapar man istället en effekttopp och får betala mer om man sitter på ett nät som tar betalt för effekt-behov. Sedan behöver man oftast inte alls investera i någon ny reglercentral som styr ned värmen till elementen när många använder varmvatten. det kan man gör aför hand, genom att kolla i statistiken när folk använder som mest varmvatten (Oftast på morgonen och vid middagstid) och sedan styra ned värmen just de tiderna varje dygn. Så kallade effektvakter är nämligen inte så tillförlitliga, så gör det hellre för hand. Sedan kan man se till att varmvattnet inte har mer än 55 grader ut från centralen.

Magnus Gustafsson: "Bland annat Pumpstopp, det vill säga se till att värmen inte går ut till elementen vid för varma utetemperaturer. Oftast är detta satt till 20 graders utetemperatur som standard, men det brukar räcka att det drar igång vid 15-16 graders ute temp." Är detta verkligen korrekta temperaturer? Ingen kan väl mena att det behövs värme vid 19 graders utetemperatur? 15-16 låter också för högt. Min erfarenhet är att så länge det är över runt 10 grader utomhus så ska det mycket till för att man inte ska ha 20 grader inomhus utan element ens i mindre villor. Av de två lägenheter som jag har nära erfarenhet av används sammanlagt ett element någonsin. Dess hus är 40-50 år gamla.

Ett vattenburet värmesystem behöver en liten startsträcka för att fördela värmen i ett flerbostadshus. Vid ett pumpstopp, så cirkulerar inte vattnet i systemet. När temperaturen går ned mot 15-16 graders temperatur, så är det vist att låta vattnet cirkulera i elementen, så att systemet är igång när sedan temperaturen går ned till 10-11 grader. Det behöver ju inte betyda att vattnet som cirkulerar är varmt, det bestämmer man ju genom värmekurvan när det ska ske och om du tycker det är bra med 10 graders utetemp, så visst. Om vattnet inte är igång i systemet, så kommer det kräver högt effekt för att få upp värmen i huset när temperaturen sjunker än mer. Var det tydligare?

Av ren nyfikenhet: användes värmefotografering? Det naturliga när man ska sänka energianvändningen är ju att börja uppifrån och sätta mössa på huset så att så lite energi som möjligt strålar iväg. När jag och sambon köpte hus för drygt tre år sen tänkte vi så, men för säkerhets skull tog vi hjälp av en värmefotograf och resultatet ställde allt på huvudet. Det visade sig att kutterspånen på vinden fortfarand höll förvånansvärt bra, men att grunden till huset däremot fungerade som en kylfläns, vilket gjorde att vi fick tänka från början.

1. Saker som tar lite tid och knappt kostar alls: Åtgärd nummer ett är att få folk att sänka sin konsumtion av energi på frivillig väg. Sprid information om hur och när och hur mycket och till vilket pris som energin i huset förbrukas. Förklara hur mycket som är vunnet om alla skärper sig och går ner till 20-21 grader, duschar effektivt och slutar slösa i största allmänhet. Kom ihåg att information inte är en engångsåtgärd, utan bör ske kontinuerligt. Det finns färdigt material och foldrar att hitta på nätet, men att ge det en mer personlig och skräddarsydd prägel kan öka genomslagskraften. Kostnad: några timmar av din fritid. Ta tiden för hur lång tid det tar att gå i "pensionärstempo" till översta våningen och justera sen timerinställningar i trapphus mm. Bättre pumpar och reglercentraler, som Johan nämnde är också enkla och billiga effektivseringar. Besparingarna brukar betala avskrivningskostnaderna med en gång. Fastighetsägare borde också vara bland dem som har mest att vinna på att bli delägare i vindkraft. 2. Saker som kräver aningens mer ansträngning men som också bör betala sig själva: Uppgradering av ventilationssystem kan ibland göras med små ingrepp och ger ofta mycket. Vill man behålla sina gamla fina träfönster finns det isolerglaskassetter som när som helst kan monteras på insidan. Med ett bra val av kompletterande trälister kan man få dem att smälta in väldigt bra. Om det anses för krångligt att införa individell mätning generellt är en egen idé att initialt erbjuda det på frivillig basis till de boende, kanske i form av ett stående erbjudande hos en installatör. De som själva bekostar och låter installera mätare är bland annat de som tror sig ha mycket att vinna på det, vilket skapar ett accelererande motiv bland de övriga boende. Man kan ha egenrapportering av förbrukning samt en besöksavstämning per år, kanske helt enkelt genom att man betalar in ett självberäknat extrabelopp utöver en rabatterad hyra varje månad. Alltsammans stäms sedan av inför jul! 3. Sen kommer en hel rad med saker som man eventuellt blir tvungen att vänta med tills dess att det är dags för relaterade renoveringar av el, VVS eller klimatskal. Men besparingarna kan också göra det ekonomiskt motiverat att tidigarelägga sådana. Här är det inte lätt att ge några generella turordningar dessvärre. Här gäller det att göra en plan, tillsammans med tekniska och ekonomiska konsulter. Och då ska man naturligtvis inte glömma bort att väga in miljövinsterna! Men se till att alltid ha något energiprojekt igång! Det är alltid bättre att utföra besparande åtgärder först, men passar detta inte in i underhållsschemat kanske man kan passa på att satsa på någon typ av produktion såsom sol- eller bergvärme.