Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Vattenkraft    Vindkraft    Solenergi   

Behövs all vattenkraft när vi kan lagra energi i vätgas?

CHRISTER BORG 2013-03-15        #22075

Foto: Enertrag

Vattenkraft målas oftast upp som en ”grön” energikälla, förnybar och med liten klimatpåverkan, och perfekt som energilager för varierande energikällor som sol och vind. Sanningen är att dess negativa miljöeffekter på biologisk mångfald sträcker sig från fjäll till hav med stora samhälleliga konsekvenser. Kan energilagring av vind och sol i vätgas minska behovet av vattenkraft som energilager?

I Sverige har vi mängder av vattenkraftverk som tillsammans producerar cirka 66 TWh ett normalår. Till det har vindkraften fått genomslag och det ser ut som om vi skulle kunna lösa våra energibehov i Sverige med enbart förnybar energi (se SNF, WWF, och Greenpeace). En oerhört viktig komponent i ett sådant energipussel är att vi energieffektiviserar inom alla sektorer i samhället, svensk forskning (Linköping, Louise Trygg) pekar på mellan 35 och 50 procents potential inom medelstor industri.
 
Så då är allt klart? Inga bekymmer alls?
 
Nja, riktigt så bra är det inte, tyvärr. Vattenkraftens mycket negativa miljöeffekter beror på en föråldrad lagstiftning och Sveriges politiker börjar nu inse att vårt medlemskap i EU medför förpliktelser i form av direktiv och förordningar som står över den svenska lagstiftningen. Ett sådant är ramvattendirektivet (RMV). EU-kommissionen har nu ögonen på Sverige och risken är överhängande att vi kommer att få löpande viten på mångmiljonbelopp eftersom vi inte når upp till de normer som satts i detta direktiv.
 
Dessa viten löper tills Sverige ger sig och vi kommer därför så småningom att implementera även RVD och det innebär ett tapp i den svenska vattenkraftsproduktionen. Torrfåror som idag är legio i de storskaliga vattenkraftverken kommer inte längre kommer att tillåtas, fiskvägar så att fisk och annan fauna kan passera kraftverksdammarna upp- och nedströms kommer att bli rättesnöret. Det innebär att vi kanske tappar mellan 5-15 TWh vattenkraftsproduktion. Och det är helt riktigt och rätt, vi kan inte använda klimatlösningar som innebär en ökad förlust av biologisk mångfald. 
 
Samtidigt behöver vi fler alternativ på produktionssidan, just för att vattenkraften är så dålig ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Det största hindret för att ta fram ett alternativ är den mentala inställning vi har till vattenkraften. Den är förhållandevis bra ur koldioxidsynpunkt och långt innan klimatet blev ett ämne på var mans läppar var det vattenkraften som gjorde det möjligt för Sverige att gå från jordbruksland till modern industrination, den var förutsättningen skapandet av det svenska välfärdssamhället. Dessutom finns redan infrastrukturen där, de flesta idag levande människor har inte varit med om någon annan situation än utbyggda älvar. 

Det gör att annan infrastruktur och annan energiproduktion som skulle kunna tjäna oss minst lika bra inte ens får chansen på en mental nivå. Den jag tänker på i första hand är solenergi via solceller. Men inte i Sverige heller?
 
Jo, det skulle gå alldeles utmärkt. När det gäller instrålning per kvadratmeter och år skiljer det endast runt 20 % mellan Sverige och Tyskland. Tyskland har redan idag mer solenergieffekt installerad än motsvarande effekt i vår planeringsram för vindkraften, vilken är 30 TWh energiproduktion. År 2010 togs ett beslut i Tyskland att senast år 2020 ha mer soleffekt än den samlade svenska kärn- och vattenkraften! 
 
Det som brukar anföras mot solenergin är att den producerar som mest när vi som minst behöver energi. Korrekt, men det finns lösningar även på det. 
 
I Tyskland görs nu storskaliga experiment där överskottsproduktion från sol- och vindkraft används för att spjälka vatten till vätgas och syre (Enertrag, Robert Döring). Vätgasen ska lagras, en idé är att nyttja de stora idag tomma stadsgasnäten. Vätgasen kan sedan framförallt användas till gasturbiner som idag drivs av fossil energi. Och här har vi alltså den stora potentialen även för Sverige. Gasturbiner kan användas på samma sätt som vattenkraften för att reglera intermittenta energikällor som vindkraft och solenergi. Normalt brukar det vara reglerargumentet som Svensk Energi använder sig av för att skydda vattenkraften från vad de anser vara ”onödiga miljöförbättringar” som fiskvägar och minimitappningar i torrfåror.  
 
Problemet vi har är alltså att den redan utbyggda infrastrukturen i form av 2 100 vattenkraftverk i kombination med generellt otillräckliga kunskaper om vattenkraftens negativa miljökonsekvenser skapar väldigt dåliga incitament för en ny energikälla. Men eftersom det är ett mentalt och inte tekniskt problem går det att lösa. Politiska styrmedel används redan idag där marknaden själv misslyckas med prissättning  se elcertifikaten för förnybar energi), alltså är vare sig priset på den tekniska lösningen vid vätgasspjälkningen eller energiförlusterna vid transformationen av energin från el-vätgas-el inte ett problem, förutsatt att politikerna inser att de ekologiska ramarna sätter systemgränserna och inte de ekonomiska. Vad vi behöver är kanske en lösning liknande den som skapat Tysklands succéutbyggnad av solenergi, ”feed-in”-tariffer. 

Christer Borg
Ordförande Älvräddarnas Samorganisation



DANIEL HäGERBY 2013-03-15        #22101
Om vätgaslager på ASPO2012

Jag håller med dig om vattenkraftens baksidor. Tyvärr är dock energiförlusterna i el-vätgas-el så stora att det aldrig kommer att bli intressant i stor skala (eftersom ingen politiker utan självmordstankar kommer att låta de ekologiska ramarna sätta systemgränserna). Ett tips är ett föredrag, inklusive frågor, från ASPO2012 i Wien.


http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=hOn1FkwPjMA

ERIC ZINN 2013-03-15        #22105
Det är ändå intressant att notera att Audi nu bygger en anläggning som ska använda vindel för att spjälka vatten och sedan låta vätgasen och koldioxid från en biogasanläggning katalyseras till metan som sedan förs in i naturgasnätet för att användas som bilbränsle.
http://www.youtube.com/watch?v=3CnMHZYDg8s

MATTIAS CARLSSON 2013-03-15        #22106
Intresant. Effekterna av ramdirektivet för vatten är något av en blind fläck i den nuvarande energipolitiken. Att Svensk Energi tycker som dom tycker är inte särskilt, de är trots allt ett särintresse som företräder de ägare till vattenkraftverken som skulle förlora på att direktivet implementeras i den omfattning (5-15 TWh/år) som du nämner. Men hur förhåller sig de statliga myndigheterna till denna fråga? Har Energimyndigheten och Svenska kraftnät analyserat effekterna av en sådan inskränkning av vattenkraftsproduktionen? Vad säger Naturvårdsverket och Hav- och vattenmyndigheten?

En övrig fråga: Hur hög är verkningsgraden i omvandlingskedjan el-vätgas-el?

DANIEL HäGERBY 2013-03-15        #22107
Jag tror att verkningsgraden nämns i slutet (i frågestunden) och att den är ca 60% el-vätgas-el. Sålänge norra Sverige är så glesbefolkat kommer det att bli svårt att argumentera mot en användning av vattenkraften som pumpkraft istället för vätgas, tror jag.

CHRISTER BORG 2013-03-15        #22108
Jag tror inte att nuvrande exploateringssystem av Norrland kommer att hålla politiskt mycket längre. fler och fler, även etablerade politiker, börjar inse detta och lägger man därtill att pumpkraftverk per definition närmast kan sägas vara uteslutna med avseende på EU:s ramvattendirektiv är inte det en framkomlig väg.

Svensk Energi och även andra kan kanske tro att ekonomi och teknik har fortsatt företräde, men då inser de inte att vi numer är medlemsstat i EU samt att forskning visar att deras suboptimerande av endast få parametrar inte har någon som helst vetenskaplig grund när det gäller ekolologi.

En verkningsgrad på 60 % får kompenseras med politiska styrmedel, detta för att få en sund balans mellan teknologi, ekonomi och ekologi; allt annat leder mot ett icke hållbart samhälle. Och för att få den förändringen krävs att fler och fler först själva gör den mentala synvändan och inser att gällande paradigm är totalt felaktigt om vi ska nå riktig hållbarhet...

CURT WIDLUND 2014-02-13        #23038
Ett enklare och effektivare sätt att generera vätgas och kolväten är med kärnkraft och termokemi eller kryokemi eller med cyanobakterier eller Caldicellulosiruptor saccharolyticus med högre verkningsgrad. Elektrolys kräver elenergi med återgång till el ger ca 45-50% verkningsgrad som restprodukt fås syre som kan säljas. Om man skall skona fiskens retur till havet är enklaste sättet att överdimminsionera kärnkraften något och stoppa turbinerna i vattenkraftverken under den tid fisken vandrar mot havet. Vid den tiden är energiförbrukningen tämligen låg.

Logga in för att svara


Produkter

Småskalig vindkraft (38)
Vindandelar (2)
Solfångarsystem (2)
Solceller (1)
Hybridsystem solceller/vindkraft (1)
Värmeväxlare för varmvatten (2)
Belysning (1)
Varmvattensparande produkter (4)
Energimätare (3)
Standby-stoppare (1)
El (3)
Energikonsulter (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2860 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen