Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Mat övrigt    Olja, kol & gas    Ekonomisk tillväxt   

Hans Rosling och Johan Rockström: konstgödsla Afrika

JOHAN ERLANDSSON 2011-02-17        #16988

På Forum för miljöforskning 2011, med tema Maten, lyckades arrangörerna få in Hans Rosling och Johan Rockström i samma programpunkt. Och de levererade ett gemensamt budskap: Afrika behöver konstgödsel.

Hans Rosling är mannen som blivit statistikkändis efter ett uppmärksammat TED talk. Genom att visualisera redan tillgängliga befolkningsfakta har han slagit hål på en rad myter om t.ex. befolkningsökning och inkomstfördelning. Hans budskap är att utvecklingen går åt rätt håll, och att om vi hjälper de fattigaste att få igång ekonomin så är mycket löst. Hans har dock blivit kritiserad för att han inte väger in naturens begränsningar tillräckligt i sina ljusa framtidsbilder.

Hans höll ett kort anförande och han berättade att sedan 1990 så har inte antal födda barn per år globalt ökat. Vi vet ganska väl att vi kommer bli nio miljarder människor och ska planera för det.  Hans gjorde en intressant inkomstuppdelning av de sju miljarder som idag finns på jorden. En miljard kan flyga, två miljarder kan ha tvättmaskin, tre miljarder har tillgång till el till belysning och de fattigaste två miljarderna får nöja sig med att laga mat över eld.

Miljörörelsen angreps med att driva frågor som motverkar de fattigastes kamp för att ta sig ur fattigdomen. Exempel som gavs är förbud mot DDT-användning och etablering av vattenkraftverk.



Johan Rockström äntrade sedan scenen och levererade i sedvanlig ordning en faktaspäckad helhetsbild över jordens tillstånd. Jag fick själv ett helt gäng aha-upplevelser trots att jag hört honom förut och läst en del av det som han skrivit.  Men jag lämnar detta till senare artiklar och fokuserar på vad Rockström och Rosling sa gemensamt om världens matförsörjning.

Båda är överens om att vi kommer att bli nio miljarder människor på jorden, och då behövs mer mat. Rosling menade att vi kanske kan bli något färre om vi tillräckligt snabbt får bort fattigdomen. För att försörja nio miljarder människor med bra mat behöver matproduktionen öka med 70 %, enligt Rockström.

Rosling fortsatte sin argumentation för att miljörörelsen hindrar kampen mot fattigdom genom att vara emot Bill Gates jordbrukssatsning i Afrika, med bland annat konstgödsling med på programmet. Även Johan Rockström hade med en grön revolution i Afrika på sin åtgärdsplan för jordbruket, att avkastningen måste höjas i Afrika två till tre gånger, med bara något ökad markanvändning. För detta behövs en kickstart med konstgödsel för att få upp näringsinnehållet i jorden. Han sa också att ur ett helhetsperspektiv kanske all konstgödsel måste sparas till Afrika, det funkar inte om de ska ha och vi andra fortsätter som vanligt.

Rockström var mer nyanserad när det gäller konstgödslingen och framhöll att det moderna ekologiska jordbruket kan mäta sig väl i avkastning jämfört med det konventionella, något Rosling var tveksam till.

Jag kan inte låta bli att tänka på de föreläsningar med grönsaksodlaren Lena Israelsson som jag deltagit på. Hon är en stark förespråkare för ekologiska odlingsprinciper och kretslopp av näringsämnen. Man ska inte behöva tillföra någon näring utifrån till sina odlingar, utan hon bygger efterhand upp jordens näringsinnehåll med det som finns i trädgården. MEN, hennes råd för odlingsnybörjare är att köpa "fem för hundra", dvs. fem säckar av den billigaste, konstgödslade köpejorden. Då kommer man igång redan första säsongen, ökar chansen till en bra skörd och blir motiverad att fortsätta med odling.

Jag måste nog säga att Rosling övertygade mig lite. Det kanske är lite väl lätt att sitta här i Sveriges fantastiska materiella välfärd och prata om miljökrav för utvecklingsländerna. Vi vet inte vad fattigdom innebär, det var t.ex. väldigt länge sedan vi hade svält i Sverige. Vi har också en idé om att vi ska "behålla vårt försprång", något han exemplifierade med ett uttalande av Carl Bildt. Denna världsbild måste vi göra oss av med, världen konsolideras och det är naturligtvis något bra. Det finns dock en inlåsning i fattigdom som kräver en tillfällig insats för att bryta.

Men det som Rosling inte verkar vara klar över, eller åtminstone inte kommunicerar tydligt, är att det samtidigt oundvikligen betyder att vi i väst måste bli ännu snabbare på att göra oss av med dåliga vanor och teknik, om vi ska tillåta U-länderna att ta samma smutsiga genväg till välfärd som vi har gjort. Det finns en övergripande budget vi måste hålla oss inom.



SVEN-ERIK FORSLIN 2011-02-17        #16991
Den fantastiske publikfångaren Rosling&Rockström, den exakte, på samma scen. Det måste ha varit en upplevelse av Aha?

Synd bara att ingen av dem tycks ha fattat allvaret i jordens och därmed mänsklighetens situation, såvidt kan bedömas av här aktuell artikel. Det finns all orsak att bedöma artikeltexten som en seriös sammanfattning av de båda "Ikonernas" lösning av problemen på vår planet.

Det bär mig emot att desavouera dessa båda publika auktoriteter, men dock, det måste så ske:
Vare sig Rosling eller Rockström verkar ha insett, eller ta hänsyn till 

1/ att Jorden är ett slutet system
2/ att även de, liksom övrig mänsklighet lever i detta slutna system
3/ att Jorden "består" av drygt 70 procent vatten
4/ att av denna volym vatten är endast ca 2 procent sötvatten
5/ att den överväldigande delen av denna drickbara gudagåva är grundvatten
6/ att alla till ekosystemen livsfientliga "varor", inte bara oljor, DDT, kvicksilver, Dioxiner, besprutningsmedel od. och alla mer "oskyldiga preparat" tex. konstgödsel, förgiftar grundvattnet, då de följer regnens sipprande ner till "grundvattensjöarna."
7/ att den exponentiella ekonomiska tillväxtens destruktiva era är till ända
8/ att Industrialism, Kapitalism och Konsumism befinner sig i självupplösning
9/ att Förräntningskravet å Kapital är den Perpeetum-Mobile som omgående måste stioppas då, om så icke sker, den kommer att sluka alla ekosystem - och våra barns framtidsmöjligheter

Vägen framåt
går nu
bakåt -
med häst och vagn! 


EJ LäNGRE MEDLEM 2011-02-17        #16992
Man kan ju fråga afrikanerna själva. Här är ett 18 mån gammalt inlägg i den debatten:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ekoodling-ar-afrikas-framtid_3384857.svd

SVEN-ERIK FORSLIN 2011-02-17        #16995
Stooort TACKKK, Johan Cejte, för glädjen du bjöd på via artikeln du hänvisade till!!! Hoppet växer!!!

ERIK JOHANSSON 2011-02-17        #16996
Redan idag produceras tillräckligt med mat för att mätta värdlens befolkning. Det var inte detta klippet jag letade efter men det ger en idé om den problematik vi har i dagens jordbruk "We feed the world"  http://www.veoh.com/browse/videos/category/technology/watch/v14503242qtatgM6w

ERIK JOHANSSON 2011-02-17        #16997
Jag hittade föreläsningen jag tänkte på och det är Joshua Viertel ordförande i organisationen Slow food USA som knyter problemen med vår ekonomi till det jordbruk och den hälsa vi har idag. Han har bland annat pratat om "matekonomi". När jag lyssnar på detta låter det bekant, han pratar om hur vår matproduktion baseras på tillgången till energi från fossila bränslen. Han hävdar att en kalori som vi får i oss i form av mat har blivit till med energi motsvarande 10 kalorier i form av fossila bränslen. Tankarna går till Nicole Foss "oljeekonomi" och Rob Hopkins TED föreläsning om hur mycket arbetskraft en liter olja motsvarar - fem veckors kroppsligt arbete.

Joshua Viertel: Slow Food USA
http://vimeo.com/12008254

Joshua Viertel: Why Big Ag Won't Feed the World
http://www.theatlantic.com/food/archive/2010/01/why-big-ag-wont-feed-the-world/33800/

Of the 6.7 billion people currently living on this planet, one billion of them are overweight, while another 800 million starve. The present day agriculture paradigm, which incorporates troubling practices like monocultures, CAFO's, and the government-subsidized production of high-fructose corn syrup, clearly cannot adequately feed our current population.

So, what are we going to do in 2050 when demographers estimate there will be an additional 2.5 billion people on the planet?
In 2009 we assembled a wide-ranging lineup of scientists, chefs, thinkers and activists who framed both the problems and potential solutions. We hope you walk away from this symposium with a better sense of what to put on your own table.

MATTIAS CARLSSON 2011-02-17        #16998
Intressant artikel. Men jag har några frågor kring ett av de grundantaganden Rockström och Rosling har för att vi (ur resurssynpunkt) måste ha en "grön revolution" i Afrika.

Varför behöver matproduktionen öka med 70%? Vad har Rockström för belägg för den siffran? Hur har man räknat? Är det vad som behövs för att ge alla en "dräglig" kost eller räknar man med att världens alla nio miljarder invånare år 2050 ska kunna storkonsumera kött och äta sig överviktiga på västerländskt manér?

Kan det till och med vara så att dagens nivå på livsmedelsproduktionen är tillräcklig för att ge god föda åt nio miljarder människor? Hur långt på vägen kommer vi om världens rika sänker sitt (ohälsosamt höga) kaloriintag i allmänhet och sitt köttätande i synnerhet?

Att vi i dagsläget har fler överviktiga än svältande människor i världen verkar ju i alla fall indikera att vi inte har några problem med för låg livsmedelsproduktion idag. Det är fördelningen som är skev, vilket skapar hälsoproblem åt båda hållen.

MAGNUS BILLBERGER 2011-02-17        #16999

Jag kan också känna en stark misstro mot optimismen vad gäller potentialen att försörja en fortsatt växande befolkning. Jag uppfattar särskilt Rosling som en som gravt underskattar dels de olika begränsningarna hos en ändlig planet och dels mänsklighetens oförmåga att samsas (vår meritlista på området är ju inte särskilt vacker...). En synpunkt också på bl a oljans energiinnehåll: 1 liter olja är knappt 10 kWh och inom vissa arbetsuppgifter klarar en människa att leverera ca 1 kWh på en dag. Vår ovilja att betala för arbete (energi) har en parallell i vår ovilja att betala även för sådan arbetskraft som inte är lika energiorienterad.


