Bilfri stad, bra eller dåligt?

Det har skett en betydande sväng i synen på stadsbilism de senaste tio åren. Runt millenieskiftet var den bilfria staden fortfarande en hippiedröm. Folk i gemen tycker om sina bilar och vill ha den med sig, sa man, men tiden har klätt av det påståendet. Stockholm och London har infört trängselskatt, och den är kvar trots att politiker bytts ut och folkomröstningar hållits. Paris och Stockholm har återinfört spårvagnar genom att bygga tvärbanor. Cyklingen har ökat 50% i Stockholm och var tionde resa i Berlin sker med cykel. Gågatorna och cykelbanorna blir fler.

Trafiken i Paris har minskat 25%.

Alla dessa utvecklingar har två saker gemensamt: de ökar livskvalitén. Och de sker alla på bekostnad av stadsbilismen (möjligen med undantag av Tvärbanan som innebar att bilarna grävdes ner i Södra länken).

Från början har satsningarna haft ett rödgrönt politiskt skimmer över sig, men inte längre. London har numera en konservativ borgmästare, Boris Johnson, som gillar både cyklar och trängselskatt.

Stockholms nya moderata miljöborgarråd, Ulla Hamilton, vill minska bilismen i Stockholm.

Det handlar alltså inte bara om att andelen resor med bil ska minska, utan om en minskning av bilismen totalt sett i Stockholm. Och trots blått styre i såväl riksdag som kommun så är trängselskatten och cykelbanorna kvar.

Samtidigt har de uppräknade städerna haft en gynnsam ekonomisk utveckling. Det handlar alltså varken om en klorofyllkommunistisk konspiration eller om ekonomisk tillbakagång. Jag säger bara, "uteservering".

Eftersom alla tycks vilja minska bilismen i storstan, och eftresom vi har sett att det faktiskt går, så tycker jag det är dags att diskutera frågan öppet: hur mycket vill man minska bilismen, och hur fort ska det gå? Vad är målet och hur når man dit? Ska bilismen i innerstan halveras på tio år? Ska antalet gågator dubblas på fem år?

Eller ska bilarna bort helt och hållet? Är taxi och leveranser undantagna i så fall? Får hantverkare köra bil? Är det okej med omfattande busstrafik? Svarar man ja till taxi, hantverkare och bussar kan det bli Manhattan av det, taxibilar överallt. Men om trafiken minskar betydligt så är det kanske okej?

Min personliga åsikt är för närvarande att det behövs fler gårdsgator, sk gångfartsområde. Där är bilar välkomna, men det finns nästan inga p-platser och de måste köra i gångfart. Sen behövs det fler bussfiler, spårvägar och cykelbanor där bilar inte tillåts. Vägen runt Göteborgs Centralstation bör få bussfiler och stängas av för bilar. Det får en följdverkan som innebär att bilismen även minskar totalt sett på andra ställen. I Stockholm borde man ta bort den fula bilbron alldeles söder om centralstationen.

Att gräva ner bilarna fungerar inte så länge man inte samtidigt minskar den totala kapaciteten för bilar. Annars blir det bara fler bilar nån annanstans. Götatunneln i Göteborg är ett bra exempel på det, trafiken och bullret har ökat betydligt på Oscarsleden. Vad tycker du?

En viktig fråga är också vilken hastighet som bilar ska få hålla inne i städer. Bilar som åker i 30 km/h förpestar miljön betydligt mindre än bilar som åker i 50 km/h eller till och med ännu snabbare. 50 km/h ser jag som en gräns som aldrig bör överskridas inom den tätare stadens gräns. 50 km/h bör heller inte tillåtas annat än på ett fåtal genomfartsleder. Taxi bör nog ses som en del i att minska bilägandet. Tillsammans med bilpooler, hyrbilar och liknande ska det vara möjligt att ha tillgång till bil när det behövs utan att man behöver äga den, vilket innebär att den säkert minst 95 % av tiden tar upp plats på någon parkering.

Ja, en generell sänkning till 30 gör mycket för bullret, och även för hur hotfullt det blir för den som befinner sig utanför bilen. Men generell 30-gräns gör inte att bilarna kommer fram långsammare, ibland t o m tvärtom eftersom det gör att trafiken flyter jämnare, särskilt genom korsningar. Det behövs fler bussfiler och spårvägar. Cykelbanor och trottoarer behöver breddas. Utrymmet måste tas från bilarna. Det behövs politiskt ledarskap på det, och även påtryckningar från allmänheten. Det får inte se ut som på bilden.

På en del ställen går det mycket biltrafik mitt inne i stan. Klarastrandsleden i Stockholm och Ullevigatan i Göteborg är två exempel. Kanske skulle man kunna få bort trafiken i flera steg. Varje steg skulle kunna ta ett eller två år. För varje steg behöver man en stor informationskampanj så alla vet vad som gäller. Steg ett. Sänk hastigheten till 50 km/h. Steg två. För varje år som går, ta bort en fil för bilarna. Man kan använda reversibla filer om det behövs. Steg tre. När det är två filer kvar för bilarna kan man minska hastigheten till 30. Steg fyra. Gör gatan till gårdsgata/gångfartsområde. Steg fem kan vara att anlägga park eller bygga hus om det finns plats och behov. Vid Klarastrandsleden går en bred järnväg och denna kan däckas över i samband med att biltrafiken minskas. På det här sättet kan man få bort mycket av trafiken på en fyrfilig väg på fem-tio år. Genom att låta det ta tid hinner folk ändra sina vanor. Det finns erfarenheter som säger att mycket av trafiken helt enkelt avdunstar om alla vet att vägkapaciteten kommer att minska. Senast nu i Göteborg där det visar sig att köerna i samband med ombyggnad av Älvsborgsbron är kortare i år än förra året. Folk ändrar sina vanor om de får lite tid på sig. Smalare bro och kortare köer

I Köln har man etablerat en bilfri stadsdel som syftar till ett bilfritt boende. 60% av bostäderna var sålda redan innan första inflyttningen. Inom området finns inget utrymme för bilar, de boende erbjuds dock tillgång till bil genom anslutning till bilpool. En del av byggnaderna är vad man kalla solvärme-passivhus. Som jag förstod det menas ett passivhus där uppvärmning av luft (vid behov) och varmvatten sker med solvärme, med el från nätet som sista reserv.

Även Vauban utanför Freiburg är mer eller mindre bilfritt. Där finns 2000 boende och 600 arbetsplatser. Man siktar på 5000 invånare. Ungefär 40% av hushållen har förbundit sig att inte äga egen bil. Gator och andra gemensamma utrymmen är lekplatser för barn och annan social interaktion. Det finns två olika områden i Vauban: ett utan p-platser och ett "konventionellt". I det konventionella området finns några hundra hushåll och cirka 60% av dessa är bilfria, att jämföra med 40% i Freiburg.

Räcker det inte med att bara ha färre bilar i stan? Måste det verkligen vara helt bilfritt? I boken Carfree Cities skriver JH Crawford att så fort några få beviljas tillstånd till att ha bil, så kommer andra att haka på och hitta på tusen ursäkter varför just de behöver bil. Sedan är karusellen igång med krav på flera p-platser, bredare gator, högre fart, osv. Darför menar JH Crawford att man måste, genom den fysiska planeringen och genom lagar och regler, försvåra för bilismen i den bilfria staden. Det centrala i JH Crawfords förslag till bilfri stad är en tunnelbana med 100 stationer. Runt varje station byggs en stadsdel med en radie på 350 meter. Denna modell ger en stad för en miljon invånare där den maximala restiden är 35 minuter dörr till dörr. Carfree Cities

Vänsterpariet: Dags för bilfri stad! Bilarnas belägring av Stockholm är ingen naturlag – runt om i Europa och världen finns inspirerande exempel på städer som skapat bilfria centrumzoner. Vänsterpartiet menar att ett modernt och hållbart Stockholm har allt att vinna på att gå samma väg. Så kallade miljöbilar är inte en tillräcklig lösning på problemen. De orsakar också föroreningar, trängsel, buller och trafikolyckor.

Ja, det är självklart att städer bör utvecklas mot att bli bilfria. Den modell här ovan som JH Crawford förespråkar jobbar även en svensk person på. Han är delvis verksam på KTH. Jag hade tidigare täta kontakter med honom när jag jobbade som intensivast med AortaCity-konceptet. Elbilar och laddhybridbilar lämpar sig bäst utanför tätbebyggt område. Man får inte glömma att staden slutar att fungera om glesbygden slutar att fungera.

Centern har föreslagit att Stockholms innerstad bör ha 30-gräns. Bra!

Själv bor jag mitt på Södermalm (Hornsgatan). enormt mycket biltrafik. ja det finns en lösning att få en bilfri stad. denna lösning kommer från Holland, Amsterdam (en av världens cykelhuvudstäder). De fietsfabriek har funnits nästan 8 år nu och deras produkter finns i många länder, även i USA, Japan och Australien. Man kan ha två,tre, fyra eller 6 barn på cykeln, passar för lokala transporter, för utflykter till vackra stockholms öar på sommaren... coh bidrar till ren luft och miljö! Man kan göra leveranser och många andra saker med cykeln. cyklarna passar perfekt för både små och stora företag. De fietsfabriek cyklar klarar EUs säkerhetskrav. vad väntar vi på ? tittar gärna på www.defietsfabriek.se

Green light for a car-free Geneva Kommunfullmäktige i Geneve har beslutat att ta bort biltrafiken på 200 gator, främst i närheten av skolor och äldreboende. Largeur.com: Les Suisses fous de vélo Cyklingen har ökat 30% på två år i Geneve och med 70% i Lausanne.