Öppna föreläsningar på kvällskursen Världens eko!

"Jorden blir allt trängre och konflikterna om de begränsade resurserna allt fler. Världens eko är en kurs som vågar ta upp de komplexa framtidsfrågorna om utveckling och miljö, media och politik. Om människa och natur. Vilka är vinnarna och förlorarna? Vilka handlingar är goda och vilka är onda i en värld som blir allt mer komplex? Vad har vattenbrist, världshandel, global hälsa, tillväxt, klimatförändring, rättvisa, biologisk mångfald och bistånd egentligen med oss att göra?" Så börjar beskrivningen av kvällskursen Världens eko På Stockholms universitet. Kursen tillkom för ett antal år sedan på studentinitiativ, och har fått mycket goda recensioner av vänner till mig som gått den tidigare år. Inte så konstigt om man tittar på föreläsningsprogrammet och kursupplägget. Beskrivningen av kursen fortsätter: "Avgörande för vår gemensamma framtid är en levande diskussion om globalisering, hållbar utveckling och de målkonflikter som finns inom dessa begrepp. Världens eko erbjuder några av Sveriges och världens främsta och mest engagerande forskare och debattörer. De ger aktuella föreläsningar utifrån sina perspektiv och presenterar sin kunskap, sina tankar och erfarenheter. Här utmanar varje vecka gammal som ung, student som yrkesverksam sina världsbilder och idéer om jordens tillstånd i tvärvetenskapliga diskussioner. Världens eko ger insikter om de stora sammanhang som formar vår värld." Kursen ges på tisdagar kl 18-21 med start 25 augusti. Anmälan görs enkelt genom att skicka ett ebrev till en särskild epostadress på Stockholm Resilience Center som håller i kursen på universitetet. Behörighetskravet är en termins universitetsstudier.

Jag gick den förra året och den var mycket bra. Det är egentligen mindre av en "kurs" och mer av en föreläsningsserie med i huvudsak väldigt duktiga och intressanta föredragshållare.

Det finaste av allt: "Du behöver inte anmäla dig på kursen om du vill gå på enstaka föreläsningar utan krav att ta högskolepoäng. Föreläsningarna är öppna, så du är välkommen ändå!" Här kan man verkligen tala om att universitetet har tagit tredje uppgiften på allvar!

Nästa veckas föreläsare är Johan Rockström, professor i naturresursförvaltning samt föreståndare för Stockholm Resilience Centre och Stockholm Environment Institute (SEI). Han kommer att föreläsa om förvaltning av vatten och hur vi kan arbeta för hållbara system. Johan Rockström är en av de verkligt stora forskarna i Sverige om klimatfrågorna, se bland annat artiklar i DN och SvD: http://www.dn.se/opinion/debatt/eus-klimatpolitik-ar-ovetenskaplig-och-farlig-1.916627 http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/samhalle/artikel_1960155.svd Eller läs mer på centrets hemsida: www.stockholmresilience.org,under About us. Det går fortfarande att börja kursen trots att första föreläsningen redan hållits. Annars är man som sagt också välkommen att gå på föreläsningar utan att registrera sig på kursen.

Nästa veckas föreläsare är Prof. Johan Kleman (Bert Bolin Centre for Climate Research). Föreläsningens titel lyder: Klimatförändringar - hur fort kan de gå? Perspektiv på tidsaxeln, människans påverkan och det naturliga klimatsystemet. Ämnet blir en fördjupning på Rockströms föreläsning. Kort om Johan Kleman: - Professor i fjärranalys, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi - Programdirektör för Bert Bolin Center for Climate Research - Ledamot av Kungliga vetenskapsakademin - Deltagit i klimatseminarium med regeringen - Jobbat mycket med isströmmar, inlandsisars stabilitet och sambandet mellan inlandsisar och havsytans nivå. Som bakgrundsmaterial till föreläsningen bifogas först en länk till en debattartikel på SvD Brännpunkt där Johan Kleman, Erland Källén och Henning Rodhe bemöter en artikel av Lars Bern...

...och så en länk till en krönika av Johan Kleman i Forska (Vetenskapsrådet).

Dagens föreläsare är Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid institutet för folkhälsovetenskap på Karolinska. Hans har medverkat i Världens Eko under flera år och erfarenheten säger att det brukar bli lite mer än fullt, så kom gärna lite före utsatt tid om du vill vara säker på att sitta bra. Hans Rosling har arbetat med global hälsa i över 25 år och grundade sitt intresse för området som läkare i Moçambique på 70-talet. Hans grundade den svenska sektionen av läkare utan gränser och har mottagit flera priser under sin långa tjänst inom hälsovård i tredje världen. Han har varit rådgivare för både SIDA och WHO och grundade 2005 stiftelsen Gapminder tillsammans med son och sonhustru. Med Gapminder har de utvecklat en metodik för att på ett tydligt och enkelt sätt animera statistik så att den görs förståelig för alla. Hans föreläsning bygger till stor del på att med hjälp av Gapminder visa hur han tycker världen ser ut. Ni kan om ni vill bekanta er med denna innan (se nedan). Under föreläsningen kommer han bland annat förklara varför tex begreppet u-land är är förlegat och hur vi istället bör diskutera utvecklingsfrågor. Hans verksamhet har skildrats i dokumentären Roslings värld som ni om ni får tid och lust kan se på SVT Play (http://svtplay.se/v/1542302/). Följande tre videon rekommederas före föreläsningen: http://www.gapminder.org/videos/200-years-that-changed-the-world/ http://www.gapminder.org/videos/gapcasts/gapcast-10-energy/ http://www.gapminder.org/videos/what-stops-population-growth/ De är 5, 4 respektive 10 minuter långa. Föreläsaren vill gärna att ni (vi) också bekantar er/oss med applikationen Gapminder World: www.gapminder.org/world

Jag gick kursen förra året. Jag störde mig lite på Rosling men kunde (då) inte sätta fingret på varför. En 30 minuter lång intervju med honom i våras (extramaterial i SRs radioprogram Klotet) resulterade i en lite längre analys av hans världsbild ("Roslings rosiga världsbild") som jag skrev på min blogg i somras (och som Rosling själv svarade på). En specifik fråga är jag speciellt intresserad av att få svar på. Ställ gärna den till honom! "Något Hans inte ger svar på är om ökat ekonomiskt utrymme i fattiga länder kräver sänkt standard hos oss, eller om han menar att även vi som redan är rika kommer att att kunna ha fortsatt ekonomisk tillväxt också framöver?" Bakgrunde till min fråga kommer från en krock mellan min och Hans väsensskilda världsbilder: "att alla i hela världen kan göra samma resa [som vi i Sverige gjort de senaste 100 åren] är att göra det lite för lätt för sig. De utmaningar vi står inför idag är betydligt större än att de enkelt kan lösas med mantrat ”ökad tillväxt”. En jämnare fördelning av jordens resurser och välstånd är önskvärd, men inte ens detta är tillräckligt eftersom vi globalt lever över våra tillgångar redan idag."

"Något Hans inte ger svar på är om ökat ekonomiskt utrymme i fattiga länder kräver sänkt standard hos oss, eller om han menar att även vi som redan är rika kommer att att kunna ha fortsatt ekonomisk tillväxt också framöver?" Fast vem har egentligen svaret på den frågan? Det är lite orättvist att avkräva honom ett svar på en så stor fråga. Han har ju en stor poäng i att visa på de välståndsökningar som kommer med ekonomisk tillväxt och utvecklad sjukvård. Jag är dock rätt säker på att han ser de ekologiska problem som vi står inför. I dokumentären om honom på SVT så påstod han åtminstone att klimatförändringarna är en ödesfråga. Men du har en poäng i att du lyfter frågan om var egentligen gränsen för en nödvändig tillväxt går. Att alla människor ska ha tillgång till rent vatten, skolgång och bra hälsovård borde vara självklart men var gränsen sedan går för när fördelarna med ökat välstånd inte längre väger upp nackdelarna ur ekologisk synpunkt måste diskuteras. Jag tror dock att han är mer inne på att de rikare människorna måste göra avkall på sin bekvämlighet. Han har sagt att USA inte ska kräva utsläppsminskningar av Kina innan USA själva gjort betydande minskningar. Det tolkar jag som ett stöd för en sådan tanke.

Om han tycker så (som du skriver) kan jag förstå att han håller det lite hemligt eftersom det är en besk medicin att svälja för många. Jag menar inte att han måste ha Det Ultimata Svaret på min fråga men jag är nyfiken på hur han själv tänker och hur han får ihop sina tankar till en koherent världsbild. Vad är orättvis med en sådan fråga? Ifall - som Hans menar - Tanzanias ekonomi under de närmaste 50 åren behöver växa sig 12-50 gånger större än idag (5-8% tillväxt/år i 50 år) för att befolkningen ska kunna leva drägliga liv tycker jag att min fråga är berättigad. Vad finns det för baksidor/hinder med en 25-faldig ökning av ekonomins storlek? Om ekonomisk tillväxt innebär ökat tryck på miljön (vet ej om Hans håller med om detta) och vi redan idag globalt använder 1.3 jordklot (se länken nedan) - hur går det ihop?

Inför det femte föreläsningstillfället får jag följande information från kursledningen om veckans föreläsning med Bo Kjellén (Senior Research Fellow, Stockholm Environment Institute): Ni kommer ha nytta av det som både Johan Rockström och Johan Kleman gått igenom, men Bo berör inte det naturvetenskapliga området av klimatkrisen. Istället berättar Bo om hur det går till när en hel värld ska försöka komma överens. Bo Kjellén är en av Sveriges mest välmeriterade förhandlare inom miljöområdet. Under många år (1990-2001) var han Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor. Han var med under Rio-konferensen och har varit involverad som expert i alla förhandlingar efter sin avgång. Under ett par år på 90-talet var han dessutom ordförande för FNs panel i frågor kring ökenspridning. Även före tiden på miljödepartementet hade han spännande tjänster där det krävdes god förhandlingsförmåga. Bo var anställd på UD mellan 1957-1990 och var under sin tjänst där bland annat ambassadör i Vietnam och i OECD/UNESCO. Bo Kjellén har nyligen gett ut en bok "A New Diplomacy for Sustainable Development: the Challenge of Global Change". På följande sätt har han själv beskrivit boken: "I boken utvecklas en teori om varför miljöproblemen skapat förutsättningar för en ny form av internationella relationer. Bakgrunden är erfarenheterna från internationella förhandlingar på flera olika områden, med stor uppmärksamhet på klimatfrågan. Ett flertal praktiska exempel från förhandlingsarbetet redovisas också." Bo har även skrivit en rapport för Finansdepartementet med titeln: "Svensk politik för miljö och hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv - En förhandlare reflekterar". Rapporten finns att ladda ned på http://www.regeringen.se/sb/d/8934/a/92021

Det är nu dags för det sjätte föreläsningstillfället, denna gång med Lisa Deutsch. Temat för denna föreläsning är global matproduktion och dess effekter på miljön och klimatet. Kursledningens presentation av föreläsaren: Lisa Deutsch är forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. I sin forskning undersöker hon effekterna av den globaliserade matproduktionen. Hon har bland annat kartlagt hur svensk konsumtion och livsmedelsproduktion har blivit allt mer beroende av ekosystem som ligger utanför landets egna gränser. Hon ledde tidigare masterkursen ”Sustainable Enterprising” vid SRC, och arbetar för närvarande i forskningsprojektet "The soybean chain in contemporary agro-food globalization: challenges for a sustainable agro-food systems" som undersöker hur ekosystem påverkas Uruguay i Sydamerika av intensiva soyaodlingar. Se även presentationen av henne på Stockholm Resilience Centres sajt: