Är internet hållbart?

Fastnade i en diskussion över lunch med en vän som driver ett eget IT-företag. Bland annat utvecklar han applikationer för Facebook. Jag argumenterade att jag ser dessa online communitys som ett miljöproblem. Stora delar av dagens unga generation, även vi här på ecoprofile, spenderar mer och mer tid på internet och lever därför allt mer i en virituell verklighet. Genom denna virituella verklighet kopplar man bort sig från det verkliga livet med alla dess naturlagar. Vi skapar en verklighet där vi är så långt bort från naturens villkor att många unga inte ser att människan är i ett beroendeförhållande med naturen. Mat kommer från hyllan i snabbköpet, kläder kommer från galgen i butiken. Längre än så klarar många inte av att se. Ju mer vi bygger in oss i denna virituella verklighet desto mer driver vi på denna utveckling att distansiera oss från naturen. Min vän argumenterade å andra sidan att den virituella verkligheten istället upplyser oss om missförhållanden och kan på rekordsnabb tid mobilisera stora grupper för aktion. (jag var dock kritisk till att aktion betydde att man kryssar för ”fight climate change community” och sen tycker man att man gjort tillräckligt). Vad tycker ni? Utgör den pågående informationsåldern men en tilltagande virituell verklighet ett hot mot miljön?

Fast om vi inte hade haft den snabba kommunikationen, hade vi då ö.h.t fått reda på hur riset i Asien odlas, hur munkarna i Burma har blivit behandlade etc? Med Internet kan ju sån information som inte Ickedemokartiska stater, stora mediabolag etc vill ha ut, ända komma ut. Vad är det som säger att gamla medier vill ta upp miljöproblemen. Samt att man slipper känna sig ensam om att bry sig.Jag kände det ett läng, inte miljö, men om nykterism att jag är den enda som inte driker, MEn sen har jag diskuterat med andra vågar nu stå för mitt val...

Jag är också tveksam till påståendet att internet i sig skulle hota miljön. Däremot byggs samhället i stort så att vi kommer längre och längre ifrån miljön, och känner att vi kan koppla bort oss från den. Information är ju egentligen bra. Det handlar mer om att rätt information skall finnas tillgänglig. Om internet blir mer styrt av ekonomiska intressen som vill trycka ner miljö- och demokratifrågor, t ex på det sätt som kinesiska myndigheter censurerar regimkritik, då blir internet mer dåligt än bra. Och så är det självklart synd med alla som flyr verkligheten in i nätspel och annat, om verklighetsflykten tar en för stor del av dennes liv.

Kanske uttryckte mig lite onyanserat. Jag är väl inte heller av åsikten att information är skadligt. Även om jag tror att för mycket information ibland kan försvåra en enhetlig världsbild. Speciellt när mycket av den information som lätt publiceras på internet ofta har bristande kvalitet. Utan mycket grundkunskaper är det idag väldigt svårt att pussla ihop allt bombardemang av information. Det är mer alla online communitys som jag ifrågasätter. Idén att man skall sköta sina relationer virituellt. Växer tillräckligt många upp i denna virituella miljö tror jag att det kan bli än svårare att få denna generation att se sin koppling till och påverkan på miljön. Dessutom tror jag att det bidrar till att människor får svårare och svårare att klara av riktiga relationer samt föra dialog, vilket jag tror är en mycket viktig del i ett hållbart samhälle.

Bra iakttagelse, Anton. Är själv uppväxt på landsbygden nära naturen och utan dator. Har sedan bott i olika städer runtom i landet för att till sist hamna på landsbygen igen. De som är uppväxta på landsbygden har en känsla för naturen. De som är uppväxta i städerna har en kunskap om naturen. Ibland kan till och med stadsbons kunskap om naturen vara högre än landsbygsbons eftersom stadsbon kan vara väldigt högt utbildad. Men det är ändå något som skiljer dem åt eftersom landsbygdsbon ofta tycker att stadsbon är lite korkad i sin uppfattning om naturen. Kunskap kan alltså inte helt ersättas med känsla och förståelse. Därför så verkar det som att virtuell kunskap är lite falsk och att den i värsta kan fall lura folket "utför stupet". Antagligen är den "falska" kunskapen anledningen till att vi ser naturen och våra kommande generationers livsvillkor förstöras allt mer. De som styr världen är ju oftast uppväxta i städer och besitter enbart virtuell kunskap. När det gäller själva internet som kommunikativ plattform så tror jag att den kan bidra till att folk i världens länder enas runt gemensamma mål för att skapa ett framtida hållbart samhälle. Så jag tror att internet gör mer nytta än skada som läget är just nu.

I diskusionen fanns ingeting om hur mycket utsläpp internet och kankse framför allt servrarna står för och det kan bero på att redovisningarna om just detta publicerades ganska nyligen och artikeln är inte färsk. Idag är det lika mycket som utsläppen från flygtrafiken! Enligt analysföretaget Gartner och deras rapport ”Key Issues for Environmentally Sustainable IT” så står servrar och persondatorer för 0,75 % av de globala koldioxidutsläppen, och numera går det åt mellan 1,5 till 2 gånger så mycket ström för att kyla servrarna vilket inte ens är med i uträkningen. Ett växande behov av servrar då internet fortsätter expandera bidrar till ytterligare strömförbrukning som i sin tur leder till ökat behov av att kyla anläggningen för att bromsa temperaturökningen.

Era teorier verkar motsägas av det faktum att stadsmänniskor tär mindre på miljön (per capita) än glesbygdsmänniskor. Hur går det ihop med eran syn?

Det är fel att påstå att stadsborna tär mindre på miljön (per capita) än vad glesbygdsborna gör. De råvaror och resurser som stadsborna omsätter kommer från glesbygden. Ofta är det till och med stadsbor som äger och bedriver de mest miljöfarliga verksamheterna på glesbygden. Om det inte fanns någon verksamhet på glesbygden så skulle staden snabbt vissna och dö bort. Staden skulle bli utan mat, energi, byggnadsmaterial och textilier bland annat. Eftersom båda miljöerna är beroende av varandra så är det svårt att dela upp och precisera miljöförstöring per capita för respektive miljö. Man skulle till och med kunna säga att glesbygden klarar sig bättre utan staden än vad staden klarar sig utan glesbygden. Men jag är ändå en förespråkare för staden och storstaden. Totalt sett så får vi mindre miljöförstöring med stad/glesbygd än om alla människor hade fördelat sig jämnt över jordens yta.

Nu är det ju inte särskilt många glesbygdsbor som ägnar sig åt jordbruk. Både stadsbor och glesbygdsbor använder sig förstås av resurser som kommer i huvudsak från glesbygden. Stadsbor använder det dock i regel effektivare eftersom man får sammkörningsvinster av att bo nära varandra. Det går åt mindre energi för uppvärmning, vattentillförsel, transporter och liknande för en genomsnittlig stadsbo än en genomsnittlig landsbygdsbo. Att jordbruk behövs och i regel bedrivs på landsbygden är en annan diskussion. Jag syftade på de som har ett "vanligt" jobb och bor i glesbygden, vilket är en stor majoritet. Sen bör det påpekas att de tätorter som vi idag har har lika mycket gemensamt med glesbygden som med den typ av stad som vore optimal ur resurssynpunkt. Jag jämför i huvudsak alltså inte dagens glesbygd med dagens så kallade städer, som i huvudsak består av enskilda hus sammanlänkade med bilväg men avskilda med naturområden, utan en tät stad där man kan dra fördel av sammordningsvinster på allvar.

Håller med Theodor trots detta lever jag inte som jag lär. För två år sedan flyttade jag ut i en liten kranskommun, från bostadsrätt från 1948 till nytt ekologiskt hus från 2006. Men det nya huset ska värmas upp (värmeväxlare, vatten buren värme) och jag har svårt att jämföra det med bostadsrätten (135 kvm mot 68 kvm) men utan att vara alltför djärv så tror jag att vi gör av med mer energi nu (om inte annat så har vi internaliserat kostnaderna för vatten och uppvärmning som tidigare sågs som en fast kostnad). Från att ha cyklat eller åkt tunnelbana till arbetsplatsen sitter jag nu två timmar varje dag i buss (diesel/etanol/biogas beroende på delsträcka) och min fru bilpendlar (från 1000 mil/år till 2000 mil/år, visserligen miljöbil men ändå) mot att tidigare åkt tunnelbana. Vår utökade bostadsyta (i och för sig behövlig då vi växt från två till fyra i familjen) och det utökade pendlingsavståndet gör vår livsstil mindre hållbar (vågar knappt gå in på sidan ecological foot print längre). På pluskontot kan sättas färre flygresor då rastlösheten botas med spade i trädgården. Att arbeta hemifrån är inte alla förunnat och ibland praktiskt omöjligt men ett utökat tjänstesamhälle via internet kan kanske förbättra mitt bidrag till växthuseffekten.

Det bästa vore om enbart jordbrukare, skogsbrukare och gruvarbetare bodde i glesbygden. Men då kan man fråga sig hur servicen runt dessa människor och dess företag skulle se ut. Naturligvis skulle det inte fungera så bra. Därför så måste en glesbygd innehålla en viss mängd människor för att servicen för råvarunäringarna ska fungera, eller hur? Men det bästa ur resurssynpunkt vore naturligtvis om ett fåtal stora och starka ensamstående bönder, skogsbrukare och gruvarbetare sliter fram alla de råvaror som staden behöver samtidigt som de lever i en miljö utan service och bekvämligheter. Om människorna på glebygden skulle börja strejka och protestera så skulle det inte ta lång tid innan människorna i städerna börjar svälta.

Men frågan är om dessa bekvämligheter oftast ändå inte finns i närmaste stad. Jag vet inte, men mitt intryck är ju att det inte finns särskilt mycket service utanför lite större tätorter. Jag menar inte att alla ska bo i några få miljonstäder utan städerna kan också vara ganska små men ändå ge stora sammordningsvinster jämfört med att sprida ut befolkningen i ren landsbygd samt i tätorter med bara några hundra invånare. Det är också till viss del åt det här hållet det har gått under 1900-talet. Dock med det undantaget att tätorterna inte längre är särskilt täta utan ganska rejält utspridda.

Antar att många sett denna nyhet som valsat runt i media och på bloggosfären ett par dar, men den då ingen tagit upp den här gör jag det - känns som att den "måste" finnas med på en serverskrymmande verksamhet som denna... ;-) Aj, aj. Inga bra nyheter för googlare som mig, som oss(?). EN googling drar lika mkt Energi som det går åt för att värma vatten till en ½ kopp te. Och mååånga googlingar görs det varje sekund... Fast Google själva hävdar förstås att beräknad energiåtgång är kraftig överdriven.

Fat hur mycket energi skulle det inte ta att trycka alla uppslagsverk, tidningar, böcker som googel motsvarar till alla som vill ha den här informationen ?

Om har en gammal skärm kan spara lite enegi på söka på http://blackle.com/ istället för googel. HAr man fetskärm så ska en svart skärm dra mindre energi än en vit. och så är det mer behagligt att titta på. Föresten googels servrar drar väl lika mycket oavsett om vi avstår från att söka eller inte...de är ju alltid på...

En ny sökmotor som sänker vinten till miljöprojekt. En droppe i havet, men en snygg droppe..

Här är lite strategier för serverhallar som vill få ner energiförbrukningen:

Jag har skrivit några texter på min blogg, Livet efter oljan om datoranvändning och energiförbrukning:

Om avatarers strömkonsumtion (okt 2008)
Grön IT (mars 2009)
Google-sökningars energiförbrukning (okt 2009)

Facebook bygger serverhallar i Luleå. Anläggningen beräknas förbruka en halv TWh el per år, motsvarande 3-4 promille av landets totala elanvändning. Det är de goda förutsättningarna för naturlig kylning, tillgång till stora mängder vatten samt relativt billig el som gör att Facebook placerar sin första europeiska serveranläggning där. Om jag inte minns fel så har Google byggt en liknande anläggning i Finland av samma anledningar.