|
Miljöpolitik Vänsterpartiets politik för hållbar konsumtion
Denna gästartikel är ett svar på en förfrågan från Ecoprofile inför riksdagsvalet 2014. Jag vet inte hur många miljödebatter jag varit med på där alla – från vänster till höger – varit överens om att vi alla måste ta vårt miljöansvar. Vi ska leva som vi lär, walk the talk och så vidare. Fortsättningen på det brukar handla om att vi ska konsumera hållbart. De som är lite extra radikala kanske till och med vågar säga att vi ska konsumera mindre, inte mer. Men det där är i ärlighetens namn bara början på miljöarbetet. Nio miljoner konsumenter i Sverige kommer aldrig att kunna ställa om Sverige, ej heller sju miljarder i världen. Det behövs politiska beslut för att ställa om. Det är min bestämda uppfattning att om vi inte tar ett gemensamt ansvar kommer vi inte klara detta. Ja, då går jorden under. Inte minst som förälder är det en uppfattning skaver och oroar. Medveten konsumtion i all ära, men det är genom en grundläggande förändring av det ekonomiska systemet vi kan lösa problemet med en allt varmare värld. Det är lätt att vara svepande i sådana här sammanhang. Som vänsterpolitiker kan man lätt skylla på kapitalismen och säga att med dess avskaffande kommer allt att lösa sig. Så, för att vara väldigt konkret hade jag tänkt att bara tala om en del av problemet med det ekonomiska system som vi lever under; offentlig och privat konsumtion. Vad händer med ett land om man under åtta år sänker skatterna med 140 miljarder kronor? Jo, vi på vänsterkanten har varit duktiga på att berätta att; a) välfärden urholkas och våra skolor sjunker som stenar i mätningarna, b) att de är höginkomsttagarna i Danderyd och Vellinge som är de stora vinnarna, låginkomsttagarna har fått litet och de som inte jobbar har fått mindre och c) att skattesänkningarna har spätt på ojämställdheten när männen fått mer än kvinnorna. Väldigt viktiga synpunkter att föra fram. Men hur ofta har vi som brinner för miljöfrågorna problematiserat hur skattesänkningarna påverkar miljön? De gångerna är tyvärr lätträknade. Det är konstigt, särskilt med tanke på att skattesänkningarna ökar en slags konsumtion och minskar en annan. Det är klart att det påverkar våra utsläpp. Är det någon som förvånas över att antalet stora bilar blir allt fler i Sverige, att flygresorna blir alltfler och längre, att det säljs fler vattenskotrar, platt-tv, surfplattor och så vidare än förut? Kort och gott, att lyxkonsumtionen har ökat. Detta har skett på bekostnad av den offentliga konsumtionen, antalet anställda i skolan, kvaliteten i äldreomsorgen, öppettiderna på biblioteket, städningen av våra gator och parker m m. Vad leder till störst utsläpp, fler Thailandsresor och stadsjeepar eller längre öppettider på biblioteken och fri entré på våra museer? Även om allt vi gör belastar våra begränsade resurser tror jag nog ändå att de flesta håller med om kultur, skola och annan verksamhet inom offentlig sektor är snålare med utsläpp än ökad privat konsumtion. Som parantes kan nämnas att en stor del av utsläppen från den privata konsumtionen inte synliggörs eftersom nästan alla konsumtionsrelaterade utsläpp liksom utrikesresorna inte finns med i den officiella statistiken. Därför är det också en miljöfråga att motsätta sig stora skattesänkningar och värna en större gemensam konsumtion. Miljörörelsen borde kunna göra gemensam sak med alla vi som säger att skatt efter bärkraft är en bra princip samt att det är bra att låta det offentliga växa på det privatas bekostnad. Med detta kan vi lägga grunderna för ett annat ekonomiskt system. Exakt hur det ska se ut kommer vi säkert vara oense om. Men ett samhälle där vi anställer fler i äldreomsorgen, serverar vegetarisk och klimatsmart mat i våra skolor, får en kollektivtrafik som fungerar, ett sprudlande kulturliv, fri entré på våra muséer, längre öppettider på våra bibliotek samt parker och gator som är rena och prydliga, ja det är en början mot ett välfärdssamhälle med låga utsläpp. Valet den 14 september borde handla om just det; hur vi bygger ett välfärdssamhälle med minsta tänkbara utsläpp. Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson, riksdagsledamot
" Är det någon som förvånas över att antalet stora bilar blir allt fler i Sverige, att flygresorna blir alltfler och längre, att det säljs fler vattenskotrar, platt-tv, surfplattor och så vidare än förut? Kort och gott, att lyxkonsumtionen har ökat. " Det var väl lite väl svepande. Att det blir fler surfplattor och platt-tv beror på att de uppfanns för tio år sen. Jag säger inte att marknaden löser alla problem, men om folk efterfrågar it-prylar och vattenskotrar, nog kommer det tillverkas. Teknikutveckling och företagsamhet kan också förklara prisfallet på saker som vattenskotrar, med nya metoder och tillverkning i tidigare fattiga länder i Östeuropa eller Asien. Samma sak gäller flygresor, där teknikutveckling tillsammans med konkurrens har gett lägre flygpriser. Den här hemsidan är ett bra exempel på vad det privata näringslivet kan åstadkomma. För 25 år sen fanns inte webben och många hushåll saknade datorer. Nu är alla uppkopplade i såväl rika som fattiga länder. Det finns en enorm kraft i det privata näringslivet, frågan är bara hur vi ska använda den till att klara klimatomställningen. Logga in för att svara |
Miljökonsult (1) Böcker (2) Återanvändande/upcycling (1) Magasin (3)
|