|
|
Bakgrund Waste Maid säljer köksavfallskvarn/ matavfallskvarn. Waste Maid är en av världens största leverantörer av avfallskvarnar/waste disposers.
AMI Anaheim Company är ett internationellt företag med huvudkontor i södra Kalifornien. AMI är ett av USAs största tillverkningsföretag inom köksprodukter och är en av de största tillverkarna av hushållsavfallskvarnar i världen.
Anaheims avfallskvarnar är de miljövänligaste som finns på marknaden idag. Det fastnar i stort sett inga matrester i AMI:s avfallskvarnar medan det i konkurrerande avfallskvarnar fastnar upp mot 45% (i ett 1 / 4 "(6.3mm) såll). Mindre partiklar från avfallet håller avloppsrören renare och mindre partiklar bryts ner snabbare.
http://www.anaheimmarketing.com/
Matavfall är mestadels vatten (70%) så är det klokt att slipa upp det i ditt förfogande och skicka det till kommunala avloppsreningsverk. Metan, kan den biogas som skapas under bearbetning, fångas upp och användas för att generera förnyelsebar energi för anläggningen eller kommunen. Många moderna jätevedenpuhdistamot göra det, och antalet växer. Den biosolids som följer av behandling kan förädlas och säljas som gödsel och jordförbättringsmedel. Detta i sin tur minskar behovet av energikrävande konstgödsel. Och du behöver inte oroa dig för avyttring "vatten och el användning. De genomsnitt mindre än 50 kr per år i el för att driva och står för omkring en procent eller mindre av ett hushålls totala vattenförbrukningen
Vi är den enda distributören av dessa produkter i Sverige. Vi kan leverera till kökstillverkare, byggare, detaljhandeln, bostadrättsföreningar mm.
Vår produkt är lättare, billigare och bättre än konkurrenterna, har en lång garanti (3-5 år), samt är enkel att installera.
Mitt bästa miljötipsSUNDSVALL (ST) 66 procent av det du kastar i soptunnan har hamnat fel. Det visar Rekos provanalys av avfallet från 800 hushåll. Det innebär att folk årligen betalar 500 kronor för mycket – nästa år blir det ännu dyrare.
Fakta
Det här innehåller våra soptunnor när de töms enligt en undersökning som Reko gjort.
Det som ska slängas i kärlet och ge energiåtervinning:
Brännbart avfall: 33 procent.
Det som kan slängas i kärlet, men helst komposteras:
Organiskt avfall (matrester): 31 procent.
Det som producenterna har ansvar att ta hand om och som ska slängas på
Källsortering...
I många år har vi levt med ordet men någon dramatisk förändring handlar det inte om.
– Årets plockanalys skiljer sig inte speciellt från fjolårets resultat, säger Martin Lidow, ansvarig på Sundsvalls kommuns renhållningsbolag Reko.
Det mesta som vi kastar i våra gröna sopkärl har inte där att göra om det ska vara en optimal hantering.
– Två tredjedelar av det vi lägger i våra kärl ska egentligen någon annanstans, säger Martin Lidow.
Bland annat matavfallet som utgör ungefär en tredjedel av den totala vikten på 400 kg per hushåll och år.
– Ska matavfall slängas ska det helt riktigt göras i sopkärlet. Men det bästa är att kompostera resterna, säger Martin Lidow.
Nu kommer Reko i framtiden att ge hushållen speciella kärl för matavfallet som i slutändan ska ge drivmedel.
– Det stora problemet med hela avfallshanteringen är att producenterna genom FTI, Förpacknings- och tidningsinsamling, har för dålig tillgänglighet vid sina återvinningsstationer. Det måste bli klart mycket bättre, säger Martin Lidow.
Han ser just att tillgängligheten och enkelheten har gjort lägenhetshushållen till bättre sorterare än tidigare.
– Lägenhetshushållen är numera lika bra sorterare som villaägarna och det tror jag beror på att fastighetsbolagen satsat på separata kärl ute på gården, säger Martin Lidow.
I Nacksta har bostadsrättsföreningen Rågen med 673 lägenheter en sådan sortering och där är man nöjda.
– Det fungerar bra. Vårt största problem är att folk slänger för mycket i grovsoporna i stället för i sorteringen på gården och det ger en mycket dyrbar hantering, säger vaktmästare Fredrik Johansson och styrelseledamoten Kurt-Lennart Pehrsson.
Det är hushållen själva som får betala för den dåliga sorteringen.
Förutom fast avgift och hämtningsavgift får de betala per kilo avfall. Priset är nu 1:81 kronor och konsumenten får på så vis betala för 400 kilo och inte enbart de 140 kilo som helt riktigt ska hamna i sopkärlet. I klartext rör det sig om 500 kronor om året och nästa år blir skillnaden större då kilopriset väntas höjas till 2:20 kronor.
– Syftet med att ta betalt är att få folk att sortera bättre. Men det är samtidigt en balansgång. Skulle vi ta ett för högt pris kanske folk kastar mer i skog och mark eller lägger avfallet i någons annans sopkärl, säger Martin Lidow.
Blogg/hemsida
| |
|
