På det solbadande Briggen Tre Kronor bjöd tankesmedjan ”Dyrare mat, NU!” in till en läcker buffé indelad i stationer med namn som ”Det spirar” och ”Höstskörd”, komponerad av kocken Maja Söderberg. Jordärtskockssoppa, rabarberkräm och somrig sill var några av de godsaker som serverades som exempel på den mat man med gott miljösamvete kan äta under respektive period. Sedan följde en diskussion om matprisets påverkan på ekosystem, djurskydd och arbetsvillkor. Behöver priset vi betalar för maten i affären höjas för att vi ska nå det hållbara samhället? Det var en av frågorna som diskuterades av Svante Axelsson (Naturskyddsföreningen), Dan-Patrik Ryman (Medveten konsumtion), Frans Brozén (ekologisk lantbrukare) med flera.

WWF har nyligen släppt en rapport som undersöker hur mycket koldioxid som invånare i olika kategorier av kommuner släpper ut. Kommunindelningen är gjord enligt Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning och inbegriper kommunkategorierna storstäder, förortskommuner, större städer, pendlingskommuner, glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner, övriga kommuner med mer än 25 000 invånare, övriga kommuner med 12 500-25 000 invånare och övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare. Någon förklaring om vad de olika kategorierna innehåller för kommuner ges inte. Kanske antar WWF att vi svenskar har en så stor kunskap om hur kommuner delas in att det inte behövs.