Norges sjömatråd: 70 % av vår vildfångade fisk är MSC-märkt, 1 % av den odlade laxen är KRAV-märkt

I går var jag på ett PR-evenemang med Norsk sjömatråd i Stockholm (de stod för mina resekostnader) tillsammans med andra mat- och miljöbloggare. Ett trevligt evenemang där vi fick lyssna till föredrag och laga fiskrätter tillsammans med riktigt duktiga fiskkockar. Men i vanlig ordning så fanns det för lite utrymme för frågor och diskussion, så jag fick kämpa för att få svar på mina frågor och lyckades väl sådär.

Mest fokus låg på vildfångad torsk och odlad lax. De lyckades övertyga mig om att vildfångad torsk från Barents hav är helt OK att äta, det beståndet är hållbart och till och med MSC-märkt. Problemet är bara att ingen fiskhandlare eller restaurang skriver ut vad det är för torsk de har. Så i praktiken är det fortfarande i princip omöjligt att laga hållbar torsk hemma. Jag fick inte svar på hur jag ska kunna hitta MSC-märkt, färsk Barents hav-torsk i fiskdisken eller i restaurangen. Jag fick inte heller reda på vad växthusgasutsläppen från torsken är, jag vet ju att det går åt mycket diesel när torsken bottentrålas.

När det gäller den odlade laxen så är läget betydligt mer oklart. Det var tydligt att de inte gärna tog upp vissa problemområden med odlad lax. Vi fick till exempel själva fråga om risk för sjukdomsspridning och bottendöd. De gjorde också den missvisande jämförelsen med att en vild lax äter 10 kg mat per kg vildfångad lax och att det går åt 1,15 kg torrfoder per kg odlad lax. Hur mycket fisk 1,15 kg torrfoder motsvarade i blött foder hade de inget svar på, vilket får anses som ganska anmärkningsvärt när de gjorde sig så mycket besvär med att samla oss. Lax sades vara en minst lika effektiv foderomvandlare som kyckling, men jag vill se riktiga fodersiffror innan jag tror på det. De kunde inte heller svara på en annan bloggares fråga om hur hållbarheten hos den soja som delvis används som foder kontrolleras.

På frågan om hur fisken trivs i kassarna så fick jag svaret att en del fiskodlare känner sina fiskar väl och kan se om de mår bra eller inte.


ASC-märket

Endast cirka 1 % av den odlade norska laxen är KRAV-märkt. Lax odlas med en mängd olika metoder, och det är därför som det har tagit tid att få fram en motsvarighet till MSC-märkningen för odlad lax. Odlad fisk har en märkning som heter Aquaculture Stewardship Council (ASC) och används för en del fisk- och skaldjursodling, men för lax finns ännu inga regler. Så tills vidare är det KRAV-märkt lax som gäller om man vill hålla miljöpåverkan nere.

Så i det stora hela så blev jag egentligen inte mycket klokare. Jag vet att det finns färsk torsk från hållbara bestånd, men inte hur jag ska hitta den i butik. Och jag tror den har rätt saftiga klimatutsläpp samt att bottentrålningen förstör havsbotten så jag får ändå undvika den. När det gäller odlad lax så är det KRAV-märkt lax som gäller, den andra odlade laxen har vi ingen objektiv information om tills ASC-märkningen kommer.

Jag lägger upp några foton från dagen nedan.

Vi började dagen på B.A.R.

Det finns en Saluhall på B.A.R. där dagens fångst ligger till beskådan. Här är en kattfisk, vet inte om den är OK att äta eller ej, finns inte med i WWF:s fiskguide.

Här kan man se vilka länder fisken kommer ifrån. Om fisken är MSC-märkt så skrivs det här. I går var det dock ingen. B.A.R. är en MSC-märkt restaurang men det innebär inga krav på att man måste ha MSC-märkt fisk. Notera att även rödlistad uer är med på tavlan.

Piggvar

Uer/kungsfisk

Daniel Frick var med oss under dagen och berättade hur fisk ska tillagas

Bland deltagarna fanns bland annat Kicki Theander från Middagsfrid och Lorentz Tovatt från Supermiljöbloggen.

Snabb termometer med tunn mätnål från Riab för 2000 kr är ett viktigt verktyg för att kockarna ska kunna laga en perfekt fisk. Aldrig torr fisk, även om vissa kunder vill ha den så.

Torskbestånden i Barents hav har hämtat sig.

Vi förflyttade oss sedan till LUX där Michelle visade oss hur man filéar torsk. En avancerad övning som tar uppemot en kvart. 

Torskkinden tas ur.

Två kinder och en torsktunga.

Sen fick vi laga mat själva. Jag var med ett gäng som gjorde dumplings, ledda av ett par kinesiska kockar. Kul och gott!

Jag har tyvärr redan glömt namnen på kockarna, som nog inte var så värst imponerade av min fingerfärdighet...

Bakdelen av torsken skars upp i små kuber.

Den färdiga fyllningen med bland annat lök, chilisås, salladslök och ingefära.

Degkavling i liten skala.

Färdiga att ångas.

Den vansinnigt starka dipsåsen. Det fanns folk som var styrelsemedlemmar i "Äkta vara" med, och som förfärades över användandet av färdiga chilisåser på flaska och burk.

Det lagades också cheviche.

Och så fick vi en rejäl bit av ryggen, så där saftigt tillagad som Daniel Frick pratade om.

Hela gänget. Här är de som har skrivit något om förmiddagen:

http://ekomorsan.com/dagens-workshop/
http://www.kickisblogg.se/allmant/2012/11/fiskskola-pa-lux/
http://gunillablixt.se/ursprung-pa-menyn/

Kattfisk = Havskatt,och den är rödlistad tyvärr.
/Mats

Tack för det Mats. Den där saluhallen blir allt mindre imponerande.

Märkligt att man kan få kalla sig MSC märkt restaurang och inte ha en enda MSC märkt fisk på menyn och dessutom ha rödlistad fisk på menyn. Har MSC inge som helst krav på restaurangerna för att få MSC märket?

Hittade detta i ett pressmeddelande på MSC:

Hei igjen Johan og takk for sist. Jeg er glad for at du engasjerer deg og Norges sjømatråd skal gjøre vårt beste for å gjøre tilgjengelig for deg den kunnskap som finnes som norsk fiske og odling. Det var begrenset hva vi rakk på vårt treff mandag, men det var i alle fall en begynnelse.
Her kommer svar på noen av dine spørsmål.

Torsk: Du kan spise all torsk fra Norge som eksporteres til Sverige eftersom våre torskebestand er godkjent for MSC merking. Jeg er helt enig med deg om at butikkene burde merke bedre med ursprung på fisken, og ikke bare merke med havområdet som den er fisket i. Havområdet FAO27 er stort og dekker fisk fra mange ulike land og bestander. Men, all fisk er sporbar så spør i din butikk hvor fisken kommer fra eller se etter Norge-loggan. Kommer den fra Norge så vet du at bestanden er godkjent for MSC merking, selv om merket ikke er satt på.

Når det gjelder tråling så har den andel av torsk som tas av norska trålare minskat og under 2009 var endast  33% tatt av trålere.  Idag finns 50 trålere i Norge, men det var mer enn 100 for ti år siden. Det er langt mer vanlig å bruke flytetrål i fisket etter torsk enn bunntrål. I tillegg reguleres norsk tråling strikt ved oppdelning i marine skyddade områder. Forvaltning basert på marine skyddsområden omfattar åtgärder innom spesifike geografiske områder, till eksempel stenga områder, bevarande av lekområden og skydda utsatte bottnar og korallrev.

Når det gjelder laks og miljøpåvirkingen så sier forskningsrapporten fra December 2011 «Resource utilisation and eco-efficiency of Norwegian salmon farming in 2010» :Norsk odlad lax har lägre klimatpåverkan än svenskt fläskkött och svensk kyckling. Koldioxidfotavtrycket för odlad lax var 2,6 kg koldioxidekvivalenter per kilo ätbar produkt 2010, medan motsvarande siffror för kyckling och fläskkött var 3,4 respektive 3,9 kg koldioxidekvivalenter per kilo ätbar produkt. … Jeg sender deg rapporten i mail så kan du legge den ut på Ecoprofile. Tall fra SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik i Sverige) viser også at nötkött, svin, ost og kylling gir større utslipp enn laks og torsk. Det ligger figur i mitt foredrag som du også får tilsendt.

Igjen beklager jeg at vi ikke hadde tid til å gå gjennom alle områder innen fiske og odling. Men jeg håper du har fortsatt lyst til å lære mer om hvordan vi forvalter våre ressurser og driver odling. Jeg inviterer deg til å bli med til Norge hvor du kan møte forskere, fisker og odlare og stille dine spørsmål direkte. I tillegg vil jeg anbefale sidene www.fisheries.no og www.laksefakta.no som begge gir oppdatert fakta som kan være interessant for deg og leserne her av Ecoprofile.
Hilsen Line Kjelstrup, Norges sjømatråd. www.norskfisk.se

Roligt att ha dig här Line! Och tack för senast!

Torsk: Jag skulle nog vilja se MSC-märket i butik för att vara någorlunda säker på att torsken verkligen är MSC-märkt. Kan ni inte driva på att fiskhandlarna sätter ut märket om den nu är märkt? Det borde väl inte vara en nackdel för någon? Hittade siffror här på torskens växthusgasutsläpp, och den verkar ligga under kyckling också.

Trålning: Det var ju glädjande att trålningen minskar! Ingår fiskemetod i MSC-märket, eller är det bara om beståndet är tillräckligt stort? 

Lax: Jag hittade rapporten på nätet:
http://www.fiskerifond.no/files/news/attach/resource_utilization_norwegian_salmon_farming.pdf 
Ser att Friederike Ziegler är medförfattare. Henne har jag träffat och har stort förtroende för. Det stämmer att slutsatsen är att odlad lax är ett mer effektivt sätt att producera mat än kyckling och gris, det blir mer mat per insatt enhet foder. Men jag har några frågor och kommentarer:

• Det är inte så att laxen äter större andel fiskmjöl och fiskolja än kyckling och gris, och därmed i större utsträckning bidrar till utfiskningen?
• Vegetabiliskt protein är naturligtvis långt mycket växthusgassnålare än lax. Inga baljväxter är med i det där diagrammet du visade... Med tanke på hur otroligt mycket vi måste minska våra utsläpp så finns det nog inte så mycket utrymme ens för relativt växthusgassnål lax eller torsk.
• Kan du säga något om den ev. soja som laxen matas med, är den hållbart producerad?
• När kommer vi få se ASC-märkningen för odlad lax, och vilka kriterier är det som den kommer att innehålla?
• Finns det några studier som visar om den odlade laxen trivs?
• Hur går avlivningen till?

Tack för inbjudan till Norge! Vore trevligt!

Hei igjen Johan 
Som sagt kan du med god samvittighet spise norsk torsk selv om MSC merket ikke kommer helt ut til deg som konsument i butikk. MSC har et system for å sikre full sporbarhet og det betyr at hvert ledd i verdikjeden må gjennomgå en sertifisering og betale en avgift for å bruke MSC merket. Dette blir derfor en intern fråga for hver bedrift i verdikjeden om de vil gjennomgå sertifisering og en B2B fråga om merket skal bli tatt i bruk helt ut til konsument. Vi i Norges sjømatråd kan ikke påvirke dette direkte.
 Du kan lese mer om ASC og den standard som er utviklet for laks her: http://www.asc-aqua.org/upload/ASC%20Salmon%20Standard_v1.0.pdf
Kort fortalt er status at revisjonsmanualen vil være klar ved årsskiftet 2012/2013 og så vil de gjennomføre opplæring av revisorer/sertifiseringsbyrå.
ASC anslår at det skal være mulig å gå i gang med sertifisering i mars/april 2013.
Mens dette arbeidet pågår så kan du vite at flere av de største oppdrettsselskapene er GlobalGap sertifiserte, noe som krever at også fôrleverandøren er sertifisert etter denne standarden. GlobalGap er en privat organisasjon som lager globale standarder for landbruks-og akvakulturprodukter som blant annet grønnsaker, te, kaffe, fjørfe og laks. Fôrstandarden dekker kontrollpunkter og samsvarskriterier for kvalitetssikring av råvareinnkjøp og produksjon av fôr. Standarden har fokus på trygt fôr, miljø og arbeidsmiljø. Mer info på denne siden. http://www.globalgap.org/uk_en/
 
Når det gjelder foder så viser jeg til følgende faktaark som kan gi det svar på mange frågor: http://www.fhl.no/getfile.php/DOKUMENTER/faktaark_fiskefor2011.pdf
 
Når det gjelder velferd for laks så blir norsk havbruk drevet etter et strengt regelverk og høye kvalitetskrav. Fiskehelsen og fiskehelsetjenesten i næringen ligger i tet internasjonalt.
 Lakseproduksjon innebærer et etisk og juridisk ansvar for fiskens velferd. Av hensyn til miljø, mattrygghet og ikke minst fiskens helse og velferd er det også strenge krav til driften hos de som får konsesjon til å drive havbruk i Norge. Det norske Veterinærinstituttet har vurdert oppdretternes rutiner og myndighetenes regler, og slår fast at helsesituasjonen for norsk laks er blant de beste i verden. Du kan lese mer på denne siden, og klikker du deg videre på siden tror jeg du kan finne mye annen nyttig informasjon også.
http://laks.no/Informasjon/Artikler/Fiskehelsen-i-norsk-havbruk-er-verdensledende/

 Vi holder kontakt ang reise til Norge.
Mvh Line
 

Hela idén med att världen ska räddas genom att folk gör individuella konsumtionsval är helt sjuk.

För det första så vet ju alla att en majoritet enbart byr sig om priset. Det kommer dessutom förvärras i takt med att folk får sämre ekonomi i spåren av Peak Oil.

För det andra så är informationsspridningen helt värdelös. Om jag ska göra ett medvetet val för varje produkt jag köper i mataffären så skulle det ta halva dagen och ändå har jag förmodligen gjort tusen kompromisser.

För det tredje så är även den allra bästa KRAV-märkta maten i affären långst ifrån miljövänlig. Det handlar i bästa fall om skademinimering men i många fall är det skit som skit. Ta KRAV-märkt vetemjöl exempelvis. Det odlas som monokultur - yippie! Not. Det är en ettårig gröda med alla konsekvenser det får i form av eroderad matjord osv. Den har uppenbarligen paketerats och transporterats till affären. Det som kallas "miljövänligt" är i många fall bara en uns mindre miljövidrigt än den värsta produkten på marknaden.

För det fjärde, om konsumtionen ska rädda miljön så innebär ju det att alla de som VERKLIGEN gör något för miljön genom att odla sin egen mat eller skippar helt att köpa kläder saknar rösträtt i det systemet!

De indivudella konsumtionsvalen handlar enbart om att individen ska få bättre samvete och att företagen ska kunna fortsätta ödelägga planeten med hänvisning till konsumentönskemål eller med lite greenwashing.

Ett träffande citat för detta vansinne:

"The task of an activist is not to navigate systems of oppressive power with as much personal integrity as possible; it is to dismantle those systems."
-Lierre Keith

Verkar som att MSC-märkt fisk är enklast att få tag i förpackad? Jag köper Abbas sill i glasburk, den är MSC-märkt.

Ja, det finns en hel del i frysdisken också. Men kan inte påminna mig om att jag sett MSC-märket i samband med färsk fisk.

ASC-märkningsstandarden för odlad lax kan bli klar under våren, får jag veta från Line på Norges sjömatråd. När den är klar är det möjligt för laxproducenter att påbörja certifieringsprocessen.