Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Markbunden kollektivtrafik    Flyg   

Inrikesflyget: Malmölinjen större än Göteborgslinjen

ERIK SANDBLOM 2009-07-29        #11530

Malmö-Stockholm är nu Sveriges största flyglinje. Källa Transportstyrelsens nyhetsbrev Flygtendenser.

Tåget har länge varit större än flyget på linjen Stockholm-Göteborg. Faktum är att SJ numera är dubbelt så stort som alla flygbolag tillsammans på den sträckan. Under första kvartalet nåddes en ny milstolpe. Flyget på sträckan har minskat så kraftigt att Stockholm-Malmö nu är en större flyglinje än Stockholm-Göteborg. Det är också intressant att Luleålinjen har fler resenärer än Umeålinjen, trots att Umeå är en större stad. Tydligt bevis, om något behövdes, att tåget kan konkurrera framgångsrikt med flyget även hemma i Sverige.



ERIK SANDBLOM 2009-07-29        #11531

SJ är numera är dubbelt så stort som alla flygbolag tillsammans på sträckan Stockholm-Göteborg. Källa VDs presentation av delårsrapporten för Q1 2009 Flyglinjen Göteborg-Stockholm har minskat med 38% mellan Q1 2006 och Q1 2009.

ERIK SANDBLOM 2009-07-29        #11532

På linjen Stockholm-Sundsvall har SJ övertagit flygets dominerande ställning.

ERIK SANDBLOM 2009-07-29        #11533

År 2008 hade tågresandet i Sverige ökat med 23% jämfört med 2005. Källa Sika, Person- och godstransporter på järnväg, kvartal 1 2009

ERIK SANDBLOM 2009-07-29        #11534

Bilen har fortfarande en dominerande ställning för långväga resor (längre än 100 km). Men marknadsandelen har minskat med en procentenhet jämfört med 2007. Källa Banverkets sektorsredovisning 2008.

ERIK SANDBLOM 2009-07-29        #11535

Järnvägens marknadsandel av långväga resor har långsamt ökat sedan början på nittiotalet. Källa Banverkets sektorsredovisning 2008.

ERIK SANDBLOM 2009-07-29        #11536

Inrikesflyget toppade redan 1990. Källa Banverkets sektorsredovisning 2008.

MATTIAS CARLSSON 2009-07-29        #11539
Intressanta data som tyder på att järnvägstrafiken på senare år återtagit de marknadsandelar som förlorades till flyget under 80-talet. Datan visar också att det fortfarande är bilen som är det dominerande färdmedlet för långväga resor. Hur ska tågoperatörerna göra för att få fler att välja tåget framför bilen på långväga resor? (Ska själv ge mitt bidrag till tågresestatistiken genom att ta nattåget upp till Gällivre på fredag, för vidare färd mot fjällvandring i Sarek!)

THEODOR ADOLFSSON 2009-08-09        #11633
Mattias Carlsson: Två saker som jag kan tänka mig gör att bilen vinner de långväga resorna är att det går att få med sig mycket packning och att det faktiskt ofta går snabbare än att åka tåg från dörr till dörr, i synnerhet om man inte åker från centrum i en stor ort till centrum i en annan stor ort, vilket man mycket sällan gör. Sen tillkommer ensamheten och att man kan bestämma över när man ska åka som bilens fördelar. Tidsåtgången kan väl mer eller mindre enbart påverkas genom att bygga mer räls och annan infrastruktur samt att förändra var vi bor, vilket i bästa fall kan ta något årtionde att märkbart påverka. Packningen och flexibiliteten skulle väl kanske vara möjlig att ordna genom ändringar i tåget och att smidiga kärror blir vanligare bland folk samt i biljettbokningen. Ensamheten är nog svår att nå samtidigt som man ska få någon effektivitet i tågåkandet. Det finns egentligen inte mycket som gör tåget smidigare. Inte ens priset talar för tågets fördel, vilket tydligt visar hur de politiska prioriteringarna ser ut. Smidigheten kan förstås ändras beroende på hur samhället ser ut. Men så länge de flesta har tillgång till bil och priset för den inte är högre jämfört med tåget så lär den fortsätta locka väldigt många. Jag delar i princip helt synen på att bilen nästan alltid är bekvämare och jag själv avstår bilen av ekonomiska, stadsbyggnads- och miljömässiga skäl enbart, och inte alls för att det skulle vara bekvämt, för det tycker jag inte att det är.

ERIK SANDBLOM 2009-08-11        #11649

Theodor, 84% av körda kilometer körs med en eller två personer i bilen. Det tyder på att bilen huvudsakligen inte används för semesterändamål när man har mycket packning med sig. Källa RES 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen sidan 30. För att konkurrera med biltrafiken tror jag tågbranschen ska fortsätta korta restiderna och öka komforten. Biljettpriset tror jag är mindre viktigt än att resorna görs attraktiva. Som framgår av konsumentverkets bilkalkyl är bilkörning dyrt, lätt tre kronor per kilometer. När jag åker tåg betalar jag oftast mellan en och två kronor per kilometer trots att jag bokar mindre än 24 timmar innan avgång. Exempel på milkostnader för tre av Sveriges vanligaste bilar Det som samhället kan göra är att sluta med tvingande parkeringsnormer och sluta bygga ut vägnätet. Låt byggherrarna och deras kunder själva bestämma hur mycket parkering som måste byggas. Yimby GBG: Krönika: Avskaffa parkeringsnormen!

THEODOR ADOLFSSON 2009-08-11        #11651
Erik: Ja, det du skriver tror jag stämmer. Jag tror inte att jag påstått något som strider mot det. Att bilen i huvudsak inte används för resor med mycket packning säger ju inget om hur attraktiv den är ur packningssynpunkt jämfört med andra alternativ. Priset är nog inte heller det viktigaste men så länge man ändå har en bil så blir det nog inte så fasligt mycket dyrare att åka den, åtminstone upplevs det inte som särskilt mycket dyrare. Om skillnaden vore betydligt större är jag säker på att tåget hade fått fler resenärer. Jag är inte övertygad om att det är enklare att få över bilister genom att försöka göra tåget bekvämare än genom att göra bilresan dyrare. Men det kan stämma att det är politiskt ohållbart att så hårt ge sig på kostnaden för bilismen, trots politiska mål om minskade utsläpp. Hur som helst så krävs det spårutbyggnader för att möjliggöra ett betydligt ökat tågresande eftersom vi är nära maxgränsen för antalet tåg.

ERIK SANDBLOM 2009-12-20        #13382

Nu (kvartal tre) är det Luleålinjen som är störst, och Göteborgslinjen hamnar på tredje plats. Källa Nyhetsbrevet Flygtendenser nr 3 2009.

ERIK SANDBLOM 2009-12-27        #13401

Jag snodde denna tabell från Wikipedia: List of the largest airports in the Nordic countries

ERIK SANDBLOM 2010-05-09        #14753

Inrikesflyget på lägsta nivån sen 1985

Trafikanalys: Stora minskningar inom svensk luftfart 2009

Under 2009 uppgick det totala antalet passagerare i linjefart och charter på de svenska flygplatserna till drygt 25,5 miljoner. Jämfört med föregående år är det en minskning med över 2,6 miljoner passagerare. Antalet passagerare i inrikestrafiken minskade med 11,4 procent till under 6 miljoner passagerare. Så få har inte flugit inrikes sedan 1985.


ERIK SANDBLOM 2010-07-02        #15126

De största linjerna från Arlanda & Bromma, januari-mars 2010:

Köpenhamn 271 096 resenärer
Malmö 239 754
Göteborg 239 236
Oslo 235 326
Heathrow 209 743
Luleå 204 862
Helsingfors 186 048

Swedavia Destinationsstatistik



ERIK SANDBLOM 2015-11-17        #23912

Inrikesflyget har hämtat sig och är på väg uppåt igen. Men ligger fortfarande under rekordet från år 1990, då 8,7 miljoner passagerare flög. Källa Trafikanalys.

ERIK SANDBLOM 2016-01-02        #23925

Mellan Göteborg och Stockholm är det lika många som åker bil som åker tåg. Men mellan Malmö/Köpenhamn och Stockholm är flyget störst.

Källa Sverigeförhandlingen: Kommersiella förutsättningar för höghastighetståg i Sverige

Logga in för att svara


Produkter

Cykelleasing (2)
Elmotorcyklar (1)
Elcyklar (49)
Konferenstjänster (2)
Konverteringskit elcykel (3)
Lastcyklar (4)
Trikar (16)
Elmopeder (5)
Cyklar (6)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3480 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik