Infrastruktur anpassad för elcyklar är bra för alla cyklister

Nedan presenteras sammanfattningen till en rapport är en del av det svenska cykelforskningsprojektet CyCity, finansierat av Vinnova. Den belyser om en ökad andel elcyklar i trafiken kommer att ställa förändrade krav på cykelinfrastrukturen och dess planering, och om så är fallet, vilka.

Cyklar med elektrisk stödmotor, så kallade elcyklar eller pedelecs, är en förhållandevis ny fordonskategori i Sverige som i växande utsträckning syns i trafiken. Elmotorn tillför extra kraft till cyklisten och gör därmed cykelfärden lättare, snabbare och gör backar och motvind mindre utmanande. Andelen elcyklar i Sverige är fortfarande låg och uppskattas till enstaka procent av den totala cykelförsäljningen och under en procent av det totala antalet cyklar.
Men trenden i andra länder är tydligt: I Nederländerna har exempelvis andelen elcyklar av alla nysålda cyklar ökat från enstaka procent till runt var femte cykel år 2012 och långsiktigt förväntas elcyklar utgöra en mindre, men betydande del av cykelflottan, från 5-20% av samtliga cyklar.

De huvudsakliga skillnaderna mellan elcyklar och konventionella cyklar är: Krafttillskott genom elmotorn, vikt, laddbehov samt pris. De viktigaste effekterna av dessa skillnader som har en påverkan på infrastrukturen är:

• Genom elcyklar blir cykling attraktiv för nya målgrupper och för fler resor, cyklandet förväntas öka: Detta ökar kraven på kapaciteten av cykelinfrastrukturen.
• Lasttransport med cykel blir mer attraktiv: Detta ökar kraven på bredd och utformning av cykelinfrastrukturen.
• Elcyklar är tyngre: Detta medför att behovet av att lyfta cykeln ska minimeras.
• Elcyklar gör cykelpendling över längre distanser mer attraktiv: Detta ökar kraven på planeringen av längre cykelrutter.
• Hastighetsskillnader bland cyklister ökar: Detta ökar kraven på bredd av cykelinfrastrukturen för säkra omkörningar.
• Året-runt cykling blir mer attraktiv: Detta ökar kraven på vinterunderhåll.
• Elcyklar är dyrare: Detta ökar kraven på stöldskydd vid cykelparkeringar

I det stora hela skiljer sig kraven på infrastrukturen som uppkommer med en ökad andel elcyklar inte från kraven på en cykelinfrastruktur av hög kvalitet rent generellt:

• tillräckligt med kapacitet och bredd för säkra omkörningar
• långa, sammanhängande rutter, utformade för höga snitthastigheter
• lättillgängliga, stöldsäkra och helst väderskyddade cykelparkeringar
• inga kanter, branta uppgångar eller parkeringar som kräver att cykeln lyfts
• god vinterväghållning av cykelinfrastrukturen
• inga infartshinder till cykelbanor som försvårar för transportcyklar eller cykelkärror

Med andra ord är cykelplanering som tar hänsyn till elcyklarnas särskilda krav bra för alla grupper cyklister eftersom den kräver en infrastruktur av hög kvalitet.

Ska bli trevligt att läsa rapporten. Lite snabba reflektioner på sammanfattningen dock: Att ange hur stor andel av antalet sålda cyklar som är elcyklar är ett mått som man ska vara försiktig med att tolka. Jag är elcyklist sedan i våras och man kan säga att knappt 10% av familjens cyklar är "elcykel". När det gäller antalet resor så står el-cykeln för maximalt 5%. Om man däremot räknar på cyklad sträcka så stod elcykeln i år för ca 30% och nästa år så blir det förmodligen närmare 50%.

En av de stora vinsterna med eldriften som nämns i rapporten är att aktionsradien ökar. Detta innebär att det blir mer realistiskt och attraktivt att cykelpendla väsentligt utanför den kommunala planeringen. Här har Trafikverket/Vägverket länge duckat och menat att cykling är en kommunal angelägenhet. Nu finns dock ytterligare skäl för denna myndihget att vakna och ta sitt ansvar att anpassa cykalbarheten mellan tätorterna.

Vilka hastigheter handlar det om? Som jag förstår upphör elassistansen vid 25 km/h, vilket innebär att folk kommer vilja kunna cykla bekvämt i 25 km/h och kunna köra om andra cyklister.

Det här med hastigheten är upprörande för en del. Svenska Dagbladet skrev:

Ny lag kan ge färre bråk i trafiken - SvD
Med hjälp av en laserkamera kan vi konstatera att snitthastigheten på de förbipasserande cyklarna inte ligger långt under bilarna på vägbanan intill. De hundra cyklister som mäts på den svängda raksträckan snittar på 23 kilometer i timmen, med hastigheterna från 13 till 33 kilometer i timmen.

Att vägverket/trafikverket duckat är synnerligen märkligt då riksdag vid upprepade tillfällen sen tidigare i cirka 2 decennier påpekat att cykling är en nationell angelägenhet. Det är tjänstemän som kör sitt eget race. Kommer det bli annorlunda bara för att folk har trampassistans? Jag är tvivlande, men blir gärna glatt överasskad.

Och jag undrar var SvD hittade en svängd raksträcka? Har de hittat raka kurvor också?

Bilden på denna bloggsida är hämtad från min blogg, utan tillåtelse. Det finns något som heter upphovsrätt, vilket bl a innebär att man måste ha tillstånd av upphovsrättsmakaren för användning!!!
http://pa2hjulinykoping.blogspot.se/2012/06/cykelbanan-ska-synas-tydligt.html

Kontakt mig hälsar Björn Åslund

[email protected]

Det är jag som redaktör som är skyldig till detta och jag ber om ursäkt, det gick för fort där. Jag hjälpte Pelle att lägga ut artikeln. Jag googlade fram bilden och kollade snabbt på din sida om det stod copyrightinformation men såg inget och tänkte att det var en spridd bild. Ingen bra ursäkt, jag gjorde inte rätt och är ledsen för det. Har bytt bild nu.

Nu är fotot tillbaks igen efter lite mailande med Björn och en påminnelse till mig själv att vara noggrannare med bildanvändning. Tack Björn för att vi får använda bilden!

Pelle, som elcyklist känner jag igen mig i beskrivningen av vad som förändras med elassist. Så rapporten får klart godkänt. En liten detalj bara: Lastcyklar behöver inte ta så mycket mer plats på cykelbanan än vanliga cyklar om de designas rätt! Finns flera exempel på det.

Man kan undra hur den breda fina cykelbanan ter sig på vintern. Här en liten film från kvällens hemfärd från jobbet i nysnöiga Göteborg.



Men tack vare elassisten tar man sig fram även med en velomobil och dess små hjul. Ungefär halva sträckan var plogad. Klädsel: långärmad skjorta och jeans och naturligtvis inga handskar...

Jag tycker alltid det är lika spännande att se hur cab-biken funkar i praktiken! Och här finns mycket att reflektera kring. Snöiga och isiga cykelbanor som går bredvid fina bilgator känns ju verkligen igen. Ytterligare ett argument för varför staden bör sätta ned hastighetsgränsen på bilvägar och låta cyklister blanda sig i trafiken. Cykelbanenätet ska naturligtvis byggas ut, men jag tror aldrig man kommer få någon riktigt bra ordning på dem på vintern, annat än på huvudstråken och inne i centrum.

Och så till det här med sluten eller öppen kaross. Det är ju imponerande att du kan sitta så lättklädd. Men är det värt det med tanke på den sämre sikten från imma, repiga plexiglas, frost och regn? Kan du se några andra lösningar du skulle kunna acceptera?

Mäktigt lyse!

Beträffande snöröjningen ska i ärlighetens namn sägas att vägvalet var mindre lyckat. Hade jag valt att passera alla stoppljus uppför Hjalmar Brantingsgatan hade jag befunnit mig på stomcykelnätet som var både plogat och saltat. Dock lite kul att det faktiskt går att ta sig fram på oplogad väg även om det går rejält trögt (trots elassisten). I den lilla branta backen uppför bron vid frihamnen var det nära fastkörning men den tuggade sig liksom sakta genom snön. Med två hjul bak hade det definitivt behövts diffspärr. Min vanliga bil hade antagligen stått och slirat med ena framhjulet...

Glasen (lexan) är inte alls så lättrepade. Syns exempelvis inget efter vindrutetorkaren. Bara där det har varit direktkontakt med sand emellan har jag fått repor som dessbättre ligger utanför synfältet.

Imman är hanterbar. Just på videon hade jag jobbat på rätt bra med uppåt 170 i puls sista kilometern (totalt 143 i snitt) i medvind (=ingen ventilation utom fläktarna) och -7 grader. När jag kommit hem satt jag kvar en stund och flåsade och kollade mail etc... innan videon spelades in. Lite av ett worst case-scenario, alltså. Kvällen efter var det -13 och då fick jag öppna vindrutan lite för god sikt i mörkret. Bet lite i kinderna men fortfarande inte kall om händerna fast jag håller ena handen mot bromshandtaget i aluminium. Fläktarna drar tillsammans 10W och som synes räcker dom inte riktigt till när det är som värst. I dagsljus och lite motvind däremot har jag hittills inte behövt öppna rutan för att få sikt.

Parkerar man ute i kylan så gäller att ha ett kapell med sig. Finns förstås glykolbaserad avisare på flaska men det har jag inte provat. Väldigt bekvämt med garage på jobbet... Vad som skulle hända vid -5 och underkylt regn som fryser på rutan vid färd kan man undra. Men, det går som sagt alltid att i värsta fall dra ner vindrutan även om man då skulle få lite regn på sig.

Det är ju just den heltäckande kupén som är grejen! Bara fördelar, sommar som vinter. Tänk dig själv att cykla hem i 0-gradig storm med kraftigt regn rakt emot dig och bara dra några drag med vindrutetorkaren då och då utan ytterkläder! Man behöver bara kolla runt på dom specialhuvar folk med öppna velomobiler investerar i för att slippa regn och rusk . Dom verkar dessutom aldrig bli helt regnsäkra åndå...

Som alternativ till heltäckt kan man förstås tänka sig någon variant på "hard top"/huv. Särskilt om den utformas så att den kan medföras under färd. Kunde man sen också ha elassisten längst fram som värmer upp luften mot rutorna med kanske 40W (motsvarande förlusterna i motor, controller och belysning) så tror jag att rutorna kan hållas rimligt imfria i alla lägen. När jag fällde upp huven började imman försvinna direkt trots att den var frusen.

Sammantaget är väl de faktorer som talar emot daglig cykelpendling just motvind, regn och kyla. Jag hävdar att min Cab-bike i princip eliminerar alla tre och erbjuder sommarcykling året runt.

Ljuset kommer från en äldre Inoled Extreme plus en Philips Saferide 80. Den senare av särskild "pedelec"-modell som kan matas med allt från 6 till 48 volt och som drar 6 watt. Jag tyckte jag tog till i överkant när jag konstruerade 12V-systemet för max 25 watt kontinuerligt men det var allt tur. Det ena läggs till det andra...