Är körkort en förutsättning för jobb?

Bilismen har nått sin kulmen i städerna, men alla har inte lämnat barrikaderna ännu. Senaste motdraget lanserades av BIL Sweden på Almedalsveckan: "Utan körkort inget jobb". Svenska Dagbladet hakade på och lät Arbetsförmedlingen ta fram statistik som skulle visa att arbetslöshet är vanligare bland körkortlösa ungdomar. Men det stämde inte. 58% av de arbetslösa saknade körkort, jämfört med ungefär 55% bland samtliga ungdomar. Enligt deras egen statistik gör körkort varken till eller från.

Fler mobiltelefoner, färre körkort. Bild: Svenska Dagbladet

Det stämmer förstås att det är både dyrt och tidskrävande att ta körkort. Det har fått många att föreslå subventionerade körkortsutbildningar, eller att körkortsutbildning ska ingå i skolan. Men leder körkortsutbildning till jobb mer än vad andra utbildningar gör? Kanske ska lektionstimmarna hellre satsas på språk, matematik, sexkunskap eller praktikplatser? Det saknas inte viktiga och intressanta saker att undervisa om.

Nu skriver Natalia Kazmierska i Aftonbladet att enklare regler för cykling bara gynnar medelålders män i lycra, alltså så kallade memils. Ett långt större samhällsproblem är att lågutbildade kvinnor ofta saknar körkort, menar hon. Jag ser inte riktigt kopplingen, det är ju inte så att cykling hindrar någon från att ta körkort. Tvärtom, cykling är billigt vilket gör det enklare att betala en körkortsutbildning.

Det är inte bara ungdomar och lågutbildade kvinnor som saknar körkort. Även om man har fyllt 18 år och har råd att ta körkort för bil är det inte alla som får. Det kan handla om synfel eller sjukdomar. Även de som har körkort kan drabbas av sjukdomar som leder till indraget körkort.

Kazmierska säger att bilen gör det enklare att ta jobb längre bort, men om man tittar på arbetspendlingen i Sverige så är det inte helt sant. I regeringens infrastrukturproposition 2008 nämndes att hälften av befolkningen bor inom fem kilometer från sina jobb, alltså 20 minuter på cykel (sidan 150). Två av tre bor inom tio kilometer. Det tar lite längre, men ändå inte längre än det tar med lokaltrafiken.

I länder som har lyckats med cykling är det inte främst memils som cyklar. Nederländerna är bäst i västvärlden på cykling, och där är 55% av cyklisterna kvinnor. Bättre förhållanden för cykling gör det enklare att cykla till jobbet även med barn på cykeln. Det blir också lättare för barn att cykla själva.

Kanske är det inte lågutbildade kvinnor som är problemet, utan biltänket? Det är exempelvis förbjudet att bygga hus utan bilparkering. De flesta kommuner tillämpar nämligen så kallade parkeringsnormer. För att få bygglov måste man lova att bygga ett visst lägsta antal parkeringsplatser. Det är dyrt med parkering, 150 000 kr per garageplats och uppåt. Det driver upp byggkostnaderna, särskilt för mindre lägenheter.

Bilism innebär inte bara kostnader för körkortsutbildning, parkering, bensin och trängsel. Det kostar på hälsan också. Bilpendlare har ökad risk för hjärtinfarkt medan cyklister lever längre och har lägre sjukfrånvaro.

Kan det vara så att de lågutbildade kvinnorna, de arbetslösa ungdomarna och memilsarna ändå är på rätt spår?

Utan körkort inget jobb. BIL Sweden på Almedalsveckan

Körkortskrav tynger jobblös. Svenska Dagbladet

Låt CSN ge unga lån till körkort. Svenska Dagbladet

Gratis körkort – vägen ur klassamhället. Aftonbladet

Kvinnor är ute och cyklar – men utan bil är det kört. Aftonbladet
Att lågutbildade kvinnor i dag ofta saknar körkort är ett långt större samhällsproblem än att racercyklisterna inte får bryta mot trafikregler de ogillar.

How to Get More Bicyclists on the Road. Scientific American
In the Netherlands, where 27 percent of all trips are made by bike, 55 percent of all riders are women.

Cecilia Verdinelli: Bilism förstärker sociala hierarkier. Göteborgs-Posten
I sin stiliserade och lätt överdrivna form låter det som om bilismen finns för att rörelsehindrade invandrarkvinnor med autistiska trillingar skall slippa sätta sig på vagnen.

Wikipedia > Cykel > Säkerhet och hälsa vid cykling

Bilpendling ökar risken för hjärtinfarkt. Umeå Universitet

Nej - men körkort är en förutsättning för en levande landsbygd.

Gör om din undersökning med axeln landsbygd - stad, så får du se.  År 1900 bodde 90 % av befolkningen på landsbygden. Idag bor 90 % i städer - 70 % bor i de större städerna. Ska vi vända detta får vi inte blunda för att bilen behövs.
 

Finns det ett egenvärde i att många bor på landsbygden? Alla forskare jag lyssnat på om hållbar utveckling lyfter fram staden som en stor möjlighet när det gäller att skapa hållbara samhällen.

Dessutom är bilen ett väldigt tveeggat svärd för landsbygden. Med bilen började underlaget för service tyna bort då de flesta med bil väljer att använda den för att ta del av stadens utbud istället. Så har många småsamhällen fått se både frisör, post och dagligvaruhandel slås ut. Arbetsplatserna, livet och servicen finns i staden. På landsbygden finns tyvärr ofta bara sovplatser kvar som alltmer överges för stadens liv och rörelse.

Det finns ett egenvärde i att människor har en egen förstahandserfarenhet av att det är naturen och jordbruket som föder oss människor. Den förståelsen försvinner när man inte har en koppling till landsbygden.

Då kan såna stolligheter som att staden är ett hållbart levnadssättet dyka upp, eller att jordbruket är ett särintresse bland alla andra.

Citerar Cornucopia? som formulerade det lite bitskt:

Det betyder inte att städer är meningslösa eller kommer sluta existera - städer fyller en funktion och har existerat i 1000-tals år och kommer existera även i framtiden. Men den som påstår att de är hållbara är ute och cyklar. Ibland bokstavligen, i tron att cykla till jobbet gör stadslivet hållbart.

Natalia Kazmierska diskuterade min text med mig på Twitter. Det slutade med att hon tycker jag är otrevlig, men hon kan inte förstå varför. Kolla själv, är jag otrevlig?

http://twitter.com/Kazmierska/status/321152732549509120

Jag vill också att landsbygden ska leva. Men om det förutsätter att alla har körkort för bil, hur blir det för alla under 18 och alla som inte får ha körkort av medicinska skäl?

De får bo i städerna :-)

Allvarligt talat - körkort och bil är ett måste för att vända trenden för landsbygden. I en fjärran framtid kanske vi inte behöver bilen där, men för att komma dithän behövs den. -  Jag tror helt enkelt inte på idén att placera ut Sveriges befolkning i arbetsläger på vischan och ta ifrån dem körkortet.

"Jag tror helt enkelt inte på idén att placera ut Sveriges befolkning i arbetsläger på vischan och ta ifrån dem körkortet."

Men det är ju det man gör med alla som är under 18 eller av medicinska skäl inte får ha körkort.

Jonas Ericsson: Cornucopia bevisar bara sina bristande kunskaper om hållbarhet. Hållbarhet definieras vanligen enligt vad som kallas "Brundtlandsdefinionen": "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." 

Det första och viktigaste att notera är att hållbarhet inte handlar om att städer ska vara självförsörjande eller något i den stilen. Hållbarhet avser hela systemet och handlar om att använda varje plats på ett mer optimalt sätt. Städer SKA använda sig av landsbygdens resurser, det är helt i sin ordning och säger egentligen inte ett dyft om hållbarhet. Landsbygdens roll i det hållbara samhället är att serva stadens behov, behov som i sin tur hålls nere genom smart resursplanering i själva städerna.

Börjar man fundera lite över vad definitionen innebär kommer man förr eller senare dra intressanta slutsatser som delvis går på tvärs med gröna-vågen ideologi. Ekologiskt är exempelvis inte hållbart, det är en användbar marginalföreteelse som bidrar med innovation, men det är bättre att använda högintensivt jordbruk på den mark som redan är *förstörd*.  Då begränsas ingreppen på naturen kraftigt. Detta enligt forskare vid fysisk resursteori på CTH. På samma sätt är det långt mer hållbart att människor bor företrädelsevis i täta strukturer med lågt transportbehov, många energimässiga stordriftsfördelar och högeffektiv markanvändning. Återkommande är just effektiv markanvändning. Genom att använda mark högeffektivt kan mycket mera mark lämnas orörd vilket bland annat bevarar biologisk mångfald och bevarar naturliga buffertsystem.

Täta strukturer är avgörande för att vi ska klara av att skapa det hållbara. Den ekologiska hållbarheten är beroende av att det ekologiska avtrycket per capita kapas. Detta kan endast göras genom täta strukturer. Ett konkret exempel är NYC, som har 30 procent lägre utsläpp per capita än mindre tätorter i USA. Det är inte konstigare än att staden drar nytta av stordriftsfördelar och närhet. Samma mönster går igen även om ekonomiska förutsättingar delvis maskerar trenden. http://www.wired.com/science/planetearth/magazine/16-06/ff_heresies_01cities

Särskilt den ekonomiska hållbarheten är långt bättre i täta strukturer. I staden finns närhet, tillgång till resurser och humankapital, samt mängder med synergier mellan olika verksamheter. En stad utgör en stor, komplex och högeffektiv ekonomi där svinnet till följd av transaktionskostnader hålls nere och effektivare lösningar ständigt skapas till följd av de naturligt goda förutsättningarna för innovation.

Täta strukturer ger också långt bättre förutsättningar för social hållbarhet. I Göteborg är exempelvis den täta innerstaden den mest heterogena och socialt blandade. Förorterna är däremot mycket segregerade. I den täta staden rör sig människor i långt större grad genom promenad, kollektivtrafik eller cykel och exponeras alltså ständigt för människor av alla möjliga bakgrunder. Man delar i större grad samma upplevelser oavsett social bakgrund. Hög som låg finns på cykelbanan och i tunnelbanan. Den täta staden är också långt mer tillgänglig för exempelvis rörelsehindrade. På landsbygden blir de som inte har ekonomiska eller fysiska möjligheter att köra bil kraftigt begränsade och stigmatiserade vilket är fullkomligt ohållbart ur en social synvinkel. 

Landsbygden är förvisso en förutsätting för den hållbara staden, och den har en funktion att fylla, men helt ohållbar som signifikant lösning för människors boende. Människor bör primärt bo och leva i staden såvida man inte sysslar med produktion som av nödvändighet ligger förlagd till landsbygden. För det är i staden som det finns reella möjligheter att skapa en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar struktur.

Nu är du ute och cyklar.

Staden är beroende av sitt försörjningsland: det är stad + den area som förser staden med ekosystemtjänster som utgör stadens system. Detta är aldrig tätstrukturerad utom i den pyttelilla del som utgör själva staden. Tvärtom ökar arean av försörjningslandet exponentiellt ju tätare och större staden blir - bl.a. därför att invånarna inte ser kopplingen till naturen och dess begränsningar och därför kräver alltmer energi- och arealkrävande produkter.  Typexempel: Oxfams flygfrakt av Kenyanska böngroddar till Londons hippa "eko-befolkning".

Täta strukturer är inte hållbara - bara om man låtsas att staden får sina ekosystemtjänster från intet kan man komma fram till såna stolligheter.

Körkort ovanligt bland lågutbildade. SCB
Andelen unga med B-körkort är väsentligt lägre för dem som inte fullföljt en gymnasieutbildning än för personer med högre utbildning. Figuren visar åldersgruppen 20-29 år.

Jonas Ericson: Jag ser till att börja inte vad mitt transportsätt har med saken att göra. Ja, jag cyklar, än sen då?

Det stämmer inte att innerstaden framtvingar ett ohållbart konsumtionsmönster. Däremot finns ett samband mellan god ekonomi och hög konsumtion, vilket tycks vara oberoende städer. 

Vidare så går det inte att någon majoritet lever i glesa strukturer. Om alla skulle bo lika glest som i Åre kommun, som klassas som glesbygdskommun med ganska många invånare, så skulle de flesta i världen helt enkelt inte få plats. Vi skulle behöva hela extra jordklot bara för att hålla glesheten. 

Om alla skulle bo lika "tätt" som i New York (dvs egentligen glest eftersom försörjningslandet för NY vida överstiger exv. Åres) så skulle det behövas 5 hela jordklot till.

Citerar igen:
Kort sagt är inte staden hållbar och har aldrig varit det, utan har i alla tider varit beroende av en landsbygd man kan suga ut, helt enligt världssystemsmodellen med centrum och periferi. Den moderna landsbygden är förstås inte heller hållbar, men har åtminstone en möjlighet att bli det, vilket staden aldrig har.

Det betyder inte att städer är meningslösa eller kommer sluta existera - städer fyller en funktion och har existerat i 1000-tals år och kommer existera även i framtiden.

Igen, du blandar ihop ekonomiska faktorer med täthet. Koldioxidutsläpp ökar exponentiellt med inkomsten till exempel, helt oberoende struktur. Bättre ekonomi medför större konsumtion, vilket ger större belastning på miljön. Många med god ekonomi bor i städer. NYC, LA, Miami... Men täta NYC har 30 procent lägre utsläpp per capita än medelamerikanen, trots en medelinkomst som är en bit över medel. Hur går det ihop sig? Naturligtvis beror det på att täta strukturer inherent är hållbarare. Exempelvis väljer 65 procent av New Yorks befolkning bort bilen som transportmedel till arbetet. Lägenheter är också mer yteffektiva och energieffektiva boenden än småhus. 

Landsbygden har inga förutsättningar att bli en hållbar struktur för att tillgodose en betydande del människors bostadsbehov. Det är den urbana och täta klassiska staden som har det. Person X använder mindre resurser i sin vardag i en tät och urban stad än i glesbygd helt enkelt eftersom staden innebär kortare avstånd, är mer promenadvänlig, har mer energieffektiva och yteffektiva bostäder etc. Det är naturligtvis ett tankeexperiment, men genom det ser man vilka parametrar som ändrar sig enbart beroende på den fysiska strukturen. Att person X skulle äta mindre oxfilé bara för att X bor på landet håller jag för otroligt.

Gröna vågens romantiserande av landsbygden, där var och en ska odla sin egen mat och allt vad det är har väldigt lite med hållbarhet att göra. Även om man bortser från att det inte finns en chans i världen att det finns utrymme för varje hushåll att ha nog med odlingsmark för att vara självförsörjande så innebär landsbygden att man ständigt måste transportera sig långa sträckor för att ens ta del av basal service, för att tillfredsställa basala behov som inte går att kompromissa, såsom skola och sjukvård. Det är knappast hållbart.

För att uppnå social hållbarhet i människors boende behövs stadens heterogenitet. För att uppnå ekonomisk hållbarhet behövs stadens närhet. För att uppnå ekologisk hållbarhet behövs stadens ytsnålhet. Visst, staden kommer behöva landsbygd för matproduktion och en hel del annat. Men staden erbjuder det mest hållbara boendet. Därför ska människor bo i staden. Rätt sak på rätt plats. Matproduktion på landsbygden och människor i städer så blir det yta över till djur och natur istället för att människor ska bo onödigt glest och konkurrera i onödan med exempelvis matproduktion och även orörd natur.

Dream on!

Städer innebär de facto högre resursförbrukning per capita - så har det alltid varit och det hjälper inte att du drömmer om ett annat sakernas tillstånd. Städer innebär också avskärmning från de naturliga sambanden och att människan inneboende nycker får fritt spelutrymme utan att brytas mot en verklighet. Det är i städer som naturfrämmande subkulturer uppstår (KRAV-märkta böngroddar, färskt influgna från Kenya, tvånget att duscha 3 gånger om dagen, att bada i swimmingpool istället för i havet, att konstfrysa isen istället för att åka på sjön eller den spolade banan, att äta prefabricerad, sönderprocessad mat, att packa all sin mat i cellplast och slänga förpackningen på gata så någon annan får ta hand om den, transportera sina sopor till Afrika, att ständigt vara uppkopplad...)

För att nå ekologisk hållbarhet behövs en massa saker men framför allt insikt om ekosystemtjänsternas bidrag till din välfärd och deras begränsning. Staden förhindrar detta och skapar istället sin egen verklighetsfrämmande bubbla.

Och du - orörd natur finns inte - endast en stadsbo som brutit banden med naturen kan få för sig sådan tokigheter. All natur är människopåverkad. Orörd natur är heller inte något särskilt eftertraktansvärt - majoriteten av Sveriges rödlistade arter är beroende av mänsklig påverkan.

BIL Sweden har gjort en undersökning. De säger att arbetslösheten bland unga med körkort är 17%, medan arbetslösheten bland körkortslösa ungdomar är 25%. Fast formuleringen i figuren är lite konstig. Där verkar de ha mätt bland alla arbetslösa i alla åldrar, enligt formuleringen i figuren.

Körkortslös=Arbetslös (PDF)

Sydsvenskan verkar ha läst SCBs artikel om sambandet mellan körkort och gymnasieutbildning (se ovan). Körkort är allra vanligast bland de med yrkesinriktad gymnasieutbildning.

Körkortet följer plånboken. Sydsvenskan
Statistiska Centralbyrån har tagit fram statistik som visar att benägenheten att ta körkort kan kopplas både till utbildningsnivå och etnicitet. Personer utan avslutad gymnasieutbildning har lägst andel körkort, medan de som har en yrkesinriktad gymnasieutbildning ligger i topp. Bland unga vuxna som är födda i Sverige är det betydligt vanligare med körkort än bland jämnåriga som är födda utomlands.

Serviceyrken kräver körkort, var man än bor. Servicetekniker måste ofta ha trafikkort, därför att fordonet har tjänstevikt över 3,5 ton.
Boende på landsbygden, måste som regel ha körkort och tillgång till bil, för att kunna arbeta på närliggande ort.
Alla som arbetar inom hemtjänst, måste ha körkort, i tätort som landsbygd.
Den kollektiva trafiken urlakas i vissa landsändar. Turer som passar skolorna finns, men tider som passar normala arbetstider finns inte.
Förr hade stora bolag egna arbetarbussar, som skötte persontransport. De finns inte idag.

Många ordnar samåkning till arbetet och kan då kostnadskonkurrera med busstrafiken. Bilen finns då som extra resurs inom familjen. 

Självklart skall vi sträva efter att transporter kan ske miljövänligt. Att därmed avfolka landsbygden är orealistiskt. I en landbrukarfamilj kan även ena föräldern arbeta externt. Ofta är det ett måste för att ekonomin skall gå runt, även om det krävs en extra personbil.

Vi måste se till att laddhybrider kommer fram starkt. Likaså skall laddstationer, med noggranna mätare anläggas vid trafikcentra, centralorter och många andra platser. Betalning av en laddning skall ske med betalkort, enligt samma princip som ex.vis parkeringshus. Man betalar för de Ah, man förbrukat.
Samhället måste jobba hårt, för att hinna med utvecklingen.

Socialdemokraterna vill att CSN ska erbjuda studielån till ungdomar som har klarat gymnasiet och vill ta körkort.

Ökade klyftor i fokus i Löfvens sommartal. Ekot

Jag antar att du avsåg utspelet om studielån för att kunna ta körkort.

Många gör en stark intuitiv koppling mellan körkort framförandet av tunga, företrädelsevis fossilbränsledrivna fordon, men börjar det inte bli dags att tänka om där? En stor del av körkortsutbildningen handlar om hur man beter sig i trafiken såsom regelefterlevnad, samspel mellan trafikanter, att på ett säkert sätt transportera sig själv och sin last. Och detta är något så jag tycker borde beröra alla som har för avsikt att vistas i trafiken. Jag anser att många av de grundkunskaper som ställs krav på för ett körkort borde utgöra en del av minimikraven för godkänt från gymnasiet.

Magnus, jag tycker inte de som utformar trafiksystemet ska förvänta sig att alla har kunskaper och erfarenhet motsvarande körkort. Men det skulle vara bra med lite mer trafikutbildning i skolorna, efter nederländsk modell:

Cykelutbildning för tolvåringar i Nederländerna

(Ja, jag menade lån till körkort i mitt förra inlägg. Jag har ändrat inlägget.)

Nice Post !! really this article is very informative,,. thank you for sharing

muslim astrologer

husband wife problem solution
love marriage solution
black magic specialist