Fler cyklister än bilister i Köpenhamns innerstad

København er cyklernes by, och det är inte bara en slogan. Figuren här intill visar att under morgonrusningen är det fler cyklar och mopeder än bilar och bussar in mot Köpenhamns centrum. Tillsammans med Amsterdam är Köpenhamn västvärldens cykelstad nummer ett. Grannbloggen Betongelit beskriver cyklingen i Köpenhamn som en naturlag.

Men som Betongelit själva är inne på är det inte alls någon naturlag det handlar om, utan en medveten satsning på cyklingen, som pågått under lång tid dessutom. Så sent som 1980 var det ungefär tre gånger så många bilar som cyklar på samma mätställen. Genombrottet skedde 2003, då antalet cyklister för första gången kom i nivå med antalet bilar, och sen dess har cyklisterna dragit ifrån.

Drygt en tredjedel av jobbpendlingen i Köpenhamn sker med cykel, och det vill man öka till 50% till år 2015. För att nå det ska man nu dubbla investeringarna i cyklismen från 75mkr om året till 150mkr (danska kronor). Bland annat vill man erbjuda fler och bättre cykelparkingar, för att på så sätt få cyklisterna att sluta parkera sina cyklar i vägen för andra trafikanter.  

Ett parallellt universum

Köpenhamn är förstås störst, bäst och vackrast på cykelbanor och sånt. Sedan 1995 görs intervjuer med cyklister för att få en kvalitetsmätning också. Men där slutar likheterna med andra cykelstäder. I Köpenhamn är man som cyklist omhuldad och älskad även på andra sätt. Där finns en komfortometer som kontrollerar att beläggningen är jämn och skön att cykla på. Man mäter cyklarnas hastighet i syfte att höja den. Japp du läste rätt, i andra städer har cykelbanorna knäppt tvära svängar, gatstensbeläggning och fartgupp för att skydda cyklisterna från sig själva. Men i Köpenhamn anser man tvärtom att cyklisterna vill komma fram snabbt, smidigt och bekvämt. Nuvarande mål är att cyklisterna ska komma fram 10% snabbare! Mätningar visar att reshastigheten ökade med 4,6% från 2004 till 2006.

Köpenhamnarna lever helt enkelt i ett annat, och bättre, universum än oss andra. Ett universum med snabba och bekväma cykelbanor, som dessutom bara blir snabbare och bekvämare. Det låter som science fiction.  

Ett halvsekel av utveckling

Köpenhamns framgångar med cyklismen går ända tillbaka till början av 1960-talet när man stängde av en gata för biltrafik. Det blev embryot till Strøget, som är ett helt område med bilfria gator i centrum. Steg för steg har det bilfria området utvidgats, samtidigt som man mätt och följt upp effekterna på handel, trafik och andra aspekter. Steg för steg har parkeringsplatser fått lämna plats till cykelbanor och annat. En person som forskat på området sen början är Jan Gehl. Med Köpenhamn i bagaget har han sedermera rådgivit andra städer i förnyelsefrågor. Här finns en intressant intervju med trafikgurun från Köpenhamn.

I Cykelregnskap 2006 finns mer siffror och fakta om cyklingen i Köpenhamn. Figurer och tabeller på trafikutvecklingen finns i Færdselstællinger og andre trafikundersøgelser 2001-2005.

Sammanfattningsvis har cykeln blivit en självklar del av vardagen i Köpenhamn. Hur det ser ut i praktiken kan man betrakta på bloggen Copenhagen Girls on Bikes, där man visar bilder från vardagen i Köpenhamn. Smakprov nedan.

En sak jag missade att nämna är grön våg i trafikljusen för cyklister. Gröna vågen är annars ofta gjord för bilister och i en takt som gör att cyklister inte hänger med. Stopp hindrar cyklister lika mycket som uppförsbackar gör. Det går åt fem gånger så mycket energi att stanna var hundrade meter som att bara glida på i 20 km/h. Och den här uträkningen visar att varje stopp motsvarar en ökning av avståndet med 80 meter.

I Köpenhamn finns två gator med grön våg för cyklister i 20 km/h. Den ena är Nørrebrogade och den andre är Nørre Farimagsgade. Fler ska följa. Grøn bølge til 30.000 cyklister

Även Göteborg har en grön våg. Cyklar man från Delsjövägen mot Korsvägen passerar man hela sex trafikljus på några hundra meter. Men genom att anpassa hastigheten behöver man bara stanna två gånger, eller en gång om man har tur. Åt andra hållet är det däremot två eller tre ljus man måste stanna för.

Här är en annan amerikansk betraktelse på cyklingen i Köpenhamn. Han nämner inte gröna vågen, men har däremot bilder på led-lampor i asfalten som markerar cykelbanan. Detta som alternativ till vanlig belysning på master. Även andra intressanta synpunkter om hur man använder gaturummet.

Den bilfria arealen i Köpenhamn har långsamt vuxit sen femtio år tillbaka.

Copenhagen Pedestrianisation timeline

From 1962 to 1988, the number of parking places in the centre was reduced by 2-3% per year, providing some 100,000 sq m of car-free public space.

1962 ... Strøget ... first pedestrianised street

1968 ... Fiolstræde (street)

1968 ... Gråbrødretorv (square)

1972 ... Nikolaj Plads (square)

1973 ... Købmagergade (street)

1973 ... Store Kannikestræde (street)

1973 ... Rosengården (street)

1973 ... Pilestræde (street)

1973 ... Kultorvet (square)

1973 ... Frue Plads (square)

1980 ... Nyhavn (quay)

1986 ... Højbro Plads (market square)

1988 ... Axeltorv (square)

1989 ... Strædet (street, fully pedestrianised 1992))

1990 ... Nina Bangs Plads (square)

1991 ... Vandkunsten (square)

1991 ... Gammelstrand (square)

1992 ... Gammeltorv (square)

1992 ... Kongens Nytorv (square)

1993 ... Amagertorv (square)

1995 ... Ved Stranden (square)

1996 ... Rådhuspladsen (square)