Är ekologiskt fotavtryck ett för trubbigt mått på människans miljöpåverkan?

WWF har nyss publicerat Living Planet Report 2010. I den finns de senaste beräkningarna för ekologiskt fotavtryck, ihop med en del andra mått på jordens och befolkningens välstånd. Det är Global Footprint Network som står för beräkningarna av fotavtrycket. Beräkningarna är väldigt värdefulla i diskussioner om hållbarhet, då de sätter lättbegripliga siffror på hur vi människor påverkar miljön. Många har nog hört talas om att om alla levde som oss svenskar så skulle det behövas si och så många jordklot (i år är det drygt tre), eller om det datum varje år då vi förbrukat årets tillgängliga resurser. I år passerades Earth overshoot day den 21 augusti. Om alla skulle leva som vi svenskar så skulle datumet behövas flyttas fram till cirka den 21 april (min beräkning).

Men hur beräknas fotavtrycket, är det ett relevant och hyfsat korrekt mått på människans miljöpåverkan? Det gäller ju att det är ett bra mått så att vi inte missar något, eller överdriver så att trovärdigheten med måttet riskeras.

I rapporten finns en översiktlig förklaring till hur fotavtrycket beräknas. Principen är att räkna fram hur stor yta som ett land använder för att möta sina behov av resurser, samt ytan som krävs för att ta hand om utsläpp. Det som ingår är betesland, skogsbruk, jordbruk, yta för att fånga fisk, bebyggd yta samt  skogsareal för att ta hand om växthusgasutsläpp. Det är skogsarealen för att ta hand om växthusgasutsläpp som är den kraftigast växande komponenten av fotavtrycket.

Man räknar också fram hur mycket som produktiv yta som finns tillgänglig. Jordbruksmark i varma och våta klimat räknas upp eftersom de ger högre avkastning.

Lite konstlat känns det allt att räkna om allt till hektar. Särskilt fisket blir lite udda att tänka sig som en yta, eller? Men fördelen är att man får ett enkelt, samlat mått på hur mycket resurser vi använder och hur mycket som finns tillgängligt. En verklig styrka med fotavtrycket är att det har ett konsumtionsperspektiv, och att det blir tydligt att det är länder med hög konsumtion som också har stort fotavtryck.

Är fotavtryck samma sak som miljöpåverkan? Nej, det går nog bara att säga att fotavtrycket är en delmängd av miljöpåverkan. Det ekologiska fotavtrycket säger inte mycket om till exempel färskvattenanvändning, övergödning, fosforanvändning, havsförsurning, kemikalier, ozonlagerförstörande utsläpp, landförändring, biologisk mångfald och aerosolhalter i atmosfären. Lösningen på detta är att komplettera det ekologiska fotavtrycket med andra mått. I Living Planet Report 2010 ingår nu till exempel stycken om biologisk mångfald och vattenanvändning. Det finns också stycken om mänskligt välstånd, som kopplas ihop med det ekologiska fotavtrycket.

Kan man jämföra fotavtrycket med ett annat mått på planetens tillstånd, planetära gränsvärden? Ja, likheter finns. Båda ramverken försöker kvantitativt fastställa vad som är planetens gränsvärden. Planetära gränsvärden lägger dock inte ihop allt till en enda siffra utan redovisar läget inom nio olika miljöpåverkanskategorier var för sig. Det blir lite komplexare att ta till sig, men å andra sidan så ger det en ganska exakt bild av människans miljöpåverkan. Fotavtrycket är betydligt trubbigare. Man kan i och för sig anta att till exempel hur mycket övergödning ett land orsakar hänger ihop med hur mycket jordbruksyta det använder, men det blir ändå inget särskilt exakt sätt att mäta hur stora problemen med övergödning är.

Global Footprint Network jobbar för att regeringar ska börja se fotavtrycket som ett välfärdsmått minst lika viktigt som BNP, och har samarbeten med vissa länder. Ekologiskt fotavtryck ingår också i Happy Planet Index, ihop med medellivslängd och livstillfredställelse.

Frågan jag ställer mig är om fördelarna med den mycket kraftfulla pedagogiken överväger trubbigheten med måttet? Jag skulle nog i alla fall önska att kompletterande mått till det ekologiska fotavtrycket används om det ska användas i nationella räkenskaper.