Är mer förpackningar bra?

En artikel på nättidningen Second Opinion (på "uppdrag" av en bekymrad industri) gör gällande att förpackningar faktiskt är bra ur miljösynpunkt, eftersom de förlänger hållbarheten med mera. Jag är dock skeptisk.

Artikeln som menar att man snarare ska öka förpackningsmängden har förvisso en poäng kan jag tycka, att förpackningar som rymmer mindre kvantiteter skulle kunna komma till bukt med en hel del överkonsumtion och svinn i form av kylskåpsröta. Men att förpackningar i sig skulle vara en miljöhjälte anser jag är ett desperat PR-trick att med hjälp av nonsensargument försöka skönmåla något som folk nog instinktivt förstår är dåligt.

Nej, förpackningar med den köpta vinkling som artikeln framför medger inte framför allt längre hållbarhet. I stället är den märkbara effekten att vi i stället för att erbjudas säsongsbaserad närproducerad färsk mat i butikerna enbart och alltid endast kan köpa exakt samma 3 sorters bönor från Kenya, exakt samma 4 sorters äpplen från Tyrolen och andra lika smaklösa, stendöda och formstöpta industriprodukter. Detta har ingenting med miljövänligt att göra. Det är dock oerhört praktiskt för de stora butikskedjorna.

– Tio procent av miljöpåverkan kommer från förpackningen medan nittio procent kommer från innehållet.

Måhända, men det är just de karaktären på lilla andelen som möjliggör den stora. Mer förpackningar är förutsättningen till transporter över hela jorden och längre "shelf life" (förpackningar som kan ta plats i uppvärmda byggnader eller energislukande kylförvaring i åratal) och en bruten näringscykel, Industrin tar dessutom inget ansvar för att proaktivt öka återvinningen av förpackningar i hushållen, som fortfarande är marginell. Artikeln antyder rent av att återvinningsfokus skulle vara en miljöfara. Hade industrin fått betala de externa kostnader som förpackningar och en fullständig återvinning av dem innebär skulle man nog inte förespråka mer kvantitativt mer förpackningar. Förhoppningsvis skulle man börja arbeta för kvalitativt bättre och effektivare förpackningar i stället.

När vi förra året diskuterade boken Klimatfrågan på bordet så fick jag några nya interessanta insikter om förpackningars betydelse. Jag tror det finns en del att diskutera i ämnet, men för tillfället vill jag bara kommentera lådan som jag har på bordet framför mej. Jag har köpt mej ett par skor och i lådan de kom i kunde man läsa "This box is reversible and can be reused for storage". Vem använder inte gamla skokartonger till förvaring? Men, här kommer idén i en vidareutvecklad tappning med lite robust tänk, förtryckt etikett och dekor som gör att man absolut kan tänka sig att låta den stå synligt.

Hej Kim!

Som jag ser det är din analys helt rätt. Förpackningarna i sig ger minimala utsläpp, men förpackningarna har möjliggjort en totalt vansinnig struktur för hur vi producerar mat idag.
Stora enheter, centralisering, mindre näring i matvarorna för att nu nämna några avarter.
Skrev ett inlägg om detta på Ställ om i september 2009, när Tetra Pak bredde ut sig på en presskonferens.
http://stallom.se/2009/09/08/koldioxidutslappen-fran-forpackningar-ar-minimal/

Åsa Domeij på Axfood bloggar om matsvinn och förpackningar:

Mjölk, fil och yoghurt förpackas allt oftare i takåsförpackningar med skruvlock snarare än den traditionella tegelstensmodellen. Livsmedelsverket har undersökt livscykelutsläppen av växthusgaser kopplade till de två olika förpackningstyperna:

De kom fram till att takåsmodellen gav fem–tio procent högre utsläpp av växthusgaser än sin föregångare. De ökade utsläppen av växthusgaser beror delvis på att locket på de nya förpackningarna är av plast. Men den största klimatpåverkan kommer från att den nya förpackningen är svårare att platta till och tömma. Det gör att det blir ett större svinn av fil och yoghurt.
...
De nya förpackningarna gör dessutom att miljöpåverkan från transporter blir större eftersom de inte kan packas lika tätt som de fyrkantiga tegelstensförpackningarna.

Arla motiverar sitt byte av förpackningstyp med att kunderna att de ska vara återförslutningsbara

50% ska det alltså vara. Men kollar man i rapporten verkar det vara bortåt 65%. Och då har inte beaktats att förpackningen med skruvkork är notoriskt svår att tömma på tex yoghurt, ca 15% får man inte ut utan att klippa upp och skrapa ur paketen, medan tegelstenspaketen är ganska enkla att klämma ur om man vill. (Såg inslag i Plus om detta). Där rök det sista argumentet för att handla Arla.

En liten kommentar till tegelsten-takåsdebatten:

Jag misstänker att det delvis handlar om en ovilja att ändra vanor och delvis att denna förändring är påtvingad "uppifrån" utan att man hört sig för med kunderna.

Rent faktiskt finns det ju en hel del som talar för takåsförpackningar:

Just i övergångsperioden gjorde jag ett litet halv-vetenskapligt test med  25 tegelstensförpackningar och 25 takåsförpackningar. Tömde, vägde, diskade ur, torkade och vägde igen. Oavsett förpackningstyp blev det mindre än 3 % kvar i samtliga förpackningar när jag tömt dem enligt min vanliga dagsrutin (fäll ut flikarna och dra paketet mot bordskanten eller diskho-kanten). Som bäst var det så lite som 1,5 % kvar i paketet. (Om man får hela 15 % kvar i takåsförpackningen så har man uppenbart en ganska dålig tömningsteknik. ;-). Hur mycket fick den personen kvar i tegelstenarna tro...)

Faktiskt så blev det i genomsnitt aningens mer kvar i tegelstensförpackningarna (innerskiktet spricker upp och filmjölken fastnar i kartongskiktet) - men skillnaden var inte statistiskt signifikant.


Däremot har jag sedan takåsarna infördes

• inte fått en enda sprucken förpackning  (hände annars ca var fjortonde dag - de tålde helt enkelt inte att spännas fast på pakethållaren tillsammans med några kilo potatis och morötter)
• jag har sluppit skvimpet när jag råkar greppa 2 mm fel (alla som greppat fel på en tegelsten vet vad jag menar - lätt gjort i morgontrötthet eller distraktion) En mejeriförpackning måste vara "morgontröttsäker"
• det går att skaka om filen även i en öppnad förpackning så att den alltid är homogen och inte sedimenterar i ett tjockt lager på botten
• det gör inget om man skulle råka välta omkull paketet på matbordet (alla med småbarn hemma kan vittna om hur mycket spill det var tidigare....),
• råkar jag öppna i bägge ändarna blir inte hela förpackningen en sladdrig disktrasa...
• tappar jag en öppnad förpackning i golvet så blir spillet minimalt
• tappar jag en oöppnad förpackning idag blir spillet noll (med tegelstenarna sprack var fjärde - eller öppnade bägge flikarna = disktrasestabilitet)
• när jag tömmer förpackningen blir spillet noll (medan tegelstenen alltid sprack upp i en limning när jag drog den mot bordskanten - ofta med fil över hela bordet som resultat)

Så ur alla praktiska synpunkter tycker jag takåsförpackningen är mycket bättre och den leder definitivt till mycket mindre svinn.

Sen har jag också nyss lärt mig att även tegelstensförpackningar måste förpackas luftigt - annars kommer inte kyl-luften åt i kylbilen, så det är ingen reell skillnad ur den aspekten.

Men plastkorken är helt onödig - det går lika bra att skaka om filen utan den, det håller tillräckligt tätt utan den för att välta utan spill och korken är alldeles för dålig för att en öppnad förpackning ska kunna åka med i ryggsäcken. Den är iofs lätt att riva bort och lägga i plaståtervinningen, men som sagt totalt onödig. Där kan vi göra gemensam sak och lobba på Arla att ta bort den.

Oj-oj-oj vad jag kunde skriva mycket om en sån småsak... ;-)

- - -
PS. Sen kan man ju tycka illa om multijätten, centraliseringsivraren och mjölkbondekrossaren Arla av andra orsaker också.