Biodrivmedel - en väg ut ur fattigdom?

Kooperation Utan Gränser släppte nyligen rapporten "Med utveckling i tanken Om biodrivmedel i Afrika som en möjlig vär ur fattigdom". Med denna vill man bemöta kritiken från dem som anser att biodrivmedeltillverkning i Syd leder til ökad exploatering och fattigdom. Man vill istället visa på de möjligheter till utveckling som tillverkning av biodrivmedel i utvecklingsländer kan ge upphov till. Några av de möjligheter man lyfter fram är: * En ökad efterfrågan på energigrödor för biodrivmedel, innebär inte bara att världsmarknadspriserna på energigrödor stiger, utan även på livsmedelsråvaror. Detta gynnar hela världens bönder och betyder kanske allra mest för de fattigaste. * I och med energigrödorna, får bönderna också fler grödor som de kan välja att odla för försäljning, så kallade ”cash crops”. Fler aktörer på marknaden, i form av energibolag, ökar också konkurrensen och kan bryta den monopolliknande situation som råder för en del grödor i dag, vilket ytterligare höjer betalningen till bonden. * Om förädlingen sker i utvecklingsländerna innebär etableringen av denna industri nya jobb, både direkt i verksamheten men också indirekt i form av underleverantörer, transporter med mera.

Afrika är också den kontinent med störst potential solkraft. Solen lyser över Sahara varje dag om jag förstår rätt. Man har diskuterat att leda elen i kraftledningar upp till Europa, men innan det är klart så bör Afrika kunna använda solelen själva och exportera biobränslet. Det är iofs typiskt kolonialtänkande att energin ska exporteras. Afrikanerna använder förhoppningsvis energin till att driva lokala, eller iaf kontinentala, verksamheter. Kanske kan Afrika konkurrera med att tillverka aluminium och annan elintensiv industri.

Finns det inte lite av statiskt feltänk här? Jag får intrycket att man utgår ifrån en evigt fortsatt ekonomisk tillväxt i världen. Varför biodrivmedel? - Jo, en marknad som av klimatskäl efterfrågar alternativa bränslen. Men, det har ju visats gång på gång att biodrivmedel inte har potential att ersätta mer än några procent av oljan. Är inte dessutom oljetillgången på väg in i en oåterkallelig recession? - Ja, när till och med IEA:s chefsekonom börjar flagga för framtida oljebrist så är vi nog på väg in i en rejäl ommöblering av världsekonomin. Oavsett om man tror att biodrivmedelstillverkning i Afrika leder till mer eller mindre fattigdom saknar jag reflektioner kring ovanstående frågor.

De kan ju framförallt substituera dyr dollarkrävande oljeimport! Inte helt oviktigt för ett land med taskig valutareserv. Läs Worldwatch Institutes sammanställning för tyska staten om "Biofuel for Transport". Där diskuteras potentialen för biodrivmedel och det är en liten annan bild än vad svenska medier (tabloidpressen)skriver.

Magnus och Robert, hur många procent handlar potentialen om?

En gammal kollega och kompis fick mig att inse att det här tjatet om fattigdomsbekämpning är lite irriterande. Är det inte intressantare att prata om att bekämpa misär, svält, krig, epidemier etc. istället för fattigdom? Han tyckte att rikedom var ett större problem än fattigdom. Det ligger en hel del i det.

Ursäkta Johan men det var f-n det dummaste jag hört! Fattigdom leder till sjukdom, svält, brottslighet, analfabetism etc. Att bekämpa misär och svält med jourinsatser (för det är det som blir resultatet) ger säkert stjärnor på mingelpartyn och ett lättat samvete men det är endast temporära hjälpinsatser. Genom att ge människor möjligheter att bekymra sig mindre för det dagliga brödet lägger man grunden till ett demokratiskt samhälle (ingen naturlag, men det underlättar). Att rikedom skulle vara ett problem?! Tja om man ser till överkonsumtion möjligtvis. Återkommer med övrigt som efterfrågas.

Tråkigt att du ska behöva ta till kraftord, Robert. Det är just det du skriver om fattigdomsbekämpning som patentlösning som jag vänder mig emot. Genom att hela tiden ensidigt fokusera på fattigdomsbekämpning istället för att prata om mer exakt om vad man vill uppnå så menar jag att vi riskerar att påföra samma sjuka materiella tillväxt- och konsumtionssamhälle som vi själva har. Vilka är vi i väst att tala om hur problemen ska lösas, som själva ännu inte hittat ett hållbart (i alla dess bemärkelser) sätt att leva på? Jag menar att om man ska prata om fattigdomsbekämpning så vore det också bra att prata om rättvisa och rikedomsbekämpning. Vad har orsakat de klimatproblem vi har? Fattigdom? Knappast. Är världens rikaste land ett mönsterexempel på låg kriminalitet, rättvisa, fredsiver och lycka? Knappast. Samma kille som hade de här åsikterna om fattigdomstjatet var precis lika emot jourinsatser som du, och jag själv inte särskilt förtjust i kortsiktiga hjälpinsatser utan krav på motprestation (även om det så klart är inhumant att inte bistå med katastrofhjälp när det behövs). För att vara extra tydlig: Att fattigdomsbekämpning skulle lösa alla problem tror jag är en farlig uppfattning.

Ursäkta kraftuttrycket. Med kortsiktiga hjälpinsatser avser jag de brandkårsutryckningar vi i den rika världen får göra därför att vi hellre angriper symptomen än orsaken. Det är också lite förenklat att säga att så länge de är fattiga så belastar de miljön minimalt (bara vi får köra våra SUV:ar och inte tvingas spara). Rikedom är kanske inte det som ska eftersträvas utan trygghet, ekonomisk, social och juridisk. Brecht sa en gång: Zuerst das Essen, dann die Moral! Att USA som världens rikaste land (och ett av de mest ojämlika) saknar moral är ett kapitalt misslyckande från deras sida, de har alla förutsättningar.

Från Worldwatch Institutes "Biofuels for transport" 2007 (på uppdrag av German Ministry of Food, Agriculture and Consumer Protection BMELV, German Agency for Technical Cooperation GTZ och German Agnecy of Renewable Resources FNR): "In India it is estimated that gradually substituting 15 % of the current transport-sector fuel with biofuels would save € 2,1 billion worth of foreign exchange by 2012 to 2013. And in sugar-producing countries in Central America, experts estimate that, on average, domestic biofuels industries could generate more than €62 million annually in savings from avoided oil imports"..."Biofuels could also have significant impact on agricultural markets. Global prices for agricultural commodities, including crops such as corn, wheat and cotton, often fall below the costs of production because government subsidies and policies in industrialized countries favour urban consumers over farmers, resulting in excess supply". Rekommenderar verkligen denna bok.

Johan, om biomassans energipotential bör man begrunda följande: Den totala instrålade solenergin är 3850 ZJ/år. I termer av att binda solenergi till växtbiomassa har växterna en verkningsgrad på ca 0,25%, men för att göra det lite intressant säger vi 1%. Mindre än 30% av jordytan är land. Med dessa siffror får man en teoretisk potential på knappt 12 ZJ. Då har vi inte tagit hänsyn till att stora arealer redan idag nyttjas till nära 100% och att andra ytor knappast är odlingsbara. Låt oss göra det optimistiska antagandet att 1/3 av ytan kan tas i anspråk. Ta sedan hänsyn till att mindre än hälften av den biologiskt fångade energin kan överföras till flytande bränsle. Med dessa siffror hävdar jag att det finns ett teoretiskt maximum på 2 ZJ bioetanol till vårt förfogande. Detta ska jämföras med oljeförbrukningen som ligger på 0,18 ZJ. Detta räkneexempel säger mej att när vi går in på mer realistiska antaganden om biobränsleproduktion så stannar potentialen under 10% av dagens oljeproduktion.

Intressant räkneexempel, men är det inte ett väldigt hopp när du skriver ner potentialen med en faktor 100 på slutet (från 2 ZJ till 0,02 ZJ)? Kan du vara lite mer specifik i dina antaganden där?

Du har rätt, man kan unna sig att vara lite tydligare: Jag börjar med att växternas verkningsgrad är 0,25%, jag gör ett mer blygsamt antagande om hur mycket land som skulle kunna tas i anspråk för biobränsleodling - jag tror att redan 5% av jordytan är optimistiskt. Dessutom tror jag att hälften av den energi som fås fram vid odling behövs för att framställa bränslet och få det fram till pump. Nu är jag uppe i en faktor 50 och då anser jag att jag fortfarande räknar ganska optimistiskt.

Återigen Worldwatch: Världen konsumerar ca 430 EJ energi per år, ca 100 EJ för transporter. Biomassan står idag för ca 40 EJ (Martinot, E - Renewables 2005: Global Status report). Studier visar att marginalland som idag inte används för jordbruk och som skulle gå att odla energigrödor på är mellan 100 miljoner - 1 miljard hektar (av totalt 1-3 miljarder ha marginalland). Resterande är för torrt eller av för dålig jordkvalité (Rosillo-Calle - Survey of Energy resources 2001). Här finns givetvis problem som att det inte lönar sig (tillfälligtvis) eller att vi får en konkurrenssituation med matproduktion (som idag mycket är ett fördelningsproblem. Det fanns bönder som eldade upp sitt vete i Sverige för bara något år sedan pga olönsamhet). De pessimistiska studierna visar på endast 40 EJ biomassa, de positiva på 1100 EJ och medlet ligger kring 250-500 EJ år 2050. Jag väljer att se möjligheterna och tror på Svanmärkning av biobränslen (kommer till sommaren, sedan tar det väl ett tag att certifiera bränslena). Bara en sådan sak som att maskinellt skörda sockerrör i Brasilien (40% idag, beräknat 80% 2020) där man idag bränner sockerrören (för att arbetarna inte ska skära sig på blasten, facklig överenskommelse) gör att 30% av biomassan går upp i rök till ingen nytta. Antingen kan man i andra generationens etanolprocess omvandla blasten till etanol eller som idag elda den och producera energi, precis som vi eldar flis.

Den 19 maj kommer EU:s jordbruksministrar att träffas för att diskutera världens stigande livsmedelspriser. Som orsak till de stigande livsmedelspriserna anger man: ökad efterfrågan på kött och mejeriprodukter i tillväxtländer som Kina och Indien, dåliga skördar som lett till låga spannmålslager i världen, stigande oljepris, spekulation på marknaden och den låga dollarkursen. Som ni märker så har man lämnat ökad produktion av biodrivmedel utanför. En produktion som man med tiden förväntar sig att den ska kunna ersätta borfallet av olja och naturgas!!! Hjälp! När man pratar om orsaken till stigande priser på råolja så nämner man ofta den ökande efterfrågan i Kina och Indien som orsaken. Men när det gäller stigande priser på biomassa/livsmedel så vill man inte nämna ordet biodrivmedel. Inkonsekvent och dubbelmoraliskt. Vad är det medicinska uttrycket för dubbla attityder? För det är den metod som västländerna använder för att "erövra" världen. (Elakt sagt så är det sjukdom som håller på att erövra världen.) Det är hänsynslösa skojare och svindlare som driver utvecklingen, anser jag. Deras målsättning är solklar och deras metoder får en att tänka på f-n själv. Läs detta ur ett bibliskt/filosofiskt perspektiv.

Håller som vanligt inte med och citerar Mariann Fischer Boel: "This is why we have agreed on a binding target: that by 2020, every European Union Member State must draw 10 per cent of its transport fuel supply from biofuels... Of course, some have challenged the environmental value of first-generation fuels. Its because of anxieties like these that the Commission has proposed a safeguard: a given biofuel would count towards a Member States target only if it made a greenhouse gas saving of at least 35 per cent compared to fossil fuels. This would apply both to domestic production and to imports, and we are open to the idea of raising that threshold from 2015. In fact, many first-generation fuels score well above 35 per cent. The typical greenhouse gas saving for biodiesel made from European-grown rapeseed is 44 per cent. Some typical European Union first-generation fuels with very efficient conversion processes make savings closer to 60 per cent, while sugarcane-based biofuel could easily reach 74 per cent. Its important to understand how our greenhouse gas calculations take land conversion into account. They dont try to factor in greenhouse gas emissions supposedly caused by indirect land conversion. This is because there are no reliable studies to show that biofuel production causes indirect conversion. On the other hand, our calculations do factor in direct land conversion. We take this issue very seriously. I will turn in a moment to the question of whether biofuel production needs to cause land conversion. But in any case, the Commission has proposed environmental safeguards. No biofuel would count towards a Member States usage target without meeting strict sustainability criteria. For example, this would exclude biofuels made from feedstock coming from: • land with a high biodiversity value; and • land with high carbon stocks. In negotiations between the European Union institutions, we are looking at ways of adding to these requirements. Of course, a key challenge is to ensure that imports actually meet our criteria in practice. We are working on various approaches to doing this in line with our international obligations. One thing I would say is that our trade partners have a clear interest in agreeing a suitable way forwards with us: for them, it will make the difference between doing business with the European Union, and not doing business! Also, the Council has said clearly that agreeing a binding target for biofuel usage is dependent on agreeing sufficient guarantees for sustainability. Furthermore, we should not exaggerate the land required to produce biofuels. The Commissions simulation suggests that in 2020, 80 per cent of our biofuel usage target could be met by domestically produced raw material grown on about 15 per cent of European Union arable land. (This is based on the assumption that trade policies remain unchanged. Of course, we are actually aiming for success in the Doha Round! I will outline other key assumptions in our calculation a little later.) But bear in mind that, in our analysis, the "real" land use figure would in a sense be lower than 15 per cent. This is because of the by-products obtained from biofuel production. If we produce a tonne of rapeseed to make biodiesel, about 42 per cent of the rapeseed is processed into oil and about 58 per cent into meal, which is sold to the animal feed sector. Clearly, the hectares in question are not "only" producing biofuel. I should add that the European farm sector desperately needs feed at reasonable prices – ask any pig farmer! Now let me turn to the heart of the media storm which I mentioned at the start of my remarks – the fear that biofuel production will push food prices higher and higher, and empty every food bowl in the developing world. Of course, a sudden rise in prices has recently caused problems in the urban areas of developing countries. The European Union must react with aid as quickly as possible. However, long-term price rises are not an entirely bad thing. They could be good news for the 70 to 80 per cent of the worlds poorest who live in rural areas and depend on farming for their livelihood. Here, we can do much better with our development aid. We should help developing countries to improve their agricultural knowledge and to look at new types of agricultural products. In any case, those who see biofuels as the driving force behind recent food price increases have overlooked not just one elephant standing right in front of them, but two. The first elephant is the huge increase in demand from emerging countries like China and India. These countries are eating more meat. It takes about 4 kg of cereals to produce 1 kg of pork, and about 2 kg of cereals to make 1 kg of poultry meat. So a dietary shift towards meat in countries with populations of over 1 billion people each has an enormous impact on commodity markets. The second elephant is the weather, and its effect on production. In 2006, bad weather hit cereal production in the US, the European Union, Canada, Russia, Ukraine and Australia! In 2007, the same thing happened again, except in the US. This is not a recipe for low prices. Alongside these two elephants are other influences. One of these is speculation. This is hard to quantify, but let me give you a couple of illustrations. In 1998, investments in commodity indexes totalled $10 billion. In 2007, the total was $142 billion. And in February this year, 140 commodity-based financial products were launched. This was the highest number ever, and double the number issued each month in 2006 and 2007. Where has the influence of European Union biofuel production fitted into all this? The European Union currently uses less than 1 per cent of its cereal production to make ethanol. This is a drop in the ocean. It uses two-thirds of its rapeseed crop to make biodiesel, but in fact European rapeseed production accounts for about 2 per cent of global oilseed demand. So this is not something to shake the markets. The effect of the US biofuel programme is somewhat greater. But even that influence is modest compared to others. According to the OECD Agricultural Outlook for 2006 to 2016, the combined cereal shortfall in North America, Europe and Australia in 2006 was over 60 million tonnes – nearly four times greater than the 17-million-tonne increase in cereal use for ethanol in those countries. But what about the future? Can we hit a 10-per-cent biofuel usage target in the European Union without putting an excessive strain on our land resources and our food and feed markets? The Commissions analysis gives a firm "yes" in reply."

Ja, då väntar vi 10 år och ser hur det går. Jag tror nog att de flesta insatta vet svaret men man vill inte kännas vid det. Kanske lika bra det. Jag lägger ned min argumentation i ämnet. Ett beslut är fattad och man får hoppas att de ansvariga gör så gott de kan.

FAO håller inte med Kooperation Utan Gränser, biodrivmedel är inte en väg ut ur fattigdom eftersom pengarna bara hamnar i storgodsägarnas fickor. De fattiga äger inte mark och får inte del av vinsterna.

Kooperationen utan gränser arbetar direkt mot de behövande, inget slösande à la SIDA. FAO har dock säkert rätt generellt sätt men här handlar det om man är optimist eller pessimist. FAO-förträdaren säger ju helt riktigt att vi inte kan fortsätta som vi gör utan måste ställa om livsstil. Låt mig citera president Lula i frågan:”Don’t tell me, for the love of God, that food is expensive because of biodiesel. Food is expensive because the world wasn’t prepared to see millions of Chinese, Indians, Africans, Brazilians and Latin Americans eat” ...“We want to discuss this not with passion but rationality and not from the European point of view.” “Critics say the increased production of crops for ethanol and biodiesel, which is derived from oil seeds, competes with for land with food crops. Brazil has repeatedly argued that it has plenty of unused land to plant crops for biofuels and that current production was still too small to affect food prices."...“The real crime against humanity is to discredit biofuels a priori and condemn food-starved and energy-starved countries to dependence and insecurity.”

Lula drar väl å sin sida lite väl hårt åt ena hållet. Det är väl allmänt vedertaget att första generationens biobränslen trots allt är en delförklaring till de stigande matpriserna, om än ej den största förklaringsfaktorn? Se t.ex. bifogad länk. Och inte är det konstigt att Brasilien själva hävdar att det inte är några som helst problem, de har ju hur mycket snabba pengar som helst att förlora om de inte får utnyttja sin kassako etanolen.

Ja men jag tror den är klart överdriven. På sikt kanske om ingen teknikutveckling sker, men knappast idag. Sedan är det främst vete och majs som kritiseras och det kan jag hålla med om inte känns särskilt bra. Sockerrör, sockerbetor, raps och jathropa känns bättre och sedan kommer kanske möjligheten att bryta ned cellulosa till biobränslen vilket ökar effektiviteten. Men jag köper dieselbil nästa gång och räddar världen ;-)!

Vad har du för information som inte IMF (säger 20 % påverkan på matprisuppgången den senaste tiden) och FAO (säger 10 %) har? Visst kan andra produktionsmetoder och grödor ändra bilden i framtiden, även om liknande teknikorienterade förhoppningar lätt kommer på skam tack vare en ökad konsumtion. Nu är jag ingen fattigdoms- och u-landsexpert, men nog verkar en rimligare fattigdomsbekämpning vara att få igång ett bra jordbruk i fattiga länder så att de kan försörja sig själva och inte behöva vara beroende av att köpa in dyr mat. Och det verkar också urbota dumt att satsa på biodrivmedel och förbränningsmotorer när nu den så oerhört mycket energieffektivare och potentiellt mycket renare elbilen väntar runt hörnet, och eldriven spårtrafik finns sedan mycket länge. Jag låter bli att köpa en bil nästa gång och räddar världen...

Jag kan hålla med om att USA:s ökade satsning på majsetanol påverkar priset på majs. Övriga satsningar tror jag har mindre en 10% effekt. Det intressanta är hur de kan komma till så stora skillnader, 10 procentenheter är väldigt mycket. De vet att ett antal faktorer påverkar priset men kan inte beräkna hur mycket varje del står för exakt. Båda organisationerna pekar på att andra faktorer har större betydelse. Visst ska de i första hand satsa på mat men det är också kostsamt för u-länderna att köpa in olja, därför ser jag en potential att vara mindre beroende av olja och kunna tillverka sitt bränsle själva. Biobränsle behöver ju inte bara gå till nöjeskörning i västvärlden. Håller med om att det finns spårbunden trafik som är bättre (och cykel). Dieselbilsargumentet var ironi om det missades. Det framstår alltmer som om fossildiesel skulle vara en frälsning i växthusdebatten och det håller jag inte med om.

Jo, visst är många utvecklingsländer beroende av fossilbränslen, och argumenten blir ju lite annorlunda om det handlar om självförsörjning ab bränsle och inte export till växtvärlden. Många av utvecklingsländerna har dock extra goda förutsättningar att gå över till solkraft, vilket kräver betydligt mycket mindre yta än odling av biomassa. De senaste solcellerna utlovar dessutom kostnad/kWh i storleken tiotals öre.

Sveriges största etanolimportör, Sekab, som nyligen gick ut med att man storsatsar på etanolproduktion från sockerrör i Tanzania och Mozambique (miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.163072), ska nu börja hållbarhetscertifiera delar av sin import från Brasilien: "De kriterier som Sekab ställt upp innefattar utöver miljömässig hållbarhet även bland annat nolltolerans för barnarbete, icke-organiserade arbetsförhållanden och avverkning av regnskog. Även krav på arbetsförhållanden, arbetsrätt och löner och att skördearbetet idag ska vara till minst 30 procent mekaniserat och öka till 100 procent senast år 2014. Enligt pressmeddelandet ställer även Sekab stora krav på klimatvinsten. Koldioxidutsläppen ska reduceras med minst 85 procent – från odling, produktion och transport till Europa – i jämförelse med bensin." Kriterierna ska följas upp med oberoende kontroller, och de första leveranserna av den certifierade etanolen kommer i augusti i år. Mer info om kriterierna finns på www.hallbaretanol.se.

Att ifrågasätta kan leda till bättre produkter, men det visste vi ju förut. Sverige får 70 procent av all etanol från Brasilien. Nu möter Brasiliens etanolproducenter på kritiken. Marcos Jank företräder Unica, etanolproducenter i Brasilien. Han hävdar att den bästa lösningen på problemet är att certifiera bränslet. Certifieringen ska visa att etanolen inte tillverkas genom barnarbete eller slaveri eller att den tillverkas i stället för mat. Den ska också visa att de sockerrör som nu används för etanolframställning odlas över 200 mil från Amazonas. Tillverkarna är också beredda att garantera att det inte kommer att ske någon odling i regnskogen. I certifieringen ska också slås fast att den brasilianska etanolen ger uppemot 90 procent lägre utsläpp av koldioxid än bensin. Janks påpekar att bara 1 procent av den odlingsbara marken, som i sin tur är 40 procent av all mark i Brasilien, används till etanol. Brasilien exporterar runt 15 procent av den etanol som tillverkas. Resten används hemma i Brasilien, där 90 procent av alla bilar som säljs kan köras på E85.

Peter Mandelsohn är inne på certifiering också för att säkerställa effektiva biogrödor.

Även IUCN (International Union for Conservation of Nature) säger att mat kontra bränsle är komplext.

Nu kommer Svanens märkning för biodrivmedel: "Som första (hann inte Sekab fore??) miljömärkning i världen lanserar nu Svanen kriterier för att miljömärka drivmedel. Märkningen pekar ut de bästa alternativa drivmedlen bland till exempel etanol, biodiesel, biogas och olika blandningar. ... Svanen ställer krav på hela kedjan från råvaran till det färdiga bränslet som kommer ut ur pumpen. Det gäller val av mark, odling, tillverkning, transport och förbränning i motorn. De viktigaste kraven är: * Minskat bidrag till växthuseffekten. Därför har Svanen satt ett absolut gränsvärde för hur mycket koldioxid som får släppas ut under drivmedlets hela livscykel * Begränsning av den totala energianvändningen vid framställningen * Spårbarhet av odlingsmark och certifierad hållbar odling * Begränsade hälsoeffekter"

Nu utlyses en doktorandtjänst i Humanekologi med inriktning Bioenergiproduktion i Afrika.