Ät musslor och ägg - minska övergödningen

Musslor är fenomenala filtrerare, upp till 5l vatten/h kan filtreras av en enda mussla, som på det sättet får i sig maten. Övergödningen gör att musslans föda, växtplankton, finns i mängder. Alltså ett litet paradis för en mussla, bara att gapa och äta. Kvävet och fosforn i planktonen hamnar i musslan och följer med upp ur havet när musslan skördas. Är det inte ett genialiskt enkelt sätt att minska övergödningen till följd av våra utsläpp? Dessutom ett gott sätt :) Om vi efterfrågade mer musslor och dessutom utfodrade ekologiska höns med musselmjöl, skulle så mycket musslor kunna odlas att de skulle kunna ta hand om det kväve som släpps ut av reningsverken. Dessutom kan skalen användas till att gödsla åkrar med bara bönder och allmänhet kan acceptera att det luktar annorlunda än man är van vid. Ett riktigt fiffigt kretslopp med andra ord. Handeln med utsläppsrätter av närsalter möjliggör detta i praktiken. Med den är det bara efterfrågan som saknas! Läs mer om detta på en informativ, lättläst sida som beskriver forskningen, hur musslor och reningen fungerar, och vad musslorna kan användas till.

Intressant! Men hur är det med äggen? Är de också bra eller?

Tanken verkar vara att mata hönsen med musslor. Du äter musslor när du äter ägg så att säga... ;-)

Javisst är det intressant. Jag som minns den tid när äggen smakade fisk för att de utfodrades med fiskmjöl, blev naturligtvis automatiskt skeptisk när jag först fick höra detta. En föreläsare som varit delaktig i musselforskningen berättade, på Kristinebergs marina forskningsstation, att man testat just detta och kommit fram till att det inte förändrade smaken. Dessutom blev äggulan naturligt gulare, istället för att tillsätta färgämne som jag tror att man gör nu (tror, det är något jag inte har koll på). Visst låter det bra?

Ja, just det, hönsen matas med musselmjöl i fodret, och vi äter äggen.

Musslor är betydligt bättre att äta än exempelvis odlad fisk, det står klart. Sedan skall dock inte effekten överkattas, långt ifrån allt kväve stannar i musslan. Mycket av det de tar upp kommer ut som avföring, och nettoeffekten av reningen blir mycket större om denna (som ibland samlas under musselbankarna) kan tas upp. Att ägg från hönor som äter musslor blir "bra" är endast sant om reningen från hönsuppfödningen är bra, länge har djurfabriker haft orenade utsläpp (osäker hur det är senaste åren). En ännu bättre proteinkälla än musslor och i synnerhet ägg, torde vara vegetabilisk protein från bönor o dyl. Dessa är dessutom kvävefixerande så om vi odlar bönor så gödslar vi åkrarna samtidigt och slipper tillsätta extra gödning.

Det är naturligtvis inte helt oproblematiskt – precis som med allt annat. Kollektivtrafiken är bättre än att åka bil, men självklart inte utan negativa effekter. Relativt sett verkar detta dock ge mer än det orsakar. Nettoeffekten som du talar om. De problem du beskriver verkar gå att hantera. Visst påverkar det miljön att producera ägg, och det är smart att tänka på att inte konsumera överdrivet mycket (inte som när jag var inneboende i Moskva och värdinnan serverade 4 kokta ägg på morgonen för att hon tyckte jag var för smal och behövde näring. Hon var en rysk dam med pondus, svår att säga emot. Nästa morgon tyckte hon att hon var mycket tillmötesgående när hon bara serverade tre ägg). Men att vi helt skulle upphöra att äta ägg i detta land anser jag inte är realistiskt – och då kan vi lika gärna utfodra de höns vi ändå föder upp med musselmjöl. Att diskutera musslor och ägg som proteinkällor i jämförelse med bönor adresserar helt olika miljöproblem. Odlingen av bönor fixerar visserligen kväve, precis som du skriver, vilket har en viktig funktion på land (och kan minska läckaget från land till vatten). De kan dock inte fixera kvävet som våra reningsverk släpper ut i havet. Därför behövs musselodlingar också. Även för den som argumenterar för att klimatproblemet p g a förbränning är större och viktigare att ta hand om än övergödningen, eftersom vi skulle få effekt många år framåt även om vi alla blev bönätande cyklister. Vi behöver t ex den ”försäkring” som mångfald innebär för att kunna möta framtiden. Evolutionens gång med anpassningar till nya förhållanden hänger inte med i tempot.

Vi kan väl konstatera att musselodling och att använda dem för föda har mestadels fördelar, i synnerhet om alternativen exempelvis är fiskodling. Ville bara påtala att det inte är en "mirakelmedicin" som löser de grundläggande problemen (t ex stora kväveläckage från jordbruk) utan främst lindrar symptomen. Några musselodlingar kommer inte att lösa havens problem, bara minska dem. Vi bör också inse de små följdproblem som kan bli, exempelvis lokal syrebrist på bottnarna under stora musselodlingar i lugna vatten. Vad jag förstår så skall väl inte höns födas upp helt på musslor, utan det blir bara som en del av kosten? Hur stor andel? Det får ju inte bli greenwash heller, där tex 2% (rent antagen siffra) musslor i hönsfoder gör äggen "miljövänliga".

Baljväxter som fixerar kvävgas och binder kvävet i biomassan minskar inte med automatik kväveläckaget från åkermarken. Kvävet har bara haft en annan källa. Lantbrukaren gödslar för att ersätta kväveläckaget, kväveläckaget beror inte på att lantbrukaren gödslar för mycket. Dessutom det är inte reningsverken som släpper ut närsalter utan reningsverken minskar samhällets närsaltutsläpp.

Jag älskar musslor, och en belgisk moule frites är aldrig fel... Däremot är det nog svårt att rena Östersjön på det viset - musslorna på solsidan blir mycket mindre än på västkusten, och har inte alls samma ekonomiska värde. Sannolikt skulle inget kunna användas för humankonsumtion, utan få gå till djurfoder och gödning direkt.

Vad roligt att det är flera som intresserat sig för detta ämne. Erik, tanken bakom att utfodra hönsen är att ta vara på trasiga musslor och de musslor som är så små att de inte säljs för att vi människor ska äta dem. På hemsidan som jag hänvisade till i starten av denna tråd står litegranna om detta. Med det syftet, att få avsättning för allt som odlats, spelar det kanske inte lika stor roll om det är stor eller liten andel musslor i fodret? I det ekologiska fodret till de ekologiska hönsen får 15%, enligt info på sidan, innehålla icke-ekologiska ingredienser. Det skulle kunna bytas ut mot musselmjöl från desa ekologiskt odlade musslor (framgår dock inte om de avser byta ut hela denna del). Jag håller absolut med dig om att det inte löser havens problem. I Östersjön fungerar inte det här konceptet rakt av heller (men jag tror att det forskas på det). Men det verkar vara en förhållandesvis genial lösning på att åtminstone ta hand om en del av det vi släpper ut. På samma sida (länkat till i trådstarten) står lite om ett försöks som gjorts och ska pågå några år till i Lysekil. Resultaten hittills ser lovande ut. För att få bukt med havets problem behöver vi förstås genomföra flera olika åtgärder av olika slag som i samverkan kan ge bättre miljö.

Det finns en idé om att torka musslor i Vallberga utanför Laholm se länken från Hallandsposten. Artikeln är några månader gammal, men jag har inte hört om det har hänt något mer sen dess.

Vad sägs om musselkorv? Kan det vara något? Eller musselpastej? Musselburgare? Livsmedelsinstitutet SIK skriver att musslor är klimatsmart mat och att de utvecklar nya maträtter tillsammans med Seafood och Dafgårds. Musslor "hotas inte av överfiske, gör havet renare, är nyttiga och välsmakande och tack vare att de lever kustnära går det åt lite bränsle vid skörden. – Svenska blåmusslor är förmodligen den allra bästa havsmaten ur klimatsynpunkt, säger Susanne Ekstedt på livsmedelsinstitutet SIK, som nu utvecklar nya maträtter av musslor" Hon säger också att "Närsalter och plankton, som bidrar till övergödningen, tas upp av musslorna och omvandlas till fettsnålt musselkött, rikt på protein och nyttiga mineraler." "– De får grönt ljus från Världsnaturfonden, som rekommenderar att man köper färska, repodlade blåmusslor, säger Friederike Ziegler, som är marinbiolog på SIK och forskar om hur fångst av fisk och skaldjur påverkar miljön." Boel Dafgård på just Dafgårds tror att svenska konsumenter behöver lära sig mer om musslor, medan det finns länder med andra matkulturer som är mer vana vid. Därför lanseras en musselrisotto i Frankrike. Seafood tror visst också mest på exportmarknaden när det gäller musselpastejen. Jag vill också smaka! (Artikeln finner du under Nyheter - 2008-05-20 med rubriken Musslor – klimatsmart havsmat)

Kul, ska genast äta mera musslor! Brukade göra en pastasås med musslor i för ett tag sen, den var inte dum. Får ta upp det receptet igen.

Den här rätten går inte av för hackor: 1 msk solros- eller rapsolja 1 gul lök 1 burk krossade tomater 1 dl sojagrädde 1 påse saffran 1 burk rökta musslor salt tagliatellepasta Fräs löken i lite olja. Tillsätt tomaterna och saffranen och låt det puttra ett tag - ju längre tid desto mustigare smak. Häll i sojagrädden (1 dl är en uppskattning; tillsätt efter tycke och smak. Originalreceptet säger crème fraiche). Tillsätt musslorna precis innan servering - som alltid med musslor bör man undvika lång kokning eftersom de tenderar att bli sega. Smaka av med salt och servera till pasta, förslagsvis tagliatelle. Miljö: en hel del av ingredienserna kräver tyvärr lång transport. De enda rökta musslor jag provat (och som tyvärr är utsökta) är Abbas, och de odlas på rep i Chile, vilket ju inte precis är runt hörnet. Om musslor blir "inne" kanske vi får se en svenskodlad variant, vem vet? Vi får hålla tummarna.

Jag hittade en sammanfattning över fyra olika försök som gjorts med musselmjöl i fodret till värphöns och slaktkycklingar. I bakgrunden kan man läsa följande: "Försörjningen av fjäderfä med KRAV-godkända proteinfodermedel kan bli ett stort problemdå kravet på 100% godkända råvaror går igenom. Anledningen är att fjäderfä har ett särskilt högt behov av svavelhaltiga aminosyror (framförallt metionin och cystein). Detta problem löser man i konventionell produktion genom tillsats av syntetiskt (fabriksframställt) metionin. Då KRAV inte tillåter användning av syntetiskt metionin är man hänvisad till metionin-/cystinrika råvaror som fiskmjöl, majsgluten, potatisprotein, kasein och vissa andra mjölkprodukter. Det finns begränsad tillgång på KRAV godkänt fiskmjöl och den allmänna uppfattningen är också att världshavens fiskbestånd bör förbehållas människan, så länge det inte rör sig om rena restprodukter. Exempel på en ny potentiell proteinkälla med högt metionininnehåll är musslor. Proteinkvaliteten är jämförbar med fiskmjöl och musslor har goda förutsättningar för att bli godkänt enligt KRAV:s regelverk. Musselodlingar har dessutom positiv inverkan på kustvattenmiljön genom deras unika förmåga att filtrera och därmed rena vattnet från övergödning med näringsämnen - framför allt N och P - från intilliggande landarealer." Och i slutsatserna står att "Hittills utförda försök visar att musselmjöl i de här använda nivåerna fungerar mycket bra som proteinfodermedel till värphöns och slaktkyckling." Se sammanfattningen, Optimering av ekologiska foder till fjäderfä (Lotta Jönsson et al 2007), på nedanstående länk.

Varför kan inget, någonsin, få vara enkelt? (Fast det är väl ingen nyhet iofs för de flesta läsare här att det finns minst två eller fler (virtuella!) sidor av samma livsmedelsproduktionsmynt. Det är väl bara Marit P som är så tvärsäker att hon kan låta en bok om global sådan ha en undertitel som lyder "sant och falskt om maten"...) Lantbrukare ville odla mer musslor. Lst sa ja. Men SNF överklagade och fick rätt av Miljödomstolen. Ingen ny musselodling tillåts... "Möjligheten att etablera musselodlingar längs Bohuskusten kan få begränsas kraftigt, detta efter en miljödom på tisdagen i ett fall i Lysekil. Det är miljödomstolen i Vänersborg som upphäver ett beslut av länsstyrelsen att tillåta musselodlingar i Trälebergs kile norr om Lysekil. En markägare som driver jordbruk och boskapsskötsel har sedan tidigare musselodlingar i kilen och har nu ansökt om att få utveckla dem vidare inom eget vattenområde men inom strandskyddat område. Länsstyrelsen sade ja till odlingarna men Naturskyddsföreningen i Bohuslän överklagade beslutet och har nu fått rätt av länsstyrelsen. Föreningen menar att odlingarna kan ha orsakat negativa effekter på fiskbestånden att ett fågelskyddsreservat berörs och att man inte utrett alternativa platser. Föreningen hävdar att odlingarna stör det rörliga friluftslivet även om föreningen medger att odlingarna är positiva för havsmiljön och minskar övergödningen."

Ja, jag håller med er alla: musslor är fantastisk mat, gör verkligen nytta genom att minska övergödningen! Men jag håller med även NSF när det gäller val av plats för odlingar och hänsyn till marina resp. terrestra ekosystem i övrigt som en musselodling kan påverka. På Fredriks fråga : "Varför kan inget, någonsin, få vara enkelt?" vill bara svara att i det moment vi människor (och vi är många på jorden!) försöker nyttja/bruka/omvandla/använda naturresurser då kolliderar ALLTID minst en handfull intressen. Idag finns det inte en kvadratmeter land/hav som inte är påverkad, direkt eller indirekt av människan. Vad det gäller musslor det finns en aspekt till som kanske få tänker på. Jag kan kalla det "från toastol till kastrull" och enormt förenklad säga att musslornas nytta med att rena havet från gödande ämnen (kväve, fosfor som kommer bl.a. från våta toalettstolar via direkt utsläpp från båtar, fritidsbåtar, enskilda avlopp eller reningsverk) förmörkas av det faktum att musslorna är extremt bra att filtrera (ta upp) även oönskade saker från toautsläppet, dvs skjukdomsframkallande fekala bakterier/virus. Salmonella är mest känd av dessa. Dessa "renas inte" i reningsverk eller "försvinner inte" under flera dagar/veckor när de hamnar i vattenmiljöer/hav. Musslor odlas kustnära och dit släpps också avlopp. Musslor filterar (tar upp) inte bara kväve och fosfor. NÄR en smitta i en musselodling upptäcks (via analyser på prover på musslor som görs då och då) då blir det stopp för försäljningen från den skörden. Larm om smittade skördar sker oftare än man tror...(flera ggr per säsong i Bohuslän, enl. mina källor på Länsstyrelsen). Vad görs då? Vet inte. Bränns upp, mals ner, slängs på kompost dessa stora mängder musselskördar??? Det är mycket tysthet kring detta. Ibland hör man någon dimmig formulering eller enstaka meningar i förbifarten på den lokala TV- eller radiokanalen om smittade musselskörd i Bohuslän, men jag tror inte många reflekterar över detta. Att gå vidare och koppla detta tillbaka i orsakskedjan till toalettutsläpp det är inte många som orkar göra, tyvärr. I så fall skulle vi inte ha blundat årtionde efter årtionde över det faktum att toalettavfallet (direkt från båtar eller via s.k. "rening") hamnar i vattenmiljöer där de inte hör till! Orsak-verkan sammanhangen är kanske rätt direkta i musslornas fall.Toalettstolen plötsligt är inte så långt borta från kastrullen med musslor. Självfallet är det så att man kan inte sluta äta musslor och mycket annat himmelskt gott bara för att man ser sammanhang och problem! Herregud, då skulle jag och många som jobbar med miljöfrågor ha dött av svält sedan länge sen. Jag kommer att äta såväl musslor som mycket annat gott i framtiden också. Här ville bara illustrera två välkända saker: allt är komplicerad och allt hänger ihop.

Zsofia Min fråga här ovan var snarast retorisk och menad som en känga åt de, t.ex. Marit, som hävdar att det finns enkla svar och debatterar med breda förenklade penseldrag. Inser mycket väl att väldigt lite är okomplicerat vad gäller vårt nyttjande av naturens system - det är väl snarare regel än undantag att det riskerar att bli "fel" eller "konflikt" mellan olika intressen. Sen kan det gälla både lokalisering av vällovlioga och enkla saker som musselodlingar eller vindkraftverk eller mer komplicerade frågor som vilken nivå av köttkonsumtion som ska anses ok nu eller i framtiden. Hur vi än vänder oss har vi rumpan bak. Ungefär. Jag ska oxå fortsätta äta musslor då och då. Och undrar förresten i det sammanhanget apropå inlägg längre upp, om det numer finns rökta svenska eller danska musslor? Vet någon?

I dagarna blev det klart med finansieringen av Sveriges första anläggning för framställning av musselmjöl. - Vårt mål är att visa att man kan producera musselmjöl i stor skala, säger Odd Lindahl, docent i marin ekologi och projektledare. Förhoppningen är att anläggningen ska kunna producera 20 ton musselmjöl under sitt första år. - Idag är det svårt för KRAV-producenter att hitta bra råvaror för animaliskt protein. Musselmjöl är ett ekologiskt, hållbart alternativ som vi velat ha länge. Det är inte bara en lösning på foderproblemet utan produktionen leder också till jätte-stora miljövinster eftersom den motverkar övergödningen i haven, säger Lars Hällbom, KRAVs chef för regler och konsument. Odd Lindahl har tidigare arbetat med övergödning och syrebrist, men de senaste tio åren har hans fokus varit på odling av musslor för att förbättra vattenkvalitén och produktion av musselmjöl. - Det här är roligare eftersom vi faktiskt gör något åt övergödningen och skapar ett kretslopp, vi presenterar en lösning, säger han.

Byggentreprenörer i Oslo har satsat på musselodling för att rena av vattnet utanför den fastighet de bygger på. "Ett problem med tomten var att fjordbottnen utanför var död efter många decenniers dumpning av olika fyllnadsmassor. Att få tillbaka liv och rensa vattnet var nödvändigt om man skulle utnyttja läget för att kunna förtöja segelbåtar och dessutom skapa en konstgjord strand på Tjuvholmen där det gick att bada." "–Jag kan inte säga att det var de konstgjorda reven som gjorde att vi vann tävlingen. Men vi hade det bästa konceptet för både miljö och kultur, säger Gunnar Bøyum, som är vd för Tjuvholmen KS, ett företag som bildats för projektet och som ägs gemensamt av de två byggentreprenörerna Selmer och Aspelin-Ramm."

Med 4,29 miljoner kronor från Jordbruksverket byggs en pilotanläggning för musselmjölsproduktion på västkusten som ska stå färdig till hösten och sedan kommer att  producera 20 ton musselmjöl per år.

– Om hela Sverige skulle byta ut fiskmjölet mot musselmjöl skulle det behövas cirka 2 000 ton. Det tar ett tag innan man kommer dit, säger Odd Lindahl.
– Det största problemet med att få upp produktionen i större skala är att få ner priset, fortsätter han.
Förhoppningsvis kan miljöstödspengar i kombination med storskalig produktion göra musselmjölet till en ekonomiskt konkurrenskraftig foderråvara.

Allt foder i ekologisk äggproduktion ska vara KRAV-certifierat från och med 2012 och då är musselmjöl det bästa alternativet till det fiskmjöl som används idag.

Läs mer i Jordbruksaktuellt.

Dagens Klotet-program, som börjar om några minuter (13.20), kommer att handla om musslor. Programmet går också att lyssna på i efterhand via sajten.

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3345