Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Klimatskal    Värmesystem & ventilation    Solenergi   

Var med på webinar med Martin Jorlöv, projektledare för passivhusombyggnaden av miljonprogramshusen i Brogården, Alingsås

JOHAN ERLANDSSON 2010-03-03        #13991

Martin Jorlöv, Skanska


På måndag är det dags för ett av de mest spännande webinaren som Ecoprofile arrangerat hittills. Martin Jorlöv, projektledare på Skanska, berättar om erfarenheterna från det pågående ombyggnadsarbetet av miljonprogramshusen i Brogården, Alingsås. Med sig har han pinfärska siffror på hur mycket energi de första färdigställda huskropparna har dragit under sitt första år. Klaras målet på en halvering av energiförbrukningen?

I webinaret deltar också Kjell Bengtsson från SoloVind AB, som vet precis hur en solfångaranläggning installeras, hur bra det fungerar och hur lång tid det tar innan investeringen har betalat sig.

Bor du i lägenhet? Här får du knivskarpa fakta att ta med dig till din hyresvärd eller styrelse om hur energiförbrukningen kan kapas!

Välkommen till ett konkret omställningswebinar där du har möjlighet att ställa frågor till Martin, Kjell och mig!

Läs mer och anmäl här!



JOHAN ERLANDSSON 2010-03-08        #14037
Det blev ett, för mig iaf, väldigt intressant webinar. Och det verkar som om deltagarna tyckte det också med tanke på alla de bra frågor som kom upp!

Ett par highlights:

Martin Jorlöv gav Alingsåshems Ing-Marie Odegren mycket beröm och menade att det är tack vare att hon är så visionär som att de första huskropparna nu står färdiga och har en energiförbrukning som är mer än halverad. Passar väl bra så här på Internationella kvinnodagen att visa på att det ska till en kvinna för att något ska hända i fastighetsbranschen?

Kjell Bengtsson gav oss en massa konkret insyn i tekniken och ekonomin kring solfångare och bjöd också på detta citat som jag nog kommer återanvända: "Solen skickar inga räkningar"

Webinaret nämns i dagens utgåva av Alingsås Tidning:
http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=5871&sidnamn=ALINGS%C3%85S

MATTIAS CARLSSON 2010-03-08        #14038
Den viktigaste frågan som dök upp i mitt huvud efter att ha hrt och sett Jorlövs presentation var: Hur ska vi energieffektivisera hela miljonprogrammet? Enorma besparingsmöjligheter finns förmodligen både miljömässigt och ekonomiskt.

Jorlöv hävdade att det främst var ekonomiska skäl som gjorde att inte fler miljonprogramshus effektiviseras. Jag är inte så säker på att det är där begränsningen sitter. Det finns säkerligen många gamla bostäder som kan energieffektiviseras på ett kostnadseffektivt sätt vid dagens energiprisnivåer. Jag tror snarare att begränsningen sitter i bristande kunnande/vilja/incitament i byggbranschen.

De rutiner för byggande som används av Skanska/Alingsåshem i projektet i Brogården (och vid andra liknande projekt) måste bli regel snarare än undantag i hela byggsektorn om vi ska kunna halvera byggnadssektorns energianvändning.

MARTIN JORLöV 2010-03-09        #14052


Rätt uppfattat Mattias.

Jag uttrykte kanske mig lite otydligt till slut igår jag skall försöka att förklara vad jag menade.

Min övertygelse är att det är ekonomiskt helt rätt att energieffektivisera miljonprogrammet och att det återbetalar sig på relativt kort tid. Att det dessutom är en nödvändighet för att klara EU:s miljömål 2020 och 2050 att vi tar krafttag i miljonprogrammet. Det jag försökte mig på att återberätta gällande ekonomi är att det idag sitter många allmännyttor ute i Sveriges avlånga land som skulle vilja energieffektivisera sitt bestånd men begränsas av följande. Dom har ett stort bestånd med fastigheter som samtliga samtidigt kallar på dessa åtgärder kanske i kombination med vakanser vilket ger ytterligare dålig ekonomi. Att när dessa  hus genererarde stora summor in i allmännyttan så gick mycket av pengarna direkt över i kommunbudgeten vid varje årskifte vilke gjorde att den ekonomiska buffert som nu skulle behövas saknas.

Det går att göra energiåtgärder i miljonprogrammet utan att man går så långt som vi gått på Brogården. På Brogården tar Alingsåshem ett helhetsgrepp med både miljö, energi, tillgänglighet och upprustning av gårdsmiljöer. Allt detta för att uppnå Ekonomisk, Ekologisk och Social och kulturell bärkraft detta för att skapa en hållbar utveckling.

 

Till sist vill jag kontra med att berätta att Skanska jobbar mycket aktivt med att sammanställa en verktygslåda med verktyg över hur man renoverar och uppdaterar miljonprogrammet. Denna verktygslåda heter MILJONHEMMET och innehåller båda mjuka verktyg och teknik samt inventeringsverktyg för åtgärder i miljonprogrammet. Dessa erfarenheter är samlade från projekt i hela Sverige och ett fantastiskt hjälpmedel som vi erbjuder våra kunder för att komma igång.

 


MATTIAS CARLSSON 2010-03-12        #14088
HSB och konsultbolaget WSP ska i samarbete göra en "klimatsmart" renovering av 768 miljonprogramslägenheter i Rosengård i Malmö:

"Arbetet som WSP just nu genomför omfattar samtliga kök och badrum där de bland annat byter ut vatten- och avloppsrör. Toaletterna kommer delvis att spolas med regnvatten och i köken förebereds rörstammarna för installation av avfallskvarnar. Med sådana mals matrester med mera sönder direkt under diskbänken och samlas därefter upp i en tank för vidare transport till en anläggning som omvandlar avfallet till biogas.

I samband med dessa stora ingrepp införs också ett nytt ventilationssystem med värmeåtervinning men även individuell vattenmätning för lägenheter, tvättstugor och spolplatser i garage, vilket ger en stor besparing av både varm- och kallvatten samtidigt som kostnaderna fördelas på användare. Nytt brandvarningssystem som skydd åt föreningsmedlemmarna införs också i alla lägenheter, vilket är tämligen unikt. Möjligen är de först med detta i en bostadsrättsförening. Samtidigt införs solfångare och solceller och hoppas kunna producera så mycket energi som möjligt för eget behov."

JOHAN ERLANDSSON 2010-03-16        #14109
Klotet uppmärksammar Brogården i samband med Energitinget. Och nu verkar siffrorna vara helt klara. Martin kunde bekräfta att målet med en halvering av värme, varmvatten och hushållselsförbrukning nåddes, men hade inte exakta siffror. Nu berättar Ulla Janson att värmeförbrukningen minskat med förbluffande 78 %, från 115 till 25 kWh/kvadratmeter och år!

Ulla Janson menar att det är oerhört viktigt att vi gör rätt när vi renoverar miljonprogramhusen:

- Det är faktiskt en av våra absolut stora missar. Det här är något som regeringarna borde satt krav på för flera år sen. För i och med att det inte finns några krav för renovering så kan man i attraktiva områden göra hur dåliga renoveringar som helst, anser Ulla Janson.

MATTIAS CARLSSON 2010-04-13        #14429
NCC renoverar miljonprogramslägenheter i Upplands Väsby:

Energianvändningen sänks från drygt 170 kilowattimmar per kvadratmeter och år till 75 kWh/m2 och år, vilket är långt under kraven för nyproduktion. Besparingen uppnås genom en kraftig tilläggsisolering på fasad och i tak. Ventilationen byts till moderna FTX-system med högeffektiv energiåtervinning. Nya fönster har en isoleringsförmåga som motsvarar kraven för passivhus.

– Beslutet att införa ett krav på en maximal energiförbrukning om 75 kWh/kvm och år, i både vår nyproduktion och i förnyelsen av vårt gamla bostadsbestånd, är strategiskt. Det grundar sig i ett ekonomiskt perspektiv, men även på ett genuint ansvarstagande för klimatet, säger Väsbyhems vd Ulf Dohnhammar.

JOHAN ERLANDSSON 2010-04-13        #14430



Jag ringde NCC och frågade vad som ingick i de 75 kilowattimmarna, och det var värme och varmvatten, ej hushållsel.

Passivradhusen i Lindås, byggda 2001, drar 36 kWh per m2 och år för värme och varmvatten.

MATTIAS CARLSSON 2010-04-15        #14470
NCC renoverar även ett hundratal 50-talslägenheter i Uppsala. Efter renoveringen blir förbrukningen 90 kWh per kvm, oklart om det är inklusive hushållsel.

En större ombyggnad av 50-talshusen på Döbelngatan i Uppsala har startat. Arbetet är en del i ett omfattande renoveringsarbete som Uppsalahem genomför av flera hundra bostäder.
– Vi räknar att bostäderna ska behöva runt 90 kilowattimmar energi per kvadratmeter och år istället för dagens cirka 170 kWh/m2 och år. Energibehovet blir lägre än kravet för nyproduktion, säger Magnus Larsson, entreprenadchef, NCC Construction, region Stockholm/Mälardalen i ett pressmeddelande.

Energibesparingen sker med FTX-ventilation som återvinner upp till 85 procent av värmen i frånluften. Nya fönster har ett lågt U-värde på 1,0 där glas, karm och båge ska isolera. Husen tilläggsisoleras på insidan och solfångare planeras för att delvis värma tappvattnet.



MATTIAS CARLSSON 2010-04-29        #14623



HSB reagerar på planerna på att satsa drygt 100 miljarder på höghastighetståg när klimatnyttan för samma pengar blir långt större om de satsas på bostadssektorn.

Bostäderna står för i storleksordningen 40 procent av den totala energiförbrukningen och 30 procent av utsläppen av växthusgaser. Av ”rekordårens” bostäder d v s lägenheter som byggdes 1961-1975 är det 80 procent eller ca 650 000 som inte på långt när uppfyller kraven på effektiv energianvändning. Här är potentialen för energieffektivisering mycket stor eftersom många hus läcker energi. Varje satsad krona ger väsentligt mer tillbaka för klimatat än vad som gäller för höghastighetstågen.

THEODOR ADOLFSSON 2010-04-30        #14659



Istället för att klaga på tågsatsningarna hade HSB kunnat reagera på de flerdubbelt större summorna som satsas på att öka vårt bilåkande från en redan totalt ohållbar nivå. Tåget lär ändå ha en framträdande plats i ett hållbart samhälle. Pengarna till passivhusomställning behövs men om pengarna nu ska göra den maximala miljönytta som HSB vill så bör de tas från de aktiviteter med störst miljöskada, som bilismen.

MATTIAS CARLSSON 2010-08-26        #15579
Tällberg Foundation vill satsa pa en upprustning av miljonprogrammet:

Idag, 30 år senare,behöver omkring 80 procent av miljonprogramlägenheterna i de kommunala bostadsbolagens fastighetsbestånd över hela landet stambytas, fasadrenoveras och energieffektiviseras – samtidigt. Husen slukar energi och håller inte måttet i en tid då klimatet har flyttat upp på dagordningen. Men i nuvarande takt skulle det ta ytterligare 30 år innan det som måste göras är gjort.

Många av landets kommuner känner sig förhindrade att ta allt för stora initiativ, i väntan på regeringsinitiativ och eventuella subventioner.


–Det här ärett samhällsombyggarprojekt av samma dignitet som på 60-talet, men idag är makten decentraliserad på ett helt annat sätt – det är mycket svårare för en regering idag att ta ett så djärvt initiativ. Det är en mångfald av aktörer som måste med, framförallt de boende men sen också kommuner, fastighetsägare, byggbolag och statliga myndigheter. Därför vill vi samla dem och starta en mer ambitiös diskussion där de sociala frågorna och de byggtekniska frågorna kopplas samman, förklarar Carl Mossfeldt, vice vd på stiftelsen Tällberg Foundation.

I höst trappar de därför upp sitt initiativ kring miljonprogrammet. Målet är att agera värd, samla de olika aktörerna och få till en dialog som kan resultera i att gemensamma lösningar successivt växer fram.

–Det här är en chans att bygga in mångfald i samhället, så frågan är: ska vi dutta lite, eller ska vi göra det ordentligt? Detta kan skapa tiotusentals nya jobb – många i samhällets mest socialt utsatta områden. Det finns stora möjligheter att använda det här som integrationsmotor om man gör rätt, säger Carl Mossfeldt.



MATTIAS CARLSSON 2010-09-01        #15609
De rödgröna skriver i sin valplattform(s.13) att de vill utöka ROT-avdraget med en "klimatbonus":

Vi vill också låta det nuvarande ROT-avdraget finnas kvar under hela den kommande mandatperioden. Nu föreslår vi också ett nytt Klimat-avdrag för alla hushåll som vill göra större klimatinvesteringar. Klimat-avdraget gäller för den som gör en betydande investering i sin bostad, till exempel installerar nya fönster, och på så sätt får ned energiförbrukningen med minst cirka 30 procent. Dessa hushåll får då fastighetsavgiften nedsatt till 0 kronor per år i tre års tid.

MATTIAS CARLSSON 2011-01-12        #16609
Boverket får kritik från både forskarhåll och från Energimyndogheten för att energikravet i de nya byggnormerna blir för oambitiöst.

I dag ligger energikravet på max 110 och 150 kilowattimmar per kvadratmeter och år beroende på vilken av tre klimatzoner i Sverige det handlar om.

Boverket föreslår att kravet höjs och gränsvärdena därmed sänks med omkring 20 procent. För ett hus i södra Sverige betyder det att den årliga förbrukningen inte får överstiga 90 kilowattimmar.

– Det känns som ett slappt krav eftersom man i dag kan tangera värden på 35 kilowattimmar i nybyggda hus. Boverket hade kunnat dra gränsen vid 70 kilowattimmar och fortfarande vara generösa, säger Ulla Janson, forskare vid Lunds tekniska högskola.
...
Även Dag Lundblad, handläggare på Energimyndigheten som är en av remissinstanserna, anser att kraven i Boverkets förslag är lågt ställda.

– Många aktörer i byggbranschen klarar de föreslagna kraven med råge. Målsättningen är att vi klarar EU-direktivet om nära-noll-värde på nybyggda hus till år 2020. Boverkets direktiv om minimivärde är då ett viktigt verktyg, säger han.
...
– Det finns 400000 bostäder från miljonprogrammet som är i behov av renovering och som liknar de hus som jag har studerat. Det går att göra mycket stora energivinster med små insatser. Vi har allt att vinna på att kraven inte är för lågt ställda, eftersom fastighetsägarna anpassar sig efter gällande regler, säger Ulla Janson.


JOHAN ERLANDSSON 2011-06-13        #18086
Martin Jorlöv har blivit utsedd till intern miljöhjälte på Skanska:
http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/article3199408.ece

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-15        #19025
Nu utlyses det forskningspengar för hur renoveringen av miljonprogramshusen ska gå till:

http://www.formas.se/formas_templates/Page____7054.aspx?epslanguage=SV

MATTIAS CARLSSON 2011-10-21        #19308
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) är skeptiska till att det går att genomföra en halverad energianvändning i bebyggelsen utan omfattande hyreshöjningar. Man pekar på att det är svårt för fastighetsägare att bedöma frmatida energibesparing vid olika åtgärder

MATTIAS CARLSSON 2011-11-25        #19459
Bostadsminister Stefan Attefall vill av kostnadsskäl lätta på energikraven vid renovering av miljonprogramshus.

– Energikraven måste anpassas till människors plånböcker. Inte så att vi inte ska förbättra energiprestandan i bostäder, men staten och kommunerna måste fundera på hur man tillämpar regelverken. Det är ju de boende som får betala för upprustningen i slutändan, menar bostadsministern.

MATTIAS CARLSSON 2012-02-21        #20029
Ekonomijournalisten Pontus Herin tipsar om att de gigantiska statliga fonderna i Kina och Mellanösterns oljeländer borde vara intresserade av långsiktiga investeringar i de svenska miljonprogrammen. 

Rädslan handlar mycket om fördomar. Få torde ha missat att många svenska fastighetsägare missköter sig och låter lägenheter förfalla i miljonprogrammen. Och när det brittiska fastighetsbolaget Boultbee köper tio köpcentrum i miljonprogram runt Stockholm och utarmar centrumen genom att chockhöja hyrorna och strunta i underhållet är det ingen som säger att det beror på att de är brittiska. Orsaken i de här fallen är istället att dessa västerländska fastighetsbolag agerar kortsiktigt.

Det gör däremot inte de här statliga jättefonderna som istället är extremt långsiktiga i sina investeringar eftersom ett viktigt syfte med fonderna är att överföra dagens rikedomar till kommande generationer. Dessutom är fonderna väl medvetna om skepticismen från västvärlden och därför måna om att visa sig seriösa. Och vad skulle till exempel en kinesisk statlig investeringsfond ha för politiska motiv att investera i fastigheter i Europa? Fastigheterna står ju där de står och nyckeln för att nå lönsamhet är att investera och vårda husen smart.
...
Sannolikt skulle till exempel en kinesisk statlig jättefond som CIC med ett kapital på runt 2700 miljarder kronor inse det som inte svenska investerare ser nämligen att en investering i de svenska miljonprogrammen är en god investering på lång sikt. Tvärt om mot vad många tror är miljonprogramshusen bra byggda med bärande väggar. Det gör lägenheterna flexibla och enkla att bygga om, vilket alla som var på Bomässan i Tensta 2006 kan vittna om. Med modernare och energisnålare lägenheter kommer värdet på husen att öka och få en klok ägare att ta nästa steg som handlar om utsidan på husen och att investera i själva stadsplaneringen. Vilket kommer att locka nya människor till miljonprogrammen och få människor som bor där idag att stanna.


MATTIAS CARLSSON 2012-09-19        #21254
Energiminister Anna-Karin Hatt om förstärkta byggnormer och satsning på att utveckla energieffektiva byggnader:

Genom den nya lagstiftningen om byggnaders energiprestanda har vi i EU slagit fast att alla nya byggnader från år 2021 skall vara så kallade ”nära-noll-energihus”, vilket innebär att alla nya hus som byggs ska ha en väldigt låg energianvändning. Exakt vad det ska innebära, i termer av energikrav, i Sverige återstår att slå fast.

Att ”nära-noll-energihus” kommer innebära skärpta energikrav står bortom allt tvivel, men för att regeringen ska kunna avgöra exakt hur skarpa framtidens krav behöver vara krävs ett bättre kunskapsunderlag och en utvärdering bland annat av olika lågenergibyggnader och demonstrationsanläggningar.

Få områden rymmer så stora möjligheter att spara energi som byggsektorn. Därför satsar regeringen nu 120 miljoner kronor på att utveckla energieffektiva byggnader för framtiden. Dessa nya medel kommer satsat i ett program som syftar till att ta fram det kunskapsunderlag som behövs kring hur framtidens energisnåla hus ska byggas. De erfarenheter vi får genom programmet kommer ligga till grund för de nya energikrav som ska gälla alla nya byggnader från 2021.

Redan i dag efterlyser stora delar av byggbranschen tuffare krav, och många av dem kan visa exempel på att energisnåla byggnader inte behöver innebära stora merkostnader. Samtidigt ser vi hur de mest aktiva kommunerna går före och ställer tuffare krav än det nationella regelverket. Det visar att det finns ett engagemang och en vilja hos många berörda att göra verklig skillnad. Genom att få bättre kunskaper om vilka krav som är rimliga att ställa för olika byggnader i olika delar av landet kan vi i framtiden få byggregler som kan göra stor skillnad.
 


MATTIAS CARLSSON 2012-09-20        #21261
Representanter från småhusbyggarbranschen ogillar att en del kommuner har egna (lägre) energinormer för nyproduktion, vilket försvårar en effektiv industrialiserad produktionsprocess. Man vill också att fokus bör ligga på upprustning av miljonprogrammet och andra fastigheter i behov av renovering, snarare att ytterligare stärka kraven på nyproduktion.

Dagens [nya] småhus drar i snitt 55kwh/år [och m2], Sverigegenomsnittet drar dubbelt så mycket. Lägenheterna i miljonprogrammet drar mer än fyra gångar så mycket. Enkelt uttryckt så sätts nu regelverk upp som på ett eller annat sätt påverkar 1 procent av bostadsbeståndet årligen. För att verkligen göra skillnad och uppnå energimålen måste renoveringen av miljonprogrammet komma till stånd.

Logga in för att svara


Produkter

Energikonsulter (2)
Solfångarsystem (2)
Solceller (1)
Hybridsystem solceller/vindkraft (1)
Energimätare (3)
Standby-stoppare (1)
Småskalig vindkraft (38)
Varmvattensparande produkter (4)
Vindandelar (2)
Belysning (1)
Värmeväxlare för varmvatten (2)
El (3)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2845 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen