Hur mycket växthusgaser är hållbart?

Finns det förslag på hur mycket växthusgaser man kan släppa ut på individnivå för att det ska vara miljömässigt hållbart? Jag funderar på att sätta detta som jämförelsevärde istället för medlemmarnas medelvärde i "Min miljöprofil".

Klimatforskaren Henning Rodhe sa 1989 att 2 ton koldioxid per person och år är smärtgränsen.

Karin Bois på DN säger att 280 kg per person och år är en långsiktigt hållbar nivå, då har hon räknat med att vi släpper ut mer per år under de närmaste 93 åren. Jämför man det med medelsvenskens utsläpp på 6 ton så innebär det en minskning med 95 %. Och så säger Reinfeldt att man inte ska känna skuld för att man kör bensinbil eftersom andra länder som Kina och Brasilien är värre, suck...

Faktum är att den enda hållbara nivån är 0 kg koldioxid per år. Eftersom koldioxid är en så långlivad gas i atmosfären så kommer koldioxidnivån inte gå ner till rimliga nivåer förrän om några decennier även om vi "stänger av" koldioxiden helt. Senare efter återhämtningen kan vi gå tillbaks till att öka på koldioxidutsläppen till de nivåer man nu pratar om skulle vara hållbara. Detta är den krassa verkligheten. Tyvärr går det inte att genomföra det här. Ett vettigare alternativ är att maximera åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen från och med nu. Det är bråttom. Man måste göra allt man kan, och att sätta så "ostränga" mål som ca 1 ton/år är orimligt för naturen även om det är samhällsekonomiskt försvarbart.

Hos SNF anger man ett värde på 3.5 ton koldioxid/år som den nuvarande nivå som svensken släpper ut personligen (inte medräknat företagens utsläpp alltså). Och att en hållbara nivå för personliga utsläpp är 1.5 ton koldioxid/år. (att jämföra med 2 ton som Rodhe ange för alla processer)

Kommentarer till Adam Kristensson Var har du fått dina siffror ifrån att en hållbar nivå på CO2 utsläpp ligger på 0 kg/år? CO2 är iofs en långlivad gas men även en väldigt enkel nerbrytbar gas. Jag vill omformulera frågan till: Hur mycket CO2 kan vi frigöra ink. industri för att CO2 halten i atmosfären inte skall öka? Med tanke på att nedbrytningen av CO2 bindande växter är större än återplanteringen eller tillväxten, så kommer minskningen av CO2 utsläppen bli större med den trenden av nerbrytning som vi har idag. 1 - 2 ton per/år låter inte orimligt, men skulle gärna vilja få tag på fler vetenskapliga artiklar.

Ja, min namne, det var bara en önskan som vi kunde sträva efter, och inget vetenskapligt belagt såklart! Däremot har man ju läst om att det långsiktigt hållbara är att minska de globala utsläppen per capita till 1 ton/år innan 2050 (under förutsättninga att världens befolkning växer efter ett visst scenario som jag inte kommer ihåg just nu). Det skulle hålla nere halten koldioxid till ca 450 ppm och temperaturökningen till ca 2 grader. En förutsättning för 450 ppm är förstås att vi redan idag börjar med arbetet att nå 1 ton/år. Vi kan inte göra hela minskningen några år innan 2050, för då är det redan för sent. Detta innebär att Sverige måste minska sina utsläpp med ca 85% jämfört med dagens nivå. Jag är övertygad om att Sverige skulle ha lättare än de flesta länder att uppnå sådana här minskningar och kan förhoppningsvis agera snabbt och fungera som modelland för andra länder. Sverige har nämligen inte på lång väg utnyttjat de möjligheter till kostnadseffektiva förändringar som är möjliga (nästan ingen vindkraft finns i Sverige, vi har mycket alternativa bränslen, våra transporter och energianvändningar i industrin är mycket ineffektiva, vi producerar ingen fossil el, mm).

Det behövs nog lite klargörande här. Vilken typ CO2 pratar vi om avseende källan? Och vilken tidsskala resonerar vi på? Ser man till fossilt CO2 och på riktigt lång sikt så anser jag att hållbart måste relateras till nybildningen av fossilt bundet kol och då är vi nog nere under gram-nivå per år. Att begränsa sig till målet att CO2-halten i atmosfären inte ska öka anser jag också ganska tveksamt ur hållbarhetsperspektiv med tanke på att vi idag är uppe i högre halter än vad man anser någonsin förekommit under de senaste 600 000 åren. Tittar man istället på CO2 från förnyelsebara källor (biomassa) bör man ställa sina utsläpp i relation till årsproduktionen av dessa källor. Jag ser en stark begränsning även där. Alltför ofta stöter man på den underförstådda uppfattningen att om bränslet är förnyelsebart så kan man släppa ut hur mycket CO2 som helst. Att vi i Sverige skulle kunna sänka våra utsläpp med ca 85% verkar långt ifrån orimligt. Vi har potential att på ganska kort sikt få ner energibehovet för uppvärmning av våra hus och transporter till ungefär hälften. Vad gäller uppvärmning är detta i full gång med alla värmepumpar som installeras och oljepannor som rivs ut.

Det som menas med CO2 utsläpp är de totala utsläppen av växthusgaser i koldioxidekvivalenter från alla källor. Vad som menas med att hålla nere halten vid 450 ppm är bara ett delmål. Eftersom det tar många decennier innan vi ser effekterna av reduktioner av utsläppen, så kan vi inte hoppas på en minskning jämfört med 450 ppm förrän sent detta sekel eller mer realistiskt inte förrän nästa sekel. Men jag ser nu att ovanstående prognos inte helt stämmer överens med en artikel från Azar: Det verkar från den artikeln att vi kan hålla nere halten mellan 350 och 400 ppm år 2100 om vi kommer ner till 1 ca ton/capita/år innan 2050. Då har tom halten hunnit sjunka från ett högre värde innan utgången av detta sekel. Och då lyckas vi hålla en temperaturökning kring 2 grader. Enligt Azars artikel verkar siffran 450 ppm (som jag hittade i en tidningsartikel) alltså inte riktigt stämma överens med 1 ton/capita/år och 2 graders uppvärmning... Jag håller också med Magnus att biobränslen inte räcker till, utan energieffektiviseringar måste till på lång sikt. Ännu värre är situationen för bränslen från jordbruksgrödor som kan konkurrera ut matproduktionen om den som betalar mest för åkermarken får första tjing (mackarna eller matproducenterna?). Det gör maten dyrare, och jordens fattiga människor än fattigare. Så, alternativa bränslen är hållbara, men enbart om de används i ringa omfattning, vilket kommer ske med energieffektiviseringar både inom industrin och bilismen (i detta fall tex plug-in hybrider).

Adam, jag gillar ditt resonemang. Stämmer med mina slutsatser. En stor del av elen till plug-in bilar världen över bör dessutom komma från vindkraft.

De senare artiklarna jag har läst så är den nya gränsen för CO2 halt innan 2050 uppe på 550 ppm. Jag prisar de miljöekonomiska teknokratiska lösningarna, men anser att vi inte kan förlita oss på tekniken för att få en hållbar utveckling. Vi skall effektivisera förbrukningen, förbränningen samtidigt öka produktionen och hoppas på en billig, effektiv och miljövänlig energikälla. Enligt ekologiska ekonomers synsätt har vi mycket att lära oss av dem idag. Det handlar inte bara om att köpa energisnåla bilar eller hushållsapparater eller dra in sk "grön el" vi måste även gå igenom vår energiförbrukning. Tänka på hur och vad vi äter, dra ner på långa flygsemestrar, dricka kranvatten eller inte dusha flera gånger varje dag. Personligen anser jag att det handlar inte endast om var energin kommer ifrån men även mängden energi som vi slösar. Är det vettigt att stoppa in mer energi i den mat vi äter än vad den innehåller?

Du har rätt Adam. Parallellt med styrning uppifrån från våra politiker måste vi också jobba hårt med våra samhällsmedborgare, så att de också blir energisnålare. Med dagens attityder är det inte lätt, men kanske på lång sikt?...

Siffran 450 ppm har sannolikt sitt ursprung i slutsatser som vissa forskare dragit att detta är en nivå vid eller över vilken mycket allvarliga klimatologiska konsekvenser är att vänta. Följande två artiklar uppges ge belägg för detta: Hansen, J.E., et al. (2007a), Dangerous human-made interference with climate: a GISS modelE study, Atmos. Phys. Chem., in press. Hansen, J.E., et al. (2007b), Trace gases and climate change, Phil. Trans. Royal Soc. A, in press. Har själv inte luskat fram dem, men däremot finns en hel del intressant att läsa i "Implications of “peak oil” for atmospheric CO2 and climate" av Kharecha och Hansen.

Jag har fortfarande inte någon riktigt bra siffra på hur mycket som är hållbart att släppa ut per person idag. Det beror på att alla siffror är baserade på hur utsläppen förväntas se ut i framtiden, och det finns mål över hur mycket utsläppen måste ha minskat till 2030, 2050 och 2100. Om jag ögnar igenom IPCC AR4 så kan jag inte hitta något uttalande om att utsläppen måste vara under någon viss nivå för att undvika katastrof, utan de ger ett antal olika utsläppsscenarion och pekar på vad konsekvenserna kan bli för de olika scenariorna. Jag hittar i alla fall att om växthusgaskoncentrationen ska hamna i spannet 445-490 ppm (vilket ger temperaturhöjning på 2 till 2,4 grader), så måste utsläppen ner mellan 50 och 95 % till 2050 jämfört med år 2000.

OK, då räknar vi ut vad det här betyder i växthusgasutsläpp per person. Först lite data att räkna med:

Befolkning år 2000: 6,5 miljarder
Befolkning år 2050: 9 miljarder
Antropogent växthusgasutsläpp i världen år 2000: 44,7 Gigaton (enligt IPCC) Utsläpp per person år 2000=44700000000000/6500000000= 6876 kg
Utsläpp per person år 2050, med samma totala utsläpp som 2000=6876*6,5/9=4966 kg
Utsläpp per person år 2050 med 50 % minskning=2500 kg
Utsläpp per person år 2050 med 95 % minskning= 248 kg

OK, IPCC säger alltså att vi bör ner till mellan 248 och 2500 kg per år och person till år 2050 för att begränsa globala uppvärmningen till mellan 2 och 2,4 grader, förutsatt en befolkningsökning till 9 miljarder.

Sen finns det ett rätt stort gäng som pekar på forskningsresultat som kommit fram efter det att IPCC ställde samman sin senaste rapport. De menar att det är 350 ppm vi måste sikta på för att inte riskera mycket stora förändringar på jorden. Tällberg Foundation har givit ut The Tällberg Provocation som säger att vi måste minska utsläppen med minst 90 % till år 2050 för begränsa den globala uppvärmningen till 1,7 grader. Utsläpp per person år 2050 med 90 % minskning= 497 kg Detta är alltså människans totala utsläpp delat med antal människor. Ska man titta på en enskild persons livsstil blir det ännu lägre, eftersom man måste lägga på den offentliga sektorns utsläpp för att komma upp till siffrorna jag räknat fram ovan.

Stockholm Environment Institute med flera har räknat på vad som behövs för att nå olika klimatmål. För att nå 350 ppm får de kumulativa utsläppen 2000-2050 ej överstiga 750 gigaton. För att med 75% säkerhet nå tvågradersmålet (osäker vilken ppm-nivå det blir) är det max 1000 Gton som gäller. Tyvärr så har vi under årtusendets första decennium redan lyckats spy ut 330 Gt. För att nå 350 ppm behöver de globala utsläppen toppa 2011 och därefter minska med uppåt 10% årligen för att slutligen nå noll lagom till år 2050. Bara att sätta igång.... (Tipstack till Effektbloggen)

Enligt WBGU Special Report beror de långsiktigt hållbara utsläppen på hur snabbt vi ställer om, vilket är självklart när man tänker efter. Dröjer vi för länge med utsläppsminskningarna så är är det noll vi ska ner på, och då är det ändå inte säkert vi klarar 2-gradersmålet.