MAGNUS BILLBERGER 2011-02-19        #17011

"Miljörörelsen angreps med att driva frågor som motverkar de fattigastes kamp för att ta sig ur fattigdomen. Exempel som gavs är förbud mot DDT-användning och etablering av vattenkraftverk."

Hur i halva världen tänker man nu?
DDT - finns det ingen insikt vad bekämningmedel har ställt till med genom att slå ut pollineringen?
Vattenkraft - har man lyckats missa alla exempel på när vattenbruk inklusive vattenkraft har svåra negativa hydrologiska konsekvenser?


EJ LäNGRE MEDLEM 2011-02-19        #17012
DDT var ett ganska bra exempel - DDT bryts ned relativt snabbt i tropiska länder, det är rätt använt ofarligt för människor - och det är ett av få verksamma motmedel mot malaria som kan ge oss lite andrum att få fram långsiktiga och hållbara medel. Det används mest inomhus  - inte för storskalig spridning i naturen. Malaria anses vara den sjukdom som orsakar mest ekonomiskt avbräck och mänskligt lidande i världen. Exv. WHO förespråkar DDT i malariainfekterade länder

Möjligen OT - eller uppslag för en ny tråd: Det finns otaliga exempel på att miljörörelsen är oförmögen att välja det minst dåliga av två alternativ. Då väljer man hellre att inte smutsa sina händer. Det bästa blir alltför ofta det godas fiende. Det gäller vattenkraft, GMO, biobränslen, utländska investerare i Afrika etc.etc.

Kampen mellan "fundis" och "realos" är långt ifrån avslutad - och idag verkar dialogen helt ha upphört. Det man ser mest är hatiska kommentarer till varandras inlägg. Annars hålls man på olika fora. (Hoppas jag har lite fel...)

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-02-19        #17013
Jag undrar liet vad du menar med "miljörörelsen"? Jag tycker nog att de större av de organisationer som är inblandade ofta gör ett allvarligt försök att komma med förslag som fungerar.

Jag jobbar ju t ex på KRAV. Hela vår regelverksamhet är en enda lång diskussion mellan fundis och realos, och inte bara det utan även avväganden kring målkonflikter. Det klart att fundis och realos inte bara är två grupper, utan mängder med grupper, helt beroende på vilken fråga man diskuterar. Vi har dem t ex inom de som tycker att KRAV är bra, de som vill skydda djuren, de som vill ha få tillsatser, osv. Så i någon mån kan säkert många tycka att hela KRAV är fundis. Men det är i alla fall en fungerande marknad som omfattar ca 5 % av dagligvarorna.

Det är dessutom öppet att komma med åsikter när som helst, men helst så klart när vi jobbar med ett visst regelavsnitt. Just nu är t ex två regelrevisioner ute på remiss (som alla får svara på); dels om djurregler, och dels allmänna regler som gäller alla KRAV-företag: http://www.krav.se/For-foretag/KRAVs-regler/Regelrevisioner-remisser/

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-02-20        #17014
Just KRAVs diskussioner kanske ska föras internt för att inte förvilla konsumenten.

Men framför allt när tredje världen är inblandad så förefaller de flesta organisationer att bli polariserade. Var är exempelvis den öppna förutsättningslösa diskussionen om biobränslen idag? Diskussionen om hur jordbruket i tredje världen ska kunna utvecklas? Den förutsättningslösa diskussionen om GMO som medel för att rädda människor från svält resp alla risker med GMO? Den förutsättningslösa diskussionen om utländska markinvesterare i Afrika? Diskussionen om vattenkraft -  när vindkraft inte räcker, solkraft är för dyr och elen behövs idag. 

Jag kanske bara inte har hittat de sansade diskussionerna i dessa frågor, i så fall får nån som vet gärna tipsa mig.

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-02-20        #17017
Min poäng med KRAV var att det faktiskt är en arena där man försöker hitta praktiskt genomförbara, men ändå systemkritiska lösningar. När man har landat i diskussionen och bestämt vad som ska gälla, så gäller det för oss som jobbar på KRAV att förklara avvägningen för konsumenten. Ibland lite knepigt.

Men jag förstår din poäng - var kan man prata utan att genast hamna i ett skyttegravskrig? Ibland kan man stöta på sådana tillfällen på halvstora seminarier med rätt talare. Men jag har svårt att hitta dem på nätet. Jag tror att det beror på att de som är väl insatta också har lärt sig den hårda vägen att om man är öppen i resonemanget så är risken stor att man får det i nacken.

Om någon från KRAV t ex offentligt skulle diskutera om GMO kan vara OK och i så fall under vilka omständigheter, så skulle det genast uppfattas som att "KRAV överväger att godkänna GMO" av lantbrukspressen, och därifrån är det inte långt till konsumentpress att sprida ett budskap som då kommer att uppfattas som att KRAV tycker att GMO är OK, nu, här, idag. Man kan lugnt utgå från att företag som Monsanto t ex gärna skulle sprida en sådan vinkel.

Samma problem gäller för andra viktiga beslutsfattare, som t ex de på FAO. Eller inköpschefer på stora dagligvarukedjor. Om de inte är MYCKET försiktiga, så får de snart problem. Det skapar en tröghet som är olycklig.

Men till viss del kanske ställen som Ecoprofile är en bra start.

