|
 Forum för hållbarhet och resiliens |
|
|
|
Solenergi Vindkraft Vattenkraft Enbart sol, vind och vatten i världens energisystem möjligt till 2050
 Näsudden, Gotland. Foto: Johan Erlandsson I en vetenskaplig artikel i ansedda Energy Policy presenteras hur världen kan försörjas med energi enkom från sol, vind och vatten år 2050. Forskarna föreslår ett stopp för byggandet av anläggningar för andra energislag från 2030. Det finns några olika rapporter från olika aktörer som pekar på att det är möjligt att ställa om vårt energisystem mer eller mindre radikalt till år 2050. European Climate Foundation talar om en i princip koldioxidfro energisektor i Europa, med hjälp av kärnkraft, CCS och biomassa. Greenpeace talar om en drygt 80-procentig minskning av växthusgasutsläppen från energisektorn i världen till 2050. En del olja, kol och gas får vara kvar, men kärnkraften fasas ut. Biomassa är med i deras framtidsbild. Men två amerikanska forskare går ut med beräkningar som visar hur hela världen kan få sin energiförsörjning från enbart sol, vind och vatten till år 2050, även transportsektorn. De går betydligt längre och har varken fossila bränslen (inkl. CCS), kärnkraft eller ens biomassa med i beräkningarna. Biomassa väljs bort på grund av dess utsläpp och landanvändning. Så här får de ihop kalkylen: 3,8 miljoner 5 MW vindkraftverk 49 000 st. 300 MW koncentrerande solanläggningar 40 000 st. 300 MW solcellsanläggningar 1,7 miljarder 3 kW taksolcellsanläggningar 5 350 st. 100 MW geotermiska anläggningar 270 nya 1300 MW vattenkraftverk 720 000 st. 0,75 MW vågkraftverk 490 000 st. 1 MW tidvattenverk El och vätgas används som energibärare för alla användningsområden. Med ett sånt system minskas världens energibehov med 30 %, och det kräver bara någon procent av landytan. Det sägs inte finnas några större tekniska eller ekonomiska hinder för att genomföra detta. De enda tekniska utmaningarna är energiöverföring och ökad gruvdrift och återvinning för att få fram tillräckligt med permanentmagneter till generatorerna. Energikostnaden förväntas bli liknande dagens. Det finns enligt författarna i princip bara sociala och politiska hinder för att genomföra sol- vind- och vattenvisionen. Låter bra, eller hur? Det går naturligtvis att ha åsikter om deras modell av energiframtiden. Jag skulle nog gärna byta ut en del av vattenkraften mot biogas från restavfall, solfångaranläggningar på tak och småskalig vindkraft. Vattenkraften är ju tyvärr inte så bra ur biologisk mångfaldperspektiv, även socialt finns problem när folk måste flytta för dammarna. Men det är kanske detaljer, det viktiga är att visa att det går att klara sig utan riskabelt fusk som CCS och kärnkraft, och även utan biomassabränslen med dess omdiskuterade nackdelar. När jag deltog i en paneldebatt hos General Electric i München i somras så framkom samma åsikt om vad som är hinder för att genomföra en sån här radikal omställning av energisystemet. Det är inte teknik eller ekonomi som sätter käppar i hjulen, det är framförallt en politisk utmaning. Förlorarna, aktörerna inom fossil- och kärnkraftsindustrin (läs Vattenfall) måste hanteras på något sätt. Providing all global energy with wind, water, and solar power, Part I: Technologies, energy resources, quantities and areas of infrastructure, and materials, Energy Policy, doi:10.1016/j.enpol.2010.11.040 Providing all global energy with wind, water, and solar power, Part II: Reliability, system and transmission costs, and policies, Energy Policy,doi:10.1016/j.enpol.2010.11.045 http://www.roadmap2050.eu/attachments/files/Volume1_ExecutiveSummary.pdf Greenpeace, Battle of the grids http://www.physorg.com/news/2011-01-percent-renewable-energy.html
Det vanligaste felet man gör i samband med sinande olja är att fokusera för mycket på transporterna. Det finns inte en enda aktivitet eller produktion som inte direkt eller indirekt är beroende olja. Transportbehovet kommer sannolikt att minska när de olika verksamheterna tvingas gå ner i produktion.
 Minskningstakt för att klara tvågradersmålet (80-45% sannolikhet) Varför prata om 2050? Mer intressant är väl vad vi hinner med inom 10 år - före 2020.
Twenty‐six Questions and Answers in regard to the study
Håller med Jonas att man inte bara kan prata om 2050 utan måste se vad som kan göras här och nu - även om det är bra med långsiktiga mål. Grunden för att få till stånd ett framtida energisystem baserat på förnybart, med den teknik vi känner till nu, är transmission, transmission och transmission. En irländsk kollega till mig vid namn Mark o'Malley, som forskar på energisystem och är rådgivare åt både amerikanska och irländska regeringar/institutioner, har påtalat det faktum att stora aktörer nu börjar köpa upp mark nära Europas kuster - för att kunna importera kol om inte klimatpolitik sätter stopp. Hans analys är glasklar: antingen så accepterar europas befolkning ett omfattande elektriskt distributionsnät (super och smart grid) eller så kör vi vidare med ännu mer fossilt. Och då pratar vi inte ens CCS...
Jag undrar exakt vad vi då ska driva fordonen med? Biomassa förutom möjligtvis alger kan knappast vara en lösning som räcker till majoriteten av fordonflottan, sen tillkommer flyg och sjöfart. Vätgas har visat sig vara svårt att lagra och dessutom väldigt dyrt. Hur mycket litium finns det till de kommande elbilarna?
I studien antas el och vätgas vara energibärare för alla användningsområden. Hur realistiskt detta är för transportsektorn är väl fortfarande en väldigt öppen fråga. Studien ska nog ses som ett exempel på att det mycket väl kan vara möjligt att ställa om energisystemen till 100% förnybart inom tre-fyra decennier, snarare än som en exakt färdriktning. Om vi vill göra omställningen på kortare tid så kommer det förmodligen ske till en väsentligt högre kostnad. Kraftverk har en livslängd på flera decennier och att stänga ner i förtid är kostsamt. Just därför är det väldigt viktigt att förhindra nya investeringar i kraftverk mm som är beroende av fossila bränslen. Tyvärr så går fortfarande en alldeles för stor del av nyinvesteringarna i energisektorn till kolkraftverk (tänk Kina, eller Vattenfall). Det är svårt att bedöma hur vettiga deras uppskattningar av kostnader för olika tekniker är. Det rör sig om enorma "uppskalningar" (10, 100 eller 1000 gånger större) av teknologierna. Det kan dels leda till sänkta kostnader (kr/kWh) till följd av storskalsfördelar och läreffekter. Men uppskalningen kommer också leda till kraftigt ökad efterfrågan på många råvaror, varav vissa är svåråtkomliga och dyra redan idag, samt enorma behov av investeringskapital. Sammantaget gör det att det är svårt att bedöma hur stora kostnaderna kan bli för den totala omställning av energisystemen som rapportförfattarna skissar på. En annan viktig fråga i sammanhanget är vad som behöver göras politiskt för att genomföra omställningen. Räcker det med att staten/EU/FN sätter ett pris på CO2-utsläpp genom skatter och/eller utsläppshandel? Eller behöver politiken vara mer proaktiv genom att till exempel få fram finansiering (t.ex. från pensionsfonder) till de investeringar som behöver göras?
Håller med om att omställningen är brådskande och att vi behöver lägga av med att installera annat än förnybart omgående. Egentligen borde vara förbud på att installera något annat än hållbart förnybart redan idag. Kraftbolagen borde få vara nöjda med att de iaf får fortsätta driva sina befintliga ful-verk sin ekonomiska livslängd ut. Och höja koldioxidskatten om inte den naturliga utfasningen går fort nog. Det som jag tycker är poängen med artiklarna är att vi inte behöver lägga resurser på att utveckla och installera riskabla tekniker som nya kärnkraftverk och CCS. Förnybart räcker. Särskilt efter de nya rön om energieffektiviseringspotential som kom häromdagen.
Visst är det bra att studien visar på möjligheter att nå ett fossil- och kärnkraftsfritt energisystem. Fast vi ska heller inte stänga dörren för CCS. Dels för att vissa industrisektorer - främst stål och cement - genererar stora mängder koldioxid i den kemiska produktionsprocessen och dels för att CCS på biobränsleeldade kraftverk kan ge negativa nettoutsläpp om biobränslena är framställda med hållbara metoder.
Petter, det är en befogad fråga, åtminstone om inte batteri-/vätgasforskning e dyl tar jätteskutt framåt. För landbaserad transport skulle mycket kunna lösas med att flytta över till spårbunden trafik, elektrifierade motorvägar osv. Den stora utmaningen blir interkontinental flyg- och skeppstrafik. Möjligen kan dyra vätgastankar bli aktuellt för flygplan, som har annan betalförmåga än personbilar? Segelfartyg på haven kanske? ;) Mattias, ang materialbrist som höjer kostnader: jag har räknat på materialåtgång för att bygga 100 000 TWh/år koncentrerande solkraft, och jämfört med globala resurser och produktion, det verkar preliminärt inte vara några större problem. Räknar med att ha en artikel klar på detta i år. Verkar även som att kisel-solceller och vindkraft kan komma långt, men man kan behöva byta ut vissa material i generatorer.
Erik. Låter som en spännande studie. Skriv gärna mer när du närmar dig publikation. I studien av Delucchi & Jacobson räknar man på 49000 CSP anläggningar på 300 MW styck. Gjorde en snabb överslagsräkning som tyder på att varje sådan anläggning producerar omkring 1 TWh/år (300 MW, 3000 timmar per år), stämmer det? I så fall så räknar du alltså på en dubbelt så stor produktionskapacitet. Vi har tidigare diskuterat att bristande tillgång till vissa jordartsmetaller kan sätta käppar i hjulet för utbyggnaden av en del teknologier. Detta verkar framförallt beröra neodym och liknande metaller som behövs i generatorerna i bland annat vindkraftverk. Har du någon uppfattning om detta bli ett allvarligt problem? Bör vi till exempel undvika utvecklingsstöd till småskalig vindkraft (<1MW) på grund av bristen på viktiga komponenter?
Mattias: De använder en capacity factor på 0.31 och gångra det med årets 8761 timmar så får du 2715 drifttimmar. CSP-anläggningarna ger alltså 0.3 GW * 2715 h/år = 815 GWh/år per styck. Det blir ca 40 000 TWh totalt. Det är ganska exakt dubbelt så mycket som dagens elanvändning (20 094 TWh år 2009 enl BP)! 100 000 TWh el från solkraft motsvarar minst 300 000 TWh primärenergi (räknat på omvandlingsfaktor för halvdant kol-/oljekraftverk), vilket är minst dubbelt så mycket som dagens primärenergiomvandling. Alltså skulle vi utan materialproblem kunna försörja all energi vi behöver (även med aningen ökad materiell levnadsstandard - helst i de länder som behöver det) med CSP. Brist på neodym och andra sällsynta jordartsmetaller handlar mer om brist på produktionskapacitet än brist på resurser. Det är ett problem som kan lösas delvis genom att öppna fler gruvor, i synnerhet utanför Kina. Det finns dock en anledning till att Kina har så mycket utvinning och det handlar inte främst om att de har mest reserver. Snarare är det för att utvinningen av jordartsmetallerna är en väldigt smutsig process, som man inte gärna gör i andra länder. Det faktum att man prospekterar i Sverige kan dock indikera att det går att göra mindre smutsigt för en högre kostnad? Jag skulle vara lite försiktig för att vurma allt för mycket för småskalig vindkraft, sett ur detta perspektiv. En möjlighet är dock att man förbrukar mindre när man behöver göra el själv, så att minskad förbrukning kompenserar högre specifik materialåtgång. Men vill man vara miljövänlig är nog inte självförsörjande modern villa på landet det bästa. Kanske skall starta en diskussionstråd om småskaligt vs storskaligt, lokalt vs centraliserat, innan vi går OT? ;)
Erik. När vi ändå är inne på koncentrerande solangläggningar (CSP) och eftersom du verkar ha lite koll på teknologin. Hur stor är investeringskostanden för en CSP-anläggning i dagsläget (det kanske står i någon av länkarna ovan, men jag är lite för lat för att kolla själv)?
Mattias: Typkostnad är 4000-5000 EUR/kW. Det gäller den typ av kraftverk med koncentrerande tråg som byggs i Spanien. Soltornen PS-10 och PS-20 har rapporterad kostnad på 2800 EUR/kW, medan soltornet Solar Tres är bortåt 9000 EUR/kW. Det gäller alltså elektrisk effekt. De stora prisskillnaderna beror främst på att verken har olika stora värmelager och alltså har stor skillnad i drifttimmar per år. Från något över 2000 h för PS-10/20 till 6500 h för Solar Tres.
Har roat mig med att göra en liten back-of-the-envelope-beräkning av hur stora investeringar som behövs för att producera 100000 TWh el per år med CSP. Beräkningen är ju natruligtvis väldigt grov och missar många viktiga aspekter men ger ändå en uppfattning om storleksordningen på investeringsbehoven. Om man räknar på 5000 Euro/kW och 100000 TWh per år i produktionskapacitet om 40 år. 5000 Euro/kW = 5 MEuro/MW ==> 150 MEUR/kraftverk (300 MW)* ==> 18000 miljarder Euro för 120000 kraftverk (~100000 TWh el per år) ==> 450 miljarder Euro per år i 40 år Världens samlade BNP (2009) är omkring 58000 miljarder USD, eller 42000 miljarder Euro (1 USD = 0,72 Euro). 450 miljarder Euro är en dryg procent av global BNP, vilket inte känns alltför skrämmande. Här har jag dock inte räknat med att kraftverken har begränsad livslängd eller att det kan behövas underhållsinvesteringar. Kan tänka mig att det dessutom tillkommer ganksa omfattande kostnader för eldistribution. *Felräknat. Ska naturligtvis vara 1500 MEuro/kraftverk. Slutsumman blir då 4500 miljarder per år, eller drygt 10% av global BNP
Intressant beräkning Mattias! Sen har vi sannolikt en kostnadsutveckling att se fram emot som kommer ge mer el per Euro. Troligen kommer vi inom bara tio år kunna få verk med dubbelt så hög capacity factor för den kostnad du räknar med. Då behövs bara hälften så många verk. Livslängd för kraftverken är ungefär 30 år så det kommer behövas en del nyinvesteringar, men de blir mindre än att bygga nytt från scratch. Utgående från en mycket detaljerad studie av DLR i Tyskland så får vi lägga på ca 440 EUR/kW för transmission, om vi tänker oss medelavstånd runt 250 mil. Det är alltså mindre än en tiodel av kraftverkskostnaden, och dessutom har ledningarna större livslängd. Om vi säger att vi alltså dubblar kraftverkens capacity factor, att ledningarna har samma capacity factor som verken och att vi behöver nyinvestera efter 30 år med - säg 70% av ursprunglig kostnad. Då hamnar vi på totalt: 100 000 TWh / (8760 h/år *0.62 ) = 18 400 GW Kraftverk: 18 400 GW * 5.00 GEUR/GW * (1+10/40*0.7) = 108 100 GEUR Transmission: 18 400 GW * 0.44 GEUR/GW = 8 096 GEUR 116 196 miljarder EUR totalt Det blir 2905 miljarder Euro per år i 40 år, eller ca 7 procent av BNP. Det låter väldigt mycket (och det är det) men så innebär det alltså också en femdubbling av världens elproduktion utan att behålla en enda MW av den befintliga kapaciteten. Knappast troligt... Någon av oss räknat fel på en tiopotens... Och detta är bara investeringskostnaden. Kom ihåg att det också kommer på en del driftskostnader, mind you. Sen så skulle vi inte göra lika stora investeringar varje år utan marknaden hade troligtvis växt med en S-kurva där vi kanske når maximal investeringstakt runt 2040-2050. Likaså hade priset sannolikt minskat med omvänd proportionalitet mot installationstakten. Men det blir förstås för komplicerat att beräkna överslagsvis...
Det är jag som räknat fel på en tiopotens. 5*300 blir 1500, inte 150. Mitt resultat kändes lite väl lågt för att vara realistiskt. Hur stora är de årliga investeringarna i elsystemen i dagsläget?
En kanske mer realistisk studie presenteras idag av WWF. http://assets.panda.org/downloads/101223_energy_report_final_print_2.pdf Världsnaturfonden presenterar i dag en internationell rapport som skissar på en värld som år 2050 klarar energiförsörjningen inklusive transporter med hjälp av förnybar energi. På knappt 40 år tänker man sig att all kärnkraft och all användning av fossila bränslen fasas ut. I den energimix för framtiden som presenteras i WWF-rapporten ska drygt hälften av energibehovet 2050 klaras med hjälp av solenergi, vindkraften och vattenkraft. Störst hopp sätts dock till olika typer av bioenergi som ska klara av att täcka mer än 40 procent av energiproduktionen 2050. Det ska bli möjligt genom att utvinna biobränsle ur avfall, effektivare biobränslesystem, nya biobränslen men också genom ökad produktion inom jord- och skogsbruk. Rapporten belyser också utmaningen med hållbar markanvändning och produktion av biobränslen för att undvika negativa effekter på ekosystemen. Övriga förnybara energikällor som ingår i energimixen som WWF presenterar är geotermisk energi samt våg- och tidvattenkraft. De globala investeringarna i förnybar energi har ökat med 50 procent de senaste två åren. Men det räcker inte enligt WWF, som menar att investeringarna inom cleantech snabbt måste höjas med 800 procent från de 170 miljarder euro som investerades globalt år 2009 i energieffektivisering och förnybar energi.
Alla kommentarer som berör mänsklighetens fortsatta existensmöjligheter, utgår ifrån, inte bara här på Ecoprofile, utan överallt inom skilda media, känslor, tankar, idéer och förslag baserade på en Utgångspunkt i tänket, som med god, mycket god vilja kunde anses relevant vid industrialismens födelse, när jorden ännu var frisk och ekosystemen var intakta, ännu inte omvandlade till PRYLAR&PENGAR. NY UTGÅNGSPUNKT, förankrad i jordens nu faktiska omständighet, är helt nödvändig att vilja, våga släppa in i våra känslor och tankar för att därur forma hållbara idéer, förslag och handlingar. Vattenläcka lagas inte av svabbning av golvet!
"De globala investeringarna i förnybar energi har ökat med 50 procent de senaste två åren. Men det räcker inte enligt WWF, som menar att investeringarna inom cleantech snabbt måste höjas med 800 procent från de 170 miljarder euro som investerades globalt år 2009 i energieffektivisering och förnybar energi." Mellan raderna syns här Utgångspunkten att Industrialismen kan fortsätta bara vi får tillräckligt av "ren" energi. Ingenting kan vara tokigare tänkt! Jorden är en fysisk begränsning! Nuvarande förräntningskrävande kapitalvolym på klotet är ORSAKEN till jordens nuvarande sjukdomstillstånd. Vår nuvarande livsstil för oss i accelererande takt mot det bottenlösa stupet, då världsekonomins nuvarande kapitalmassa ökar med ca 2 tusen milliarder kronor - per dygn, beroende på förräntningskravet. Ökande kapitalisering av vår existens förutsättning, symbiosen, ökar destruktionstakten av våra barns framtidsmöjligheter. Vill vi ha det så?
WWF-rapporten är intressant. WWF/Ecofys anger på sid 154 att utsläppen av växthusgaser, CO2e, blir ca 900 miljarder ton år 2000-2050 i deras scenario. Dessa utsläpp gäller däremot bara energisystemet. I kalkylblad från Meinshausen mfl, Primap 2°C Check Tool, https://sites.google.com/a/primap.org/www/nature kan man beräkna sannolikhet för överskridande av tvågradersmålet genom att ange volym CO2 eller CO2e för perioden 2000-2050. Det lägsta värde för CO2e man kan ange är 1.174 miljarder ton, vilket då motsvarar en chans att klara tvågradersmålet på 86% (egentligen 70 - 95% sannolikhet). I Meinshausens beräkningar behöver man däremot ta hänsyn till alla växthusgaser och i WWF/Ecofys rapport ingår bara utsläpp från energisystemet. Jag antar att bla utsläpp från flyg på hög höjd, odling och annan markanvändning då inte ingår. Frågan är hur en sådan inkludering påverkar möjligheterna att klara tvågradersmålet? WWF anger också att man inte nöjer sig med 2° som mål. På sid 16 säger man att man siktar på högst 1,5° uppvärmning. Det är lite märkligt att en organisation som WWF som driver 1,5°-målet, inte mer noggrant visar sannolikheten för att deras egen tekniska lösning ska räcka till naturvetenskapligt? Det finns en lång rad rapporter som visar på hur vi kan lösa klimatproblemet till år 2050, några är: FOE / SEI: http://sei-us.org/Publications_PDF/SEI-EuropeShareOfClimateChallenge-09.pdf Naturvårdsverket / Åkerman mfl: http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/5700/978-91-620-5754-1 Jag blir misstänksam när man pratar 2050. Behöver vi inte kraftigt minska utsläppen av växthusgaser långt före dess för att ha en hyfsad chans att undvika att klimatet tippar över i självförstärkande spiral? Några rapporter som använder en kortare tidshoristont är: http://www.zerocarbonbritain. George Monbiot som vill minska med 90% till 2030 http://www.monbiot.com/archives/2006/11/07/heat/ http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0141026626 Lester Brown med Plan B som vill se global minskning med 80% till 2020!! http://www.svenskaplanb.se/PB4.html Vore intressant att få höra kommentarer till dessa!
Ge oss lite tid att läsa in oss. ;-) Misstänker att flertalet rapporter de facto tar upp de punkter du efterlyser, om man tar sig tid att tränga ner i dem. Nåväl - det ser vi när vi läst klart...
Med anledningen av kärnkraftshaveriet i Japan så har Bradford Plumer skrivit en artikel i The New Republic där han refererar till de två studierna som diskussionen i den här tråden cirkulerar kring. Enligt dess studier så finns det alltså en god möjlighet att få fram en fossilfri och kärnkraftsfri energiförsörjning till en rimlig kostnad. Men kan vi lita på att kostnaderna blir så låga som dessa två studier visar? Jag har ingen aning. Men Nobelpristagare Paul Krugman kommer med en tankeväckande betraktelse från sina egna erfarenheter av forskning inom samma området på 1970-talet. Han skriver om att kostnaderna av framtida energiteknologier konsekvent har underskattats: They were much too optimistic about the costs of alternative energy sources, especially alternatives to oil. Basically, the engineers were understating the difficulties involved. Later Marty Weitzman would formulate a law on this: the cost of alternatives to crude oil is 40% above the current price — whatever the current price is. And hence my skeptical reaction to the new study about the costs of running an all-renewable economy. To be fair, we probably have much more solid ideas about the cost of wind and solar power than we did about shale oil and coal liquefaction back in 1973: wind is already a widely used technology, and concentrated solar power — probably the main way we’ll use the sun — is pretty well understood too. But there will be surprises, not all of them positive.
Klotet om neodymbristen till vindkraften: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=4543069
Ernst & Young prognostiserar att priset på solceller halveras mellan 2009 och 2013, och att fortsatta kostnadsminskningar gör att storskaliga solenergianläggningar kan konkurrera prismässigt med fossila bränslen mot slutet av detta decennium. Prices of solar panels are falling so fast that by 2013 they will be half of what they cost in 2009, according to a report from Ernst & Young that argues solar electricity could play "an important role" in meeting the UK's renewable energy targets.
The average one-off installation cost of solar photovoltaic (PV) panels has already dropped from more than $2 (£1.23) per unit of generating capacity in 2009 to about $1.50 in 2011. Based on broker reports and industry analysis, the report forecasts that those rates of decline will continue, with prices falling close to the $1 mark in 2013.
OECDs energiorgan IEA har nyligen kommit ut med en prognos över förnybar elproduktion de närmaste fem åren. Tyvärr kostar rapporten en ganska diger slant, men enligt pressmeddelandet så är de huvudsakliga slutsatserna: The report says that despite economic uncertainties in many countries, global power generation from hydropower, solar, wind and other renewable sources is projected to increase by more than 40% to almost 6 400 terawatt hours (TWh) – or roughly one-and-a-half times current electricity production in the United States. ... The new study, Medium-Term Renewable Energy Market Report 2012, says that renewable electricity generation should expand by 1 840 TWh between 2011 and 2017, almost 60% above the 1 160 TWh growth registered between 2005 and 2011. Renewable generation will increasingly shift from the OECD to new markets, with non-OECD countries accounting for two-thirds of this growth. ... Onshore wind, bioenergy and solar PV see the largest increases, respectively, in generation after hydropower. Som en jämförelse så var den totala globala elproduktionen år 2008 (se Energiläget 2011, s.130) drygt 20000 TWh.
Den globala solcellskapaciteten är nu uppe i 100 GW. Det bör innebära en årlig produktion av solcellsel på omkring 100-200 TWh. Som en jämförelse så var den globala elproduktionen totalt drygt 20000 TWh år 2008.
Under 2012 passerade den globala solcellskapaciteten 100 GW. SolarBuzz räknar med att ytterligare 230 GW solcellsel installeras under de närmaste fem åren. De största markanderna väntas vara Kina, Europa, Nordamerika, och Japan. En tiondel av ökningen väntas komma i övriga utvecklingsländer.
 Sol vind och vatten Mattias: tack för dina inlägg som beskriver utvecklingen av förnyelsebara energibärare! Trots att jag är intresserad är det svårt med alla mått... Undrar om du kan hjälpa mig med tre undringar: Vet du hur stor andelen förnyelsebar energibärare är i förhållande till totala behovet av energi just nu? Hur stor är andelen förnyelsebar el i förhållande till totala behovet av el? När tror du vi når målet 50% i de båda kategorierna? Tror vi skulle behöva ange andelen förnyelsebar (tot) energi och andelen förnyelsebar elproduktion lite oftare. Både för att veta hur läget är just nu, och när vi kan nå målet 50%.
Kent. Tack för visat intresse. Jag håller med om att siffror och prognoser om energiproduktion/-konsumtion sällan sätts i sammanhang och proportion till de övergripande data du frågar efter. Jag brukar försöka ange sådana data för att ge ett grepp om storleksordningarna vi har att göra med. Energimyndighetens årliga skrift Energiläget ger en bra överblick. Tyvärr så har de tagit bort den global utblicken i sin senaste version. Men skriften från 2011 duger fortfarande bra för den övergripande bilden. Den totala energianvändningen globalt var år 2008 knappt 100,000 TWh, varav elanvändningen var 20,000 TWh. Den totala energitillförseln var samma år 144,000 TWh. Fossila bränslen stod för 81% av energitillföseln. Kärnkraft 6%. Förnybar energi 13%. Elproduktionen var till ungefär 60% fossil (mest kol), 20% var från kärnkraft medan 20% kom från förnybara källor (nästan bara vattenkraft). Sedan 2008 har dock både vind- och solelsproduktionen ökat. Men som du ser ovan så står solelen ännu inte för mer än 1% av den globala elproduktionen. Vindkraften står för i storleksordningen 3%* av den globala elproduktionen i dagsläget. *282 GW enligt Global Wind Energy Council (GWEC). Det får jag till en årsproduktion kring 600 TWh
Bloomberg New Energy Finance förutspår att 70% av alla investeringar i elproduktion fram till 2030 går till förnybart. Svensk Vindenergi sammanfattar:
Logga in för att svara |
Solfångarsystem (2) Solceller (2) Hybridsystem solceller/vindkraft (4) Småskalig vindkraft (33) Vindandelar (2) Energikonsulter (2) El (3) Värmeväxlare för varmvatten (2) Varmvattensparande produkter (4) Belysning (1) Energimätare (3) Standby-stoppare (1)
|