|
 Forum för hållbarhet och resiliens |
|
|
Ecoprofiles syn på hållbara affärsverksamheter
Vi sätter ribban högt och vill bara ha med de företag som redan idag har en produktportfölj som uteslutande består av produkter och tjänster som vi anser kan sägas utgöra en del av hållbar konsumtion. Nedan är ett antal exempel, listan byggs ut och anpassas kontinuerligt. Allt täcks inte in, kontakta mig gärna om du undrar om ditt företag platsar i Ecoprofile affärsnätverk! ENERGI
MAT
RESOR
ÖVRIG KONSUMTION OCH ANDRA TYPER AV AKTÖRER
Vilka affärsverksamheter kan sägas vara hållbara?Går det att avgöra om en affärsverksamhet är miljömässigt hållbar? Frågan är viktig, eftersom en sådan bedömning möjliggör att framhäva och ge stöd till dessa affärsverksamheter. Genom uppmärksamhet och stöd får dessa företag större möjligheter att växa och därmed öka andelen hållbara affärsverksamheter i samhället.I denna utvärderingsmodell ställer vi oss frågan om de produkter och tjänster som affärsverksamheten innehåller är håller sig inom planetära gränsvärden vid storskalig konsumtion. Den teoretiska utgångspunkten är ett konsumtionsperspektiv där kunskaper om planetära gränsvärden kopplas ihop med vad vi vet om olika konsumtionsgruppers miljöpåverkan. Affärsverksamheter sorteras i vår modell in i tre kategorier: Röd, Grön och Grön+. De verksamheter som uppfyller kriterierna för Grön+ är listade här högst upp och är välkomna att vara med i Ecoprofiles affärsnätverk. Utvärderingsmodellen här ska ses som ett första försök, och betydligt mer arbete med den krävs för att den ska kunna börja tillämpas i större skala, till exempel av Tillväxtverket, Innovationsbron, företagsinkubatorer, aktörer inom innovationssystemet, landsting/regioner, kommuner, biosfärområden m.m. Ett möjligt resultat av fortsatt arbete är en modell som visualiserar vilka typer av produkter/tjänster inom kritiska produktgrupper som håller sig inom planetära gränsvärden. Planetära gränsvärdenUnder 2009 introducerade Johan Rockström och 24 andra miljöforskare från olika discipliner ett nytt begrepp i miljövärlden, Planetary Boundaries, ”planetära gränsvärden”. Tillsammans identifierades nio viktiga miljöpåverkanskategorier som ansågs mest kritiska att hålla koll på. Gränsvärden togs fram för vad planeten mäktar med, och de prickade också in hur vi ligger till. I en enda bild går det alltså att utläsa vilka globala miljöproblem som är mest bråttom att åtgärda. Förlust av biologisk mångfald, kväveanvändning och klimatpåverkan är det som är allra mest akut..jpg)  Källa: http://www.stockholmresilience.org/download/18.8615c78125078c8d3380002197/ES-2009-3180.pdf Produktions-, livscykel- och konsumtionsperspektivÄven om inte miljöproblemen har sammanställts på ett så tydligt sätt som i planetära gränsvärden tidigare, så har vi varit medvetna om att människan ger upphov till miljöproblem under några generationer. Det går att urskilja tre större perspektiv på hur människan har angripit miljöproblemen som uppkommit under industrialiseringen. De har utvecklats kronologiskt med existerar idag sida vid sida, och det är viktigt att förstå vilket perspektiv som används när lösningar på miljöproblem diskuteras.I produktionsperspektivet är det produktionsanläggningars miljöpåverkan som står i centrum. Fabrikens resursanvändning och utsläpp kontrolleras av myndigheter och av företagen själva, och de flesta arbetar med förbättringsprogram för att minska miljöpåverkan. För några decennier introducerades livscykelperspektivet, då allt fler insåg att en stor del av miljöpåverkan realiseras utanför produktionsanläggningen. Bilar, byggnader och elektronik är exempel på produkter som har sin största miljöpåverkan i användningsfasen snarare än i produktionen. Alldeles nyligen har konsumtionens omfattning börjat analyseras på allvar, och flera studier har genomförts som visar att vissa konsumtionsgrupper står för större miljöpåverkan än andra. Mätetal som ”Ecological Footprint” och växthusgasutsläppsberäkningar visar att det är de mest utvecklade ekonomierna som står för störst resursanvändning och växthusgasutsläpp. En ständigt växande ekonomi och allt högre konsumtionsnivåer har lett till nya uttryck som ”grön tillväxt”, ”hållbar tillväxt” med mera har dykt upp, med målet att kunna ha ekonomisk tillväxt utan ökad miljöpåverkan. Än så länge har denna frikoppling inte visat sig vara möjlig. Ecoprofile hävdar att konsumtionsperspektivet är det enda perspektiv som kan ge en helhetsbild av människans miljöpåverkan, och som bäst indikerar var vi bör inrikta arbetet för att ställa om till hållbarhet. Vi utgår också från att tio miljarder människor ska kunna köpa en viss produkttyp utan att planetära gränsvärden ska riskera att överträdas, att den extrema ekonomiska ojämlikhet som idag finns i världen bör minskas. KonsumtionsstudierDet finns ett flertal Europeiska konsumtionsstudier gjorda, varav den mest kända kanske är EIPRO-studien. Denna och 10 andra konsumtionsstudier med vanliga miljöpåverkanskategorier som klimat, övergödning och försurning genomlystes i en vetenskaplig artikel av Arnold Tukker 2008. Även Naturvårdsverket gjorde en konsumtionsstudie 2008, dock begränsad till klimatpåverkan som miljöpåverkanskategori. Alla studier pekar entydigt på att tre större konsumtionsområden står för en majoritet av miljöpåverkan, transport, boende och mat. Vi kallar i fortsättningen dessa för kritiska konsumtionsområden..jpg)  Figur 1 Den privata konsumtionens fördelning av växthusgasutsläpp enligt Naturvårdsverket, 2008 Något som dock behöver beaktas är att de miljöpåverkanskategorier som är svåra att kvantifiera, som t.ex. kemikalier, inte tagits med i studierna. Produkter som kläder och elektronik skulle därför i verkligheten kunna hamna högre upp i prioritet än de gör i dessa studier. Källor: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1162/jiec.2006.10.3.159/abstract http://ec.europa.eu/environment/ipp/pdf/eipro_report.pdf http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5903-3.pdf Kombination planetära gränsvärden och konsumtionsstudierOm vi kombinerar kunskapen om de planetära gränsvärdena med kunskapen från konsumtionsstudierna så blir bilden tydligare. Matproduktionen vet vi har stor påverkan på biologisk mångfald, klimat och kväveanvändning. Resande har stor påverkan på klimat och biologisk mångfald. Energianvändningen i hemmet har stor påverkan på klimat. Affärsverksamheter som verkar inom dessa områden behöver alltså ha en betydligt mindre miljöpåverkan än vad som finns på marknaden idag för att det ska kunna anses vara hållbart.Kategorisering
|
