De flesta resor är kortare än en mil

Sverige är ett glesbefolkat land. Men eftersom människor gärna bosätter sig i närheten av andra människor, så är de flesta vardagsresor korta. En rapport från myndigheten Tillväxtanalys visar att ungefär hälften av befolkningen har mindre än fem kilometer till jobb, skola eller butiker. Och eftersom bil är ett vanligt färdmedel, så påverkas även biltrafiken: hälften av bilresorna i Sverige är kortare än fem kilometer.

Det gäller såväl städer som övriga landet. I hela inre Norrland har drygt hälften av arbetstagarna mindre än fyra kilometer till jobbet. I Jokkmokk och Åsele har hälften av befolkningen mindre än en kilometer till busshållplatsen, enligt myndighetens rapport.

Varannan elev bor inom tre kilometer från skolan, och två av tre inom sex kilometer

Mönstret går igen när andra undersöker frågan. Svensk Handel gjorde en undersökning som visade att två av tre kunder reser mindre än fem kilometer för att handla dagligvaror. Myndigheten Trafikanalys rapporterar att varannan elev bor inom tre kilometer från skolan, och två av tre inom sex kilometer. Nationella resvaneundersökningar i Norge och England visar att varannan bilresa är kortare än fem respektive åtta kilometer.

Även mobiltelefoner kan säga något om vardagsresor. En undersökning av 100 000 mobiltelefonanvändare i ett europeiskt land visade att de flesta rörde sig inom tio kilometer.

Av körda kilometer i bil i Sverige sker 57% med ensam förare, enligt nationella resvaneundersökningen 2005/6.

Att cykla fem kilometer tar cirka 20 minuter. Det reser frågan: är Sveriges transportnät ändamålsenligt?

Länkar

Regional tillväxt 2015. Tillväxtanalys

Resor till och från skolan. Trafikverket
Av det totala antalet bilresor är ungefär hälften kortare än 5 kilometer.

Så reser vi när vi handlar. Svensk Handel (PDF)

De korta cykel­resorna blir allt färre. Trafikanalys

Den nasjonale reisevaneundersøkelsen 2009 - nøkkelrapport

How people travel (mode) (NTS03) Table NTS 0308

Mobile phones expose human habits. BBC
"The vast majority of people move around over a very short distance - around five to 10km," explained Professor Albert-Laszlo Barabasi, another member of the team.

Denna karta visar hur långt man kommer med olika färdmedel i Stockholm på 30 minuter. Den togs fram inför Stockholms Cykelplan 2006. Vilka färdmedel borde prioriteras?

Såhär långt cyklar du på 20 minuter med start på Drottningtorget i Göteborg.

Du kan göra din egen karta på http://openrouteservice.org/

86 procent av befolkningen i Stockholms län har högst tre kilometer till spårtrafik. 

Många fler kan börja cykla till tåget. Dagens Nyheter

Miljöministern uppmärksammar att varannan bor inom fem kilometer från jobbet: "Här spelar cyklingen en avgörande roll. Medianavståndet för arbetspendling ligger på 4,3 kilometer i Sverige. Hälften av den sysselsatta befolkningen har alltså ett arbete på bekvämt cykelavstånd. Ändå görs hälften av alla resor under 3 kilometer med personbil. Här finns en enorm utvecklingspotential till att förändra beteenden och minska utsläppen." Karolina Skog: Ökad cykling en strategisk framtidsfråga

Här syns en uppdaterad version av kartan som visar varifrån man kan cykla till Stockholms central på 30 minuter.

https://twitter.com/klimatsmarta/status/980777212579282944

Varannan i Norrlands inland bor inom tre kilometer från jobbet. De som bor i storstadslänen har längst till jobbet. 
Regional tillväxt 2015 – trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Tillväxtanalys

Varannan i Region Gävleborg bor inom 15 minuters cykeltur till jobb och skola (fyra kilometer).

Enorm cykelpotential i Gävleborg: ”Behöver få högre status i transportsystemet” Svenska Cykelstäder 2021-05-11

Det är uppenbart att andra faktorer än avstånd, kostnad och restid är avgörande för val av färdmedel. Men vilka är egentligen de viktigaste argumenten för att välja andra färdmedel än gång och cykel? 

När det gäller gång är det i och för sig ganska enkelt. Det är helt enkelt vare sig särskilt effektivt eller flexibelt att gå. Men cykla då? De rationella argumenten för att cykla är svåra att argumentera emot så varför väljs då cykeln så oproportionerligt sällan i förhållande till vad som vore optimalt?

Som jag ser det finns det två viktiga komponenter i frågeställningen som skulle behöva lyftas fram mycket tydligar. Den första av dessa komponenter är faktorer och företeelser som är kraftigt hämmande för cyklingen på en främst saklig grund: Upplevd och faktisk trafiksäkerhet både utfrån infrastrukturen och andra trafikanters beteenden, möjlighet till säker och skyddad förvaring av cykel samt förutsättningar för att byta om och förvara kläder. Det finns här dessutom ett intressant kontinuitetsperspektiv i fråga om att se till årets alla dagar. Norr om Mälardalen har vi vinterförhållanden en tredjedel av året vilket snabbt försämrar förutsättningarna framför allt i glesbygd. Denna första komponent finns anledning både att lyfta fram och tydliggöra, men även att vara ödmjuk inför.

Den andra komponenten tyckar jag är på många sätt mer intressant. Det tycks nästa lite tabubelagt att ta i dessa frågor och när det görs så är man inte beredd att hantera de konfrontationer som uppstår. Jag är förstås inne på de argument som för många är närmast orubbliga: Prestigen och statusen det innebär att äga, köra och synas i bilen tillsammans med den torra sanningen att många helt enkelt är "ena lata jävlar". Man kan på olika sätt raljera kring frågorna inom denna andra komponent av sammanhanget, men det finns anledning att ta detta område mycket mer seriöst än vad som görs. Det är inte alls så enkelt att alla bilåkare är lata, prestigefulla människor med ett patologiskt behov av att visa upp sig. I sammanhanget finns många nyanser och det är kanske inte de mest extrema yttringarna man ska sikta in sig på.