Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Samhällsplanering   

Miljöaspekter på samhällsstruktur

MAGNUS BILLBERGER 2007-10-22        #3294
Under ämnet "Naturvårdsverket dömer ut Vägverkets infrastrukturplanering" kom vi in på bland annat fördelar och nackdelar med att människor bor i storstäder. Vi fortsätter den delen av diskussionen här: Mikael, jag tror att du mycket väl kan ha rätt under de förutsättningar jag uppfattar att du underförstått utgår ifrån (dagens samhälle, med nuvarande konsumtionsmönster, struktur och fördelning på boende och arbete osv.). Jag vill nog hellre börja med att föra resonemanget utan att låsa några parametrar. Jag kan tänka mej ett antal områden där storstaden kan klimatanpassas, men jag anser att ett utspritt boende har också har goda förutsättningar för klimatanpassning. Dock betraktar jag klimatproblematiken som bara en av en lång rad mycket angelägna miljöaspekter. Det är främst på andra områden än klimatpåverkan som jag anser att storstaden är förknippad med svårigheter. Jag ska försöka belysa ett problem jag varit inne på: Storstaden klarar inte själv sin livsmedelsförsörjning utan maten odlas och föds upp "på landet". Biomassa flyttas alltså från landet till staden, äts upp eller kastas och landar då på soptipp eller i reningsverk. För fullbordat kretslopp borde näringsämnena i detta avfall återföras till landskapet de kom ifrån vilket inte sker och vilket för mej känns som ganska orealistiskt att lyckas med.

http://www.ecoprofile.se/1000_716_Naturvardsverket_domer_ut_Vagverkets_infr



MIKAEL JOHANSSON 2007-10-22        #3297
En normal storstad med cirkulär utformningen där man importerar mat från hela världen är naturligtvis nästintill omöjlig att göra äkta kretsloppsbaserad som du skriver. Idag så fungerar det ändå genom att man kan konstgödlsa odlingsmarken oavsett var den finns. För närvarande så är vårt allra största problem växthuseffekten. Därför så anser jag att vi helt enkelt måste lägga andra mindre miljöproblem åt sidan så länge. Vi måste prioritera och lägga pengar och samhällsresurser där de gör mest nytta. Och att strypa själva storstadens direkta utsläpp av växthusgaser är enkelt. Det är även enkelt att strypa storstadens indirekta utsläpp av växgthusgaser. Men det kommer att nypa till lite i vår bekvämlighet. Frågan vi ska ställa oss är om vill vill må gott i tio till tjugo år till eller om vi vill investera för våra kommande generationer. Jag driver ett infrastrukturprojekt som jag döpt till AortaCity. Enligt den modellen så bör vi människor bygga väldigt höga och väldigt långa stråkstäder över hela världen. Det handlar om mänsklighetens hitintills största projekt om det sätts i verket. Det handlar om att ge oljeindustrin en ny uppgift i stället för att de ska börja bygga upp en helt onödig vätgasekonomi. Alltså en ny uppgift för oljeindustrin efter att de fossila bränslena spelat ut sin roll - eller helst ännu tidigare eller allra helst redan NU. Fördelen med AortaCity modellen är att man har ingen korsande trafik inom strukturen, man behöver inga bilar inom strukturen, man kan enkelt bygga helautomatiska varudistributionssytem och alla människor får närhet till vacker natur på stadens flanker. Den odlingsbara marken på stadens flanker försörjer staden med livsmedel och energi samt tar hand om dess avfall. Stråkstaden AortaCity blir tillsammans med dess omgivning sett genom ett tvärsnitt ett slutet kretslopp. Alla tusentals stråk som förhoppningsvis kan komma att byggas över hela jorden blir i sin drift koldioxidneutrala och extremt energieffektiva. De kommer helt och hållet att drivas med el som förslagsvis produceras med vindkraft och solkraft. Tillsammans med några svenska universitet så är vårt mål att göra en presentation av konceptet på UN-HABITAT 2008 i Nanjing i Kina. Det är mitt förslag till hur vi människor bör lösa en stor del av världens alla totala problem som vi har. Tyvärr är jag lite ledsen över att jag inte har rönt mina ideer för flera årtionden sedan. Då hade vi kanske haft ett hypermodernt Kina idag. Men även om människor idag skulle se konceptet som användbart så är det nog tyvärr lite för sent. Utspridd bebyggelse enligt det du föreslår fungerar säkert med den begränsade mänskliga population som överlever växthuseffekten. Tyvärr är jag pessimistisk idag, efter kanadensarnas rapport.

MAGNUS BILLBERGER 2007-10-24        #3337
Det är ett mycket spännande koncept du beskriver, har du någon ytterligare fördjupad information eller någon hemsida om det? Jag håller dock inte med om att växthuseffekten är vårt "allra största problem", åtminstone inte under de förutsättningar den diskuteras och återges i media. I ett tidsperspektiv på uppemot 100 år ser jag minst lika stora hot i bland annat utrotningen av arter, överuttag av global ekosystemproduktion som leder till degenerering, belastningar på sötvattentillgång och överbefolkning.

ERIK SANDBLOM 2007-11-25        #3701
Study reveals UKs highest carbon emission areas County Down in Northern Ireland is the biggest polluter with average carbon emissions for each household of 14.5 tonnes a year, including transport. ... The report, the Green Barometer III, said these regions have the highest level of CO2 emissions because of their rural nature. ... The City of London has the lowest level of carbon emissions because it has the fewest number of households and cars. It produces just 4.6 tonnes of carbon emissions for each household a year.

MIKAEL JOHANSSON 2007-11-25        #3703
Magnus, det finns en hemsida men den är evolutionistisk och inte presentabel. Vi planerar att göra en ny sida för att lansera produkten AortaCity internationellt i samband med UN-HABITAT 2008. Nedanstående text är det förslag till målsättning som de olika svenska projektgrupperna har som underlag. Målsättningen är synad och kompletterad av en person på KTH. Man kan säga att jag skapade AortaCity därför att jag misslyckades med att lösa hela världens framtida energipussel efter peak oil utifrån mina egna ekologiska hållbarhetskriterier. STRÅKSTADS-PROJEKTENS HUVUDMÅLSÄTTNING 1) Att skapa en mänsklig bebyggelse som är klimatneutral och hållbar för de kommande 500 åren eller mer. 2) Att skapa en mänsklig bebyggelse som har ett hållbart kretslopp för cirkulation av livsmedel, energi, avfall m.m. (studera stråkstadens tvärsnitt!). När handel sker med andra regioner så bör också dessa varors kretslopp belysas, samt vilka kompensatoriska åtgärder, för luckor i kretsloppet, som kan göras. 3) Att skapa en mänsklig bebyggelse som är så pass energisnål att den helt och hållet kan drivas med förnyelsebar energi. 4) Att skapa en mänsklig bebyggelse som är tillräckligt koncentrerad att den lämnar hållbart stora delar av ekosystemet ifred. STRÅKSTADS-PROJEKTENS ÖVRIGA MÅLSÄTTNINGAR 5) Att skapa en bebyggelse i mänsklig skala, där behovet av privata motorfordon minimeras. 6) Att skapa en mänsklig bebyggelse där elektricitet utgör basen för transporter. 7) Att skapa en mänsklig bebyggelse där ett minimum av korsande trafik ger låg olycksrisk. 8) Att skapa en mänsklig bebyggelse där buller till stor del kan elimineras vid källan. 9) Att skapa en mänsklig bebyggelse där socialt välbefinnande är högt, där "döda gator" och "döda gränder" inte existerar och där barn och gamla tryggt kan leka och röra sig fritt. 10) Att skapa en mänsklig bebyggelse där alla människor har nära till vacker natur och nära till odlingslandskapet. Det senare ska även ses som en framtida trygg resurstillgång för invånarna. 11) Att skapa en mänsklig bebyggelse där man har relativt hög täthet, vilket kanske innebär uppemot 20.000-50.000 individer ”per kilometer stråkstad”. 12) Att skapa en mänsklig bebyggelse där människor kan förflytta sig horisontellt i flera våningar, kanske t o m med hjälp av t.ex. rullbanor. 13) Att skapa en mänsklig bebyggelse där småskaliga sociala kulturer kan utvecklas i ett sammanhängande våningsplan med boende. På ett sammanhängande horisontellt våningsplan bildar då en grupp på kanske 400-500 personer en ”by” med gemensamma ytor, caféer, tvättstugor, barnpassning, äldreomsorg mm. 14) Att skapa en mänsklig bebyggelse där NYA helautomatiska distributionssystem minskar samhällets transportkostnader, dess energiåtgång samt ger dess invånare helt nya framtida möjligheter. Ett ”hårdvarans bredband eller bred-band-stad”. 15) Att göra en jämförelse mellan en befintlig storstads framtidsutsikter och en stråkstadsbebyggelses framtidsutsikter. 16) Att studera hur generellt tillämpbara stråkstadens principer är samt i vilka meningsfulla varianter stråkstäder kan gestaltas med avseende på platsens socio-kulturella och geografiska förutsättningar (dvs frågan om principernas inneboende begränsningar: -”hur ter sig det världs-samhälle som så småningom befolkas av människor boendes i stråkstäder?”)

JOHAN ERLANDSSON 2008-01-29        #4295

Emiratet Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten avser att bygga en ny koldioxidneutral stad, och som också i övrigt ska vara hållbar enligt WWF:s tio principer för "One Planet Living". Staden ska heta Masdar och ska stå klar 2015.

http://dagensmiljo.idg.se/2.1845/1.140350

JOHAN ERLANDSSON 2008-01-29        #4301
Expressen slår ett slag för förtätning av stan så att vi slipper fler och fler motorvägar och bilar (Urban Sprawl): "Bil- och villadrömmen har ett alldeles för högt pris."

http://www.expressen.se/ledare/1.1012582/080121-vagen-bort-fran-bilen

JOHAN ERLANDSSON 2008-02-10        #4405
Stadsbor har lägre koldioxidutsläpp per krona tack vare hög andel tjänstekonsumtion, att man bor mindre och att man åker mindre bil. Landsortsbor har dock lägre totala utsläpp tack vare lägre inkomster, säger Mauro Scoccos brorsa.

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=399504

JOHAN ERLANDSSON 2008-03-18        #4729
Lunken skriver lite om Masdar City (som nämns här ovan) idag.

http://lunken.wordpress.com/2008/03/18/masdar-city-energipositiv-stad/

FREDRIK BERGMAN 2008-11-14        #7984
Uppdatering om det hyperintressanta, och svindyra, projektet Masdar City, som nu allt mer börjar ta form.

http://www.fokus.se/2008/10/svart-guld-gron-stad/

MAGNUS BILLBERGER 2009-06-05        #11009
Karin Bradley som disputerat på en avhandling om hållbar stadsutveckling belyser komplexiteten i att bedöma det miljövänliga i förtätade städer. Bradley har i mina ögon en rad tänkvärda argument som ifrågasätter om förtätning av städer verkligen leder till ett mer hållbart samhälle.

http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3013627.svd

THEODOR ADOLFSSON 2009-06-05        #11011
Magnus Billberger: Jag tycker nog att det var en ganska fattig text. Jag kan se två konkreta argument mot den täta staden: 1. I den finns en shoppingkultur som inte finns i glesare stad eller förort. 2. Om man bor i den så åker man på semester mer än om man bor i förorten eller i en glesare stad. Det första argumentet ställer jag mig väldigt frågande till. Hur mycket man konsumerar har väl enbart att göra med hur mycket pengar man har och inte med i vilken sorts stad man bor. Att rika människor bor i innerstaden betyder inte att staden i sig gör dem rika utan det är förstås ett felslut att automatiskt anta det. Dessutom är hennes exempel på konsumtion underliga eftersom de är ganska harmlösa relativt många andra former av konsumtion som mathandlande och resor, som hon visserligen kommer in på senare men vänder det till en fördel för förorten, där bilberoendet är högre. Det andra låder ju vettigt men det krävs att hon hänvisar till någon eller några studier som visar det. Det finns en studie som visar att folk som bor i Tensta med omnejd inte upplever sig ha bättre tillgång till grönområden än folk boende på Östermalm, vilket talar mot hennes tes. Att folk i förorten till vardags åker mer bil än de i innerstaden finns det dock tydlig statistik på.

ERIK SANDBLOM 2009-06-05        #11012
Hur mycket folk shoppar beror också på vad man fyller stan med. Om shopping blir ett nöje så kan det bero på att man bor på ett tråkigt ställe där det inte finns något annat att göra. Johannes Åsberg på Yimby brukar ofta prata om det stora behovet av lokaler i gatuplan, inte bara för butiker utan också för föreningsliv, politik med mera. Kanske kan sådant skapa ett mer genuint och intressant folkliv?

MAGNUS BILLBERGER 2009-06-06        #11023
Jag tycker själv att Bradleys mest intressanta bidrag är det som handlar om att det finns starka ekonomiska incitament i att förtäta staden. Jag har inte hunnit läsa in mej särskilt mycket på hennes arbete, men jag tycker det verkar ligga en del i det hon säger. Givetvis beror det på en massa faktorer hur mycket man shoppar. I grunden anser jag att det är vårt konsumtionssamhälle som är själva roten till problemet. Frågan är då om det är konsumtionssamhället som driver fram förtätningen av staden och därmed med bakomliggande syfte att det ska konsumeras mer?

THEODOR ADOLFSSON 2009-06-06        #11025
Visst finns det ekonomiska incitament att förtäta staden. Men det gör det även för att glesa ut den eller bygga på andra sätt. Det i sig är knappast något argument mot en förtätning eller en utglesning. Jag tycker inte att det är en särskilt korrekt analys att det är konsumtionssamhället som driver fram den täta staden. En enkel invändning är varför då konsumtionssamhället hittills har åtföljts av glesare städer. Inte minst är detta tydligast i det rika landet USA men sambandet finns i alla industrialiserade länder. När det gäller konsumtion så väntar jag fortfarande på att det ska visas att något annat än inkomsten och förmögenheten spelar roll. Äger folk pengar utan att konsumera? Nej, knappast. Man konsumerar bara på olika sätt, och det är det som är intressant. Naturligtvis är konsumtion mer eller mindre hållbar och det är strunt att blanda ihop det i ett enda begrepp, särskilt om man lägger tonvikten på sådan konsumtion som är relativt harmlös ur miljösynpunkt (klädshopping, cafébesök) och ignorerar mer skadlig konsumtion (resor, mat) för att inte nämna den aktiva utlåning av pengar till olje-, bil-, kolkraftsföretag osv som alla svenskar ägnar sig åt. Det är onekligen lite underligt att många miljövänner lånar ut pengar till höger och vänster utan att ha någon koll på vilka företag som får använda dem till att bygga bilar och borra olja för dem.

FREDRIK BERGMAN 2010-01-27        #13649
Jag har själv ännu inte sett något av de båda första programmen i dokumentärserien om megastäder och de utmaningar sådana står inför över hela världen som SVT håller på att sända. Verkar i alla fall mycket intressant vid en snabb genomläsning om vad de handlar om:

"Monsterstäder - del 1

Dansk dokumentärserie från 2009.
Del 1 av 4. Bombay. Världens största städer växer explosionsartat.
Snart kommer 80 procent av världens befolkning att bo i en stad.
Resultatet är enorma storstäder - med med svåra problem. I Bombay
drömmer alla om en egen bil. Men hur ska det gå när utrymmet på gatorna
redan är slut? En film av Camilla Nielsson och Fredrik Jacobi."


Har någon annan sett något av programmen?

Del 1 går att se på SVT Play till den 9/3.

http://svtplay.se/v/1847503/dokumentarfilm/monsterstader_-_del_1?sb,p115254,2,f,-1

FREDRIK BERGMAN 2010-01-27        #13650
Och del 2 behandlade:

"Monsterstäder - del 2

Dansk dokumentärserie från 2009. Del 2 av 4. Kairo är en av världens snabbast växande städer. Det syns. Sopberget på stadens gator blir större för varje dag. Och ingen vet vad som ska göras åt det. En film av Mikala Krogh."

http://svtplay.se/v/1856811/dokumentarfilm/monsterstader_-_del_2?sb,p115254,1,f,-1



DANIEL ENGBERG 2010-05-24        #14870


Tjena. Satt och Google och blev länkad till denna intressanta diskussion.

Ser att det är mycket prat om att effektivisera tranporter och energiförbrukning.

Hur ser ni då på att bevara naturen? Är det viktigt?

När jag ställer den frågan tänker jag på följande miljöproblem som samhällets produkter innebär:

 

Leksaker

Enorma mängder plastprodukter med miljöovänliga (och även till viss del hälsofarliga) tillsatser (t.ex. målarfärg). Många produkter håller bara någon vecka, sedan slängs de. Småbitar hamnar i naturen, äts upp av djur eller hamnar i jorden, där de sakta bryts ner och avger ämnen som inte hör hemma på de biotoperna. Plastbitar hamnar i havet och sprider ämnen och partiklar som inte hör hemma där. Enorma mängder olja tas upp för att tillverka produkterna. Oljan är på en del ställen orsak till att fattiga länder drabbas. Miljön drabbas av läckage. Man tar upp en icke förnybar produkt.

 

Kläder, tyger etc.

Stora mängder material, färger, limmer etc produceras. Vad ligger bakom produktionen? Hur påverkas naturen av H&M-tröjan du köpte igår? Vart hamnar spil, restmaterial. Vart tar kläderna vägen när det blivit en fläck och plagget inte längre är önskat?

 

Inredning och hushållsartiklar:

Hur påverkas det hållbara samhället av att de flesta nya husköpare byter ut köket som är 5 år gamalt. Vartifrån tas alla metaller och plast till hushållsartiklarna? Har alla, i ett hållbart samhälle varsin stavmixer, brödrost, soda stream etc. Ska vi, i ett hållbart samhälle, leva så individuellt och separerat som nrmen går mot idag?

 

Byggmaterial:

Hur ser ett hållbart samhälle ut ur synvinkeln byggmaterial. Om vi lägger energivinsten i ett passivhus åt sidan och tittar på det material som används. Stora mängder borsyra och tillsatser i isolering, mineraliska ämnen, betong, armering, tätande plaster, aluminiumfolie. Ska vi börja titta på miljövänliga byggmaterial eller ska vi bara bry oss om vilken energi som krävs för att producera dem och hur bra de isolerar? Är betong bra, med snabbtorkningstillsatser, viskositetspåverkande medel, färgsättning, armering. Och vart tas materialet ifrån. Vill vi ha kvar rullstensåsarna, eller är de förlegad historia som inte är intressant längre. Vart hamnar ämnena när betongen hackas sönder och används till utfyllnadsmassa?

 

Jag ser att energin är en viktig fråga just nu eftersom det är den som syns i den mediala etern efter viktiga forskarrapporter, och den ger tydliga långsiktiga vinster ekonomsikt. Men var är diskussionen kring materialen. Vart de tas ifrån, tillsatser, vart de hamnar och hur de används? Är den diskusionen irrelevant idag och därmed ett framtida problem att ta tag i efter vi löst klimatkrisen?


SVEN-ERIK FORSLIN 2011-08-15        #18694
Mikael Johansson! Tack för innovativ, progressiv idé i miljöns namn. Verkligt intressant med Stråkstäder - men, är det tänkt att vi skall fortsätta med industriell produktion, kapitalism och konsumtion? Om så är, uppstår frågan: Är det möjligt, utan fortsatt förtäring av hyrosfärens, litosfärens och atmosfärens liv, dvs fortsatt utplåning av alla andra arter än människan? Möjliggörs då mänskligt fortsatt liv, elle omöjliggörs det?

Tror du inte att vi står vid ett vägskäl: Byta livsstil för överlevnad - eller behålla nuvarande och ...

MAGNUS BILLBERGER 2013-10-23        #22866
Vi hade för några år sedan lite diskussioner kring var det är mer eller mindre miljövänligt att bo. En del argument gick ut på fördelaktig potential i att bo i storstäder. En nyligen presenterad undersökning pekar på att någon sådan potential i vart fall inte realiseras i Stockholm:

Stockholmarnas utsläpp av växthusgaser 10% högre än riksgenomsnittet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stockholmare-lever-inte-klimatsmart_8637986.svd 

Logga in för att svara


Produkter

Återanvändande/upcycling (1)
Magasin (3)
Miljökonsult (1)
Böcker (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2961 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen