Klimatanpassning av Salems kommun

Inom forskningsprogrammet Climatools, där verktyg för klimatanpassning tas fram och testas på framförallt kommunal nivå, har ett delprojekt genomförts där framtidsbilder av det idealt klimatanpassade lokalsamhället tagits fram i samarbete med handläggare i Salems kommun. 

Projektet har tagit fram bilder av ett önskvärt samhälle med hjälp av idéer från handläggare i olika förvaltningar i kommunen. Därefter har olika vägar för att nå fram till de önskvärda samhällena diskuterats. Det är så vitt vi vet första gången som sådana framtidsbilder tagits fram när det gäller klimatanpassning och metoden som använts kallas ”back-casting”, en metod som tidigare ofta använts när det gäller att formulera bilder av samhällen med låga utsläpp av växthusgaser, t.ex. genom att transportsystemet blir avsevärt mer energieffektivt.

Baserat på idéer från handläggare i Salems kommun beskiver vi tre olika framtidsbilder för år 2030 som skiljer sig åt avseende faktorer som befolkning, bebyggelsestruktur, transporter, ideologi och förväntningar när det gäller klimatförändringen efter år 2030. Klimatet och vädret är däremot detsamma i alla de tre framtidsbilderna där en bygger på att idag skyddade områden exploateras storskaligt, en på att nuvarande centrum förtätas och en på att ett bostadsnära grönområde byggs ut.  Lösningar för VA, transporter och äldreomsorg ser olika ut i de olika alternativen som alla är anpassade till ett mer extremt väder. Exempel på åtgärder som genomförts är fjärrkyla till alla äldreboenden, större dagvattendammar, en konstgjord sjö, beskuggade gårdar och lekplatser, restriktioner när det gäller att hårdgöra mark, nybyggda hus utan källare, nyblivna pensionärer som rycker in inom äldrevården, gröna tak, ny bebyggelse orienterad för maximal svalka, lokalt producerad el med möjlighet att köra ö-drift vid elavbrott. En avgörande skillnad mellan de tre bilderna är hur mycket havsnivån förväntas stiga på sikt, i en av bilderna har man övergett tanken på att Mälaren fortsättningsvis kommer att använda som vattentäkt och därför valt att exploatera områden som idag skyddas från ny bebyggelse.

För Salem var arbetet del i att komma igång med kommunens anpassningsarbete och för att få information som kan vara till nytta för den planerade uppdateringen av översiktsplanen. Efter sommaren kommer samma övning att göras tillsammans med Danderyds kommun som också vill komma igång med sitt klimatanpassningsarbete..

För oss inom Climatools har delprojektet varit intressant för att det ger möjlighet att studera vilka åtgärder på olika nivåer i samhället som behövs för att lokal klimatanpassning skall lyckas. Med de två fallstudier vi kommer att genomföra får vi ett material som lämpar sig för vidare diskussion om hur intressenter, som t.ex. myndigheter, på olika nivåer i samhället behöver agera för att kommunerna ska lyckas med klimatanpassningen. Kommunerna har pekats ut om en viktig aktör i detta arbete och därför är den information vi kommer med bra att ha då uppdrag ska ges till olika myndigheter om hur de ska inrikta verksamheten framöver.

Exempel på behov av stöd ”uppifrån” som kom fram i arbetet med Salems kommun var bättre klimatinformation, mer information om sårbara grupper för t.ex. värmeböljor, investeringsstöd för klimatanpassning samt lagar och regler som möjliggör för kommunen att ställa mer krav på fastighetsägare än idag.  Sverige har till skillnad från många andra länder i Europa inte någon nationell klimatanpassningsstrategi, men skulle en sådan tas fram skulle materialet och analysen från Salem och Danderyd kunna spela en roll för hur en sådan utformades.

Frågor om studien besvaras av:

Annika Carlsson-Kanyama, programchef

Henrik Carlsen

Karl-Henrik Dreborg

http://www.foi.se/FOI/Templates/ProjectPageDesign____7950.aspx

Hej

Jag vill också gärna nämna att Bokyrka, som antagligen första kommun i landet, nu lagt ut information  på sin hemsida om hur invånarna skall bete sig vid en värmebölja, www.botkyrka.se. Informationen bygger på aktuell forskning om hälsoeffekterna av värme som tagits fram inom forskningsprogrammet Climatools.