MAGNUS BILLBERGER 2011-02-21        #17021
Jonas Ericson: Nu är jag inte med alls när det gäller DDT. Det är ju nedbrytningsprodukten DDE som är mycket svår att bryta ner och som visat sig ha mycket svåra negativa konsekvenser på djuliv. Det stora bekymret med DDT var ju att det användes för storskalig insektsbekämpning inom jordbruket. Och vad jag minns av vad jag läst om detta så ledde detta i sin tur till att malariamyggorna på sina håll utvecklade en stark resistens mot DDT.

Visst är det så att WTO försepråkar att man ska använda DDT i detta syfte, men är det inte lite väl naivt att tror att det går att begränsa användandet så?

Vad gäller "miljörörelsens" oförmåga att göra goda avvägningar och välja "rätt" alternativ så kan jag dock bara hålla med. Det är ett ständigt inslag i mitt yrkesliv att det efterfrågas miljöåtgärder som ofta är verkningslösa eller som till och med skadar snarare än gör nytta.

När det gäller trådens huvudämne så har jag väldigt svårt att förlika mig med den utpräglat antropocentriska linjen som Rosling följer. Som population är vi långt över "carrying capacity" och om det hade gällt vilken annan art som helst på jorden så hade vi betraktat massvält som det naturliga förloppet som återställer balansen.

JOHAN ERLANDSSON 2011-02-27        #17093
Jonas, starta gärna nya trådar om GMO, vattenkraft och utländska markinvesterare i Afrika här, jag tror inte något av dessa ämnen är ordentligt diskuterade här än.

MARIE LINDSTRöM 2011-03-07        #17180
Det är så klart alltid problematiskt när vi i västvärlden sätter krav på att utvecklingsländer inte ska öka sina utsläpp men varför måste de slå in på samma bana som vi redan styrts in på och som leder till jordens totala destruktion? Varför inte redan från början utveckla hållbara lösningar? Använd det ekologiska jordbruk som fungerat i tusentals år och komplettera med nya tekniska lösningar som solceller och naturlig vattenrening. Varför inte ta ut en extra skatt av företag som förpestar och låt den gå oavkortat till hållbara projekt i utvecklingsländer? 

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-03-08        #17188
Jag tror Åsa Slobodik har en del av svaret - se hennes artikel om världens tuffaste jobb. Det traditionella jordbruket har i tusentals år byggt på att kvinnor utnyttjas som muskekraft i alldeles för småskaliga jordbruk. Vi måste bort från detta.

Vi måste hitta nya hållbara vägar - och under tiden måste vi undvika humanitär katastrof. Vi har inte tid att bygga upp ett näringslager i dessa utarmade jordar genom 30-årig träda, vi måste använda modernare metoder - även konstgödsel.

JOHAN ERLANDSSON 2011-03-09        #17204
Fast det är ju trots allt svårt att nämna konstgödsel och hållbart i samma mening, med kunskap om Peak Oil och Peak Phosphorus. Jag får själv känslan när jag läser Åsas text att Elizabeth skulle kunna vinna lika mycket på att lära sig ekologiska odlingsmetoder som att konstgödsla.

Jag undrar överlag om inte modern teknik (som fosforutvinning från stallgödsel), bra utsäden (ekologiskt producerat), lagom skala på jordbruk och samlokalisering av djurhållning och "vanligt" jordbruk kan göra att Afrika klarar sig långt på ekologisk odling.

JOHAN ERLANDSSON 2011-03-09        #17205
Här ska inom kort videoupptagningar från Roslings och Rockströms dragningar dyka upp.

ÅSA SLOBODNIK 2011-03-09        #17206

Att Elizabeth vet mycket om växtföljd och hur man på bästa sätt för tillbaka näring till jorden utan att behöva handla gödsel utifrån är jag fullständigt övertygad om. Hon är helt enkelt tvungen eftersom det andra alternativet är för dyrt. Samlokalisering sker men kanske inte i tillräckligt stor utsträckning men det kan också hänga på att de här kvinnorna och deras familjer inte har så stora odlingslotter. Gödslet verkar inte vara den stora frågan utan snarare kvaliteten på utsädet.


JOHAN ERLANDSSON 2011-03-09        #17207
Åsa, används gröngödsling och metoder för att öka mullhalten i jorden? Hur gör de med urin, fekalier och biologiskt avfall?

Tror du att det skulle vara möjligt att på något sätt organisera jordbruket så att Elizabeth lättare fick tillgång till stallgödsel?

Vad ser du själv för möjligheter för att lösa problemet med utsäde?

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-03-09        #17210
Man kanske också ska ta en titt på FAOs nya rapport -

Minskad fattigdom genom odling av energi och mat
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/fao/pressrelease/view/minskad-fattigdom-genom-odling-av-energi-och-mat-582971

Det finns troligen inte ETT rätt sätt, utan varje jordbrukare måste hitta det som passar hennes situation. Och i slutänden kommer det att behövas en strukturrationalisering - ett land kan inte utvecklas om 90 % av befolkningen är bundna vid hackjordbruk.


SVEN-ERIK FORSLIN 2011-04-26        #17571
(...) "ett land kan inte utvecklas om 90 % av befolkningen är bundna vid hackjordbruk", säger du, Jonas Ericson. 

En undran bara: Vad menar du med "utvecklas?" Ser du I-världens avveckling av livets förutsättningar som utveckling? 

FRANK NILSSON 2013-02-23        #21970
Lär av Namibia!

http://blogg.naturskyddsforeningen.se/redaktionen/2012/08/20/vi-anvander-vara-kor-for-att-hela-var-jord/

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-23        #21971
Samma betestaktik som alla traditionella boskapsskötare världen över experimenterat fram: en så rejäl nedbetning så att buskar och högväxta ruderater missgynnas och gräs och lågväxta örter gynnas - och sen en återhämtningstid. Den traditionella nordiska boskapsskötseln bygger på samma insikt. Nu har man dessutom insett att denna brukningsmetod kan binda lika mycket kol som en skog - så det är gott om fördelar (även om rabiata veganer kanske ogillar att man bara producerar animalier på dessa marker)

Detta kan kan dock bara tillämpas i områden där man inte redan koncentrerat befolkning och jordbruk eller i missriktad nit inrättat nationalparker som stänger ute boskapen (minns Ängsö, eller se Allan Savorys föreläsning). Afrika är stort och behöver många strategier.

Vi bör inte missunna Afrika att använda konstgödsel för att få upp näringsstatus på utarmade jordar därför att västvärlden under perioder överutnyttjat sådana medel.

FRANK NILSSON 2013-02-23        #21976
Hans Roslings rop om konstgödsel till Afrika gynnar en inriktning mot industriellt jordbruk, utslagning av familjejordbruk, flytt av utslagna bönder till städernas slumområden där de blir reservarbetskraft och jämnar i slutänden vägen för GMO.

Han följer Bill Gates i spåren. Gates har investerat ordentligt i Monsanto, Han vet vartåt det barkar och jobbar för det.

Rosling och Rockström tjänstgör bara som "nyttiga idioter".

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-24        #21977
Inget fel på jordbruk i industriell skala så länge det är långsiktigt hållbart.

Det småskaliga familjejordbruket (typexemplet är en ha eller tom. mindre) är däremot ofta mycket ohållbart - både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det utarmar jorden när skörderester inte kan återföras, när träden kolas till matlagningsbränsle, när omlandet skattas på all vedbrand till matlagning, det genererar inget överskott till att förbättra - eller ens vidmakthålla jorden, det ger inte tillgång till el, rinnande vatten, grundläggande sanitet eller tid och pengartill att lära sig läsa, skriva eller räkna - än mindre studera, inga pengar till läkare, bedövning vid barnafödsel...

Det finns en västerländsk tendens att romantisera denna "Bullerby med binnikemask och bilharzia" (och tidvis även kvasihorkor - eftersom så små jordbruk är totalt utsatta för vädervariationer - som dessutom kommer att bli värre i takt med klimatförändringrna). Det är dags att sluta med det.

Afrikas framtid ligger inte i fortsatta småjordbruk med återkommande svältperioder och en för tidig död av att laga mat över öppen eld. Afrika måste moderniseras och göras hållbart. Och i detta arbete ska vi inte avsäga oss viktiga verktyg som konstgödsel bara för att västvärlden överutnyttjat detta - något som i alla fall blir allt svårare i takt med att energin blir dyrare och fosforfyndigheterna mindre koncentrerade.

FRANK NILSSON 2013-02-24        #21978
Industriellt jordbruk, där djurhållningen inrättas i feedlots, där djuren ges föda som inte är artegen och hålls vid liv med antibiotika och där produktionen på fälten helt domineras av ettåriga växter som soja och majs, kan aldrig bli hållbart.

Det baseras på olja, konstgödsel, växtgifter och i växande grad på GMO.

Den typen av jordbruk driver idag i Indien tiotusentals bönder till självmord, bönder som tidigare kunnat försörja sina familjer, som nu drivs in i städernas slum. De kvarvarande bönderna kämpar med sina skulder under en ny typ av feodalism, där feodalherren heter Monsanto. 

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-24        #21979
Samtidigt som miljoner indier är undernärda därför att de måste bränna kogödseln för att kunna laga mat istället för att gödsla åkern med den...

Inget av dessa sätt är hållbart. Låt oss lämna dem åsido.

Här ett exempel på en ekologiskt odlad farm i industriell skala - 3.000 ha.

FRANK NILSSON 2013-02-24        #21980
Hittade ingen länk.

Om Indien: Du vill alltså påskina att självmorden inte har samband med det industriella jordbruk som bönderna luras in i?

Det finns mat åt alla, men de får "bara" inte tillgång till den.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-24        #21981

Tryck på här så ser du ett exempel på hållbart industrijordbruk.

Om Afrika (och Indien) - du vill alltså påskina att de miljoner kvinnor och barn som enligt WHO dör av att andas in rök från matlagningseldar och att miljoner barn lider av kwashiorkor, dör i kolera, dör i barnsäng, är analfabeter... inte har samband med att deras jordbruk är totalt underutvecklat och knappt ökat skördeutfallet alls sedan medeltiden.


FRANK NILSSON 2013-02-25        #21982
Och lösningen för indierna är alltså industiellt jordbruk med GMO? Det är nämligen vad de erbjuds.

Nu odlas inte GMO-mat i Indien utan "bara" GMO-bomull. Det är skuldsättningen och beroendet i den verksamheten som driver indiska bönder till självmord. Indien stänger nu gränserna för import av GMO i mat. Ska vi dit och lära dem veta hut? Kanske borde vi rensa upp i GMO-träsket här hemma först och inte rösta fram GMO-folket i den sittande regeringen och också ta forskarna på SLU och landsbygdsministern Erlandsson i örat?

Om din länk: Jag ser inget om att de behöver eller  behövt använda konstgödsel.
Upplys mig!
Inte heller ser jag några argument för att inte familjejordbruk skulle kunna använda dessa metoder, utan att det måste utövas i industriell skala. Om bönderna vill driva det i större skala kan man ju alltid gå samman i kollektiv, men det är i så falll deras val och behöver inte påföras utifrån.

Jag tror uppriktigt sagt att de inte har tid att bry sig om dig och mig.
Jag tror att de kommer att få nog med att bekämpa aggressiva företag som Monsanto och nyttiga idioter av samma typ som Gates, Rosling och Rockström, som nog menar att det storindustriella jordbruket ska drivas på annat sätt än vad din länk föreslår.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-25        #21984
Lösningen för indierna likaväl som för Afrika är ett moderniserat (= hållbart) jordbruk. Det finns ingen annan väg i en värld med ökande befolkning. Det fungerar inte att hålla på med små ekologiskt, socialt och ekonomiskt ohållbara hackjordbruk - hur romantiskt det än må tyckas vara.

Typgården i Södra Sudan är 0,5 ha, i Bangladesh 0,4 ha. I Sverige är typgården för ett familjejordbruk ca 100 ha. Inte ens under 1800-talets svältår i Sverige tilläts mindre gårdar än 1/4 mantal = ca 1 ha åker + 2-4 gånger så stor areal ängsmark + ca 10-dubbla arealen bete. 

Inte ens med afrikansk eller indisk levnadsstandard går det att försörja en familj på 0,5 ha - det krävs biinkomster, och i ett agrart samhälle betyder det manuell arbetskraft åt lite större bönder. Så fort det blir dålig skörd, upphör biinkomsterna, samtidigt som den halva hektaren också ger mindre. Det finns inga reserver i ett sådant samhälle - det är inte hållbart på något sätt.

Länken jag skickade handlar om Pampas - näst Ukrainas svarta jord den bördigaste jord vi har på vår planet. Det ska vara fan till urusel bonde om man skulle behöva gödsla denna! Det var ett exempel på hur man kan driva hållbart jordbruk i industriell skala. På tropikernas utarmade lateritjordar behövs konstgödsel för att få upp bördigheten.

Döm inte dessa människor till evig svält och fattigdom bara för att du har någon sort ideologiskt motstånd mot konstgödsel.

FRANK NILSSON 2013-02-25        #21985
Vem ska äga dina storindustriella lantbruk?
Vad händer med de tidigare ägarna?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-25        #21987
År 1900 var 90 % av Sveriges befolkning bönder - idag är det 1 %.

Vad gör de 89 % som inte längre är bönder?

FRANK NILSSON 2013-02-25        #21988
De blev reservarbetskraft i industrin under den tid då landet indutrialiserades med hjälp av olja och det oljeberoende storindustriella, olje-, växtgift- och konstgödselberoende jordbruken med hjälp av lantbruksnämnderna drevs igenom i Sverige.

Det är alltså vad du förespråkar för Afrika (och Indien). 


EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-25        #21990
Vad gör de idag var frågan!

Du tycker alltså att vi ska återinföra de fattiga torparna som svalt ihjäl så fort det blev nödår och återinföra statarsystemet i Sverige? (läs Moa Martinsson) Är du för barnauktioner också? (läs Nässlorna blomma!)

Eller är det bara Afrika som ska förunnas äran att få svälta ihjäl?

Ledsen, men vi har helt olika syn på vad som är en människovärdig existens.

FRANK NILSSON 2013-02-25        #21995
Följa västerlandets väg eller svälta ihjäl!?

Inte mycket  alternativt tänkande där inte!

Varför lägger du ut länkar till Allan Savory och Campo Laguna Blanca när du uppenbarligen inte läser dem?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-25        #21996
Jag lägger ut länkarna med förhoppning om att någon ska titta på dem och lära sig något - att kanske kasta några av sina fördomar om hur ett hållbart jordbruk måste se ut för att vara godkänt av de rättänkande. Se gärna på länkarna du - du kanske lär dig något...

Sen kan du läsa Jorden vi äter - så kanske du lär dig lite till. Ytterligare ett lästips: Africa Can Help Feed Africa

De visar en väg framåt - utveckling!

Så enkelt är valet - utveckling eller svält. Dagens Afrikanska jordbruk är inte hållbart - vare sig ekologiskt, ekonomiskt eller socialt.

Det behövs ett modernt hållbart jordbruk.
Det behövs Modernisering! Rinnande vatten! Toaletter! El!  Sjukvård! Spisar! Tvättmaskiner! Utbildning!

Detta går inte att kombinera med jordbruk på 0,4 ha. Det går inte att kombinera med ett samhälle där 95 % arbetar i jordbruket, med omoderna ineffektiva metoder, där hälften av skörden förstörs innan den ens nått konsumenten - för att fattiga småbönder inte har råd att investera i lagring och transporter. Det går inte att kombinera med ett ekonomiskt system som är beroende av omvärldens hjälpinsatser så fort det blir ett torkår.

Africa can feed Africa! Afrika har enorma outnyttjade åkerarealer - i många länder ligger 90 % av åkern outnyttjad. Men din 0,4-ha-bonde kan inte generera något överskott så han kan aldrig investera i denna mark - så den bara ligger där. Afrika skulle kunna vara nettoexportör av mat - men idag är Afrika nettoimportör. 

Sluta drömma om en förlorad Bullerby där lejonen betar tillsammans med fåren och lyckliga bönder hackar sin kassava-åker medan kvinnorna mortlar hirs och majs under gemensam sång och se verkligheten: barnen dör i undernäring och malaria, varannan kvinna dör i barnsäng eller av rökförgiftning, halva arbetstiden går åt till att leta bränsle till matlagning, åkrarna utarmas mer för varje år, varje torkår blir en katastrof och ändå ger inte jordbruket nog ens för att försörja städerna. Vi måste bort från detta!

Ge upp trångsynta ideologier om att aldrig nånsin utnyttja en näve konstgödsel och aldrig någonsin låta ett jordbruk bli större än 0.5 ha. Vi har inte råd att offra fler liv och mer mänskligt lidande bara för att rida på principer!

FRANK NILSSON 2013-02-25        #21997
;)

Innehållet i länkarna tycks ha helt gått dig förbi ...


Intressant artikel i sammanhanget:

http://www.trueactivist.com/russias-small-scale-organic-agriculture-model-may-hold-the-key-to-feeding-the-world/

FRANK NILSSON 2013-02-25        #21998
Africa Centre for Holistic Management:

http://achmonline.squarespace.com/

Inte ett ord om konstgödsel så långt ögat ser eller örat hör...

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-26        #22005
Zimbabwe är ett utmärkt exempel på just det jag talar om.

Afrikas kornbod kallades det förr på grund av sin bördiga jord. De har inget stort behov av konstgödsel - däremot av en jordreform och en strukturrationalisering.

Före självständigheten försåg Zimbabwe hela södra Afrika med mat- idag är de nettoimportörer  - för att de rationella gårdarna brutits upp i så små enheter att de inte kan odlas effektivt och producera ett överskott. Trots att de har bland Afrikas bördigaste jordar, ligger Zimbabwes avkastning under, och ofta långt under Afrikas genomsnitt på 1,5 ton spannmål/ha (Sverige ligger på ca 6 ton/ha). Följden av dessa ohållbara småjordbruk har också blivit en rejäl jordförstöring som hjältar som Savory nu försöker återskapa till bördiga landskap.

Som jag skrev tidigare i tråden - detta är ETT sätt att utvecklas - och det funkar på vissa jordar och under vissa betingelser - men Afrika är stort och samma metod kan inte användas överallt.

Det går att få upp bördigheten i utarmade jordar genom att lägga jordar i 30-40-årig träda - och det kan funka i glesbefolkade länder med stora arealer. Länder som Zimbabwe och Sydsudan har bördiga jordar och behöver egentligen bara investeringskapital och infrastruktur för transport och lagring - men andra länder har inte dessa gynnsamma förutsättningar - utan har utarmade jordar och en snabbt växande befolkning.

Afrikas genomsnittsavkastning ligger på 1,5 ton spannmål/ha, varierande mellan 0,5 och 7 ton. Detta inkluderar rika jordar i nildalen, modernt jordbruk i Sydafrika etc. Det betyder att din halvhektarsbonde på de fattiga lateritjordarna i Kongo får nöja sig med en skörd på 300-350 kg majs om året. På denna mängd mat tycker du att han ska föda sin familj (3-4 barn + 1-4 föräldrar och svärföräldrar), kunna investera i el, avlopp, spis och ge sina barn en universitetsutbildning! Jag tycker du ska ta ditt magiska trollspö och dina rigida principer och åka dit och visa dem hur detta ska gå till.

FRANK NILSSON 2013-02-26        #22007
"Min halvhektarsbonde" har jag aldrig pratat om. Det är du som gör det!

Deras utveckling måste vara deras egen för att bli hållbar. Varken du, jag, Rosling, Rockström, Gates eller Monsanto har där att göra!

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-26        #22008
Tvärtom - de ber uttryckligen om investeringar och tekniköverföring!

Se exv denna presentation av Sydsudans jordbruksminister (f.ö. ett av de land som knappast kommer att behöva gödsling på ganska lång tid)

På Jordbruksdepartementets hemsida står hur man ska bära sig åt för att investera i Sydsudanskt jordbruk:
http://www.goss-online.org/magnoliaPublic/en/Business-and-Industry.html

Här är Etiopiens motsvarighet

Här är Tanzanias motsvarighet

Här en av Kenyas annonser för att locka investerare


FRANK NILSSON 2013-02-26        #22009
Du pratar om ministrar, men jag pratar om bönderna.

Politiker och annan överhet förstår nog att sko sig om sådana som Gates och Monsanto kommer in. Monsanto mutar sig fram och skrämmer till underkastelse över hela världen.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-26        #22010
Jag pratar om den hållbara framtiden för världens snabbast växande demokratier.

Det är du som pratar monsanto och gates och det är du som vill bevara status quo för dagens halvsvältande halvhektarsbönder.

Och du - ta reda på lite mer om Betty Achan Ogwaro och hennes historia innan du uttalar dig det minsta nedsättande om henne. Sen kan du ta grundkursen i tropisk marklära också, och gärna en grundläggande kurs i agronomi...





FRANK NILSSON 2013-02-26        #22011
Jag har som sagt inte pratat om halvhektarsbönder och inte heller om Betty Achan Ogwaro. Var får du allt ifrån?

Tror du dina enkla försök med härskarmetoder går hem?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-27        #22012
o heliga dårskap... du motsäger dig själv hela tiden.

OK:
- vi är alltså ense om att småjordbruket inte är hållbart utan måste utökas och moderniseras - TACK!
- vi är alltså ense om att SydSudans jordbruksminister Betty Achan Ogwaro representerar Sydsudans bönder - och i synnerhet kvinnorna - när hon hon ber världen om investeringar i sitt lands jordbruk - TACK!


FRANK NILSSON 2013-02-27        #22013
Jag skriver att familjejordbruket måste göras hållbart. Man kan skapa större enheter genom att byarna skapar kollektiv. samtidigt som de behåller jordlotter för grönskaodling och hållande av mindre djur.

Att bjuda in utländka investerare är bara att öppna dörrarna för industrijordbruk av västerländsk typ. Det internationella kapitalet har inget hemland. Att som Kenya göra sådana inviter bäddar för detta. De fattiga jorbrukarna kommer att göras jordlösa och än fattigare, men några kommer naturligtvis att berika sig.

Konstgödsel ökar jordens fertilitet bara för stunden. Det industiella jordbruket, baserat på olja, kemikalier och konstgödsel skadar jorden precis på samma sätt eller kanske ändå värre i Afrika än i t.ex. Europa eller USA.

Har den driften gett hållbart jordbruk hos oss?
Varför skulle den göra det i Afrika?
Vi äter olja (och växtgifter), men oljan och fosforn sinar.
Vad sedan?

FRANK NILSSON 2013-02-27        #22014

FRANK NILSSON 2013-02-27        #22015

FRANK NILSSON 2013-03-05        #22031
Alternativet till konstgödsel, olja, växt- och insektsgifter, industrijordbruk, GMO och genteknikindustrins anslag mot vår framtid:

http://video.ted.com/talk/podcast/2013/None/AllanSavory_2013-480p.mp4

En fantastisk föreläsning, som visar att några forskare äntligen förstått frågan om hur man stoppar ökenbildningen och skapar ett hållbart jordbruk, som samtidigt ger oss en artegen föda.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-03-05        #22034
Instämmer - men som sagt - den modellen funkar inte överallt, utan endast i vissa gräsområden. Och skulle du byta dagens kemikaliejordbruk på  amerikanska prärien mot betesdrift så svulte halva jordens befolkning ihjäl.






FRANK NILSSON 2013-03-05        #22035
Den fungerar naturligtvis på alla marker, men det är den enda som fungerar på betesmarker och den enda som fungerar på sikt.

Den amerikanska prärien får förstås återerövras bit för bit och man bör förstås börja med de områden som mest hotas av ökenbildning.

Man kan naturligtvis välja att dra ut på tiden med denna omställning. Då väntar inte bara resultatet av peak oil, utan också av peak soil. Den grasserande ohälsan till följd av dagens mathållning och av GMO blir en tsunami och det hela slutar med en våldsam krasch. Civilisationer har gått under på liknande sätt tidigare. Den här gången blir det i världsmåttstock.

Den andra möjligheten är att börja redan nu och försöka göra en mjuklandning.

På grund av de stora ekonomiska intressen som ligger i vågskålen kan man befara det värsta!

LARS-ERIK LENNARTSSON 2013-03-08        #22061
Tack Frank för länken till Allan Savorys föreläsning, det var det mest häpnadsväkande jag sett på länge, dessutom har jag spridit din länk till många andra. Det visar återigen hur lite vi förstår av hur allt samverkar. Tänker på en undersökning av vitamininnehållet av olika grönsaker jag såg för ett tag sedan, tror det kom ifrån Siba Geigy, som visade hur vitaminhalterna minskat med 50-75 % sedan 50-talet. Undrar vilket samband det finns som vi inte har förståelse för.
Jag kollade aldrig upp undersökningen mer, för jag har sett något liknande för några år sedan.
Bor själv mitt ute på åkrarna i Skåne sedan länge och har blivit vittne till dagens ohållbara lantbruk. Jorden innehåller mycket lite daggmask till skillnad till min vildtomt. Bi t.ex. är sällsynt numera, dock kompenserar jag detta med mycket humlor som har bon lite var stans och mycket annat djurliv som inte överlever ute på åkrarna som besprutas väldigt ofta när det finns växande gröda. Kor finns det inga längre i byn, när jag var liten fanns det kor på de flesta lantbruken, kanske 15-20 gårdar som man kunde köpa mjölk på. Hade gärna köpt direkt från någon lantbrukare om det funnits i närheten. Som sagt det har blivit stora förändringar och inte till det bättre precis. Men länken gav hopp och inspiration till fler att lära sig mer om hur saker hänger ihop både på kort och lång sikt. Kanske skulle jordbruksstödet även bygga på jordprover från alla lantbruken och de som har hållbara förutsättningar borde kompenseras för det och inte bara kvantitet. Vi verkar veta så lite fortfarande än idag hur allt samverkar. Nu finns det väldigt lite fisk i Hanöbukten och man kan fråga sig varför är det så, finns det något samband?  

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-03-14        #22090
Ett lovande exempel på modernisering i områden där Savorys metod inte passar: Mykorrhizasvamp ger större kassavaskörd
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3345

Logga in för att svara


Produkter

Hemleverans av mat (1)
Matlagningskurser (1)
Växtskydd (1)
Vegetarisk catering (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3161 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik