Brasilien som grön energileverantör? Utveckling med förhinder!

Den 28:e november var Joceli Andreoli från Svenska Naturskyddsföreningens brasilianska samarbetsorganisation MAB (Movimento dos Atingidos por Barragens, "rörelsen för de fördrivna av dammbyggen") inbjuden till Sverige. Med Lulas som president hoppades de att sociala klyftorna skulle minska, en jordreform skulle genomföras och att expansionen av sockerrörsodling för bioenergiändamål skulle bedrivas på ett hållbart sätt liksom att den massiva vattenkraftutbyggnaden som fördrev miljontals landsbygdsbor från hem och jord skulle stävjas. Kan Brasilien bli en "grönt Saudi-Arabien" som försörjer världen med bioenergi? Brasilien är idag ett extremt vattenkraftberoende land (90 % av elproduktionen) och har över 2000 dammar som producerar elkraft och exporterar ca 26% av all producerad elkraft. Ändå planerar Brasilien att bygga ytterligare 1300 dammar som leder till fördrivning av ytterligare en miljon människor och öppnar upp Amazonas för transporter (genom slussar) vilket ökar möjligheten att exploatera den tropiska urskogen för oljepalms-, sojaböns- och sockerrörsodlingar. Människorna som bor och lever längs floderna sedan generationer är mycket fattiga och saknar till största delen äganderätt till jorden och fördrivs när multinationella företag och banker köper upp land för exploatering. De kraftverksdammar som bildas vill gärna företagen kontrollera också vilket försvårar människornas utkomstmöjligheter. Vattenkraft i tropiska regioner är inte helt problemfritt ur koldioxidsynpunkt heller (se http://www.snf.se/pdf/rap-inter-vattenklimat.pdf) Naturvårdslagarna i Brasilien är starka men korruptionen gör dem uddlösa. Vid konflikter om naturresurser står ofta politikerna på de ekonomiska intressenas sida. Idag handlar det om att säkerställa energileveranser och kontroll över agrobränslena. Intressenter är multinationella banker, bilindustrin och oljeindustrin. Det växande energibehovet i länder som Kina och Indien samt existerande behov i EU och USA gör den agorindustriella sektorn het. Andreoli beskrev vidare de sociala och ekologiska problemen med monokulturer som sockerrör, oljepalmer och sojabönor och hur dessa odlingar nu expanderar in i tidigare ej exploaterade delar av den tropiska regnskogen. Genmodifierade grödor, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel gör att de nu kan odlas på tidigare ej gynnsamma platser. Är nu allt nattsvart? Nej säger Andreoli men hävdar att istället för att bygga alla dessa nya dammar kan Brasilien satsa på att: •Förbättra effektiviteten i nuvarande vattenkraftverk •Minska energiförlusterna i överföringen (nuvarande ledningar har ca 15% energiförluster medan nya skulle kunna minska detta till 6%) •Bygga vindkraftverk (finns i princip inga i Brasilien) •Bygga ut solenergin (de bolag som fanns tidigare köptes upp av energibolagen som la ned dem för att slippa konkurrens). Sol finns det gott om i Brasilien så här finns det en klar potential. •Satsa på småskaliga ekologiska och socialt hållbara odlingar av agrobränslen (finns redan idag men det saknas intresse för deras produkter. Kom igen OKQ8, gör en insats, kunderna är betalningsvilliga, i alla fall enligt Gröna bilisters undersökning).

Det här var ett mycket intressant inlägg som belyser potential kontra vad som faktiskt görs. Storskaliga lösningar verkar generellt leda till suboptimering ur ett världsperspektiv. Särskilt intressant med fokus på lokala och möjligen regionala perspektiv. Jag tänker på en återkommande uppgift att om man skulle täcka 250x250 km av Sahara med solceller skulle man kunna tillgodose hela världens energibehov. 250x250 km är nog ganska svårt att få grepp om, men om man istället säger att det innebär 10 kvadratmeter per person (av hela jordens befolkning).

Låt oss granska det här med 250x250 km solenergi. Area: 62.5*10^9 m2 (250*250 km^2) Instrålning: 2200 kWh/m2 Solcellsverkningsgrad: 25% (ganska hög uppskattning) Marktäckningsgrad: 50% Det ger 1.719*10^13 kWh = 17 190 TWh Detta räcker troligen inte för att ersätta jordens energibehov men däremot nästan för att ersätta elkraftsgenereringen som 2006 var 19 030 TWh (BP Energy statistics 07). Om solcellerna monterades horisontellt så skulle marktäckningsgraden kunna öka, men däremot verkningsgrad minska något, och kostnaden skulle öka. Vi kan också tänka oss att vi bygger högkoncentrerande termisk solenergi. Då sjunker marktäckningsgrad till 20-40%, men anläggningen skulle bli ännu billigare. (Data på instrålning är taget från en solkarta i en EU-studie av Suri och gäller värden för norra Afrika).

Låt oss förresten göra samma uträkning för bioenergi, som ju tråden handlar om. Samma area förstås. Instrålning samma. * Energi som lagras i växande biomassa: 1% ** Verkningsgrad, förbränning, till el: 40% (högt räknat) Det ger 5.5*10^11 kWh = 550 TWh dvs BIOENERGI GER BETYDLIGT MINDRE ÄN SOLENERGI *) Detta är för högt räknat, troligen. Det går inte att odla så mycket i områden med hög instrålning, vi talar om öken och subtropiker, dock har de mest extrema öknarna ännu högre instrålning (upp till 3000 kWh/m2). **) Jag är ganska osäker på denna siffra men det ligger i denna storleksordning. Varierar mellan växter.

Bra Erik med ditt förtydligande att det måste handla om el-energi. En ny grov gissning blir då att vi skulle behöva 800x800 km istället för att tillgodose nuvarande globala förbrukning på 400 000 Twh. Vid omräkningen till el har jag antagit att vi behöver mindre än hälften så mycket primär energi tack vare högre verkningsgrad. En liten justering vad gäller energi som lagras i biomassa: 1% energiinlagring i biomassa brukar avse ett brutto av fotosyntesen. Av detta går ungefär hälften till respiration och av återstoden går ungefär hälften att skörda, resten förloras i förnaproduktion (blad och finrötter). Vad gäller *) så bör man särskilt ta hänsyn till växternas behov av vatten för att kunna utföra fotosyntes så jag håller med om att vi har en kraftig överskattning här. Därmed torde potentialen ligga väl under 100 TWh enligt ovan. Om vi fortsätter att leka med siffrorna skulle vi behöva 15000x15000 kvadratkilometer energigröda för att komma upp i 400 000 kWh.