Prognosstyrning kan spara 10 % av värmeförbrukningen

SMHI har under några år levererat en tjänst som de kallar för prognosstyrning. Den går i korthet ut på att en byggnads värmesystem är ihopkopplad med SMHI:s väderprognoser. Är det varmare väder på gång kan värmesystemet slå av värmen. Varför räcker det inte med att slå av värmen i samma ögonblick som vädret blir varmare då? Det beror på att huset har en inneboende tröghet, det blir helt enkelt för varmt när vädret blir varmare och en massa energi vädras bort i onödan. Intresset för prognosstyrningen ökar nu kraftig i och med att det är en åtgärd som rekommenderas i samband med de lagstiftade energideklarationerna.

Intressant då jag bor i ett hus med golvvärme ingjutet i betonggolvet vilket gör det extra trögt. Kan sedan SMHI pricka rätt lite oftare (jag förstår att det är svårt) vore det givetvis ännu bättre.

Det borde väl inte vara så svårt för SMHI att pricka rätt på en prognos på bara ett par timmar. Som jag förstår så kan man stänga av värmen kl 07 ifall man tror att solen tittar fram kl 08. Golvvärme är kanske lite trögare än så men kan man inte minska lite på golvvärmen och komplettera med lite andra värekällor som komplement? SMHI har på hemsidan en figur som visar prognos mot utfall. Man kan se att fyrdagarsprognosen kan slå fel, men prognoser från dagen innan brukar vara ganska träffsäkra. Jag hittar inte figuren för tillfället, och tycker dessutom inte om SMHIs hemsida då man inte kan länka till väderprognosen till en viss stad. Det gick förut, men sen bytte man till nåt flashigare som inte klarar länkning.

Jag har arbetat med väderprognosstyrning sedan 1992 ändra från tiden då de första byggnaderna testades med väderprognosstyrning i ett bostadsområde - Hestra BO94 i Borås 1994. Idag så har jag ett företag eGain Sweden AB och vi är de som i slutändan leverererar väderprognosstyrningen till de allra flesta väderprognosstyrda byggnaderna i Sverige, totalt idag är det ett drygt 1000 tal byggnader för både almännytan som privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Våra kunders erferanhet är att de i genomsnitt minskat sin energiförbrukning för uppvärmning med 15 kWh/m2. Väderprognosstyrning innebär att man gör en energibalansberäkning för varje enskild byggnad. Denna tar hänsyn till både energitillskott och energiförluster men också sådant som användningsområde och beteendemönster. Alla data samkörs med en mycket detaljerad väderprognos för de närmaste dygnen. Utdata från beräkningarna ger information om hur mycket effekt som i varje ögonblick skall tillföras för att hålla en acceptabelt låg och jämn inomhustemperatur som möjligt. En temperatur som både minskar energiförbrukningen men också känns behaglig utan att man fryser så fort vädret ändras. Genom att man undviker onödiga övertemperaturer eller får köldknäppar inomhus vid väderomslag, så kan ett väderprognosstyrt hus ta hand om alla förändringar i vädret helt automatiskt. Systemet sköter sig självt. Det är inte ovanligt att reglersystemet är inställt efter det sämsta driftfallet som har inträffat någon av de regnigaste och blåsigaste dagarna under hösten och sedan återställs inte detta utan byggnaden styrs med stora övertemperaturer eller onödiga variationer hela vintern - med ett stort energislöseri och onödigt utsläpp av växthusgaser som följd. På www.egain.se kan du läsa mer.

Här vill jag resa ett litet varningens finger. Det finns många som varnar för prognosstyrning. Att förlita sig på prognosstyrning är i vissa fall lite som att navigera med en oljetanker i skärgården. Hus har ofta en mycket längre tröghet än man kan tro. Inte en timme hit eller dit utan många timmar eller i vissa väderförhållanden dagar. Om huset inte kan svänga tillräckligt tvärt mellan kalla och varma dagar, så är risken stor att man förbrukar mer genom att effektbehovet ökar, då huset måste gasa och bromsa för att öka och minska inomhustemperaturen som vissa dagar kanske inte behövs så huset redan har kvar värme sedan en tidigare värmeperiod. Det är sant att de som installerat prognosstyrning ibland har minskat sin energiförbrukning, men det är inte helt säkert att det är prognosstyrningen det beror på. Det kan lika gärna vara att man har injusterat sitt värmesystem och det är en viktigare åtgärd än prognosstyrningen. Alltså. Hur ska husets värmesystem reagera på en faktisk utomhustemperatur.

Vi på eGain har idag över 2000 byggnader som vi i styrt individuellt med en för varje byggnad beräknad energibalans utifrån vädrets förändringar de närmaste 5 dygnen. Vår erfarenhet från styrning av värme i dessa byggnader är att man inte bara får en jämnare inomhustemperatur och ett lägre energianvändning utan dessutom så har det visat sig att man genom att styra "mjukare" med mindre "rattutslag" också minskat de stora effektuttagen, topparna som dimensionerar både fjärrvärmecentralen och de stora energibolagens panncentraler. Något som gagnar energibolagen. Hela poängen med prognosstyrning är att styra mjukare, inte tvärt mellan kalla och varma dagar - det är en bra liknelse att se det som att ecoköra sin bil på en kurvig, backig väg eller att ratta en oljetanker ut genom en örik skärgård. Idag ingår ecodriving i varje körkortsutbildning - det borde det göra även för driftekniker och fastighetsägare. På vår webbplats kan du mer, ladda hem tekniska dokument och rent allmänt läsa mer om hur det fungerat i verkligheten för våra kunder, stora som små.