Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Energi övrigt   

Att göra metanol av infångad koldioxid

JAN GERHARD HEMMING 2010-11-15        #16190

Att fånga in koldioxid och förena den med väte till rena drivmedel är en lovande framtidslösning

Vi har redan glömt att fossil energi räddade världen från utarmning trots att dåtida befolkning bara var bråkdelen av dagens. Det började med kol som för 300 år sedan räddade England från avskogning. Ungefär vid sekelskiftet 1900 gick kol  om "trä" som dominerande primär energikälla globalt. Efter andra världskriget gick olja om kol. Nu håller naturgas på att gå om olja och förhoppningsvis även kol om några decennier, eftersom naturgas är ett "snällt" fossil som vid förbränning bara ger halva mängden koldioxid mot kol. Även naturgas är dock en ändlig resurs vars koldioxid bidrar till global uppvärmning, genom att tillföra koldioxid till atmosfären utöver kolets naturliga kretslopp. Lösningen på världens energiproblem är naturligtvis inte bioenergi - historien visar en rad exempel på utarmning i form av avskogning, nedsättning av bördighet, ökenbildning etc. Vi måste skapa en industriell motsvarighet till fotosyntesen. Metanolsyntes av infångad koldioxid och väte ur vatten ligger närmast till. Med metanol som byggsten kan kemisk industri idag producera alla de kolväten och produkter fossilen nu ger oss och som blivit oumbärliga för modernt liv.

Kruxet i metanolsyntes av infångad koldioxid och vatten är den höga energiåtgången att frigöra väte ur vatten. Med bästa teknik kräver elektrolys idag ca 50 kWh/kg väte. Det ger metanolsyntes en verkningsgrad av 60 %. Alltså, offrar vi 100 kWh för produktion av väte att hydrera koldioxid ger det metanol med energiinnehållet 60 kWh. Alla förfasar sig och ropar Ebberöds Bank. Få förfasar sig emellertid över dagens massiva satsningar på bioenergi både nationellt i Sverige, många andra länder och globalt. Och ingen redovisar ärlig verkningsgrad att jaga kolatomerna i biomassa med låg energidensitet, insamlings- och logistikproblem, processkostnader i fermentering, rötning eller förgasning samt framtida utarmning av biologisk mångfald, bördighet osv. Ingen förfasar sig heller över fotosyntesen, fast den går med en verkningsgrad på 1 % och knappt det.

Nu finns teknologi att med framgång avskilja koldioxid från stora industriella utsläpp som kraft-, järn&stål-, aluminiumverk samt massa- och cementfabriker. Bara Luleå kommun sätter fart på 5 miljoner ton koldioxid/år. Det är 5/3,7=1,35 miljoner ton rena kolatomer som storskaligt och rationellt kan utnyttjas. På Västkusten släpper enbart Preem i Lysekil ut mer än 1,6 miljoner ton koldioxid motsvarande nästan ½ miljon ton rent kol. Jämför det med att samla in och transportera motsvarande mängd biomassa med låg energidensitet till rationell och storskalig industriell behandling! Det vore förödande - bioenergi hör hemma lokalt, där den i bästa fall kan vara ekonomisk om den utnyttjas med hänsyn till att vårt allra mesta biomasseavfall behöver gå in i kolets naturliga kretslopp för att upprätthålla åkers och skogs bördighet.

För att återgå till metanolsyntesen av koldioxid och vatten är dagens verkningsgrad på 60 % inte skriven i sten för evigt. Det finns många lovande framtida utsikter att få loss väte ur vatten betydligt snålare från energisynpunkt än konventionell elektrolys. Det för emellertid för långt att gå in på här.



PETTER LINDBERG 2010-11-15        #16212
Riktigt intressant. Har beställt boken och ser fram emot att få läsa den. Oljeberoendet är en svår nöt att knäcka för oss.

JAN GERHARD HEMMING 2010-11-15        #16213
Hej Petter Lindberg, är Du språkintresserad har jag nu även en engelsk version (samizdat) med appendix om CRI-fabriken på Island, den första kommersiella på konceptet, som börjar producera nu vid årsskiftet. För att inte bli utfattig måste jag ta SEK124 inkl moms & porto, faktura ligger i. Tfn 0511-372118. Mvh J-G Hmg

MATTIAS CARLSSON 2011-09-07        #18906
En variant på denna teknik - om jag förstått rätt - testas i en geotermiskt driven anläggning på Island.

Produktionskapaciteten är 5 miljoner liter metanol per år, men från 2013 är kapaciteten 20 gånger större. Om man räknar med att en vanlig personbil drar cirka 1000 liter per år så kommer anläggningen kunna producera drivmedel till hundratusen bilar när den är fullt utbyggd. Det lär väl ungefär motsvara personbilsflottan på Island.

PETTER LINDBERG 2011-09-08        #18912
Det pågår en etanol vs. metanol debatt där metanolen ofta beskylls för att fräta söder motorerna. Nu finns det förvisso metanolbränsleceller men verkningsgraden på dessa är i dagsläget låg.
Min tanke är om det inte skulle vara mer intressant att tillverka DME istället som en ersättare till diesel, då framförallt till lastbilar. Det kanske fortsätter hålla dieselpriset under bensinen så att fler personbilister kan välja ett mer miljövänligt alternativ även ett par år framåt.

JAN GERHARD HEMMING 2011-09-08        #18918
Hej PL!
Ditt första påpekande är korrekt vad gäller magnesium och aluminium. Däremot angriper metanol inte järn och stål. Det tycks inte betyda något vid M5-10, men vid blandningar med högre metanolhalt bör allt som kommer i kontakt med bränslet inte vara dessa lättmetaller. Även viktigt att slangar, packningar mm i bränslesystemet är metanolkompatibla. Går OFS Act (Open Fuel Standard Act) igenom, som nu ligger i USAs kongress, blir den billiga metanolen högaktuell. Det kostar bara ca $100 om de hänsynen tas vid nytillverkning av flexfuel-bilar som då klarar alla blandningar metanol/etanol/bensin, alltså båda alkoholerna och/eller bensin.

Din andra fundering håller jag helt med om. Moderna metanolfabriker producerar lika gärna DME som metanol.
2CH3OH-->CH3OCH3+H2O

Jag menar att det är olyckligt med den stora förtjusningen i dagens biogasdebatt att bygga dyra gasmackar för biogas/naturgas. Vid 200 bar får man bara med sig femtedelen av energiinnehållet jämfört med diesel och samma tankvolym. Därför diskuteras enorma 350 bar, men det blir ändå bara drygt tredjedelen av motsvarande dieseltank. DME blir flytande redan vid 5 bar och har då 55% av dieselns energiinnehåll och dessutom högre cetantal, varken sot, partiklar eller annat elände i avgaserna samt mjukare gång. DME är suveränt som framtidens dieselersättare och borde prioriteras.


EJ LäNGRE MEDLEM 2011-09-09        #18926
Både dagens och nästa generation biogasfordon kommer att vara uttjänta och avskrivna innan vi har ett utbyggt transportsystem baserat på DME. Låt oss inte ställa de bra alternativen mot varandra - alla behövs. Istället bör vi arbeta för att få bort den fossila oljan ur transportsystemet.

Och för att förekomma - alla tekniker och råvaror som kan användas inom rimlig framtid är begränsade jfrt med olja, så det kommer att bli betydligt mindre energi tillgänglig för transporter, oavsett teknikval.

JAN GERHARD HEMMING 2011-09-09        #18927
Det kan tyckas sunt resonerat. Men har vi råd att gå CNG/LNG-vägen, när biogasens i särklass bästa ekonomi ligger i att utnyttja den till värme eller el, där biogasen produceras. Och hur som helst är vår biogaspotential en droppe i vår transportsektors behov nationellt. Det är lokalt den har potential. Media och allmänhet har en sorglig brist på kunskaper i enklaste kemi/fysik/termodynamik, vilket gör att särintressen och tyckande helt dominerar opinionsbildningen. Självklart är gas-, kompressor- och kryoindustrin entusiastiska och ropar på fler gasmackar och -fordon. Ska vi behöva göra om missen med att etanol-lobbyn körde över den lyckade metanolsatsningen efter oljechockerna för över 30 år sedan (OPEC och iranska revolutionen). Det var metanol som kläckte lambdan och öppnade för flexfuel. Med teknik att ta tillbaka CO2 från industriutsläpp eller från luften själv har vi rena kolatomer till numera enkel och mogen metanolsyntes bara vi har väte. Att hämta dem från grödor (vare sig till lands eller havs) kostar massor av insatser innan syntesgasen är i reaktorn.
http://www.greencarcongress.com/2011/07/olah-20110708.html

MATTIAS CARLSSON 2011-09-09        #18930
Jag är också lite skeptisk till stora satsningar på att få biogas till personbilsmarknaden. Tillgången till lämpligt avfall är begränsat till 4-5 TWh/år i Sverige. Transportsektorn använder kring 90 TWh per år. Biogasen kan nischa sig mot kollektivtrafiken eller används direkt på gård till el- och värmeproduktion.

Men om någon har bra argument mot min ståndpunkt så tar jag gärna emot dem

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-09-09        #18936
Man bör knappast utnyttja högvärdigt bränsle till värme - det finns så många alternativ för värme/eltillverkning och så få alternativ för transporter att vi behöver utnyttja dem som finns.

Transportverket tror energibehovet för transporter kan gå ned till 34 TWh redan år 2030. Branschen påstår att tekniska biogaspotentialen är 18 TWh och den ekonomiska 12 TWh. Det är bra mycket mer än en droppe - men inte ensamt tillräckligt - så låt tusen blommor blomma, tills det finns en eller ett par 100%-igt säkra tekniker kommersiellt tillgängliga.

De närmsta 20-30 åren lär vi få leva med biogas, etanol och FAME - med några småskvättar HVO och piloter på DME och förgasningsmetanol. Allt förstås väl hybridiserat, men något annat finns inte.

Och tills nån löser metan-dieselns knäckfrågor är nog bästa användningen för biogas i lätta fordon.


JAN GERHARD HEMMING 2011-09-10        #18942
Möjligheten till kemisk omvandling glöms ständigt bort. Olahs Bireforming of Methan (dubbel reformering av metan) är en framkomlig väg att slippa "kryo- och högkompressions-samhället". Rätt kombination av reformering med ånga och torr reformering med CO2 har enorm potential både för den råa biogasen och för naturgas så länge vi har den:

(med ånga) 2CH4+2H2O-->2CO+6H2
(med CO2)    CH4+CO2-->2CO+2H2
                                                                       
(dbl reform) 3CH4+CO2-->2CH3OCH3

Vi "förädlar" svårhanterlig metan till lätthanterlig DME och får på köpet CO2 att gå runt isf att plussa på atmosfären.

Varför nöjer vi oss med ett litet pilotprojekt på DME. De' e' bar' åk! Se på vad som händer i Kina och hela Sydostasien! Enbart Kina kommer i år upp i ca 15 Mton/år från ingenting för några år sedan och bygger fabriker så det knakar.

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-09-10        #18946
Inget hindrar dig - om det är så enkelt så kör bara, istället för att propagera för att nån annan ska göra det...

PETTER LINDBERG 2011-09-10        #18948
Det är bra att det finns många alternativa bränslen till transportsektorn, dock en aning opraktiskt. Det kan vara på tiden att vi begränsar oss till ett par bränslen utan att välja bort något förnybart alternativ. Som Hemming är inne på så kan man använda biogas på flera olika sätt, även till att tillverka syntetisk diesel som kan köras med dagens dieselbilar utan någon konvertering.
När man kommer till verkningsgrad känns det som att det är mer effektivt att utvinna drivmedel direkt från biomassa. Det blir en omväg om man producerar vätgas från el som i sin tur producerats från biomassa. Naturligtvis vet jag att det finns fler energikällor men jag skulle vilja se en större satsning på bioraffinaderier än utbyggnad av elproduktion från biomassa.

MATTIAS CARLSSON 2011-09-10        #18949
Jonas. Tack för ditt svar. Jag håller med om att transportsektorn är en svårare nöt att knäcka än övriga sektorer*. Därför kan det vara bra att använda biogasen främst i transportsektorn. Men om vi använder avfallsprodukter som är geografiskt utspridda så är det i många fall mer lämpligt att röta den till gas och sedan även bruka gasen lokalt. För att användas som fordonsbränsle så måste gasen förädlas. Jag vet ej om det går att göra i liten skala eller om det krävs mer centraliserad produktion för detta. Av den anledningen så tror jag att en del av biogasen gör störst nytta i att eldas lokalt nära källan, för tillverkning av el och värme. Men jag är inte tillräckligt kunnig om de tekniska begränsningarna eller de ekonomiska förutsättningarna för att kunna vara alltför självsäker på den här punkten. Så om du kan övertala mig om att det går att lösa dessa problem någorlunda kostnadseffektivt så får du gärna göra det.

Har du referenser på bedömningarna av prognoserna för totalt energibehov i transportsektorn oh biogasens potential? Den bästa svenska studie som jag har sett är den av Börjesson mfl som jag refererar till ovan. Den anger 4-5 TWh biogas från restproudkter samt ytterliggare 3,5 TWh från 50000 ha sockerbetsodling. Av de olika biobränslen som analyseras i denna studie så är biogas från restprodukter det klart bästa alternativet, följt av biogas från betor.

*I ett svenskt perspektiv i alla fall. I merparten av övriga världen så är fortfarande kol, naturgas och olja dominerande även i el- och värmeproduktionen.

JAN GERHARD HEMMING 2011-09-11        #18953
Som agronom och bonde måste jag påminna om biomassans begränsningar. Globalt har vi brist på energi, vatten, mat, metaller och material. Det är faktiskt fossilen som räddat oss från avskogning (a la Påskön) samtidigt som de dragit med sig enorma problem för miljön. Vi hade för bara hundra år sedan "svältor" av ljunghedar i hela härader i Sverige trots att vi då inte hade dagens transportsektor och vi hade mindre än hälften av dagens befolkning. Svältorna i Västergötland uppstod efter bara någrra generationers överutnyttjande av biomassan - två hundra år tidigare hade där varit prunkande skogar med mycket ek.

Visst har biomasseavfall potential lokalt och ska utnyttjas. Men att fylla nationens transportsektors svarta hål med biomassa håller inte länge. Det allra mesta avfallet har sitt naturliga kretslopp och måste tillbaka till jord & skog för att upprätthålla mullhalt och bördighet långsiktigt.

Egentligen är det kolatomerna vi behöver. Genom vår enorma fossilbränning under industrialismen har vi fått för stort kolförråd i atmosfären och kan nu på sikt rädda  klimatet genom att hämta vårt behov av kolatomer därifrån. För att göra motoralkoholer, DME eller syntetiska kolväten till våra fordon är det dessutom väte vi behöver. För dagen finns fossilfritt väte bara via elektrolys av vatten. Vi kan börja den elektrolysen med "strandad el" som vi nu reglerar bort med vårt sekelgamla sätt att parera elproduktion/-konsumtion. Under tiden måste det fram andra sätt att få loss väte ur vatten. Fotolys (solljus direkt utan att gå via el) t ex.

Svensk transportsektor slukar ca 90 TWh. "Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter. Lund 2008" anger 74 TWh vara 59 från skogen och 15 från samhälle och jordbruk (vad jag förstår "dammsuget" utan begränsningar)

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-09-11        #18962
Jan Gerhard - visst finns det begränsningar i hur mycket biomassa vi kan använda - men med dagens bästa teknik bedömer exv. WWF - Ecofys och IPCC att vi uthålligt kan producera 35-40 % av dagens energianvändning.

Naturligtvis vore det ännu bättre om vi kunde plocka ut kolatomerna ur atmosfären och ladda dem med energi igen - men det är uppenbarligen ingen enkel (eller lönsam) process för marknaden översvämmas inte direkt av sådana bränslen. Så låt oss inse att vi behöver biobränslena ett bra tag till - och att de är begränsade så vi måste använda dem effektivt.

Mattias - visst har du rätt - många avfallsströmmar är för små för att uppgradera på plats. I vissa fall kanske det lönar sig att transportera rågas med pipeline till en uppgraderingsanläggning (t.ex. i Skåne som har den största potentialen), men i andra fall gör det inte det. En ny småskalig process heter Bio-Sling - men det är för tidigt att säga om den håller vad den lovar. Då återstår bara att bränna gasen på plats - med överskott på värme som resultat.

Jag ser att branschen har reviderat ned sina siffror sedan jag läste rapporten - nu säger de 10,4 TWh i ekonomisk potential.  Se biogasportalen.se

Trafikverkets prognos om 34 TWh år 2030 står de dock fast vid - Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan

JAN GERHARD HEMMING 2011-09-12        #18988
Svar till Jonas Ericson #18946

Nonsenskommentaren "... gör det själv..." har jag fått så många gånger så den rinner av mig som vatten på en gås. Jag tyder den faktiskt som argumentbrist i debatten.

Nu finns ett lättläst bra koncentrat som beskriver Olahs koncept:
http://www.greencarcongress.com/2011/07/olah-20110708.html

Hörde just på radioekot att vi återigen har den horribla situationen med hög nederbörd i överfulla vattenmagasin, så massor av vatten får släppas turbinerna förbi. Inte bara till ingen nytta utan till skada nedströms.

Vårt mer än hundraåriga sätt att reglera nätet är idag bort i tok. Inte bara för vår fina vtnkraft utan även för vindkraft när det blåser på fel tider. Och för vår stora och svårreglerade kärnkraft som i bästa fall går kontinuerligt på neddragen baskraft isf att köra optimalt. All elproduktion borde gå optimalt och vad som inte passar nätet kunde gå till elektrolys för väteproduktion isf att regleras bort.

Vtnfalls stolta Schwarze Pumpe med så euforiska raporter om CCS för något år sedan är det idag tyst om. Undra på det när den lyckade satsningen på CC inte kan fullbordas med S utan man tvingas till den absurda lösningen att släppa ut infångad CO2 i luften igen. Hade man bara haft väte är det bara en reaktor som fattas för metanolsyntesen. Finns dessa två rena råvaror går metanolsyntesen nu  med ERoEI (Energy Return on Energy Invested) 0,6 inklusive den energikrävande elektrolysen. Vad är ERoEI för BTL (Biomass To Liquid) inklusive jord/markbearbetning, sådd/plantering, kstgödsel, vxtskyddsmedel, skörd/hopsamling, torkning och alla transporter?




EJ LäNGRE MEDLEM 2011-09-12        #18989
Nej - det är ingen nonsenskommentar, utan något du bör ta på största allvar om du har några som helst anspråk på att göra skillnad. 

Världen är full av självutnämnda experter som tror sig sitta inne med den enkla lösningen och har mängder av teoretiska bevis eller experiment som gjorts nån annanstans i världen som stöd för sina hypoteser. De ringer till mig varje dag.

Men det är först när man verkligen försöker i fullskala som man har en chans att inse var de verkliga problemen finns. Enda sättet att skilja de seriösa från de överoptimistiska teknikdrömmarna är att se vad de kan åstadkomma i praktiken Så jag upprepar - gör det själv! När du har ett bränsle på marknaden att sälja är du en seriös samtalspartner och jag ska ta dina idéer på största allvar.

Åter - det vore underbart om det ginge att plocka ut koldioxid ur luften och göra ett bränsle av det till en rimlig kostnad - men jag tror ingenting förrän nån är beredd att sälja det till mig till ett överkomligt pris.

- - -
EROEI för exv sockerrörsetanol inkl bagassen: 25, BTL från energiskog: 17 (JRC, WTT-analysis 2008) - men det visste du förmodligen redan. Sen finns det en mängd ytterligare värden med att använda en lågteknologisk lösning som större delen av världen kan använda och producera själv och som kan samverka med den jordbruksutveckling som Afrika och Sydamerika så väl behöver.




JAN GERHARD HEMMING 2011-09-14        #19003
Ursäkta Jonas att jag tappade tålamodet. Det sabbar alltid en debatt att göra så.

Ditt konstaterande att "Världen är full av självutnämnda experter som tror sig sitta inne med den enkla lösningen och har mängder av teoretiska bevis eller experiment som gjorts nån annanstans i världen som stöd för sina hypoteser" är på pricken.

Det är naturligtvis så att vi måste utveckla båda vägarna att hämta tillbaka kolatomer (biomassan och luften) isf att fortsätta bara ta dem från fossilen.

Jag blev för ivrig att framhålla luften, eftersom den vägen konstigt nog är totalt bortglömd, trots att vi i hundra år utnyttjat möjligheten att ta kvävet ur luften. Visserligen är det en himmelsvid skillnad på kvävehalten 79 % och koldioxidhalten 0,04 % i luften, men om vi böjar i industriutsläppen (fossildrivna kraftverk, järn-, stål-, aluminiumverk, cementfabriker) är skillnaden inte så stor.

Uppmärksammas båda vägarna kommer facit och gränserna för deras potentialer snart nog.

Mvh

DAVID LARSSON 2011-09-15        #19019
Jag gillar att ha en klar bild av visionen innan jag ger mig in och "testar" t.ex. etanol eller biogas. Har också bilden att biogas verkar kostsamt att transportera och distribuera på tankstationer. Men jag vet inte riktigt hur förhållandet ser ut för metanol.

Vet ni om det gjorts någon bra jämförande studie på tillverkning och distribution av metan (biogas) kontra metanol, utifrån el+vatten+koldioxid? Ni refererar ovan till någon bok som kan beställas, men jag hittar inte titeln bland all text...

Min vision ser ut så här:
* Kollektivtrafiken har ett mycket bättre utbud alla dagar i veckan och passar för de flesta resor. Förutom cykel är bilpool är ett vanligt komplement, med flera tillgängliga bilar i olika storleksklasser och med olika motortyper.
* Fordon ska i första hand drivas på el! Tåg, tunnelbana, spårvagn, spårtaxi, elbil. Det känns som att alla dessa är på frammarsch.
* För längre bilresor behövs ett annat drivmedel, kanske metanol, som tillverkas från el - framför allt när elen är som billigast. I framtiden kommer det att vara vid vårflod (vattenkraft), när det blåser mycket (vindkraft) och mitt i sommaren (solkraft).

JAN GERHARD HEMMING 2011-09-15        #19022
David Larsson #19019, här några referenser:
Olah, G A; Goeppert, A; Surya Prakash, G K. Beyond Oil and Gas: The Methanol Economy. Second Updatred and Enlarged Edition. Wiley 2009. ISBN 978-3-527-32422-4. (334 sid)

Dito. Bortom olja och gas. Industrilitteratur 2007. ISBN 978-91-7548-704-5. (Utgången men finns på många bibliotek)

Hemming, J-G; Lindhé, B. Drivmedel av koldioxid och vatten. ISBN 978-91-633-6758-8.
(Finns på Adlibris och Bokus) (60 sid)

Hemming, J-G; Vart tog metanol vägen i energidebatten? Kemivärlden / Biotech / Kemisk Tidskrift. Nr 9 Sep 2011 sid 59-60.

Som redan nämnts i #18988 ovan
http://www.greencarcongress.com/2011/07/olah-20110708.html

Jag ställer helt upp på Jonas Ericsons varning för önsketänk i #18989 och är just klar med översättning och "samizdat" (hemmatryckning) av
Diederen, A. Planetens resurser sinar. ISBN 978-91-979002-1-8.
Det är en utmärkt bot mot önsketänk, tyckande och myter isf för fakta.

DAVID LARSSON 2011-09-15        #19024
Jag har läst Olah et. al., minns inte om det var den engelska eller svenska versionen. Fick dock ingen uppfattning om verkningsgraden på metanolsyntes i den.

Du nämner 60% inledningsvis. Hur hög är verkningsgraden vid metansyntes från koldioxid och vatten?

Är inte kemist och kommer antagligen inte orka leta upp dina referenser, men vill gärna ha en bättre bild av potentialen för metanol kontra metan i stor skala.

JAN GERHARD HEMMING 2011-09-16        #19035
Metansyntesen av koldioxid och väte (Sabatiers reaktion) är över hundra år gammal och faktiskt historiskt några år äldre än metanolsyntesen (patent 1913):

CO2+4H2-->CH4+2H2O     delta=-39,4 kcal/mol (frigör energi)

CO2+3H2-->CH3OH+H2O delta=-21,7      -"-

Som synes går hälften av det dyra vätet åt till vattenbildning i metansyntesen, medan bara tredjedelen i metanolsyntesen. I båda fallen är det viktigt i storskalig industriell skala att ta vara på den frigjorda värmen.

Ett gäng på KTH jobbar med ett intressant projekt. Rötat kommunalt avloppsslam ger biogas, CH4+CO2 (efter rening av små mängder föroreningar ca 60 % CH4 och 40 % CO2 räknat på volym). Man kör Sabatiers reaktion med ett överskott av H2 och får så en metan med lite extra väte i som man kallar hytan. Det är ett ypperligt drivmedel som bussar i Malmö med framgång testat i ett tidigare projekt.

Som jag ser det har metan/hytan potential i lokala fordonsflottor som bussar, post, distributionsfordon mm, medan metanol/DME har den stora potentialen att kunna gå in i befintlig infrastruktur med bara måttlig modifiering. DME kan gå in i gasolens (kallas LPG utomlands) mackar, som är nästan obefintliga i Sverige, men som finns över 36 000 i Europa inkl forna Sovjet.


EJ LäNGRE MEDLEM 2017-01-09        #24041
[url=http://dutasterideavodartonline.org/]dutasterideavodartonline.org.ankor[/url] online-purchaselevitra.net.ankor http://20mg-cheapest-pricelevitra.net/

EJ LäNGRE MEDLEM 2017-01-09        #24042
[url=http://dutasterideavodartonline.org/]dutasterideavodartonline.org.ankor[/url] online-purchaselevitra.net.ankor http://20mg-cheapest-pricelevitra.net/

EJ LäNGRE MEDLEM 2017-01-09        #24043
[url=http://dutasterideavodartonline.org/]dutasterideavodartonline.org.ankor[/url] online-purchaselevitra.net.ankor http://20mg-cheapest-pricelevitra.net/

EJ LäNGRE MEDLEM 2017-01-09        #24044
[url=http://dutasterideavodartonline.org/]dutasterideavodartonline.org.ankor[/url] online-purchaselevitra.net.ankor http://20mg-cheapest-pricelevitra.net/

JAN GERHARD HEMMING 2017-01-09        #24045
Va' roligt, men överraskande, att Metanol av CO2 , vatten och energi dykt upp på detta forum igen efter så många år. Här har skett ett enligt min mening viktigt genombrott för ett år sedan publicerat i Journal of American Chemical Society (JACS) December 2015: Infångning av CO2 från vanlig luft med ett utbyte av 79% som öppnar för produktion av metanol överallt där man har tillgång till väte och därmed inkluderar emissioner från annars svårfångade källor som motorfordon, fartyg och flyg. Mvh/J-G Hemming                                          

Logga in för att svara


Produkter

Vindandelar (2)
Småskalig vindkraft (38)
Belysning (1)
Solceller (1)
Energimätare (3)
Varmvattensparande produkter (4)
Värmeväxlare för varmvatten (2)
Hybridsystem solceller/vindkraft (1)
El (3)
Standby-stoppare (1)
Energikonsulter (2)
Solfångarsystem (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2675 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen