Mål: 16 TWh vindkraft år 2016

Idag ger vindkraften i Sverige en knapp TWh per år, att jämföra med Danmarks 10 och Tysklands 25. Elförbrukningen i Sverige år 2004 var 405 TWh. Mona Sahlin sätter nu målet 16 TWh år 2016. Är det ett ambitiöst mål? Knappast jämfört med Danmark och Tyskland, men det är klart att 16 gånger mer vindkraft är ändå ganska mycket på 10 år. Vi ligger helt enkelt efter! Mona vill göra regionala satsningar: "Vindkraften ska samtidigt ge glesbygden välbehövliga och lönsamma jobb. - Många vindkraftverk ägs idag av privatpersoner eller samfälligheter och bidrar på ett viktigt sätt till landsbygdsutveckling och sysselsättning, säger Mona Sahlin."

Energimyndigheten går längre. De vill öka vindkraften i Sverige till 30 TWh år 2020. Energimyndigheten föreslår att 20 TWh av planeringsmålet omfattar landbaserad vindkraft. Hälften bör vara planerade senast 2010 och resterande del 2012. När det gäller havsbaserad vindkraft finnas i dag redan cirka 10 TWh planerat. För att snabba på utbyggnaden vill Energimyndigheten ha en snabbare beslutsprocess. Vindkraft bör tas bort ur förordningen om miljöfarlig verksamhet. Den är "ren". Investerare måste ges möjlighet till så kallat "one-shop-stop", vilket betyder att kontakterna med myndigheter ska skötas på ett ställe. Öka antalet vindkraftverk från dagens 800 till 6 000

Och nu har Sverige, Danmark och Tyskland ingått forskningsamarbete för att skynda på teknikutvecklingen av havsbaserad vindkraft.

Det blir bara bättre och bättre. Mona Sahlin sa 16 TWh år 2016. Energimyndigheten säger 20 TWh år 2020. Och nu räknar Affärsvärlden fram att redan den planerade vindkraftsutbyggnaden kommer ge 45 TWh, dvs en tredjedel av den svenska elproduktionen! Nu framgår iofs inget tidsperspektiv, men det handlar faktiskt om planerad utbyggnad, inga visioner eller målsättningar.

Nu ser det som om planeringsmålet för vindkraft skrivs upp. Energimyndigheten har föreslagit 30 TWh till 2020. "Hittills har Riksdagen satt vindkraftens planeringsmål – som finns för att kunna planera för utbyggnaden – på 10 terawattimmar fram till 2015. Men i våras slog Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Vindkraft larm: Målet är alldeles för snålt tilltaget. Energimyndigheten vill öka målet till 30 terawattimmar år 2020 och Svensk vindkraft med 25 terawattimmar. Energimyndighetens förslag har varit på remissrunda och än så länge har det varit tyst från regeringskansliet. Fram till nu." Att regeringen nu ställer sig positiv till en ytterliggare ökning av produktionsmålen har att göra med EUs mål för förnyelsebar energi. Man inväntar dock tydligare besked från EU kring hur målen kan uppnås. En ökning av planeringsmålet medför också att elcertifikatsystemet behöver utökas och förlängas bortom 2016. En fråga som uppstår i mitt huvud är vad dessa 30 TWh ska användas till. Som jag ser det finns 3 möjliga alternativ: 1. Öka exporten till koleldande länder, såsom Tyskland, Polen och Danmark 2. Minska andelen kärnkraft i den svenska elproduktionen. Kärnkraft utgör idag omkring 70 TWh årligen. När vi närmar oss 2020 behöver vi verkligen ha bestämt oss för hur vi ska göra med kärnkraften på lång sikt. Ska den fasas ut, ska de gamla reaktorerna hållas vid liv så länge det bara går, eller ska vi bygga nya reaktorer när de gamla behöver stängas ner. 3. Öka elanvändningen. Elbehoven kan anses vara ökande i framtiden. Hemelektroniken ökar ständigt, och en elektrifiering av personbilsflottan kräver i storleksordningen 10-15 TWh(?). Men å andra sidan finns det fortfarande många eluppvärmda villor som skulle kunna konverteras till andra uppvärmningsformer och minska onödig elanvändning. Någon som har fler alternativ?

Långt reportage i dagens GP om planerna i västsverige på utbyggnad av vindkraftskapaciteten. Det är mycket på gång.

Enligt alliansens energiöverenskommelse i förra veckan så sätts nu planeringsmålet för vindkraft till 30 TWh, i linje med Energimyndihetens rekommendation. Artikel i DN om pågående utbyggnad och projekterade vindkraftsparker: "Redan i dag finns sex vindkraftsparker i drift och tio är under uppbyggnad. Ytterligare 18 parker har fått tillstånd men har ännu inte börjat byggas. Tillsammans kan dessa 34 parker komma att producera drygt 10 TWh el. Dessutom finns runt 80 parker som är i olika stadier av projektering. En del befinner sig under tillståndsprövning, andra finns ännu bara på ritbordet. Om alla dessa projekt blir av beräknas de kunna producera ytterligare 45 TWh. ... Det finns fyra avgörande knäckfrågor på vägen mot ett förverkligande av planerna: prissättningen, tillståndsprövningen, finansieringen och förutsättningarna för de havsbaserade vindparkerna. Eftersom regeringen har lovat att elcertifikatsystemet ska byggas ut, talar det mesta för att frågan om prissättningen är löst, åtminstone för landbaserad vindkraft. Även tillståndsprövningen ska förenklas. Åt finansieringen är dock inte mycket att göra i nuläget." Återstår åtgärder/stöd för att få fart på utbyggnaden till havs. Alternativt så väntar vi med att bygga ut den dyrare havsbaserade vindkraften tills teknikutvecklingen minskat kostnaderna och fokuserar tills vidare istället på att bygga ut på land där drygt hälften av den projekterade kapaciteten finns.

Grafik över pågående och projekterade vindkraftsparker

Kungliga vetenskapsakademins (KVA) energigrupp hade tidigare i år en workshop med deltagare från de stora kraftbolagen, akademiker och olika intresseorganisationer där man gick igenom rimligheten i Riksdagens produktionsmål om 10 TWh till 2015 och Energimyndighetens planeringsmål om 30 TWh till 2020.

Nu har KVA kommit med ett kort och koncist uttalande på fyra sidor (länken nedan). Bland slutsatserna nämns att:
* Vattenkraftens kapacitet som reglerkälla redan är i stort sett fullt utnyttjad, under nuvarande vattendomar
* Om vindkraften byggs ut kraftigt även i Norge och Finland kan det resultera i mycket "spillvind" när produktionen blir högre än vad som för stunden kan användas eller regleras
* Vindkraftens andel i elproduktionen kan knappast överstiga 10 TWh eftersom dagens eldistributionssystem och tillgången på balanserande vattenkraft begränsar ytterliggare utbyggnad

Några av frågorna som poppar upp i mitt huvud när jag läser dessa slutsatser är: * Hur har Energimyndigheten - som ju bör vara expertmyndighet på området - tänkt när förordar ett mål på 30 TWh? Vad vet de som inte vi vet?
* Hur mycket kan vi utöka reglerkapaciteten i vattenkraftverken genom att tänj på gränserna i vattendomarna? KVA refererar till en rapport från Energimyndigheten (ER 2008:24 Vattenkraften och energisystemet) som kan vara värd att titta närmare på - för den som vill gräva vidare.

Energimyndigheten svarar på kungliga vetenskapsakademins uttalande från igår:

"– Just detta att man skall förbereda sig och investera i elnäten, det är skälet till att myndigheten och regeringen satt upp ett sådant här mål därför att andra aktörer måste börja planera för att man ska klara så här mycket vindkraft i nät och när de säger att det är omöjligt, då har de ingen grund för det. Det har gått till andra länder att bygga ut vindkraften, minst lika mycket som detta, säger Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger."

Lite mer tillspetsat från Kåberger och statssekreterare Ola Alterå idag om KVA-rapporten: KVA-professorerna gör mig så förbannad. KVA får forskningspengar av oss och så gör man en sådan undermålig utredning Det var väl inte KVA:s mest lysande uttalande genom åren

Jag förstår inte riktigt vad KVA vill komma fram till. De säger att vindkraften måste betala sina egna kostnader. Detta är ju precis vad som sker idag. För varje kWh man producerar går X öre till lokala nätägare och Svenska Kraftnät för att täcka kostnader för elnätsutbyggnad. Bygger man i norra Sverige är denna tariff högre än i södra Sverige eftersom det är längre sträckor och därmed dyrare att transportera elen. KVA tycks tro att vindkraftsägarna får detta gratis. Man är också helt ute och cyklar när det gäller behovet av reglerkraft. KVA sitter långt upp i knät hos kärnkraftsindustrin.

Skönt att Kåberger och Alterå säger ifrån ordentligt. Verkar som om vindkraft har möjlighet att till "100%" bli klimatsmart och ekologiskt kanske till och med närmar sig en "Cradle to cradle" certifiering, om nu "Timber Tower" slår igenom! Foto: TimberTower GmbH "At present, more steel is being used in the wind energy industry than in shipbuilding. The 20% forecast annual growth in the wind energy industry will further increase steel consumption. U-sing timber to construct towers for wind energy plants can noticeably reduce steel consumption. Using our timber tower for a 100m high tower can save approximately 300 tons of sheet steel, the production of which requires enormous amounts of energy and releases harmful CO2. And there is more: our TimberTower ties up approx. 400 tons of CO2, thus protecting our environ-ment and the planets resources."

Riktigt häftigt! Undrar bara om hållfastheten är densamma som i ett ståltorn? Konstruktionen skall trots allt klara en nacelle och rotor på minst 100 ton upp till en vindhastighet på 50 m/s. Tveksam...

Äntligen någon som kan peka på KVAs galenskaper om vindkraft. Lennart Söder och kollegor från KTH har visat att 30 TWh enbart i Norrland inte är något problem med nuvarande reglerkapacitet från vattenkraften. Sverige och Norges vattenkraft tillsammans med lite smartare elnät kan räcka väldigt långt för vindkraften.

Tack Anton. Det var ord och inga visor:
"- De har inga vetenskapliga argument, de saknar underlag, säger Lennart Söder. Forskargruppen på KTH har gjort en datormodell av vattenkraftsystemet norr om Dalarna. Sedan har de simulerat olika nivåer av vindkraft och studerat hur vattenkraften klarar av att balansera de kraftiga svängningarna i systemet när vinden mojnar respektive blåser upp.
- Simuleringarna visar att det är tekniskt möjligt att bygga 30 TWh vindkraft, utan att behöva bygga ut vattenkraften eller köra den hårdare än vad som är tillåtet i dag, säger han."

Söder & co sågar alltså KVAs slutsatser, men lyfter samtidigt fram tre utmaningar om vindkraften byggs ut i så stor omfattning:
1) Myndigheterna och branschen måste se över reglerna för marknaden. Producenterna måste få betalt så att de kör vattenkraften så effektivt som möjligt.
2) Rätt mängd energi måste vara på rätt plats, vid rätt tillfälle. Variationen mellan planerad och verklig produktion kräver en ny styrning av elproduktionen.
3) Om det blåser mycket, vattenmagasinen är fyllda och lasten i nätet är låg kan det uppstå ett stort överskott i systemet. Hur det ska tas om hand, utan att det drabbar elbolagen genom kraftigt fallande priser, blir en utmaning.

Merparten av landets kommuner har med stöd av Boverket tagit fram lokala planer för vindkraft. Hittills har 101 kommuner slutredovisat sitt arbete och identifierat områden som tillsammans kan producera 84 TWh vindkraftsel. Det råder alltså ingen brist på områden med goda förutsättningar för vindkraft.

Det är de ekonomiska förutsättningarna som styr utvecklingen. Kvotplikten i elcertifikatsystemet är just nu förmodligen den enskilt viktigaste komponenten bakom utbyggnadstakten. Men om kostnaden för att producera vindkraftsel sjunker från dagens knappa 60 öre/kWh (Elforsk) ner mot elpriset på Nordpool, runt 40-50 öre/kWh, så spelar elcertifikaten mindre (ingen) roll.

En ny rapport från REN21 bedömer att kostnaden för vindkraft på land är 30-60 öre/kWh.

Energimyndigheten räknar med att vindkraftsproduktionen fördubblas från 2010 (3,5 TWh) till 2013 (7 TWh). Under de senaste 52 veckorna var vindkraftsproduktionen 4,9 TWh.

Länsstyrelserna håller på att bygga upp en nationell databas över befintliga och projekterade vindkraftverk. Om allt går som det ska så finns den tillgänglig i början av nästa år.

Enligt en ny artikel i Energy Policy så är den globala potentialen för vindkraft väsentligt mindre än vad tidigare bedömningar antytt.

Den nya studien räknar utifrån de globala makrofysiska begränsningarna och kraftverkens tekniska begränsningar med att potentialen är i storleksordningen 1 TW. Detta kan jämföras med att den globala konsumtionen av primärenergi är 17 TW. Om det stämmer så skulle vindkraft alltså tekniskt vara begränsad till 6% av dagens energikonsumtion. Den befintliga vindkraftsproduktionen är enligt samma artikel 0,045 TW.

Artikelförfattarna påpekar att den begränsade potentialen kan leda till ett behov av internationella avtal för att reglera hur mycket varje land får nyttja av den tillgängliga vindkraftspotentialen.

Det här ställer min bedömning av vindkratssektorn på ända. De tidigare studier jag har sett har snarare visat att det inte finns någon relevant teknisk begränsning - de begränsningar som finns är snarare av ekonomisk karaktär. Men det kanske finns skäl att tänka om.

Sammanfattning av artikeln finns hos The Oil Drum.

Energimyndigheten har kommit med en kortsiktsprognos ganska nyligen. Den täcker perioden 2011-2013. Men när det gäller vindkraften så verkar den redan vara lite daterad. De räknar med 5 TWh vindkraft i år, 6 TWh nästa år och 7 TWh år 2013.

Redan i år hamnar dock produktionen någonstans i intervallet 5,5-6 TWh. Nästa år räknar branschen med 8 TWh, baserat på årets kraftiga utbyggnad (som endast producerat under delar av detta år) och de leveransavtal som gjorts för nästa år.

Energimyndighetens långsiktsprognos (2010-2030) räknar med 11 TWh vindkraft år 2020. Detta baseras på förutsättningarna i elcertifikatsystemet som begränsar hur mycket förnybar el som får subventioner (direkt från elkund till elbolag, ej via statskassan).

Branschen har visat på kapacitet att bygga ut produktionskapaciteten med ca 2 TWh per år, så om de politiska förutsättningarna finns så skulle vi mycket väl kunna ha drygt 20 TWh vindkraft år 2020.

Den här diskrepansen mellan de nuvarande politiska förutsättningarna och vad som är "möjligt" lär leda till en ännu hetare debatt om kärnkraftsavveckling framöver. Kärnfrågan är om det finns en vilja hos breda väljargrupper för att betala för mer vindkraft via högre kvotplikt i elcertifikatsystemet. Merkostnaden (med nuvarande certifikatpriser) är 20 öre/kWh - eller 200 miljoner per TWh - ytterliggare vindkraft som subventioneras in på marknaden.

Det ska även bli intressant att följa var i landet vindkraften byggs framöver. Med början i nästa månadsskifte så delas Sverige in i fyra elprisområden. Tidigare har priset på el varit (i stort sett) ett och samma i hela landet, men nu får vi en skillnad i pris mellan områden med elöverskott (norr) och de med underskott (söder). I sydligaste Sverige (Skåne, Blekinge, Småland, Halland) får man börja vänja sig vid danska elpriser, som är cirka 10 öre/kWh (s.17) högre än i norr. Detta bör leda till att en större del av vindkraften byggs på t.ex. Småländska höglandet snarare än i Norrlands inland.

Strax innan jul uppgav Svensk Vindenergi att produktionen de senaste 52 veckorna varit 5,91 TWh, mer än snittproduktionen från en svensk kärnkraftreaktor.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3375911.ece

Svensk Vindkraft kommenterar branschens utveckling:

Under 2012 bedöms vindkraften öka från 6,1 till cirka 8 TWh, men därefter ser det inte lika ljust ut. Med nuvarande ambitionsnivå i elcertifikatsystemet bedömer Energimyndigheten att det bara blir 11,3 TWh vindkraft år 2020.

– Vindkraften växer snabbt och i nuvarande takt når vi drygt 11 TWh redan 2014. Därefter kan det bli ett stopp för vindkraften, om inte riksdagen ökar ambitionsnivån i elcertifikatsystemet, säger Annika Helker Lundström.

Sverige kan med rätt förutsättningar femdubbla och producera 30 TWh vindkraftsel år 2020, vilket motsvarar cirka 20 procent av den svenska elanvändningen.

Vi var inne på det här lite tidigare i tråden också. Branschen har visat på kapacitet att bygga ut produktionskapaciteten med ca 2 TWh per år, så om de politiska förutsättningarna finns så skulle vi mycket väl kunna ha drygt 20 TWh vindkraft år 2020.

Den här diskrepansen mellan de nuvarande politiska förutsättningarna och vad som är "möjligt" lär leda till en ännu hetare debatt om kärnkraftsavveckling framöver. Kärnfrågan är om det finns en vilja hos breda väljargrupper för att betala för mer vindkraft via högre kvotplikt i elcertifikatsystemet. Merkostnaden (med nuvarande certifikatpriser) är 20 öre/kWh - eller 200 miljoner per TWh - ytterliggare vindkraft som subventioneras in på marknaden.
 

Nils Andersson, medlem i Svensk Vindenergi, kritiserar föreningens retorik om att en utbyggnad av vindkraften inte skulle medföra extra kostnader för elkunderna.

Det är sant att ett ökat utbud pressar ner elpriserna. Om vi utgår från att vi i Sverige producerar 6,3 TWh vindkraft per år idag som det står i artklen så blir vindkraftens prispåverkan om allt annat är lika ca 1,6 öre/kWh.

Skulle vi öka vindkraftproduktionen till 30 TWh så skulle prispåverkan om allt annat är lika bli ca 7,5 öre/kWh. 30 TWh vindkraft behöver dock ca 30 öre/kWh i stöd vilket motsvarar 9 miljarder SEK per år under 15 år.

Eftersom alla små elkunder, ca 90 TWh, är med och delar på stödet kommer elkunderna att få betala ca 10 öre/kWh för stödet. Denna ökade kostnad ska jämföras med att elpriset om allt annat är lika förväntas sjunka med ca 7,5 öre/kWh.

Nu är inte allt annat lika. Vi har en konkurrensutsatt elmarknad som innebär att investeringar i nya produktionsanläggningar som inte får stöd ska leva enbart på vad marknadspriset på el förväntas bli. Sådana investeringar kommer därför med all sannolikhet att skjutas på framtiden.
...
Som vindkraftvän hoppas jag givetvis att vindkraften på sikt ska bli lönsam utan stöd. Då är frågan löst och marknaden tar hand om investeringar i nya produktionsanläggningar. Däremot är jag starkt kritisk till att kräva 30 TWh vindkraft till 2020 och vilseleda elkunderna att detta inte skulle kosta något.

Vindkraftsbranschen har kommit med en rapport om 2011 års produktion och prognoser för de kommande åren. Tydligen var 2011 ett ovanligt blåsigt år och det förklarar en del av den kraftiga uppgången i elproduktionen.

Under 2011 installerades 354 nya vindkraftverk med en total effekt på 754 megawatt (MW). Vid årsskiftet fanns det totalt 2 039 vindkraftverk i landet med en samlad effekt på 2 899 MW. Den kraftiga blåsten bidrog till att vindkraften producerade hela 6,1 terawattimmar (TWh) el under 2011 (normalårsberäknat 5,4 TWh), och genererade därmed för första gången mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor.

Svensk Vindenergis prognos är att elproduktionen från vindkraft kommer att uppgå till 7,7 TWh under 2012, om det blir ett normalt vindår.
...
För nästa år, 2013, gör Svensk Vindenergi bedömningen att vindkraftsproduktionen kommer uppgå till omkring 11 TWh. Detta är i nivå med vad Energimyndigheten tidigare bedömt att vindkraften kommer att producera år 2020 inom ramen för det så kallade elcertifikatsystemet.

Kent Persson (v) har lämnat in (14 februari) en interpellation - om revidering av elcertifikatsystemet för att gynna utbyggnaden av ännu mer vindkraft - till energiminister Anna-Karin Hatt. Riksdagsdebatten mellan de båda finns att läsa här.

Min tolkning är att Regeringen avvaktar tills vidare för att se effekterna av att elcertifikatsystemet samordnas med den norska motsvargiheten. Sverige och Norge har kommit överens om att göra en gemensam översyn av systemet senast 2015.

Kungliga vetenskapsakadmins (KVA) Energiutskott kritiserar den svenska vindkraftsutbyggnaden. Bland annat tar man upp att det ger stora systemkostnader (balansering av elproduktion/-användning, elnät mm) om man introducerar mer än 10 TWh vindkraft i Sverige. Detta påstående och en del kritiska röster mot det har diskuterats tidigare i den här tråden.

KVAs huvudargument mot subvention av vindkraft i Sverige är att den inte leder till någon påverkan på CO2-utsläpp. Den kritiken har dom till viss del rätt i. Den huvudsakliga anledningen till att vindkraft och annan förnybar elproduktion subventioneras i Sverige (genom certifikatsystemet) är för att det är ett sätt att minska vårt kärnkraftsberoende. Jag kan hålla med KVA om att det inte alltid framkommer i den allmänna debatten alla gånger.

Lennart Söder, professor i elkraftssystem på KTH, besvarar de argument om att en omfattande vindkraftsutbyggnad leder till stora systemkostnader för balansering av elproduktion/-anvädning, som har framförts av bland annat KVA och Svenskt Lanskapsskydd. Söder hävdar att det svenska elsystemet klarar av uppemot 30 TWh vindkraft utan större problem

Simuleringsmetoden är en standardmetod som vi har i våra kurser om vattenkraftsplanering (simulering genom optimering) och man kan på så sätt uppskatta konsekvenserna i elhandel och vattenkraftsflexibilitet för att balansera vindkraft + elförbrukning. Slutsatsen är att man inte automatiskt får något spill om man har upp till 30 TWh vindkraft i det svenska elsystemet.
...
Det kan här tilläggas att Spanien klarar av att balansera en fyra gånger större andel vindkraft än vad vi har i Sverige idag, och detta trots att de har mindre andel lättreglerad vattenkraft och mycket lägre kapacitet i handelsförbindelser med grannländer än vad Sverige har idag.

Vindkraftsbranschen lider just nu av att både elpris och certifikatpris är lägre än vad man väntat sig när man projekterade sina verk. Vindkraft är för närvarande en förlustaffär - åtminstone på kort sikt. På ett par års sikt kan vi åtminstone vänta oss att elpriserna stiger från 30 öre/kWh i nuläget till närmare 50 öre/kWh. Certifikatpriserna väntas däremot vara fortsatt låga om inte Regeringen gör som branschen vill och höjer kvotplikten i certifikatsystemet.

Att certifikatpriserna är låga nu kan knappast komma som en stor överraskning. Det har varit tydligt att utbudet varit större än efterfrågan, med fallande priser som följd. I mina ögon har vindkraftsbranschen antingen analyserat marknadssituationen dåligt eller så har de hela tiden väntat på att Regeringen ska gå in och stötta dem genom en högre kvotplikt.

Boverket håller på att sammanställa det arbete som görs med att inventera lämpliga vindkraftsområden i varje kommun. Drygt 200 kommuner har nu rapporterat in sina inventeringar och den totala vindkraftspotentialen i utpekade områden är drygt 100 TWh/år. Det finns alltså gott om lämpliga platser för vindkraftsetableringar i landet.

Vindkraftsbranschen har kommit med en ny prognos för de närmaste årens fortsatta utbyggnad av vindkraftsproduktionen i landet. Befintliga vindkraftverk producerar drygt 9 TWh på årsbasis, och med årets planerade utbyggnad ökar årsproduktionen till 11 TWh. Rubrikens mål om 16 TWh till 2016 nås om prognosen stämmer.