Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Närproducerat    Ekologiskt    Olja, kol & gas   

Stadens matförsörjning

JOHAN ERLANDSSON 2011-02-14        #16949

De senaste åren har en rätt intensiv diskussion pågått om stadens matförsörjning i allmänhet och stadens matförsörjning efter Peak Oil i synnerhet. En gemensam utgångspunkt hos många debattörer är att dagens matförsörjning till stadsborna är ohållbar, eller i alla fall sårbar.

Med denna gemensamma utgångspunkt drivs argumentationen från två olika läger. Det ena argumenterar för att staden ska öka sin grad av självförsörjning genom ökad stadsodling. Den andra menar vi behöver flytta ut på landet om vi ska kunna räkna med att få någon mat i framtiden.

Detta är ett ämne som är känsloladdat av någon anledning som jag inte är helt klar över, men som jag tror delvis beror på synen/förhoppningen på ens egen livsstil, antingen önskan om ett liv på landet eller möjligheten att kunna odla sina egna grönsaker i staden, kanske i en gemenskap med andra. Jag skulle tro att en del kommer uppröras av det som kommer nu. Men jag blir gärna motsagd och tänker gärna om, om det kommer några bra argument. Än så länge har jag dock inte sett några.

Jag anser att stadsodlingen och djurhållningen i staden behöver öka av ett antal anledningar. Det är bra för gemenskapen, hälsan, luften, den biologiska mångfalden, förmågan att ta emot stora nederbördsmängder, förståelsen för naturen, kunskapen om odling och för att vi ska ha en relation till de djur många av oss lägger på tallriken.

Men stadsodlingen har inte tillräckligt stor potential för matförsörjningen, och det finns heller inga större motiv för varför vi skulle lägga mycket fokus på det som en del av den nödvändiga omställningen.

För att förse en person med mat med dagens diet krävs en yta på 4 000 kvadratmeter (från boken Mat och klimat av bl.a. SLU-forskaren Johanna Björklund). Även med en omfattande vertikalodling så blir det helt enkelt inte en stad längre när så mycket yta avsätts för odling, vall och betesmark. Det exempel som brukar lyftas fram på att det går att nå självförsörjning är Kuba, med 50 % av matförsörjningen inom stadens gränser. Men då ska man komma ihåg att Kuba har ett annat klimat än oss, en befolkning som inte haft råd att köpa mat och förmodligen också en betydligt lägre kött- och mejerikonsumtion.

Så till det läger som menar att det inte kommer gå att försörja stadsborna med mat efter Peak Oil. Dagens matförsörjning är till stor del baserad på internationella transporter. Med Peak Oil och hotande kraftig finanskris är det inte säkert att det går att upprätthålla ett sånt system. Utifrån det riskperspektivet håller jag med om att vi bör flytta matproduktionen närmare oss, men det räcker att flytta den till regionen.

När det gäller konsumtionsområde mat så är det generellt inte transporterna som kräver mest resurser och energi. Det gör istället den omfattande och ökande kött- och mejeriproduktionen, och det gäller både stadsbor och landsbygdsbor. Undantag finns där transporten spelar stor roll, t.ex. flygfraktad mat och inköp gjorda med bil. Att transporterna skulle bli så extremt dyra efter Peak Oil att det omöjliggör regionala mattransporter med tåg eller lastbil in till stan, nej det har jag svårt att tro.  Blir det det så dyrt så tänker jag tjäna mig en hacka på att cykla ut med min lastcykel till lantbruken på Hisingen och hämta ett par hundra kilo mat åt gången och sälja till min lokala matbutik...

Jag ställer mig också frågan vad detta läger tänker om ett samhälle utan städer? Ta en sån sak som en butik för vad som helst, hur ska den få ett tillräckligt kundunderlag om alla bor utstpridda? Eller en restaurang, café, universitet, cykelreparatör, sjukhus, badhus, idrottshall, arena, teater, bibliotek, biograf eller bank? Jag tror att även den mest inbitne landsbygdsbo uppskattar dessa stadens kollektiva tjänster åtminstone ibland, och mer i vissa skeden i livet.

Matproffsen, våra ekologiska jordbrukare i regionen (Västra Götaland i mitt fall), gör ett fantastiskt jobb att försörja oss stadsbor med mat. Jag vill gärna köpa deras produkter i så stor utsträckning som möjligt, med undantag för en och annan tomat som jag odlar själv på sommaren.



EJ LäNGRE MEDLEM 2011-02-14        #16950
I höstas såg jag ett projekt vid lindköpings universitet, det bestod av typ 40 meter höga odlingsbyggnader (man använde hydroponisk odling): Enlig designeren, skulle de kunna hålla 10 000 människor med färska grönsaker. Vt dock inte om det var i Sverige eller globalt.

Jag tror tanken på att människor skulle flytta ut på landet i någon större utsträckning är vålidgt orealistisk, i alla fallp å en global skala. Just nu ser vi en urbanisering som är mer omfattande en  någonsin, där de stora städerna i främst indinen/kina/brazillien växer med miljoner människor varje år. I Sverige skapas var 3:e jobb i stockholm. Människor flyttar in till stderna för att ha en chans att arbeta sig ur den fattigdom som självförsörjande innebär, och det är en bra sak, och något som nog kräver tvång för att undvika. :)

JOHAN ERLANDSSON 2011-02-14        #16952
Man kan nog producera en rätt hyfsad andel av grönsakerna i stan om vi glesade ut lite. Men det är liksom inte bara grönsaker vi äter... Och man kan också fråga sig hur mycket man måste skörda från en sådan byggnad innan energin som krävdes för att bygga den är hemräknade. Vill man räkna ännu elakare kan man också räkna in de ökade transporterna på grund av utglesning som den orsakar. Ser man rent ekonomiskt på det så tror jag det är mycket svårt att få lönsamhet i sådana odlingstorn. Yta i tättbegyggt område är inte billigt, inte heller att bygga och driva sådana torn... Det lär vara en bättre affär att sätta tomatskörden på en lastbil från landet, även om transportkostnaderna mångdubblas.

Tror du är inne på något väldigt viktigt i ditt andra stycke där Kristoffer. Även om många må längta efter ett liv med självförsörjning på landet så är dragningskraften till städerna enorm. Det var inte många decennier sedan som vi hade samma sak i Sverige. Folk ville lämna det hårda, fattiga jordbrukarlivet och få ett bättre liv i stan. 


MAGNUS BILLBERGER 2011-02-14        #16954

Jag hör väl till dem som har vissa invändingar mot hållbarheten hos städer, åtminstone större sådana (över ca 200 000 innvånare). Jag har två huvudsakliga argument för en de-urbanisering. För det första är att jag är övertygad om att en avsevärd större andel av befolkningen måste ut i livmedelsproduktion. Enligt Naturvårdsverkets rapport "Biff och Bil? - Om hushållens miljöval" står maten för hushållens största konsumtion av energi, cirka 40 000 kWh per år (typsik barnfamilj). Idag tillgodoses detta till stor del genom billig fossil energi. Betänk då att 1 kWh är ett skapligt dagsverke för en vuxen människa. Det diskuteras visserligen att energipriser kommer att stiga till följd av Peak Oil, men än mer viktigt är att det kommer att finnas begränsad tillgång till energi. Så oavsett betalningsvilja så kommer det att finnas mindre energi att köpa. För fortsatt försörjningskapacitet så måste därför livsmedelsproduktionen bli betydligt mer energieffektiv och där menar jag att många av de mer energieffektiva formerna också har ett stort behov av mänskliga insatser.

Mitt andra argument är att åtminstone dagens städer är uppbyggda av fysiska strukturer som förutsätter riklig tillgång på billig energi både när det gäller byggande och sedan vidmakthållande av fortsatt funktion. Titta på de stora pågående infrastrukturprojekten i Stockholm, Göteborg och Malmö. Man kan visserligen hävda att de redan hör till det förgångna, men det produceras oerhört energikrävande anläggningar i storstäderna. Förbifart Stockholm beräknas behöva i genomsnitt 77 GWh per år om man slår ut bygget  på 60 år tillsammans med drift och underhåll för den tiden vilket är (om jag räknat rätt nu) i storleksordning flera promille av Stockholms totala energianvändning. En viktig sak att hålla i minnet är svårigheten med att korrekt beräkna energianvändningen för olika anläggningar eftersom man ofta missar den indirekta energiåtgången vilken ofta utgör en betydande andel (se t ex http://www.infra.kth.se/fms/pdf/FOI-R--1557--SE_v.2.pdf).


JOHAN ERLANDSSON 2011-02-14        #16955
Gött med åtminstone något annorlunda åsikter!

Angående punkt 1 så tycker många att Gunnar Lindstedt går rätt långt när han hävdar att en miljon svenskar behöver bli bönder. Om han har rätt innebär det att åtta miljoner svenskar kan ägna sig åt annat än jordbruk.

Angående punkt två så har den inte uteslutande med matförsörjning att göra, men jag håller med om att en stad som bygger på bilism och att en stor mängd människor ska pendla in varje dag med bil eller kollektivtrafik inte känns som en hållbar lösning. Vi behöver i större utsträckning prata om tillgänglighet snarare än mobilitet. Och bo där vi verkar.

IVAN LILJEGREN 2011-02-15        #16979
Mycket intressant diskussion Johan! Det finns flera motstridiga aspekter på urbaniseringen. Å ena sidan kan man leva väldigt resurseffektivt i en stad (i synnerhet om den är rätt planerad). Å andra sidan slukar bebyggelsen värdefull jordbruksmark  och andra resurser (i synnerhet vid oförståndig stadsplanering). 
Tror som du inte på att det handlar om ett binärt val mellan supermegapolis eller tillbaka-till-naturen. Människor väljer staden därför att den erbjuder större utbud av olika möjligheter. I händelse av brist på bränsle för "halvlånga spontana vardagstransporter" (alltså olja) borde det vara en fördel för människor att bo tätt. Det är endast i och mellan städer som transporterna med rimliga medel kan elektrifieras tror jag.

Sen tror jag att de flesta människor hellre anpassar sin diet än att flytta från staden till eget torp. Blir kött för dyrt så kommer fler att äta vegetariskt, inte av ideologiska utan av ekonomiska skäl.

Stadsnära produktion låter som en bra ansats och jag tycker redan vi ser starka tendenser i den riktningen särskilt inom mejeri (t.ex. Hjordnära). Inom 30 mils radie borde det gå att göra transporterna oljefria. (Vad sägs om godsvagn på pendeltågen?) Behövs det fler arbetstimmar i jordbruket, alltså en produktivitetsminskning, p.g.a. brist på fossila bränslen? Låter som ett rimligt antagande men förutsätter då att man fortsätter med i princip samma odlingsmetoder. Det finns högeffektiva elektrifierade ekologiska / kretsloppsanpassade jordbruk, t.ex. Wapnö mejeri i Halland som byggt bort mycket av sina interna transporter genom automation.
Vore också intressant att se hur stor andel av dieselförbrukningen på ett jordbruk som beror på ineffektiva processer, och där kreativ effektivisering med lean-tänkande samt mer vetenskapliga metoder skulle kunna kapa oljeberoendet. T.ex. sensorer som mäter näringshalten i varje kvadratmeter.

I denna fråga liksom många andra tror jag infrastrukturen är en nyckelfaktor. För övrigt anser jag att anslagen till järnvägsutbyggnad bör tiodubblas.

JOHAN ERLANDSSON 2011-02-15        #16980
Ivan, du säger att bebyggelsen i staden slukar värdefull jordbruksmark. Men sparar inte flervåningsbyggnader mark snarare än slukar? Eller är det annan bebyggelse du tänker på?

Godsvagn på pendeltågen är ingen dum idé! Om man bygger tågstationerna så att de klarar att ta hand om godset. Idag blir det ju logistiska problem bara man ska fylla på toarullar på X2000. Kanske är inte elektrifierade lastbilar med räckvidd som räcker för regiontrafik så mycket sämre heller.

IVAN LILJEGREN 2011-02-15        #16981
Du har rätt Johan om man bara ser till bostaden. När man bor i en stad så vill man desssutom säkert ha tillgång till ett utbud av kultur, nöjen och service (och kanske shopping, hemska tanke) som kräver ytterligare ytor. Restauranger, simhallar, idrottsarenor, teatrar, köpcentra, stora järnvägsstationer... Tjänster som lantbon konsumerar i betydligt blygsammare omfattning av rent logistiska skäl. Det vore intressant att se vilket fotavtryck i kv.m som jag som stadsbo har del i genom min konsumtion av stadens nöjen och nyttigheter. 

Jag tror att pendeltågen är lättare att köra gods på än fjärrtåg. De har större dörrar och har låggolv. Bara att rulla ombord vagnar med färska grönsaker. Tänk flakmoppe och skärgårdsbåt.

EVA GUSTAVSSON 2011-02-18        #17003
Jag håller med om att det inte går att försörja hela stadsbefolkningen med odling inom stadens gränser, och det finns väl heller ingen tvingande nödvändighet att sträva efter det.

Däremot finns det stor potential att odla guldkanten på tallriken inom stadens gränser: dill, persilja, sallat, tomater, färskpotatis och liknande som i vissa fall kräver mycket stora energiinsatser och har stort svinn i handelskedjan, särskilt i förhållande till näringsvärdet (kalorierna) det innehåller.

Dessutom har dessa mer eller mindre energibesparande odlingar en mycket stor pedagogisk funktion att fylla: att göra stadsbor medvetna om vad vi faktiskt lever av. Och att vi behöver hålla luften ren så att vi kan äta det som växer längs vägarna ...

LOTTA SILFVER 2011-02-21        #17022
Intressant diskussion.

Jag tillhör dom som tycker att vi behöver utveckla den stadsnära (och regionala) odlingen och kanske på något sätt stimulera de lantbrukare som finns kvar i stadens periferi. Som jag förstår det nu så kämpar de i kraftig motvind och ett efter ett läggs ner och ersätts med hästgårdar.

En annan aspekt är ju att börja med att ta om hand allt det som redan växer i och kring staden, framförallt i form av frukt och bär.

Det handlar väl om att vi måste bli smartare om vi ska fixa en tuff väntande framtid, inte att stora städer till vilket pris som helst ska bli självförsörjande på mat.

Angående Johan och Ivans diskussion om att stadsbebyggelse tar värdefull odlingsmark i anspråk. Som jag har uppfattat det så är det väl ytterst sällan som det är höghusbebyggelse som byggs på odlingsmarken, utan det är villamattor som breder ut sig, (vid Lärjeån, på Hisingen osv). Villamattor som är så glesa att det "krävs" två bilar för att bo där... 

IVAN LILJEGREN 2011-02-23        #17054
Framtidsspanarna på Shaping Tomorrow har skrivit en "Trend Alert" om städernas utveckling:
Cities rising to the challenge? 
(registrering krävs)

Intressant citat:
"In the West, many cities’ suburbs are emptying as young professionals and older citizens head for the centre looking for urban lifestyles with services, transport and jobs within easy, and walkable reach. In the USA, as much as 11% of suburban housing could stand empty."

Lotta har rätt, det är villaghettona som slösar mest med mark och enligt trendanalysen kommer "ingen" vilja bo där.

Den här rapporten från Harvard är också rätt intressant:

Sustainable Cities: Oxymoron or the Shape of the Future?


JOHAN ERLANDSSON 2012-02-11        #19972
Nu finns det lite mer att läsa om det stora växthuset i Linköping. Lite vettigare verkar det nu när det blir i kombination med kontorslokaler:

http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article3406014.ece

HENRIK JANSSON 2012-02-20        #20016
Svar på huvudfrågan:
Vad är skillnaden på att odla upp staden eller att flytta ut från staden? Om man odlar upp staden så kommer människorna som bor där att få flytta därifrån för att få plats med odlandet, så .. vad är skillnaden??
Tänk dig att 10% av sveriges yta behöver odlas.. och 80% bor i städer? det betyder att 8% av sveriges yta ska få plats i städerna..... Ska ni sen ha er andel skog inne i städerna också? er andel vatten? osv...

Logga in för att svara


Produkter

Växtskydd (1)
Hemleverans av mat (1)
Matlagningskurser (1)
Vegetarisk catering (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2816 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen