Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.
Gästartikel från Svensk Cykling

Cykel   

Skatteregler för tjänstecykel

KLAS ELM 2013-02-18        #21881

Svensk Cykling har i flera år arbetat med fråga om tjänstecykel. Vi har funderat på bästa vinkeln för att få uppmärksamhet kring nyttan av att anställda uppmanas att cykla i och till jobbet. Vi har försökt med argument likt reformen kring hem-PC. Vi har försökt med sänkt moms för cykelreparationer. Vi har försökt med friskvårdsavdraget ”varför ges det avdrag för att de anställda cyklar inomhus, men inte utomhus”.

Vi har nu låtit undersöka vad skattereglering egentligen säger. Och det har visat sig att förmånsskattereglerna är ganska tydliga. Det är reglerna kring just BILEN som är speciella. För just tjänstebilen finns det specialregler, medan när det gäller cykel är de ”allmänna reglerna” som gäller.

Vi har tryckt upp ett informationsblad som visar hur reglerna funkar. Sprid den så mycket ni vill. Den är tänkt att användas av alla er som säljer direkt till företag och organisationer. Vi har förstått att många vill köpa, men är osäkra på vad skattereglerna säger om förmånen ”cykel”.


För den anställde

Det finns tydliga regler vad som gäller för förmån av fri cykel. Till skillnad från bilförmånen finns dock inga schabloner, utan förmånen skall värderas till marknadsvärde, alltså vad det skulle kostat den anställde att äga cykeln själv. För rörliga kostnader som reparationer, service och försäkring får man gå
på arbetsgivarens verkliga kostnad (före ev rabatter etc).
 

För arbetsgivare

Köper arbetsgivaren in cykeln får man beräkna efter en lämplig avskrivning (typiskt sett planenlig avskrivning 20 % per år) och en räntekostnad (t.ex. räntan på transaktionskontot). Om arbetsgivaren hyr eller leasar cykeln sker beräkningen på hyra/leasingavgift.
 

Skatteberäkning

Skatteeffekten är enkel att räkna ut givet att man vet värdet av förmånen. Om den anställde är mellan 26 och 65 år är arbetsgivaravgiften 31,42 %. Med 26,3 % bolagsskatt blir nettokostnaden för arbetsgivaren 73,7 % * 31,42 % = 23,16 % av förmånsvärdet + 73,7 % av de facto kostnaden för cykeln.




JOHAN ERLANDSSON 2013-02-18        #21917
Mycket bra med detta klarläggande! Tjänstecykel borde ju vara minst lika naturligt att erbjuda som tjänstebil. 

Jag saknade lite högre inköpspriser i exemplen. En bra lastcykel med elassist kostar 30-35 000 och en velomobil allt mellan 50 000 och 100 000. Så jag gjorde ett kalkylark där kan fylla i ett inköpspris och få ut siffrorna (hoppas det funkar att ändra i arket). Det stämmer på exemplen ovan iaf, borde funka för högre belopp också om det inte är några andra regler som griper in då.

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-18        #21918
Göteborgs kommun erbjuder tjänstecykel enligt det här hyresupplägget. Här blir det väl ingen förmånsbeskattning eftersom man får nettolöneavdrag?

Lite synd kanske att man inte får hyra vilken cykel man vill.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-18        #21920
Fattar jag rätt att kostnaden för 7000-kronorscyjkeln blir 6780 + 4815 = 11 595 ?

Verkar som en sällsynt dålig affär. Bättre att få räkna cykeltiden som friskvårdstimme istället.

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-18        #21921
Det som inte är med här är restvärde på cykeln, det borde väl inte vara 0 iaf efter fem år.

Du som ägnar dig åt bilar, vet du hur motsvarande kalkyl ser ut för tjänstebil? Vad blir totalkostnaden (företagets kostnad plus den anställdens förmångsbeskattning) där?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-18        #21923
Tanken är att det ska vara hyfsat kostnadsneutralt vad gäller utgifter att välja mellan förmånsbil och privat ägande. Vinsten ska vara att arbetstagaren sänker sin lön så mycket att han (det är oftast en han)  hamnar på en lägre marginalskatt.

Vinsten äts naturligtvis upp av att arbetstagaren konsekvent väljer en större bil än om han köpt den själv :-)

Till på köpet så finns en regel om att man kör mer än 3000 mil om året så minskar förmånsvärdet med 25 %. Gissa vad man gör om man i november upptäcker att man kört 2500 mil...


http://www.alltombilen.com/formansbil.asp

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-18        #21924
Låter ju som ett sunt system. Har du siffror på vilka rabatter man får på förmånsvärdet om man väljer "miljöbil"?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-18        #21925
Gas, el- och elhybrid får 40 % rabatt 2013 ut - sen ingen rabatt alls -
vilket gör att det inte lönar sig att leasa dessa bilar på ett normalt 3-årskontrakt

Istället skaffar dessa köpare en dieselbil eftersom det är bäst för ekonomin - med 3 gånger så hög klimatpåverkan och 10 gånger så hög påverkan på stadsmiljön.

Hurra vad bra att "miljörörelsen" har lobbat bort miljöbilsförmånen!

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-19        #21926
OK, finns det inga slags subventioner kvar för gas, el- och elhybrider efter 2014, den enda fördelen är att de drar mindre och billigare bränsle/el?

Om vi återgår till min första fråga, hur ser den totala kostnadsbilden ut för en tjänstebil efter fem år, om vi räknar med noll i restvärde som i cykelexemplet, och utan effekt av att kliva ned från en eventuellt hög marginalskatt? Blir det dyrare eller billigare än att köpa själv?

Förklara gärna vad du menar med att det vore bättre att räkna cykeltiden som friskvårdstimme istället för att ta en tjänstecykel.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-19        #21927
Nix - inga subventioner efter 31/12 2013 - vilket betyder att ingen köper dessa idag heller. Istället blir det diesel - med fler förtidiga dödsfall och ytterligare fastlåsning i fossilberoendet. En dieselbil håller ca 20 år - så omställningen har skjutits upp ytterligare 20 år.

- - -
Som sagt - om du har hög lön och därmed hög marginalskatt så kan du räkna med att du får minskad marginalskatt, då tjänar du på att ha förmånsbil. Exakta gränsen beror på din privata skattesituation. Tjänar du mindre, så spelar det ingen roll ekonomiskt (men måhända statusmässigt).

- - -

Om företaget har friskvårdstimme och jag får tillgodoräkna mig min cykelpendling  i denna så har jag hux-flux minskat min arbetsvecka till 39 h. Det innebär en större frihet för mig att planera min tid. Även om jag ändå motionerar mer än en timme i veckan, så behöver jag inte passa in träningspassen just under arbetstiden och avbryta det flow jag mödosamt arbetat upp.

Däremot tror jag det är svårt att övertyga arbetsgivaren om att denna ska betala mer eller mindre fulla värdet för en 7,000 kr-cykel - samtidigt som jag dessutom betalar 5,000 till. (är du säker på dessa siffror - det verkar lite orimligt?)


JOHAN ERLANDSSON 2013-02-19        #21929
OK, så alla inköpssubventioner är borta nu också då? Bara stöd till FoU som återstår, samt lite draghjälp från offentliga inköp?

Det kan ju tyckas konstigt att det totalt (företagets kostnader plus den anställdes förmånsskatt) sett blir mer pengar som ska ut än vad cykeln är värd. Men gör du samma reflektion när det gäller bilar undrar jag? Därav min fråga som jag nu ställer igen, vad blir totalkostnaden för företaget plus den anställde under fem år (eller tre, om det är en vanligare tid), blir det mer eller mindre än inköpspriset, om man sätter restvärdet till noll liksom i cykelexemplet, samt inte räknar med marginalskattebesparingen?

Siffrorna kommer som du ser från Svensk Cykling, jag antar att de har gått igenom dem några gånger innan du gav ut broschyren.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-19        #21930
Inköpssubventioner finns kvar - men är relativt betydelselösa för företag (och företag köper huvuddelen av alla nya bilar, privatkunder köper mestadels på begagnatmarknaden). De subventioner som betyder något är förmånsvärdet samt trängselskatten, och tidigare i Göteborg parkeringsrabatten - resten är bara kosmetika.

För de privatbilister som köper ny bil betyder de något - och huvuddelen av dessa har utnyttjats till att köpa fossilbilar. Förvisso mindre bilar än genomsnittet, men fortfarande med avsevärt större klimatutsläpp än biobränsle- och elbilarna.

Elbilar har fortfarande subventioner tills pengarna är slut, men är trots detta för dyra för annat än företag.

Offentliga transportupphandlingar är viktiga - men påverkar bara en liten del av marknaden. De måste speglas av näringslivets upphandlingar. Hittills är det bara ICA och Lidl som ens har pilotförsök, även om det ska erkännas att många företag har allt bättre policies för sina egna tjänstebilar.

- - -
Jag måtte uttrycka mig otydligt. :-)

Förmånsbilssystemet är byggt så att det inte ska spela någon roll om du  köper/leasar bilen privat eller tar den som förmånsbil. Den totala kostnaden för företag + anställd blir densamma i bägge fallen (det blir den inte riktigt eftersom företaget under vissa omständigheter har möjlighet att dra av momsen och därmed blir förmånsbilsalternativet billigare).

Så borde det vara även i cykelfallet. Jag tror att vi missat någon info där någonstans

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-19        #21931
Ja, om det är så är det ju intressant att nysta vidare i. Restvärdet på cykeln räcker väl inte som förklaring, en cykel för 7000 kr lär knappast vara värd 4 595 efter fem år. Eller är det så att om man ligger på den högre marginalskatten som det blir en högre kostnad än inköpspris, för både bil och cykel?

Vore intressant att se ett liknande räkneexempel för en tjänstebil som för tjänstecykeln ovan.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-19        #21932
Vore nog bättre att avskaffa bilförmånen. ;-)

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-19        #21933
Bra slutsats! :)

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-20        #21936
Ursäkta om det blir lite blandat här, men jag vill gärna reda ut detta om det är en sämre affär med tjänstecykel än med tjänstebil.

Totalkostnad (företag+anställd) för tjänstecykel 

Räknar man på den lägre inkomsten med bara kommunalskatt så blir den totala kostnaden 9580 (med restvärde noll) för 7000-kronorscykeln. Och man kanske kan tänka sig att cykeln är värd 2580 kronor efter fem år (värdeminskning på 63 %). Då går det på ett ut, det har inte blivit dyrare och man har inte behövt lägga ut 7000 kr på ett bräde som anställd. Detta bör gälla oavsett hur dyr cykeln är.

MÅNADSKOSTNAD FÖR DEN ANSTÄLLDE FÖR TJÄNSTECYKELMen

7 000 kronor kanske ganska många kan skaka fram från sparade medel. Det som är mer inressant i mitt tycke är att räkna på vad en dyrare cykel som har större förmåga att ersätta en bil kommer att kosta som tjänstecykel. Alltså en cykel som har hög kvalitet, är bekväm säker och pålitlig året runt, har elassist, och har stor lastförmåga (dagistransport och storhandling t.ex.) och/eller väderskydd. En sådan cykel kostar allt mellan 30 000 och 100 000.

Låt oss räkna med en cykel som kostar 40 000 kronor i butik. Kanske inte alla som är beredda att lägga upp de pengarna på ett bräde för en cykel. Men om man får den genom jobbet?

Månadskostnaden (förmånsbeskattning) för den anställde blir, om företaget köper in en cykel för 40 000 kronor,  267 kronor enligt beräkningsmodellen ovan. Värdeminskningen på bra lastcyklar är liten så totalkostnaden för företag och anställd blir inte högre än inköpspriset, så länge man ligger på den lägre marginalskatten iaf.

Alternativt så får man ett nettolöneavdrag på motsvarande belopp. Och att betala 267 kronor i månaden för en riktigt bra lastcykel kan nog vara ett attraktivt alternativ till att punga ut med 40 papp direkt. Även dyrare velomobiler kan bli överkomliga på det här sättet.

Vad kostar tjänstebil egentligen? Är det förmånligare regler än för tjänstecykel?

Är det vanligaste att ett företag leasar bil snarare än köper? I så fall blir det lite svårt att jämföra kanske.

Kollade lite på vad en ny Volvo V70 värd 350 000 kostar att leasa, och det var ca. 1500 kr i månaden, inklusive service och försäkring. Det tyckte jag lät väldigt billigt. Bara värdeminskningen borde ju vara flera gånger högre?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-21        #21941
Du blandar friskt och missar hela vitsen med förmånsbilar.

Det du glömmer är att förutsättningen för att det alls ska komma ifråga med en förmånsbil är att företaget kräver en ganska rejäl andel tjänsteresor av dig och istället för att antingen hålla med en speciell bil som bara får utnyttjas i tjänsten (vilket är det vanligaste), eller betala dig för att du använder din privatbil, nyttjar detta mellanting.

Motsvarande för cykel krävs väl nästan bara av cykelbud - som då skulle kunna få förmånscykel istället för att företaget eller cykelbudet äger cykeln. Kräver inte företaget att du gör en massa tjänsteresor med cykel kommer det aldrig att bli fråga om förmånscykel.

Som lätt inses är förmånsbilar inte så väldigt vanliga. Knappt 5 % av Sveriges bilar är förmånsbilar, så deras största påverkan är inte bilåkandet per se utan påverkan på landets bilpark. Eftersom de byts ut vart 3:e år står de för ca 25 % av försäljningen. Mer än var fjärde bil som rullar har alltså varit förmånsbil. Det är alltså mycket viktigt vilka bilar som premieras i förmåsreglerna och när man tog bort inriktingen mot miljöbilar i reglerna så påverkar det hela Sveriges bilpark i riktning mot mer fossila bränslen.

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-21        #21942
Jag antar att det är 100 mil i tjänsten som företaget vill åt för att kunna dra av halva momsen?

Jag antar också att det står företaget fritt att erbjuda tjänstecykel, med eller utan krav på tjänsteresor? Det gör ju Göteborgs kommun ovan. Inget krav på tjänsteresor där, vad det verkar? Kan inte se att ett framsynt företag inte skulle kunna ha ett liknande upplägg?

Varför skulle det inte gå att göra tjänsteresor med cykel förresten? De tjänsteresor som jag själv upplevt på konsultbolag hade precis lika väl kunnat göras med cykel eller kollektivtrafik, det handlar oftast om komfort och status att ta bilen. Och jag kan tänka mig en hel massa yrkesroller där man har resor i staden som är på cykelavstånd. Konsulter, servicepersonal, mäklare...

Min uppfattning om hur tjänstebilar används är svagt underbyggd och kommer från egna erfarenheter samt bygger på tidningsartiklar. Jag tror att de i huvudsak används till jobbpendling, privata resor samt en del kundbesök (varav de flesta är inom cyklingsavstånd eller hade kunnat göras med kollektivtrafik). Har du några hårda siffror som visar hur det egentligen ligger till? Vilka är det som har tjänstebil, och hur används de egentligen?


JOHAN ERLANDSSON 2013-02-21        #21943
En fråga till förresten. Du skrev tidigare att företag står för majoriteten av nybilsförsäljningen. Nu skriver du att 25 % av nybilsförsäljningen utgörs av tjänstebilar. Vad är det för slags bilinköp som företag gör mer än tjänstebilar?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-21        #21944
Skilj på

Förmånsbilar = bilar som ägs av företaget men körs både i tjänsten och privat. Det är bara denna kategori som påverkas av förmånsbilsreglerna.
De står för ca 25 % av inköpen och för 5 % av totala bilinnehavet

Tjänstebilar = bilar ägda av företaget som (i princip) bara körs i tjänsten. Här hamnar typ budbilar, taxi, firmabilar, hantverkarbilar, så gott som alla kommunala och statliga bilar, en mycket stor del av företagens vanliga bilar - mycket vanligt att enmansfirmor har denna typ av ägande.
Totalt ca 40 % av inköpen och ca 15-16 % av totala bilinnehavet (12 % ägs av personliga företag)

Här bestämmer varje företag sin egen policy utan inblandning av statliga regler (men deras policy påverkas naturligtvis av kommunala upphandlingar och företagens vilja att vara gröna).

- - -
Du måste i princip upp till 100 tjänstemil/år - oavsett om bilen dessutom används till arbetspendling och andra korta resor. Om du skulle byta förmånsbil mot cykel krävs då att du har ca en 10 km t/r tjänsterresa varannan dag.
(Det är knappast troligt att arbetsgivaren vill betala dig för att sitta på cykel längre sträckor än 5 km - det tar för mycket arbetstid och det är svårt att cykla 10 km snabbare än bil och fortfarande vara fräsch nog för ett kundbesök :-)).

Gissar (men har inga belägg) att det är få förmånsbilstagare som har den frekvensen av korta resor. Hantverkare har den typen av resor - men de har sällan förmånsbilar.
 
- - -
Jag känner inte till någon undersökning om hur förmånsbilar används, men det verkar rimligt att anta att det handlar om de 5 % bilägare som är svårast att påverka bilberoendet hos.

Tror det är mer fruktsamt att rikta in sig på att dessa 5 % köper så miljömässigt bra bilar som möjligt för att få en så bra andrahandsmarknad som möjligt och sen rikta in sig på att påverka beteende hos andra kategorier av förare.

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-21        #21945

Kanske är det så att "hyr"-modellen som Göteborgs kommun kör med kan vara ett vinnande koncept? Om jag förstår det rätt så blir det då aldrig tal om förmånsbeskattning, eftersom man gör ett nettolöneavdrag? 

Om man har sin arbetsplats centralt så når man förmodligen en stor andel av sina kunder inom en femkilometersradie (Stockholmsexempel ungefärligt inritat). Om man åker 15 km/h i snitt så tar 5 km 20 minuter. Det är inte orimligt med elassist.

Håller med om att 10 km kan ta längre tid än bil (dock inte så värst mycket om man får parkera en bit från destinationerna), men med elassist och väderskydd är det fullt möjligt att vara fräsch vid ankomst. Och frågan är om vi inte får börja acceptera att vi inte kan bränna så mycket energi på att spara de där minutrarna. Är det längre sträckor finns ju också kollektivtrafiken, och då kan man dessutom jobba med sin dator/smartphone under tiden. Men enligt den här gamla rapporten så är de flesta bilresor i tätort korta. 70-80 % av bilresor i tätort ska vara kortare än 3-4 km.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-21        #21947
Tror att den typiske förmånsbilisten är den svåraste personen att förmå att avstå från sin bilresa - vänta med honom, försök med de lågt hängande frukterna först.

I större tätorter som Stockholm är endast en mycket liten del av resorna bilburna (endast 6 % i innerstan). Du ska kanske tänka dig typexemplet en hemtjänstvårdare: I snitt varar ett besök 17 minuter. Varje extra minut restid betyder en minut mindre tid med den gamle som vill ha hjälp. Du kan inte sitta på bussen och städa lägenheten och småprata med di gamle... Lika svårt är det för glasmästaren eller elektrikern eller rörmokaren.

Din slöåkande IT-konsult står för en mycket liten del av bilresorna i stan - och troligen den svåraste att få bukt med...

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-21        #21948
Jag tror säkert du har rätt i att de som har förmånsbil idag inte är så lätta att omvända, det är inte det jag är ute efter heller. 

Där jag tror att förmånscykel eller hyrcykel med löneavdrag kan göra skillnad är att det kan öppna upp för cyklar som i större utsträckning kan ersätta bilresor (bekvämare, snabbare, mer lastförmåga). Att få en sådan cykel via jobbet och slippa slanta upp alltihop på en gång tror jag kan ta bort en av trösklarna till att ställa bilen. Det skulle kunna få bort en del av den omfattande pendlingen, dagis/skol-resorna och mathandlingsresorna.

Vad räknas som innerstaden i Stockholm?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-21        #21949
Bilförmånsmodellen tror jag inte passar så bra - det kräver att du har ganska rejält med tjänsteresor - och det är nog ganska få med så många tjänsteresor som är beredda att cykla alla dessa.

Bästa tipset är nog att titta på den modell som användes för datorer - du får ett bruttoavdrag på lönen och sänker därmed din marginalskatt - men så värst många kronor blir det inte... Man måste nog redan vara inbiten cyklist för att nappa.

Sänkt minimigräns på reseavdraget just för cyklister + bilnivå på avdraget - men hur ska det kontrolleras?

Annars får man hitta på något helt nytt där staten i princip subventionerar din cykel- RUT för cykel (RAM-avdrag)? men vad är din motprestation - och hur ska den kontrolleras?

Undrar jag om det alls är en penningfråga?

- - -
Innerstaden = innanför tullarna.


MAGNUS BILLBERGER 2013-02-22        #21961
Jonas: "Fattar jag rätt att kostnaden för 7000-kronorscyjkeln blir 6780 + 4815 = 11 595 ?"

Denna räkning känns lite som en tankevurpa? Priset för själva cykeln är ju initialt 7000 kr, men efter ränte- och skatteeffekter så spenderar företaget totalt 6780 kr på denna cykel vilket alltså utgör företagets kostnader. Företaget kan nu erbjuda den anställde att använda denna cykel vilket då utgör en komponent i vilka ersättningar den anställde får.

Den anställde får då tillgång till en cykel som annars skulle kostat denne 7000 kr i inköp plus räntekostnader vilka jag starkt förenklat sätter till 1400 kr (fem år 5% enligt exemplet). För att få tillgång till denna cykel så spenderar den anställde dock endast 2800-4800 kr. Detta bör snarast jämföras med att den anställde skulle få 6780 kr mer i lön vilket för den anställde skulle leda till skattekostnader på någon eller några tusenlappar, dvs snalikt det belopp denna får betala för förmånen.

Alternativet i relationen företag kontra anställd som blir det meningsfullt att titta på är hur mycket mer pengar företaget skulle behöva spendera på den anställde för att denne skulle kunna köpa cykeln själv. För att få ihop en köpkraft på 8400 kr behöver den anställde få 11-12 000 kr i lönepåslag och för företaget så tillkommer dessutom arbetgivar- och sociala avgifter så i runda slängar handlar det nog om 15 000 kr.

Summa summarum så kan man vid första anblicken säga att förtaget ger en "löneökning" till halva priset och att den anställde får en cykel för halva priset. Detta är dock inte hela sanningen eftersom samhälet kommer att förlora lite skatteintäkter och den anställde tappar väl lite pensioninbetalningar.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-22        #21965
Ja, du har rätt.

Men det krävs fortfarande mer än 100 mil cykeltjänsteresor per år - så jag tror det är ett ganska svårt sätt att locka annat än inbitna cyklister med MYCKET förstående arbetsgivare :-)

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-22        #21966
Du får rätta mig nu, men är det inte en gräns bara om arbetsgivaren vill dra av halva momsen? Om det kvittar för arbetsgivaren så är det ingen fråga, eller? Hur ser du på Göteborgs kommuns upplägg? Valfri cykel som man får nettolöneavdrag på, och sen möjlighet att köpa loss efter tre år? Inget krav på tjänsteresor. Dålig deal för någon?

MAGNUS BILLBERGER 2013-02-22        #21969
Jonas:
Om du svara på mitt inlägg så förstår jag inte riktigt vad du menar. Det gäller väl att till att börja med definiera vilka nyttor som cykelförmånen ska anses medföra. Jag tycker inte att det så mycket poäng i att överföra resonemanget för förmånsbilen vars bakomliggande motiv rimligen handlar om att privatpersonen och företaget delar på bilägandets fasta kostnader och att bägge kan bli vinnare på affären från en viss nivå av tjänsteresor.

Idén med förmånscykel borde väl ur arbetsgivarperspektiv bygga på andra incitament än att cykeln ska användas i tjänsten. Arbetsgivarens stora vinning torde ligga i bättre hälsa hos den anställde och därmed en lägre sjukfrånvaro och högre produktivitet. Sett till samtliga anställda så är detta förmodligen en vinstaffär för företaget redan inom ett år (inom vissa gränser för vad cykeln får kosta). Under dessa premisser kan det vara intressant för arbetsgivaren att erbjuda cykel i någon slag engångsbonus.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-23        #21972
Tråden handlade ursprungligen om tjänstecykel och jag har hållt mig kvar vid det...

Beträffande "fritidscyklar"  - det står ju redan idag fritt för vilken arbetsgivare som helst att tillhandahålla cyklar gratis, men få gör det - vilket väl tyder på att de inte tror att det lönar sig. Göteborg är ett specialfall som inte fått några efterföljare  - inte ens Lund. Det anses nog bättre att ge arbetstagaren en lönehöjning istället för att bestämma hur han ska ta sig till jobbet.

Friskvårdstimme kan förvisso löna sig i vissa företag - det visade ju Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hansson häromåret. Men det betyder inte att det gäller för alla jobb eller alla arbetstagare. Vi som skriver här på tråden cyklar ju i alla fall - eller hur? Skulle vi bli ännu friskare och ha ännu färre sjuktimmar om vi finge vår cykel mer eller mindre gratis? Hur många nya cyklister skapar du och hur många inbitna cyklister måste du köpa en cykel till utan att de cyklar en km mer än de annars skulle gjort?

Misstänker också att det kan finnas en del kluriga försäkringsfrågor som kommer att leda till hjälmkrav, reflexväst, cykelrustning stödhjul och gudvetallt. Inte en utveckling jag vill stödja.

 


MATS PERVIK 2013-02-25        #21983
Angående Göteborgs Stads cykelförmån.

Vi på Gatubolaget är utsedda av staden att sköta om uthyrningen av cyklar till medarbetarna på förvaltningar och kommunala bolag. Upphandling är genomförd och Åkes Sportservice samt Sportson är utsedda leverantörer.

När en medarbetare vill ha en cykel, går man till någon av butikerna och välljer den cykel, samt eventuell extra utrustning man vill ha. Det står var och en fritt att välja den cykel man själv vill ha upp till ett prisbasbelopp. Det blir alltså ingen kommunalgrå cykel, utan det kan vara en racer, mountainbike, lastcykel eller vad man nu vill ha.

Allt betalas via nettolöneavdrag under normalt sett 36 månader. Efter avtalstiden behåller man utrustningen som då är avbetald, och cykeln lämnar man antingen tillbaka till oss på Gatubolaget, alternativt så löser man ut den mot det restvärde som bestämdes vid avtalets ingående.

Då det är ett nettolöneavdrag blir det inga konstighetet med fömånsbeskattning.

Vi på Gatubolaget har nu börjat köpa cyklar för testa rutiner hos oss och handlarna. Från 1:a mars släpps förvaltningarna in succesivt. Dom kommunala bolagen bestämmer själva hur dom vill göra, men vi hoppas givetvis att även dom är med.

MAGNUS BILLBERGER 2013-02-25        #21986
Jonas: Bra att du kopplar tillbaka till trådens ursprung. Det kan finnas anledning att gå tillbaka till begreppet "tjänstebil" och dess definition. I grunden är ju tanken att det ska vara en bil som ägs av företaget och som ur förtagets perspektiv är ekonomiskt lönsam om den används minst 1700-2000 mil för företagets räkning. Den får i begränsad omfattning också disponeras av den anställde i maximalt 100 mil/år vid högst 10 tillfällen. Vill man köra längre så blir det egentligen fråga om en förmånsbil. Här finns en webplats som går igenom förhållandena lite mer utförligt.

Om tjänstecykeln ska följa en analogi med tjänstebilen så tycker jag hela idén faller. Det finns inte mycket till poäng att tillhandahålla individuella tjänstecyklar. Min arbetsgivare tillhandahåller för övrigt tjänstecyklar på flera av sina kontor och jag har för två år sedan även kunnat övertyga avdelningschefen att skaffa en tjänstecykel till avdelningen (vilken jag själv förvaltar och servar).

Det som cykelfrämjandet beskriver är också egentligen en analogi med förmånsbilen.

MAGNUS MCPHEAT 2013-03-13        #22086
Hej tjänstecyklister, jag heter Magnus McPheat och har cyklat till jobbet i 20 års tid i Stockholm året runt. Jag vill bara nämna att enligt en studie i England där det faktiskt inte bara skulle vara inbitna cyklister som vill ha tjänstecyklar. I England har man haft ett förmånligt "Cycling Scheme", som har gjort många tidigare "icke-cyklister" till cykelpendlare:

76% said they would not have bought their bicycle if it hadn’t been offered it through the cycle to work scheme;

73% of participants stated that the savings the scheme provided were very important in their decision to cycle to work;

61% of respondents said they did not cycle to work before using the scheme;

Läs mer på:
http://www.cycletoworkalliance.org.uk/images/BehaviourImpactAnalysisFeb2011.pdf

mvh,
/Magnus

 


Logga in för att svara


Produkter

Elcyklar (49)
Konverteringskit elcykel (3)
Lastcyklar (4)
Cyklar (6)
Trikar (16)
Cykelleasing (2)
Elmotorcyklar (1)
Konferenstjänster (2)
Elmopeder (5)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3161 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik