Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Ekonomisk tillväxt    Klimatfrågan    Grundsyn på hållbarhet   

Nuvärdesmetoden och kortsiktighet

MATS LINDQVIST 2012-05-15        #20696

Denna text skrevs ursprungligen som en kommentar till dokumentären "Lightbulb conspiracy" som sändes i SVT söndagen den 13:e maj 2012. 

Jag har hela mitt yrkesliv (16 år) på olika sätt jobbat med produkt- och processutveckling inom industrin, främst inom utrustning och slitdelar för gruv- och anläggningsindustri.  Idag arbetar jag med mjukvara för ingenjörer och produktutvecklare inom tillverkande industri, och våra kunder finns inom alla möjliga branscher; både konsumentprodukter och industri-produkter.
 
Just inom slitdelar så finns egentligen inget incitament att förbättra produkterna; det har visat sig mycket svårt att förlänga livslängden på en krossmantel till en stenkross och samtidigt höja priset i motsvarande grad. Alltså låter man bli att utveckla dem. Det som "räddar" situationen är att det råder konkurrens tillverkare emellan. Karteller av det slag som antyds i filmen är sällsynta vad jag vet. Jag känner till vissa specifika delar i bergborrar där det finns idéer och innovation som man lägger i byrålådan, eftersom det sänker lönsamheten, och  man vet att konkurrenterna har samma idéer i sina byrålådor. Med andra ord en tyst överenskommelse mellan konkurrenter. 
 
Det är ju allmänt känt, inte minst inom bilindustrin, att det är eftermarknad, slitdelar, reservdelsförsäljning etc. som är lönsamt, inte tillverkning av själva fordonen eller vad det nu är för maskin det handlar om. Tetra Pak skulle kunna skänka bort sina förpackningsmaskiner och ändå vara lönsamma, det är kartongmaterialet som ger lönsamheten. Nestlés kaffemaskiner är ett annat exempel: man säljer själva kaffemaskinerna mycket billigt och tar bra betalt för kaffet, och där är man tvungen att köpa deras kaffebehållare.
 
En underliggande, systematisk orsak till varför saker och ting har begränsad livslängd, är att man använder en positiv, och ganska hög kalkylränta i nuvärdeskalkyler. Inom industrin så verkar 10% kalkylränta vara något av en naturlag.  Varför har en bil 10-20 års livslängd? Varför har en byggnad 20-40 års ekonomisk livslängd? Varför är det "billigare" med direktverkande elvärme än att installer vedpanna + solvärme?  Allt handlar om vilken kalkylränta man använder i nuvärdekalkylen. Detta tankesätt påverkar och genomsyrar allt i vår tillvaro. 
 
En ett "värde" (positivt eller negativt) som ligger långt in i framtiden, får ett försumbart "nuvärde" med positiv kalkylränta. Det är de närliggande kostnaderna/intäkterna som avgör,  Det kanske mest slående exemplet är kärnkraft. Kärnkraften orsakar en kostnad som kommer bestå i många tusen år. Även med en mycket låg kalkylränta så blir kärnkraftens långsiktiga kostnader försumbara, samtidigt som de kortsiktiga vinsterna ges mycket större vikt. Med kalkylränta = 0 så är kärnkraften chanslös, för då kommer den långsiktiga kostnaden under alla tusentals år få större nuvärde än de kortsiktiga vinsterna. 
 
Bruket av nuvärdesmetoden bygger på det underliggande antagandet att tillväxten alltid kommer fortsätta, och att man alltid kommer att kunna få "ränta" på pengar. När ekonomin växt X ggr så kommer kärnkraft-avfallet, utfiskade hav etc.  vara ett litet, obetydligt problem. Problemet med detta resonemang är att jordklotet är ändligt, det finns bara ett, och det växer inte. Den långsiktiga "tillväxten" hos jordklotet är noll. Den långsiktigt hållbara nivån på kalkylräntan är noll.  
 
Bruket av nuvärdesmetoden med positiv ränta, genomsyrar allt omkring oss. Fundera ett slag på vad det innebär att kostnader och intäkter långt in i framtiden betraktas som betydelselösa, medan överskottet de närmaste åren är långt mer betydelsefulla. Så här skrev min favoritekonom Bernard Lietaer om ränta:
 
“Ränta på pengar utgör en av de mest systematiska orsakerna till förstörelsen av den globala miljön. Betrakta, som en metafor, livet hos ett träd (eller någon annan levande organism): På grund av ränta, så är nuvärdet av varje inkomst långt in i framtiden försumbar. Så, bokstavligt talat, lönar det sig att hugga ned ett träd och sätta in förtjänsten på ett sparkonto istället för att låta trädet växa i ännu ett decennium eller århundrade.
 
På samma sätt, de enda träd som kommersiellt lönar sig  att plantera är de snabbast växande, såsom tall. Ingen planterar “redwood” av kommersiella skäl. Så till och med när vi planterar träd, så förlorar vi systematiskt biologisk mångfald.” 
 
Bernard Lietaer är något så sällsynt som en ekonom som ser igenom dogmatismen bakom ekonomisk teori och penningsystemet, samtidigt som han har modet/integriteten att vara kritisk mot det. 
 
En annan sådan är Steve Keen som också kritiserar det rådande neoklassiska paradigmet. I videon nedan förklarar han på ett nästan begripligt sätt vad som är det grundläggadne felet med Krugman/Bernanke/Lars E.O. Svensson et. al.'s teoretiska bas. Ca 4 minuter in i videon:

 
Det hela är på gränsen till komiskt. Ekonomer som försöker vara lojala mot paradigmet, har genom åren tweakat den urpsrungliga "General Equililbrium Theory" via Keynes m.fl. till att numera kallas "Dynamic stochastic equilibrium theory". (Sv: från "Jämviktsteorin" till "dynamisk stokastisk jämvikts-teori." För er/oss som är naturvetenskapligt utbildade vet att system som är i "jämvikt" och "dynamiska stokastiska" system, är varandras totala motsatser. 
 
Krig är fred, okunnighet är styrka, 
 
/Mats Lindqvist/ASPO Sverige/Nätverket Steg 3/Tekn. Dr. 



DANIEL HäGERBY 2012-05-15        #20699
Mycket bra inlägg Mats! Ett annat sätt att uttrycka det problematiska med en diskonteringsränta >0 är att man då värderar sig själv högre än sina barn. Är det rimligt? Ligger det i linje med hur föräldrar agerar i andra beslut i vardagen?
Kopplingen till tillväxtens gränser tycker jag också är intressant. Ponera att vi efter 10 års nedväxt (t.ex. pga brist på billig fossil energi) skulle kunna komma överens om att ekonomin kommer att fortsätta att krympa med några procent om året under överskådlig tid. Hur skulle man då räkna på investeringar? Det får ju inte att göra på samma sätt, fast med en negativ diskonteringsränta - resultaten blir uppåt väggarna. Men hur gör man istället?




MATS LINDQVIST 2012-05-17        #20701
Jag brukar fråga mig varför jordklotet i framtiden är värt mindre än jordklotet idag... "-För att värdet idag ger ränta på banken"... tja, men tillväxten drivs ju inte av ett ständigt ökande inflöde av energi till jorden utifrån, utan vi gräver upp resurser ur jordens ändliga inre och bränner upp dem. Hållbart i längden? Nja...

Min förhoppning, nu när vi upplever tillväxtens sista dagar är att industrin börjar anpassa sig till verkligheten och skruva ner sina krav/förväntningar på avkastning, och sänker sina kalkylräntor vid beslutsfattande. Dagens 10%   tror jag är en slags standard inom industrin. Om denna skruvades ned till rimliga 1 eller 2% så skulle vi bli klart mer långsiktiga i allt beslutsfattande. En "dyr" led-lampa skulle plötsligt bli billigare i längden. Vedpanna+solpanel skulle vinna över direkt elvärme. Och så vidare.  Så det skulle ju innebära ett uppvaknande... 

Men som du säger, noll tillväxt i ekonomin, och noll kalkylränta vänder upp och ner på allt. Om du ärligt har evigheten som tidsperspektiv och hittar ett oljefält, med lätt utvunnen olja. Väljer du då att utvinna fältet? Nordamerikas ursprungsfolk förstod för 150 år sedan att den vite mannens väg var ohållbar.

DAVID LARSSON 2012-05-23        #20717
Jätteintressant. Men har du någon idé om hur vi ska komma ifrån räntan, eller åtminstone "ockerräntan"? Hur ska vi förmå den som har kapital att inte ta ut en hyresavgift, eller hur ska vi som vill hyra pengar kunna stå på oss för att pressa priset?

Och snart kommer vi att driva planeten med ett ständligt inflöde av solenergi, samtidigt som jag tror att det finns betydande effektiviseringar att göra i vår strävan efter att vara lyckliga. Vilket jag egentligen tycker att tillväxt handlar om; lyckotillväxt. Ekonomisk tillväxt är dock bara en del av detta, eftersom bara en del av det som gör oss lyckliga kan köpas för pengar.

EJ LäNGRE MEDLEM 2012-05-23        #20722
Glöm inte att för den största delen av jordens befolkning så handlar lycka just om sådant som bara kan köpas för pengar: utbildning, malariaprofylax, rent vatten, el, äganderätt till land etc etc.

UNO HANSSON 2012-05-24        #20724
MATS LINDQVIST 2012-05-24        #20728
Jag tror på två åtgärder: penningreform, och en reform av hur skatt tas upp.  

När det gäller penningreform, så kan man tänka sig olika långtgående reformer. Det enklaste är att komplettera nuvarande med WIR som man har i Schweiz. Detta är kort och gott ett bytesnätverk för företagare. Eftersom WIR endast är ett bytesnätverk, där värdet hos transaktioner mäts i vanliga Schweiziska franc, men inga bank-fordringar byter ägare, så är det svårt att beskatta. Det finns alltså inga "pengar" som byter ägare och som man kan beskatta. Därför är det begränsat till företag, vars transaktioner sinsemellan ändå är skattefria. WIR minskar företagens likviditetsbehov, och det kan sägas vara en sorts räntefria "pengar" backade mot de varor och tjänster som företag producerar. WIR minskar företagens likviditetsbehov, och företagen görs mindre beroende av bankernas skadliga självförstärkande cykler av kreditexpansion och kreditkontraktion. Det är en no-brainer att införa WIR som jag ser det.  

Oavsett om man implementerar WIR eller inte, så kan man tänka sig att reformera resten av penningsystemet, så att pengar inte måste skapas i utbyte mot räntebärande skuld. "Vad som helst" vore bättre än det vi har nu. Somliga penningreform-förespråkare förordar att staten skall ges rätt att skapa skuldfria pengar ur tomma intet. Staten skapar pengar utan att försätta sig i skuld, och tar pengar ur cirkulation genom att ta upp skatt. Statens budget behöver mao. inte vara i balans. Detta skulle kräva att staten, istället för centralbanken, ges ett prisstabilitetsmål. En sån lösning skulle troligen kräva att man begränsar statens äganderätt, eftersom man annars skulle ge staten oinskränkt makt att köpa allt.  Statens roll bör kanske begränsas till att förse allmänheten med vissa välfärdstjänster och inget annat. Idag brukar man säga att staten ägnar sig åt finanspolitik, och centralbanken åt penningpolitik, och att staten inte skall blanda sig i penningpolitiken. Men varför måste det vara så? 

Ett annat alternativ till "penningreform" är att passivt låta det nuvarande självdö, och sedan låta marknaden skapa sina betalningsmedel. Det brukar sluta med guld och silver. Detta med "fria pengar" förordas av libertarianer och ekonomer ur Österrikiska skolan, och skulle innebära en försvagning av statens makt. Det som Österrikarna brukar framhålla som positivt med detta, är att "räntan" sätts på en fri marknad. Därmed elimineras de skadliga konjunktyrcyklerna som orsakas av en ränta som inte sätts på en fri marknad i balans mellan sparare och investerare. Denna analys är korrekt, men förkastas av vänstern som inte accepterar att löner sätts på en fri marknad. Vad Österrikare inte brukar nämna är att fractional reserve banking är precis lika ohållbart under guldmyntfot utan centralbank, som det är under nuvarande system. Penningutlåning mot ränta är även här ett pyramidspel som måste växa eller kollapsa.   I någon bemärkelse mer "rättvist" kan jag tycka; man får skylla sig själv om man lånar ut sitt silver  till en bank som sedan går omkull. "Räntan" i en sådan ekonomi, kommer inta bara att återspegla tillväxten i ekonomin, utan även den risk det innebär att bedriva FRB i en värld utan tillväxt. Jag tror inte FRB kommer att förekomma alls på sikt; det är en ohållbar verksamhet, som är meningslös om det inte finns tillväxt. Kapital kommer i framtiden att behöva tillhandahållas av sparare, inte av banker som skapar kredit ur tomma intet. 


Vad gäller reform av skatte systemet så tror jag på det som brukar kallas "demurrage" dvs en tidsskatt på pengar. Alla pengar beskattas över tid, oavsett vem som äger dem. Idag beskattas "pengar" när de byter ägare, medan "räntor" tas upp över tid. Vårt nuvarande penningsystem skulle i teorin kunna fungera om skuldsättning & penningmängd vore konstant, och alla bankvinster återcirkulerades i ekonomin. Men så sker inte i praktiken, vi har kapitalackumulation samt bankvinster återinvesteras i ny skuldsättning. Alltså har vi ett pyramidspel som måste växa eller kollapsa. Demurrage stärker den finansiella stabiliteten eftersom kapitalackumulation motverkas, och "pengar" i högre grad görs tillgängliga för skuldsatta att tävla om på  "marknaden". 

Demurrage ger upphov till ett annorlunda ekonomisk beteende och formar drivkrafterna i en mer långsiktig hållbar riktning. Läs gärna vad Bernard Lietaer har skrivit om demurrage. Det har framgångsrikt använts vid olika tider och platser genom historien, bl.a. den kända staden Wörgl i Österrike. "Demurrage" försämrar alltså värdelagringsfunktionen hos pengar, vilket ökar pengars omsättningshastighet, och skapar en drivkraft att investera dem i långsiktigt hållbara värden. Om "demurrage" fungerar som tänkt, dvs ökar omsättningsharsigheten, så bör skatte-uttaget t.o.m. kunna minskas eftersom det stimulerar den ekonomiska aktiviteten. Du har hela tiden ett incitament att spendera/investera pengarna i något värde som inte beskattas. Det kan vara guld, eller silver, en solpanel, eller ett fruktträd. "Pengars" funktion som bytesmedel förstärks på bekostnad av dess funktion som värdelagring. Citat Bernard Lietaer: "Money is like an iron ring that we have put through our noses. We have forgotton that we designed it, and now it's leading us around."

Om frihet. Har vi en fri vilja?
http://www.youtube.com/watch?v=Gc11mJGre10
 George: "Oh yeah, that's right, that's what it's all about, all right. But talkin' about it and bein' it - that's two different things. I mean, it's real hard to be free when you are bought and sold in the marketplace. 'Course, don't ever tell anybody that they're not free 'cause then they're gonna get real busy killin' and maimin' to prove to you that they are. Oh yeah, they're gonna talk to you, and talk to you, and talk to you about individual freedom, but they see a free individual, it's gonna scare 'em."



DAVID LARSSON 2012-05-26        #20749
Demurrage låter klart intressant. Har du nåt boktips från Bernard Lietaer?

MATS LINDQVIST 2012-05-27        #20751
Jag har läst "The future of money - creating new wealth, work and a wiser world" , vilken var en ögonöppnare. Mkt bra bok. Han har skrivit flera sen dess, men jag skulle rekommendera att börja med läsa några av texterna på hans hemsida:

http://www.lietaer.com/category/monetary-literacy/

http://www.lietaer.com/2010/09/effects-of-interest-based-currencies/

http://www.lietaer.com/birdseyeview/

Adam Smith (1700-talsekonomen) hävdade att "pengar" är ett värdeneutralt bytesmedium. Hela etablissemanget av mainstream ekonomer har utgått från detta antagande, alla etablerade "sanningar" inom ekonomi bygger på det. Problemet är att detta är ett felaktigt antagande. Hur man designar penningsystemet formar de ekonomiska drivkrafterna, vilka beslut som fattas etc. Lietaer har insett detta, och djupanalyserat ämnet. En annan grupp ekonomer som insett detta är ekonomer ur Österrikiska skolan, och Steve Keen som du ser i videon ovan. Österrikarna brukar förknippas med libertarianism. Jag delar inte den politiska åskådningen, men jag köper helt Österrikarnas syn på vad som orsakar konjunkturcykler, bubblor etc. Med en ränta som bestäms på en fri marknad stiger räntan på marknadsmässiga villkor, om många vill låna till spekulation t.ex. Detta dämpar/eliminerar bubblor och konjunkturcykler, vi blir mer sparsamma och långsiktiga. Hela kapitalförvaltningsindustrin t.ex. bygger på att belåna tillgångar till en ränta som inte påverkas av efterfrågan på kredit, för att öka hävstången. Nu vet jag inte om finanssektorns skulder utgör en betydande del av kreditmarknaden eller inte, men med marknadsräntor skulle sådant beteende straffas med höjda räntor och gynna sparande istället för lånedriven spekulation.

Jag minns inte historiken exakt men jag vill minnas att Fed grundades 1913, till viss del som ett svar på 1907 år bankpanik. Efter 1913 kunde tex. JP Morgan utnyttja Fed's billiga kredit för att belåna sig och köpa upp konkurrenter. Utan tvekan har denna möjlighet bidragit till ökad makt-centralisering. Billig kredit ger pengar hävstång, och accentuerar skillnaden mellan rik och fattig. Det besynnerliga är att vänstern älskar detta. 

Bernard Lietaer var f.ö. en av de anonyma arkitekterna bakom Euron. Jag vet inte om det är en bra eller dålig merit dock... 

JOHAN ERLANDSSON 2012-06-20        #20879
JAK tar upp diskonteringsräntans problematik i Almedalen:

"Vilken roll spelar räntan vid en investering? Påverkar den om vi är långsiktiga eller kortsiktiga? Vi tar upp vad diskonteringsränta är och hur det hänger det ihop med tillväxtkravet i samhället."

http://www.jak.se/events/varning-diskonteringsrantan-jaks-seminarium-i-almedalsveckan

Logga in för att svara


Produkter

Magasin (3)
Återanvändande/upcycling (2)
Miljökonsult (1)
Böcker (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2709 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen