Hur mycket etanol och biogas finns det?

Någon som vet om det finns fakta om hur mycket etanol och biogas man rimligtvis skulle kunna producera? Räcker det för att ersätta bensin, diesel och naturgas som bildrivmedel?

Det er grunn til å tro at man på sikt ikke bør ha mere enn omlag 10 % av det globale bensinmarkedet dekket fra etanol. Allerede ved en andel på 10 % vil svært mye av etanolen måtte fraktes svært langt, samt måtte baseres på produksjon av sukker/mais i tropiske strøk. Det vil øke konflikten med vern av tropiske skoger. Vi i Europa bør se på vår subsidiestruktur for dagens landbruk, og vri subsidier over fra produksjon av kjøtt til produksjon av energivarer.

Baard, var har du fått siffran på 10 % ifrån?

Egne beregninger for en av mine kunder, basert på studier i Sør-Afrika, Brasil og Europa. Et element som kan forrykke dette er et stort teknologisk gjennombrudd på etanolproduksjon fra cellulose, og da ikke fra skogsflis, men fra lavere prisede grass m.v. Rapporten er dessverre eiet av kunden, resultatene forøvrig kan jeg derfor ikke tilkjennegi.

Då tror jag på 10 % tillsvidare! :-) Tack ska du ha.

Angående etanolen så gäller att vi i Sverige kan ersätta 1/3 av vår bensinförbrukning med inhemskt producerad etanol. (Källa : http://www.baff.info ) Jag har ställt samma fråga till Svenska biogasföreningen och fick samma svar därifrån. Dvs 30%. Det innebär att vi kan ersätta upp till 2/3 av bensinen med inhemska bränslen. (Under förutsättning att etanol och biogas inte konkurrerar om samma råvaror, men det tror jag inte att dom gör.) Kan vi sedan tänka oss att importera etanol söderifrån så kan vi nog ersätta all bensinen. Jag ser inga problem med en viss etanolimport. Hur mycket inhemskt producerad olja har vi egentligen?? Kunde vi vara självförsörjande upp till 2/3 med etanol och biogas vore väl det fantastiskt bra jämfört med dagens situation. Både etanol och biogas är bra alternativ till bensin. Etanol har dessutom den fördelen att det enkelt går att konvertera dagens fordonsflotta till etanoldrift. Jag har konverterat min mc och kört den på E85 i över ett år nu. Gå in på http://www.etanol.nu och titta.

Det låter bra! Kolla dessutom upp svartlutsprojektet i Piteå, så behöver vi inte ens importera någon etanol:

Biogas kan ersätta en tredjedel av bensinen alltså. Sydkraft verkar ha stora planer i alla fall: "Sydkrafts försäljning av biobaserad fordonsgas uppgick till 565 000 normalkubikmeter under det första kvartalet 2005, en ökning med drygt 60 procent jämfört med motsvarande period föregående år. ... Sydkraft planerar för en fortsatt kraftig produktionsökning av biobaserad fordonsgas. Med stöd av EU planerar Sydkraft att leverera upp till två miljoner normalkubikmeter biogas genom Malmös gasnät. Denna enskilda åtgärd kan ersätta cirka två miljoner liter bensin och därmed reducera de klimatpåverkande utsläppen med nära 5 000 ton per år."

Om vi kan täcka 2/3 av bränslebehovet med inhemsk produktion får vi ju en klar förbättring av bytesbalansen! Detta borde sponsras ordentligt av staten med lägre skatter på etanol- och biogasfordon.

Tomas Brandberg på Chalmers bekräftar Baards uppgift om att etanol kan ersätta 10 % av världens nuvarande bensinförbrukning: "Etanol från biomassa löser inte ensamt framtidens energiproblem, men skulle kunna ersätta ungefär 10 procent av dagens bensinförbrukning. "

Om vi i Sverige kan klara av att ersätta hela vårt drivmedelsbehov med inhemsk produktion av etanol, biogas och DME så skall jag ärligt talat säga att jag skiter fullständigt i om resten av världen bara får var tionde motor att snurra. Det skulle ju bara innebära att vi har ett enormt försprång jämfört med stora delar av världen, och det är ju inte det sämsta!

Skita fullständigt i resten av världen vill nog inte jag göra, men jag håller med om att det vore en poäng med att vi själva kunde bli fria från fossilbränslen, helst då med egenproducerade bränslen.

Kan vi inte lösa de små problemen först? Om vi kan ordna vår bränsleförsörjning med biomassa så ska vi väl inte låta det faktum att det inte går att göra samma sak i resten av världen hindra oss?

Jag håller med dig, jag tror det är jättepositivt att kunna visa upp ett exempel på ett land som blivit fritt från från oljeberoendet.

Jag noterar med viss munterhet att jag används som någon sorts slagträ i den här debatten. Jag vill understryka att siffran 10% (ovan) är en uppskattning. Samtidigt som siffran 10% är optimistisk, att nå så högt är ett enormt åtagande, så är det inte någon teoretisk övre gräns heller. Bioetanol kostar pengar, bör man ha i åtanke. Eftersom bioetanol kostar ungefär dubbelt så mycket som bensin kan den bara "överleva" om den fär skattelättnader gentemot t ex bensin. Det blir i slutändan en kostnad på flera miljarder. Kalkylen kan modifieras något av förbättrad etanolteknologi och stigande oljepriser, men lokalt producerad bioetanol kommer under överskådlig tid vara mycket kostsamt. Det som rent teoretiskt begränsar hur mycket etanol vi kan framställa är råvarorna. Vi är hänvisade till jordbruks- och träråvaror. I teorin (!!) skulle man kunna täcka en mycket stor del av behovet av transportbränsle med etanol (aksnke allt), men då skulle vi behöva importera all mat och i stort sett redera avskaffa hela den nuvarande cellulosaindustrin. Det är inte realistiskt.

I Sverige kan vi producera mer etanol än vi behöver. Vi kan alltså sälja etanol till andra länder också. Så är det. Tråkigt att det finns så mycket rykten om att det inte räcker. De uppgifter som ibland kommer ut om att det inte räcker gäller när man frågar om etanol från ett visst område liksom. Tex så kanske nån svarar hur mycket etanol man kan få fram från överbliven spannmål, eller hur mycket etanol man kan få från avfall och så vidare. Om vi istället ställer in oss på att odla fram grödor i syfte att tillverka etanol så kommer vi att kunna producera mycket mer än vi behöver. Ta fram miniräknaren och räkna efter själa. Titta på olika grödor hur mycket de ger på ett hektar eller så, jämför sedan med Sveriges yta!

Henrik: Jag tar fram miniräknaren och räknar baserat på följande: Min utgångspunkt är att energiproduktionen ska vara hållbar på sikt. Dvs vi tar bara ut så mycket energi ur biomassa som binds på ett år. Energiflöde till sverige från solen som skulle kunna bindas i biomassa (och bli biobränsle): 800 000 Wh/år (den bästa siffra jag kunde hitta, men det är sannolikt en grov överskattning). Andel av denna energi som reellt binds med tanke på fotosyntesen effektivitet (siffror från diverse ekologikällor, skogbolagskällor, skogsbrukslitteratur etc. summerat alla förluster) 0.25-0.30% Andel mark där det idag växer: 67,1 % (källa SCB), resten är sjöar, kalfjäll, stadsbebyggelse etc. Sveriges yta 450 000 km2 Resultat: Potentialen för biobränsleproduktion i sverige är 600-725 TWh/år. Dock måste vi ta hänsyn till att det blir förluster mellan skörd och färdiga bränslen. Eftersom vi talar om etanol så tar jag en siffra från BAFF om produktionen hos energiskog: 27000 kWh/år på en fotbollsplan (vi tar en liten plan på 100x60 meter för att få ett optimistisk resultat) detta redovisas som en totalsiffra så allt blir inte etanol. Räknar vi om detta till vad som skulle kunna fås fram om hela sverige vore odligsbart med energiskog får vi potentiellt 202 TWh/år. Dock känns det realistisk att räkna bort den del som har liten eller inge växtproduktion idag (32,9%, se ovan). Då har vi 136 TWh kvar. Vi måste också ta hänsyn till att den angivna produktiviteten för energiskog vore en kraftig överskattning för större delen av norrlands inland så faller ytteligar några tiotal procent bort så vi slutar nog under 100 TWh/år i produktionskapacitet. Nuvarande energianvändning i sverige är (2004, SCB) drygt 600 TWh/år. Oljans andel av detta är 180-200 TWh/år. Så till Henriks påstående att vi kan producera mer etanol än vi behöver så stämmer det under exempelvis följande förutsättningar: 1) Vi räknar med fortsatt beroende av importerad fossila bränslen. 2) Vi siktar på att bli självförsörjande och reducerar vårt energibehov till att motsvara efterfrågan. Det håller dock inte om vi har för avsikt att tillgodose nuvarande energibehov med "nuvarande energikällor-fossila bränslen + inhemskt producerade biobränslen"

Kolla in följande sajt. Här finns massor matnyttigt om biobränsleproduktion och särskilt då etanol. Leta under informationsmaterial. Jag skulle rekommendera att börja med OH-bilder, Per Carlstedt den 28 april. Klart intressant att läsa på sidan 68 i denna presentation om hur hög verkningsgrad/energieffektivitet man uppnår genom en genomtänkt helhetslösning: Systemet matas med 1650 GWh och ger tillbaka 1200 GWh i "nyttig" energi varav 350 GWh i etanol (refererad källa till detta är BAFF).

Saab är mer positiva till etanoltillgången och menar att det räcker till alla bilar: "Hur ska man då se på de tankegångar som handlar om att öka den sk. låginblandningen av etanol i vanlig bensin från dagens fem procent till tio procent? -Rent tekniskt är det inga problem för våra bilar, säger Örjan Åslund. Vi menar att låginblandningen är bra, som ett första steg. Men varför nöja sig med att reducera utsläppen av växthusgaser med bara tio procent när vi har visat att man kan minska med 80 procent – eller rent av gå hela vägen till E100 och total utfasning av fossilbränslen i personbilssammanhang?"

Det är förhållandevis enkelt att räkna fram att vi i Sverige inte kan ersätta energimängden som förbrukas i form av bensin med inhemskt producerad etanol och att dessutom göra detta ekologiskt hållbart. För att kunna producera etanol i tillräcklig mängd måste vi få rejäl fart på växtproduktionen. Man uppskattar att växtligheten tillgodogör sej 2-3 promille av tillgänglig solenergi. Genom gödsling kan denna "verkningsgrad" höjas något, men detta är i sammanhanget marginellt. En väg att gå vore kanske genmanipualtion. Kankse täcka sjöar och hav med biobäddar som sprutar ur sej socker utan att växa till själva? Själv tycker jag det vore bättre att satsa på elproduktion istället.

Jag tor inte heller att vi kan ersätta all fordonsbränsle som vi idag använder med biobaserad. Utan vi minska förbrukningen på fordonen. Och sett ur energiomvandlingssynpunkt så är det bättre att elda upp biomassan i kraftvärmeverk än att göra fordonbränle av det. Men tyvärr så driver det inte våra bilar nu, så under en övergångsperiod, säg 10-15 år, så är det bättre att göra fordonsbränsle av en del av biomassan. När det gäller vete eller andra sädelsslag så bör en biogasanläggning kopplas till etanolanläggningen för att uppnå bra utbyte. Detta om skattelindringrar för konsumenter som tankar biobaserat fordonsbränle tycker jag är bra, men bra om den tillverkats inom Sverige. Då satnnar pengarna kvar och arbetar inom Sverige. Det finns undersökningar, från USA, om detta och dom visar att för varje krona som staten inte får in i form av bränsleskatt(dollar) så generar industrin ~1,5-2,5 kronor tillbaka till staten i form av andra skatter och avgifter.

Här har vi en positiv kille till, Göran Rosenberg tror att vi kan producera all biodiesel vi behöver till godstransporter inom 15 år: "- Tekniken för framställning finns. Flera aktörer står beredda att börja utveckla tillverkningskapaciteten. Vi skulle kunna vara helt oberoende av oljan inom 10-15 år, säger Göran Rosenberg. "

Eon (fd Sydkraft) säljer nu biogas ungefär som Grön el, genom naturgasnätet. Jag som är gaskund betalar då lite mer vid tankning, och Eon garanterar att motsvarande mängd biogas fylls på i naturgasnätet. Fördel: man kan ha gott samvete även om man tankar på naturgasmack. Nackdel: det blir dyrare - när jag kollade i höstas innan produkten lanserats pratades det om en krona tillägg per Nm3. "...Fordonsgas 100+ innebär att vi garanterar att all fordonsgas du tankar motsvaras av lokalt producerad, förnybar biogas..."

Undrar hur exakt EONs påfyllningspolicy i verkligheten är? Räcker det om de "fyller på" året efter? Vad gäller mängden biobränsle för svenskt bruk så blir det nog så att allt vi (och andra) gör kommer att göras tillgängligt på Europamarknaden. Det behöver inte skilja många ören i betalningsvilja för att en given mängd etanol ska säljas var som helst, i Europa eller ännu längre bort. "Självförsörjande" är väl ett ganska virtuellt begrepp nu när nästan allt är sammansatt av både svensktillverkade och importerade produkter. Intressant är hur många länder/industrikonglomerat som kommer att satsa på att göra stora biofabriker (som den som P Carstedt visar på ovan) och importera råvara och förädla. Störst fabrik närmast solen vinner.

Varför har det här här med självförsörjning egentligen blivit så viktigt? Att importera bra biobränslen eller energibärare är väl inte mycket sämre miljömässigt än att ha egen produktion.

Nja, det har ju inte så mycket att göra med miljö, vad jag ahr förstått, utan mer om säkerhet. Iran har ju stor maktfakor genom sin olja, ryssland har ju makt genom sina gasfunderheter. Om vi har mer av egen energi så kan vi kritisera korrupta makthavare utan att riskera att de stänger till gasledningaran,pimplinen, elen, stoppar exportorten av biobränslen etc

En annan aspekt är att vid en eventuell energikris så kan respektive stat gå in och ta över kontrollen över energiproduktionen. Detta hände med mellanösterns oljetillgångar på 70-talet. Sedan är det väl logiskt att vänta sig en statlig egoistisk anda där man i första hand tillgodoser sitt eget energibehov. Jag är inte alls övertygad om att det kommer finnas energi att importera om det uppstår en rejäl brist på värlsdmarknaden.

Vad var det som hände på 70-talet, vilken stat tog kontrollen och på vilket sätt?

Jag läste detta nyligen en av IVA-rapporterna som jag hänvisat till i annan tråd. I den som berör oljan så tar man upp nationalisering av oljemarknaden på 1970-talet och vilken betydelse som detta haft för oljemarknaden. Är nog bättre att du läser i rapporten iställer för att jag försöker återge.

Exxon anser, inte helt oväntat, att USA inte kan göra sig oberoende av olja: "The world’s largest publicly traded oil company, however, says hoping to end foreign oil imports is not only a bad idea, but also impossible. “Americans depend upon imports to fill the gap,” McGill said. “No combination of conservation measures, alternative energy sources and technological advances could realistically and economically provide a way to completely replace those imports in the short or medium term.”" Exxon är oljebolaget som påverkade Bush att inte gå med på Kyotoprotokollet: http://www.guardian.co.uk/climatechange/story/0,12374,1501646,00.html

Jag tror Exxon har ganska bra koll där - om man utgår ifrån att bortfallet från "ingen olja" ska ersättas. Ska USA bli oberoende av olja lär man få minska sin energiförbrukning med minst 50 %.

DN konstaterar att etanolen inte räcker: "Om Sverige ska bli självförsörjande på etanol och ersätta bensin till vagnparken motsvarande fyra miljoner bensindrivna bilar, då är det nödvändigt att allt trä i hela Sveriges skogsindustris produktion och export används till etanolframställning. Om etanolen ska framställas av grödor på jordbruksmark måste marken för landets hela livsme­delsproduktion tas i bruk - och inte bara ge en enda skörd om året utan fem. "

Så lät det inte på Erik Herland från svenska lantmännen och Erik Ling från sveaskog som jag var och lyssnade på energissesionen i onsdags. På dem lät de som om det enda som fattades var pengar....fast det var mer positiva till svatlut än etanol...

Jämför med mitt inlägg 2005-09-05 en bit upp som ger ungefär samma slutsats.

Herrarna Erik och Erik har ekonomiska intressen i att sälja biomassa, så de är väl kanske inte intresserade av att lyfta fram att råvaran inte skulle räcka till när de raggar pengar till produktionsanläggningar. Det är naturligtvis bra att de vill satsa på biobränslen, men vinstintressen har en tendens att snedvrida argumenten... Liknande resonemang gäller SAAB med sin populära och etanoltörstiga 9-5 som jag nämner en bit upp (2005-12-16).

Håller med dig johan. Där av meningen : På dem lät de som om det enda som fattades var pengar...... ( hmm jag blir kanse missuppfattad eftersom jag använder ett ironisikt språk)

Ja, ironin har lite svårare att ta sig igenom tangentbord och skärmar än genom ansiktsuttryck och tonfall... ;-)

och så tror man att alla andra tänker som en själv så att man utgår ifrån att alla fattar, och så blir det bara missförstånd. Eller så nervärderar man den andra som ska läsa och då blir det bara pannkaka. Förlåtelse och ett öppet sinne är nog välldigt bra i samhang.

En ganska klurig fråga det där med hur mycket biobränsle som skulle kunna och behöva produceras. Vilka är de faktiska yttre begränsningarna för vad som är möjligt? Utgår man från den potentiellt årliga biomassatillväxten i Sverige idag så ligger den i storleksordningen 600 TWh/år (se även ovan 2005-09-05). Gödslingsförsök visar dock att vi har potential att åtminstone fördubbla, kanske fyrfaldiga årsproduktionen genom optimal gödsling =2400 TWh/år. Kanske ger rätt val av energigröda ytterligare en ökning. Kanske genmanipulerar vi fram växter som binder 1% av solljuset istället för naturliga ca 0,25%. Var hamnar potentialen då? 15000 TWh/år? Åt andra hållet måste man ta hänsyn till förluster och den överskattning jag gjort (minst en faktor 5, se ovan igen) och det kanske bara är rimligt att nyttja något tjugotal % av marken för energiodling. Vi lär väl heller knappast kunna optimalgödsla hela den ytan. I runda slängar behöver vi därför räkna ner vår optimistiska energiproduktion med en faktor 50-100 eller mer. I slutändan får jag potentialen till storleksordningen 10-100 TWh/år i form av bränsle vilket kan jämföras med siffror jag hittat på www.biofuelregion.se som anger ca 20 TWh/år. Räcker då detta? Jämför med de nära 200 TWh/år i oljebaserade bränslen som vi bränner idag. Lägg sedan till minskade och mer energisnåla transporter så att energibehovet för transporterna minskar till en fjädedel av dagens. Nu befinner vi oss faktiskt i rätt storleksordning. Det finns väldigt många om och men här. För optimisten räcker det och blir över, medan pessimisten är tveksam till att vi klara att förse ens någon procent av behovet.

Det finns många frågor om energiproduktion och här kommer en till. Vid konventionell odling används konstgödsel som drar mycket energi vid framställningen, hur mycket? Om man odlar ett hektar spannmål, hur mycket energi tar kontgödseln och hur mycket etanol blir det? Bättre att använda gröngödselgrödor till biogas? Enbart naturgödsel till spannmål?

En nyligen publicerad avhandling som mycket utförligt går igenom förutsättningarna för bioenergi i Sverige.

Detta tas upp i Ny Teknik. Avhandlingen pekar på att tillgänglig biomassa räcker till hela fordonsflottan, förutsatt att man gör vätgas av den och använder den i bränsleceller. Det blir emellertid inget över till el- och värmeproduktion.

Jag har för avsikt att inom kort plöja igenom avhandlingen (en diger lunta på 2 x drygt 200 sidor). Ny Tekniks referat är inte helt klart hur detta energiuttag förhåller sej till nuvarande markanvändning. Det jag undrar är om vi inte måste minska på virke och massaved till förmån för energi. Återkommer med detaljer när jag läst på.

Jag har inget emot att importera/exportera förnybar energi i olika former, särskilt som miljöpåverkan från transporter med båt verkar vara mycket små jämfört med vad man tjänar i miljöpåverkan på det som transporteras. (Så småningom behöver man dessutom gå över till alternativa bränslen i sjöfarten, vilket kan minska påverkan ytterligare.) Svensk etanol har t.ex. svårt att konkurrera med brasiliansk etanol från sockerrör idag. På lång sikt är det dock oklart hur mycket förnybar energi som kommer att efterfrågas och finnas tillgänglig (se referenser nedan). Jag tror det är bra om vi utnyttjar all kompetens som finns (t.ex. i Sverige) för att utveckla teknik som kan ge energi här så småningom. Vi visar att problemen går att lösa, vi kan inspirera andra, samt även exportera ny teknik. Jag har hittat två artiklar som visar på osäkerheterna i uppskattning av tillgången på biomassa för energi i världen. Sammanfattningar finns att läsa på ScienceDirect: The contribution of biomass in the future global energy supply: a review of 17 studies Biomass and Bioenergy, Volume 25, Issue 1, July 2003, Pages 1-28 Göran Berndes, Monique Hoogwijk and Richard van den Broek Exploration of the ranges of the global potential of biomass for energy Biomass and Bioenergy, Volume 25, Issue 2, August 2003, Pages 119-133 Monique Hoogwijk, André Faaij, Richard van den Broek, Göran Berndes, Dolf Gielen and Wim Turkenburg

En genomgång av potentialer för olika drivmedel finns också i den någorlunda färska statliga utredningen "Introduktion av förnybara fordonsbränslen". Det finns dock en risk att man vid uppskattningar för olika drivmedel tänker sig att använda samma råvara, som nämnt tidigare här.

Karl, du verkar vara insatt så jag har två frågor till dej: Vilket är energiutbytet för förnybar energi? Är du bekant med begreppern EOR och EROEI? För en energikälla måste man även värdera energin som går åt att få fram en viss energimängd till konsumenten. Typiska värden man kan hitta är för olja så kostar det 1 fat för att få fram 20-30 nya. Liknande storleksordning gäller för kol. Båda dessa utbyte är dock på väg neråt så att en extrapolation framåt ger att utbytet är 1:1 före år 2030, dvs man vinner ingen energi på att ta fram mer olja eller kol. Vilken verkningsgrad tror du man kan uppnå med förnybara bräsnlen? Ser man till oljan som används för transporter så har motorerna en verkningsgrad grovt mellan 20 och 40%. Av energin som motorn levererar går dock en hel del till spillo genom transmissionsförluster och bromsning. Ger totalt sett en verkningsgrad troligen under 10%. Kan vi förbättra verkningsgraden till 20% så behöver vi ju bara ersätta hälften av oljan.

Energiutbyte Vad jag kan se beror detta mycket på gröda och odlingsmetoder, och även slutprodukt. Drivmedel kräver t.ex. mycket mer energi för produktion än vad fast bränsle för värme kräver. De siffror som man hittar är lite svåra att jämföra eftersom de kan inkludera en eller flera av följande: förnybar energi, fossil energi och s.k. "feedstock energy", dvs. energiinnehållet i slutprodukten. Man kan tycka att så länge det bara är förnybar energi som används, så spelar det inte så stor roll. I vissa sammanhang kanske det inte gör det, men med bättre utbyte kan vi ersätta mer olja! Verkningsgrad Detta beror mer på motortyp än på bränsle, och eftersom vissa bränslen passar bättre för vissa motortyper så skiljer effektiviteten i fordonet. Bränsleceller är mest effektiva, därefter kommer ev. framtida HCCI-motor (tror jag), sedan diesel- och sist ottomotorn ("bensinmotorn"). Vätgas och ev. metanol passar bäst med bränsleceller. Syntetisk diesel (FT-diesel) och biodiesel (t.ex. RME från raps) är lämpliga för dieselmotorn. DME i modifierade dieselmotorer. Etanol, metanol och metan (biogas och fossil naturgas) i ottomotorn. Dessutom brukar system med vettig elproduktion och elfordon ha väldigt hög verkningsgrad. Ny Well-To-Wheel-studie från EU-håll finns på nedanstående adress. Den är inte perfekt, men förmodligen en av de bästa för tillfället.

En hel del intressant läsning under länken du gav Karl. Well-To-Wheel-perspektivet är ytterst relevant och materialet visar på hur vissa "alternativ" faktiskt både ökar energianvändningen och utsläpp av växthusgaser. Från sammanfattningen i materialer drar jag slutsatsen att bränslen från bioenergi är förknippade med en signifikant produktionskostnad i termer av energi. Man redovisar här och där hur mycket fossil energi som "sparas". Om vi istället tänker oss att denna produktionsenergi också ska komma från biomassa så måste slutsatsen bli att vi i framtiden (om 10-20 år) bara kan försörja en bråkdel av europas fordonsflotta med bränsle. Värt att notera är att man simulerar scenarier med oljepriser på $30 respektive $60 per fat. Dagens prognoser antyder att även $60 är en underskattning. Vore kul att få se en prognos som räknar på ett oljepris på $120 också.

Veckans affärer (!) har en mycket intressant artikel om jordbrukets vägval - en hel del av artikeln handlar just om nyttan/onyttan med att framställa biobränslen.

Intressant artikel som dock belyser förutsättningarna för biobränslen lite väl ensidigt enligt min uppfattning, särskilt avseende energiutbytet av etanolproduktion. Beräkningarna för energiutbytet som redovisas ser ut att bygga på etanolproduktion som en isolerad företeelse. I likhet med David Pimentel anser jag det viktigt att verkligen få med alla steg. För etanolproduktionen bör man då ta med att råvaran kan vara en biprodukt från exempelvis massaproduktion. Dessutom kan energibehovet till exempelvis ångproduktion tillgodoses av "spillvärme". Man ska också ta med i beräkningen att man kan producera flera olika bränslen av samma biomassaråvara och därmed optimera energiutbytet. Nettoutbytet behöver därför inte bli negativt så som denna artikel antyder. Det ligger dock mycket i den allmäna slutsatsen att vi knappast kan ersätta mer än en bråkdel av oljan med biobräsnlen, det måste till andra lösningar varav kraftigt minskad energianvändning kommer att få dra det strösta lasset.

Mat eller drivmedel? En frågeställning som världens alla länder bör ställa sig. Om man gör elektriskt drivmedel till plug-in fordon av vindkraft så vinner man flera fördelar. Drivmedel konkurrerar inte med matproduktionen och man riskerar inte en kollaps av transportsystemet vid år med missväxt. För missväxt är något vi måste räkna med i klimatförändringens spår. Nedan fäljer en länk som jag rekommenderar att ni läser. Detta händer redan IDAG.

Biogasen ska räcka till att driva den svenska bussflottan samt ett gäng bilar:

http://t360.idg.se/2.8229/1.383630/biogasen-racker-till-alla-bussar

Men jag undrar om det är någon större idé att satsa på förbränningsmotorer i framtiden, så mycket av energin går ju förlorad i värme.

Förbränningsmotorn är föråldrad, mest på grund av påverkan från oljemagnaterna, anser jag. Så snart det börjar satsas lite på effektivisering, sjunker förbrunkningen drastiskt, på fordonsmotorer.
Tänk om vi hade startat 30 åt tidigare, då skulle klimat och oljereserv varit mycket bättre nu.
Tjänar oljeindustrin stora pengar på att motarbeta eller haverera utveckling med patetstrider, försvinner för samhället otroligt värdefull utveckling.

Vad som är mer föråldrat än ottomotorn, är väl därför kapitalismen !

Förbränningsmotorer för lokal elproduktion, där kylvärmen används för uppvärmning av bostäder, är dock en helt annan sak. Då kan vi börja hantera verkninggrader på 98% !
Gustav von Platen byggde detta redan för 30 år sedan, eftersom hans sommarstuga var belägen alltför långt ifrån 400V-nätet. 
Jag skall bygga detta i sommar, av en VW Golf-disel som driver generatorer.
Så snart jag hinner skall jag därpå konvertera ett topplock med tändstift och montera ett standard tändsystem. Då kan jag därefter köra med biogas.
Fördelen med små bilmotorer, typ VW´s är tillgången på delar, samt att det är bensinmotorer som konverterats på enklaste sätt till diesel.

En stor energislukare som vi sällan talar om är transmissionsförluster i högspänningsledningarna.
Jag har aldrig fått fram någon exakt siffra, men påstår att vi tappar 50% mellan Harsprånget och sveriges demografiska mittpunkt, strax norr om Askersund.
Det handlar om att vi värmer mineraler i marken, plåttak, järnvägsräls mm, genom induktion.
Därför vill jag under resterande kreativa del av livet, utveckla diverse lokal energiproduktion.
Det är fantastiskt roligt att få syssla med det man brinner för !

Ursäkta ämnesglidningen. Jag tänkte på standarnsvaret på "räcker maten, måntro ?"
- "Den räcker alltid bara man från start vet hur många som kommer".

Världen kommer att se annorlunda ut "i morgon". Vi människor kommer att rätta  mun efter matsäcken, men det kommer att ta tid för de som förbyggt sig.
Hur det kommer att se ut i alla ökenstäder, kommer att bli intressant, eller kanske kusligt att följa.

Det finns uppenbara risker att den värsta kommer att starta ytterligare krig och föra än värre utpressning mot 3:e världen innan det uppenbara förfallet inträder.

DN har två artiklar om att använda tång och alger, som skördas för att värna havs- och strandmiljöer, som råvara till biogasproduktion.

Enligt forskare på KTH går det att plocka upp 22000 ton alger från stränderna i Skåne varje år. Detta räcker till att producera biogas för tiotusen bilar som kör 1500 mil vardera per år. Grovt räknar motsvarar det tio miljoner liter bensin, eller 100 GWh, och då är det bara Skånes stränder vi har räknat med.

Under år med kraftig algblomning i Östersjön skulle några hundratusen ton alger kunna skördas med hjälp av oljelänsar. Det är dessutom, enligt Fredrik Gröndahl på KTH, en relativt billig metod för att få bort kväve och fosfor från Östersjön.

Kanske går det att producera uppemot en eller ett par TWh biogas årligen från dessa källor, utöver de 4-5 TWh som kan tillverkas från andra avfallsprodukter.

Ytterligare ett exempel på biogas från havet. Marin Biogas testodlar sjöpung, som ska användas för biogasproduktion, i havet utanför Lysekil. Enligt en artikel i ATL (ej tillgänglig på nätet) är utbytet tre gånger högre per hektar än biogas från majs. En annan fördel är att organismen bara består av mjukdelar och därmed är lätt att bearbeta. En utmaning är att rötresterna för närvarande har för hög salthalt för att kunna användas som gödning

Svar på huvudfrågan:
Biomassa räcker för att ersätta alla fossila bränslen, men vi ska inte begränsa oss till etanol och biogas. Jag skulle tro att andra fomer av syntetiskt bränsle tar en större andel på sikt än etanol. Exempelvis syntetiskt diesel som är så likt diesel att det kan ersätta diesel direkt utan modifikationer av motorerna. På samma sätt skulle även flygbränsle kunna tillverkas.