Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Klimatskal    Kärnkraft    Vindkraft   

Skygglapparnas förlovade land

MARTIN TöRNEBOHM 2011-04-26        #17539

I DN.se fanns häromdagen några artiklar om elbilens klimatpåverkan. Energiprofessorn Björn Karlsson kritiserar regeringens planerade subventioner av elbilar med motivationen att även dessa använder smutsig energi eftersom Sveriges och kontinentens elnät är förbundna. Men han tar också upp ett annat tema av vikt, Sveriges vana vid låga elpriser, vilket bl.a. inneburit att motivationen för att satsa på energieffektiviseringar varit låg. Denna tradition av låga elpriser är säkert en viktig förklaring till den konsensus som finns för att fortsätta satsningen på kärnkraft.

Det är i detta sammanhang intressant att jämföra med Europas största land Tyskland. För några dagar sedan träffades företrädare för regeringen och delstaterna, under Angela Merkels ledning, och drog upp riktlinjerna för en omställning av energiförsörjningen, inklusive en utfasning av kärnkraften. Man beslutade att skapa ett investeringsprogram med en massiv satsning på vindkraft och energieffektiviseringar. 45 miljarder ska gå till vindkraften, alla gamla vindkraftverk på land ska bytas ut till större, högeffektiva vindkraftverk, och ett mycket stort antal offshore-projekt ska genomföras. Vidare beslutade man att satsa 18 miljarder på olika åtgärder för att sänka energiförbrukningen, framför allt genom byggnadsrenovering. Tyskland är förvisso nästan 10 gånger större än Sverige, men även om vi lägger till ett komma i ovanstående siffror ter dom sig astronomiska jämfört med de satsningar som den svenska regeringen aviserat. Det är i detta sammanhang intressant att påminna sig om att Tyskland är ett av världens största och ledande industriländer, med en export som är större än både USA´s och Japans. Man ryggar ändå inte för dessa satsningar på en omställning av energiförsörjningen. Kanske har man insett att de länder som leder den här utvecklingen också kommer vara morgondagens vinnare på världsmarknaden? Och i Sverige fortsätter planeringen av ny kärnkraft, kryddat med lite elbils-subventioner...

http://www.dn.se/motor/nyheter/stod-till



MATTIAS CARLSSON 2011-04-26        #17569
Nja. Nu tycker jag att du år lite väl hård mot den svenska energipolitiken.

Elcertifikatsystemet (s. 7) har gjort att produktionen av förnybar el - mestadels från biomassa och vindkraft - ökat med omkring 10 TWh sedan 2002 och fram till 2020 ska man ha fått in ytterliggare 15 TWh förnybar el i det svenska produktionssystemet. Totalt 25 TWh, motsvarande en dryg tredjedel av den svenska känrkraftens elproduktion. Elcertifikaten gör att det går en betalning direkt från elkonsumenterna till de som producerar förnybar el. Överföringen syns aldrig i statsbudgeten, vilket kan göra att den inte är lika uppenbar som ett direkt statligt stöd.

Även på efterfrågesidan görs en del från statligt håll. Några exempel:
- Stora delar av den elintensiva industrin (stål, aluminium, papper mm) får en liten skatterabatt i utbyte mot att de inventerar och genomför energieffektiviseringsåtgärder.
- Planer finns (implementerat redan?) på att utvidga detta till andra industrisektorer.
- Alla fastighetsägare måste energideklarera sina byggander och i samband med detta inventerar man vilka energibesparande åtgärder som kan genomföras. Många åtgärder är lönsamma redan idag, men kunskapsbrist och en del "trögheter" gör att det tar tid att se effekterna

Visst kan man argumentera för att den svenska staten borde göra mer på det energipolitiska området och visst finns det en del att lära från andra länder. Tyskland har till exempel ett intressant program för att renovera och energieffektivisera en viss del av byggnadsbeståndet varje år. En del av den svenska elbilspolitiken är bristfälligt underbyggd och vi har länge levt med och vant oss vid låga elpriser men jag tycker ändå att vi är på väg åt rätt håll. 

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-04-29        #17596
Dessutom är ju Björn Karlsson ute och cyklar med sin argumentation. Förvisso går de fåtaliga första elbilarna till att börja med på marginalel - men elen blir ju hela tiden bättre medan fossilbränslena hela tiden blir sämre - man måste stoppa in mer och mer fossil energi för att utvinna olja för varje år, medan elen blir allt renare.

Kom ihåg att bilar rullar i 20 år - det är försäljningen idag som bestämmer om vi ska ha en fossiloberoende flotta 2030. Det går inte att vänta med att introducera elbilar till 2029...

MATTIAS CARLSSON 2011-04-30        #17598
Jag är i och för sig rätt så säker på att vi kommer att ha en fossilel på marginalen även om 20 år. Så han är inte helt och hållet ute och cyklar. Men det finns en poäng med att försöka driva på utvecklingen av elbilar och moderniseringen av bilflottan. De stora bristerna i transportpolitiken är att den fortfarande är alltför centrerad kring personbilar och mobilitet snarare än kring tillgänglighet och alternativa transportmedel.

MARTIN TöRNEBOHM 2011-05-01        #17602
Av kommentarerna att döma har jag "misslyckats" med att få fram huvudbudskapet i min artikel; Att vi i Sverige, bl.a. på grund av historiskt låga elpriser, haft svaga drivkrafter för energieffektivisering, och att detta i sin tur förmodligen bidragit till en bristande vilja hos ledande politiker att kraftfullt ta tag i energiomställningen. Exemplet från Tyskland visar att det går att göra det annorlunda. När vi dessutom har stora överskott i ekonomin finns det fantastiska möjligheter att satsa på förnyelsebar energi , istället för att som nu satsa på kärnkraft, vilket i bara kommer bidraga till en cementering av ointresset för den nödvändiga omställningen. 

En elbilspremie är ingen dålig åtgärd, men den är oerhört fjuttig i sammanhanget. Dessutom tjänar den liksom miljöbilspremien huvudsakligen regeringens egna PR-syften. Miljöbilspremien har som bekant varit en totalt felaktig konstruktion, då mångmiljonbelopp betalats ut till konsumenter som köpt stora bränsleslukande Saabar och Volvos som körs runt på bensin. Det finns följaktligen viss anledning att förhålla sig skeptisk till elbilspremien.

Tack Mattias för att du berättade om elcertifikatsystemet m.m.

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-05-01        #17603
Men det stämmer ju inte. Sverige är väldigt bra på energieffektivisering jämfört med andra länder. Svenska bostäder använder runt 100 kWh/m2, år,  Byggstandarden har sedan oljekrisen legat runt 70 kWh/m2. Andra länder ligger på minst det dubbla. I Storbritannien ligger man runt 600-700 kWh.

Visst kan vi och behöver göra mycket mer, vi får inte slå oss till ro - men ge politiken den cred den förtjänar.

Sen ska du veta att även de "stora, bränsleslukande Saab och Volvo" släpper ut mindre CO2/km än den allra  minsta dieselbilen på marknaden - trots att de i snitt tankar 40 % bensin. Visst kunde miljöbilspolitiken utformats ännu bättre - men den är långt ifrån misslyckad.


MATTIAS CARLSSON 2011-05-01        #17605
Läge att ta en titt på förbrukningsdata och jämföra lite mellan olika länder. Här är en av Eurostats årliga publikationer med energiindikatorer. På s.70 och några sidor framåt finns data över enerfiförbrukning per capita i EU-länderna (+några till). Sverige, Finland och Luxemburg står ut som högförbrukarländer.

Den höga förbrukningen i Sverige och Finland kan åtminstone delvis hänföras till relativt stor koncentration av tunga industrier (papper, stål mm). Luxemburgs höga förbrukning brukar förklaras dels av att folk bor i grannländerna och pendlar in till industrier mm i landet och dels av landets höga BNP/capita. Även Belgien och Nederländerna har relativt hög energianvändning per capita, men en relativt stor del av detta kommer från sjöfartssektorn (stora hamnar som används för omlastning från interkontinental till inomeuropeisk handel), om jag inte minns fel.

Sveriges energiförbrukning per capita är ungefär 50% högre än genomsnittet i EU. En dryg tredjedel av den totala energiförbrukningen i Sverige sker i industrisektorn (Energiläget 2010 s.50). Om man räknar bort den så har de kvarvarande sektorerna (Transporter samt Hushåll & service) en energiförbrukning per capita som är jämförbar med EU-genomsnittet inklusive industrin.

Om man väljer att titta bara på elanvändning i sektorn hushåll och service i Sverige så är den 70-75 TWh/år (Kraftläget i Sverige s.5), eller ~8000 kWh/capita. Medan den totala elförbrukningen (inklusive industrin) i länder som Danmark, Storbrittanien, Tyskland och Spanien är kring 6000 kWh/capita (s.72). 23 av 27 EU-länder har total elförbrukning på mindre än 7000 kWh/capita. Så elförbrukningen i Sverige är uppenbarligen väldigt hög. En stor del av det beror förmodligen på att vi historiskt sett har haft lägre elpriser än andra länder.

Om man har lite mer tid så kan man utan större problem få fram energiförbrukning per capita i jämförbara sektorer, till exempel hushållssektorn. Eurostat har såväl energi- som demografidata i sin databas (möjligt att man måste registrera sg för att få använda den).

MATTIAS CARLSSON 2011-05-01        #17606
Utifrån datan ovan kan man se att den svenska hushålls- och servicesektorn förbrukar väsentligt mer el per capita än motsvarande sektorer i Danmark, Tyskland mfl. Kanske är det rent av dubbelt så mycket - 8000 kWh/capita i Sverige och 4000 i de andra länderna givet att en tredjedel av elförbrukningen i dessa länder går till industrin (rimligt?). "Överkonsumtionen" i Sverige motsvarar då runt 35 TWh per år, eller drygt hälften av kärnkraftens produktion.

Med mer normal konsumtionsnivå i hushåll och service så skulle vi mycket väl kunna ha en fossil- och kärnkraftsfri elproduktion inom överskådlg framtid, givet noll nettoexport, bibehållen förbrukning i industri- och transportsektorerna samt att vindkraft och biobaserad kraftvärme byggs ut i planerad takt. Då skulle vi få ett utfall som ser ut ungefär så här:

Förbrukning
100-110 TWh/år (varierar med temperatur och konjunktur)

Produktion
Vattenkraft 60-70 TWh (nuvarande kapacitet som varierar med nederbörd)
Biokraft 20 TWh (drygt 10 TWh idag)
Vindkraft mm 20 TWh (omkring 5 TWh idag)

Om det är en önskvärd utveckling är en annan fråga. Är det för kostsamt att bygga om eluppvärmda fastigheter till annan uppvärmningsform (förslagsvis pellets, solvärme, bioeldad fjärrvärme)? Är det bättre att behålla/ersätta kärnkraftverken och exportera el till kontinenten där den ersätter fossil elproduktion?

MATTIAS CARLSSON 2011-05-04        #17635
(mp) har ännu mer ambitiösa planer på utbyggnad av förnybar elproduktion och effektiviserad användning till 2020.

Jag är lite tveksam till att det går att går att bygga ut vindkraftsproduktionen (till 30 TWh) i den takt de önskar utan att man får stora problem med balansen i elsystemet. Men om man tar lite längre tid på sig (kanske till 2030) så borde det gå smidigare.

Svenska Kraftnät har tidigare gått ut med att det nuvarande eldistributionsnätet får problem att klara mer än 10 TWh. Mer vindkraft kräver investeringar i elnät och kapacitet för att balansera utbud och efterfrågan på elmarknaden. SvK bedömer att kostnaderna för utbyggt stamnät, balanskapacitet mm till uppemot 25 miljarder vid en utbyggnad till 30 TWh vindkraft. Till detta kommer också kostnader för ökade distributionsförluster i näten.

Den utbyggnad (mp) föresråkar implicerar också att systemet för gröna elcertifikat i så fall måste revideras så att kvotplikten blir högre. Högre kvotplikt leder till högre priser på certifikaten och därmed högre kostnader för elkonsumenterna.

Så om elkonsumenterna/skattebetalarna är beredda att ta de extra kostnaderna på några tiotal miljarder så verkar det möjligt att nå en i det närmaste fossil- och känrkraftsfri elproduktion under 2020-talet. (mp) själva nämner ingenting om kostnaderna för sina förslag, vad jag kan se.

MARTIN TöRNEBOHM 2011-05-04        #17637
Tack igen Mattias för all kunskap du förmedlar, det är verkligen mycket intressant läsning!

Jag läste precis om offshore-projektet Borkum 2 utanför Tysklands Nordsjökust. 80 snurror med en kapacitet på 400 MW, det motsvarar väl en halv reaktor i Sverige?! Dom största nya vindkraftverken (Vestas, Repower Systems m.fl.) har t.o.m.en kapacitet på 7 MW, vilket öppnar fantastiska perspektiv.

Jag tycker fortfarande att det fokuseras för lite på energibesparing. Jag tänker t.ex. på alla skolor, sjukhus, förvaltningar etc som drivs huvudsakligen i samhällets regi. Ett kraftfullt utvidgar ROT-avdrag med inriktning på att sänka energiförbrukningen i dessa vore det enda rätta. Pengarna finns, var finns viljan? 

Jonas, att jämföra med England när det gäller energiförbrukning i bostäder är lika relevant som om svenska fotbollslandslaget jämför sig med Färöarna! Jag hälsade på en vän som bodde i en av de bättre centrala stadsdelarna för några år sedan, hela fastigheten hade enkelglas.......

 

MATTIAS CARLSSON 2011-05-04        #17639
Jag är inte så säker på att det är subventioner som behövs för att fler energibesparande ska genomföras. Ekonomiska incitament finns redan i form av energiskatter mm.

Det finns mängder av åtgärder som inte genomförs trots att de är lönsamma. Det kan bero på bristande kunskap om möjliga åtgärder, brist på kompetent arbetskraft, bristande tillförlighet till de entreprenörer som ska genomföra åtgärderna mm

Ett exempel på trögheter i genomförandet av energibesparande åtgärder finns i min bostadsrättsförening. Vi har via en energideklaration fått föreslaget att tilläggsisolera vinden samt att installera snålsparande armaturer. Men osäkerhet kring hur det påverkar ventilationen och risken för fuktskador på vinden samt kring huruvida våra avloppsstammar klarar av lägre vattenflöden utan att det blir fler stopp gör att vi är lite tveksamma till åtgärderna. Båda tveksamheterna är överkomliga genom att undersöka saken närmare. Men det kräver en del engagemang och tankearbete vilket gör att det hela tar längre tid än vad det annars skulle göra. Liknande problem finns säkert i alla bostadsrättsföreningar och även i mindre företag.

Även stora företag missar ekonomiskt lönsamma åtgärder om de inte har rätt kunnande och organisation för att upptäcka och genomföra dem. Programmet för energieffektivisering (PFE) i den tunga industrin går ut på att företagen får en liten skatterabatt i utbyte mot att de i samarbete med Energimyndigheten gör en inventering över vilka energibesparande åtgärder som kan genomföras och sedan lovar att genomföra de åtgärder som uppfyller vissa lönsamhetskriterier. PFE har på fem år minskat elförbrukningen med 1,45 TWh. Notera att åtgärderna i stor utsträckning redan var ekonomiskt lönsamma men att de inte genomfördes på grund av bristande kunskaper. Ett liknande program har nu också initierats för mindre företag.

MATTIAS CARLSSON 2011-05-04        #17641
Fast det kan ju också vara så att en liten riktad subvention, liknande den skatterabatt som finns i PFE, fungerar som en ögonöppnare och katalysator som gör att fler aktörer får tummen ur och faktiskt börjar genomföra åtgärderna. Så av den anledningen kan det vara bra med subventioner, fast den behöver inte vara särskilt stor för att ge effekt och därmed heller inte i behov av så värst mycket skattemedel. Men här har jag inga belägg. Vissa branscher - exempelvis solvärme och pelletspannor - har tidigare varit kritiska mot tillfälliga statliga stödprogram som skapar efterfrågetoppar under de perioder då det finns stöd och därefter noll efterfrågan när stödpengarna tar slut.

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-05-04        #17647
Dags för lite basic ekonomi här. Det räcker inte med att en åtgärd är lönsam för att den ska genomföras. Så länge alternativanvändningen av den knappa resursen (investeringskappital, tid etc) är ännu lönsammare kommer denna att genomföras.

Typexempel: när jag talade med en modebutik om hur mycket de kunde spara genom att byta till dörrar som inte blåser varmluft och byta till energieffektivare fönster så blev svaret - "men den besparingen är ju mindre än jag tjänar på att sälja 3 par jeans till om dagen - då använder jag min tid och investering bättre till att sälja mer".

Det handlar alltså om att ändra ekonomiska förutsättningarna mellan alternativa åtgärder - så subventioner kan vara nödvändiga.

MARTIN TöRNEBOHM 2011-05-04        #17650
Ja, en modebutik och ett offentligt ägt sjukhus har  väldigt olika drivkrafter. Vad jag efterfrågar är en satsning på energisparande åtgärder i den offentliga ekonomin, dvs sjukhus, skolor, förvaltningar etc. Det måste gå att styra på ett effektivt sätt med öronmärkta pengar. Och skapar dessutom sysslesättning lokalt. Jag är övertygad att besparingspotentialen här är enorm, men det krävs kanske skarpa och tydliga direktiv (lagstiftning?) för att det ska bli åka av....

MATTIAS CARLSSON 2011-05-04        #17652
Martin. Det du efterfrågar verkar åtminstone till viss del finnas redan idag. Läs mer här

MARTIN TöRNEBOHM 2011-05-05        #17657
bra, men 99 miljoner per år är en nivå som inte leder någonstans. Det bara bekräftar att den verkliga politiska viljan saknas i regeringen. Man gör något lite, men inte mer, och effekterna blir därefter. Istället slår man sig för bröstet och skryter om Sveriges höga andel förnyelsebar el, vilket är oerhört cyniskt med tanke på att vattenkraften är något Sverige fått gratis och som byggdes ut långt innan klimatproblemet ens existerade.

MATTIAS CARLSSON 2011-05-05        #17658
Jonny Hylander och Göran Sidén från Högskolan i Halmstad är inne på samma spår som (mp) ovan. Kärnkraften kan fasas ut under de närmaste 10-20 åren med hjälp av växande förnyelsebar elproduktion och effektiviserad användning.

År 2020 skulle ett elbehov på 114 TWh kunna täckas med

vattenkraft 66 TWh

biokraft 20 TWh

vindkraft 15 TWh

kärnkraft 13 TWh.

Vi kan alltså den närmaste tioårsperioden avveckla 80 procent av dagens kärnkraft och all fossilkraft, om vi behåller dagens takt i utbyggnaden av bio- och vindkraft.

Resterande kärnkraft kan avvecklas inom ytterligare fem till tio år.

En intressant fråga som kommer upp är om vi ska avveckla kärnkraftverken i förtid eller om vi ska fortsätta ha dem i produktion så länge de bedöms säkra nog, kanske ytterliggare ett tiotal år. Det överskott som då produceras kan ersätta kolkraftsel i Danmark, Tyskland och Polen.

MATTIAS CARLSSON 2011-05-05        #17662
Jag nämnde ovan att Energimyndigheten har initierat ett stöd för energikartläggningar i små och medelstora företag. I senaste numret av Energivärlden finns ett reportage från en liten industri (s.19-21) som genom att genomföra effektiviseringsåtgärder som "hittats" i samband med kartläggningen kan spara 1359 MWh per år, motsvarande 37% av företagets tidigare förbrukning. Investeringarna som behöver göras kostar runt 3 miljoner kronor medan den årliga besparingen på energinotan blir kring 0,8 miljoner. Jag har hört om liknande projekt tidigare och det verkar vara regel snarare än undantag att det går att göra substantiella energieffektiviseringar i mindre företag. Kostnaden för staten är att upp till halva omkostnaden för energikartläggningen subventioneras, som mest med 30000 kronor. På det här sättet åstadkommer man energieffektiviseringar till relativt låga kostnader för staten.

MARTIN TöRNEBOHM 2011-05-05        #17664
verkligen positivt!! Även här tycker jag staten kunde vara lite mer offensiv.....

Tillbaka till elbilarna;

läste precis att tyska regeringen öronmärkt 45 miljarder för att få igång elbilsmarknaden. Målet är att 1 miljon elbilar ska ha sålts fram till 2020. Pengarna ska gå till forskning/utveckling (50/50-satsning med industrin), 10-årig skattebrielse för elbilar, och sänkta kostnader för tjänste-elbilar. Några direkta subventioner vid köp planeras däremot inte.

Åter igen är det devisen att satsa på riktigt som gäller i Tyskland, och inte några  halva halvmesyrer som i Sverige. 


MARTIN TöRNEBOHM 2011-05-06        #17667
Jag fortsätter att rapportera vad som händer på kontinenten:

Följande kapacitet ska skapas genom offshore-projekt inom de kommande 10 åren:

Tyskland  25 000 MW
England   14000 MW
Holland   6000 MW

I Tyskland motsvarar detta 25 kärnkraftverk i kapacitet respektive 7 kärnkraftverk i producerad energi. 

Hur ser planerna ut i Sverige någon?

MATTIAS CARLSSON 2011-05-06        #17674
Det som skiljer Sverige från de länder du räknar upp ovan är att vi fortfarande har stora möjligheter att bygga ut elproduktionen från biobränsleeldade kraftvärmeverk och vindkraft på land. Det är fortfarande dyrare att bygga vindkraft till havs. Det finns dock enstaka svenska offshore-projekt - exempelvis Lillgrund och Vindpark Vänern som båda är i drift samt ett större projekt i Hanöbukten som ännu är i projekteringsfas - men vad jag vet så finns det inget specifikt stödsystem för vindkraft till havs i Sverige.

I Sverige har vi planeringsmålet på 30 TWh till 2020. Vilket, om jag förstått rätt, innebär att det ska finnas kapacitet i den fysiska (distribution mm) och organisatoriska (tillståndshantering mm) infrastrukturen för en sådan utbyggnad.

I realiteten begränsas utbyggnaden av de ekonomiska förutsättningar som ges av elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystmet omfattar ytterliggare 15 TWh grön el till 2020. De 15 TWh kommer främst att bestå av vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme. Om vindkraften klarar av att prismässigt konkurrera med konventionell el utan stöd från elcertifikat innan 2020 så ändras dock förutsättningarna.

MATTIAS CARLSSON 2011-07-05        #18320
Hans Nilsson - guru inom energieffektivisering - skriver om regeringens nya handlingsplan för energieffektivisering

MATTIAS CARLSSON 2011-08-10        #18663
Rapport från Elforsk om vindkraftens förutsättningar i Sverige. I sammanfattningen anges bland annat att de tekniska potentialerna för vindkraft på land är på hundratals TWh och att detta därför inte är någon begränsning. Man bedömer också att åtminstone 50 TWh kan prodceras till kostnader under 50 öre/kWh. Riktade stöd för vindkraft till havs är därför överflödiga i Sverige, till skillnad från t.ex. Tyskland, Storbrittanien och Holland.

MATTIAS CARLSSON 2012-02-08        #19961
Jan Törner, vd i miljöteknikföretaget Pilum, propagerar i en debattartikel i Ny Teknik för mer omfattande stöd till små och medelstora företags arbete för energieffektivisering och omställning till förnybara energiformer.

Det finns många små och medelstora företag inom svensk industri som har ett stort behov av att effektivisera energiförsörjningen, dels för att leva upp till kraven när det gäller utsläpp av farliga ämnen som skadar vår miljö, dels för att kunna vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Idag finns det mindre svenska industriföretag som anser att de inte har råd att byta ut befintlig teknik och effektivisera energianvändningen vilket innebär att de riskerar att bidra till onödiga utsläpp till atmosfären. Detta är inte hållbart i en konkurrensutsatt miljö.

Befintliga statliga bidrag för energieffektiviseringar och minskad elförbrukning är inte tillräckliga. Därför uppmanar vi regeringen att införa ett statligt energistöd riktat till små- och medelstora företag som genomför en energiomställning med hjälp av förnybara energikällor. Stödet ska omfatta effektivisering av elanvändningen och energiförbrukningen som helhet, med allt ifrån uppvärmningssystem till omhändertagande av överskottsvärme.


MATTIAS CARLSSON 2012-03-16        #20220
Energimyndighetens program för energieffektivisering (PFE) är inne på sin andra programperiod. Kortfattat så går PFE ut på att elintensiva industriföretag får en liten skatterabatt i utbyte mot att de inventerar möjliga eleffektiviseringsåtgärder och genomför dem som uppfyller ett i förhand satt lönsamhetsmål. Den första perioden 2004-2009 deltog 98 företag som gjorde effektiviseringsåtgärder som tillsammans minskade elanvändningen med 1,45 TWh/år. För den andra perioden (2010-2014, tror jag) så har hittills 65 företag beslutat att genomföra 700 åtgärder som ger en besparing på cirka 0,8 TWh.

Svenskt Näringsliv listar sina önskemål om politiska åtgärder på området

MATTIAS CARLSSON 2012-06-05        #20807

SNFs förslag på fördelning mellan elproduktionsslag 2030 jämfört med 2010 (Källa: http://naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/energi/framtidens-energisystem/)

Tidigare i den här tråden har förutsättningarna för ett svenskt elsystem helt baserat på förnybara källor diskuterats. Nu har SNF tagit fram en rapport om hur ett sådant system kan se ut. I samband med att rapporten släpptes så hölls idag även ett seminarium dit Åsa Romson (mp) och Anita Brodén (fp) var inbjudna.

Logga in för att svara


Produkter

Energikonsulter (2)
Småskalig vindkraft (38)
Vindandelar (2)
Varmvattensparande produkter (4)
Hybridsystem solceller/vindkraft (1)
Solfångarsystem (2)
Belysning (1)
Standby-stoppare (1)
Energimätare (3)
Värmeväxlare för varmvatten (2)
El (3)
Solceller (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2764 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen