Stålutsläppen kan halveras till 2030

Tilverkning av stål är en stor källa till utsläpp av växthusgaser. SSABs stålfabriker i Oxelösund, Luleå och Borlänge står för tio procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. SSAB menar att deras stålproduktion är energisnålare än konkurrenternas, och att ett pris på utsläppen därför gynnar dem i förhållande till konkurrenterna. Men än så länge är tung industri befriad från utsläppsrestriktioner. Nu har ett 50-tal stålproducenter, gruvbolag och universitet gått samman i forskningsprojektet Ulcos för att ta fram en energisnålare, klimatvänligare och därmed lönsammare stålproduktion. Målet är att koldioxidutsläppen ska minskas med 50 procent till 2030. Stålverken släpper ut mycket värme som skulle kunna bli till fjärrvärme. Men det finns mer värme än kunder i närområdet. Därför arbetar man med att energin ska bindas i något fast material, till exempel litiumklorid eller bränd kalk, och sedan kunna transporteras. Läs hela DNs artikel: Kolet har Oxelösund i sitt grepp Vi har tidigare skrivit om värmetransport på Ecoprofile: Spillvärme kan ersätta en kärnkraftreaktor Bilden visar godståget "Stålpendeln" Luleå - Borlänge. Tåget har en bruttovikt på 3200 ton. SSAB: Tyngre tåg på norra stålpendeln

Det är enorma mängder energi som försvinner i världens industrier. Målet måste vara att lära sig ta tillvara på denna energi. En variant är odling av alger/mikroorganismer i stora bassänger för att tillverka produkter som ersätter petroleum. Med hjälp av spillvärme kan bassängerna tempereras året om. Men man kan även återvinna koldioxid genom att pumpa ned den i bassängen. Sådana försök pågår över hela världen just nu. Man kan även tänka sig att nyttja spillvärmen för megastora året-runt-växthus här i Norden. Vi vet ju redan idag att världen går mot torka och livsmedelsbrist. Därför så kan det bli nödvändigt med året-runt-växthus för att vi ska kunna äta exotiska frukter och grönsaker i framtiden. Vid högskolan i Kalmar så studerar man koldioxidätande bakterier. Tänk dig stora bassänger med alger och sådana bakterier. Intressant, eller hur?

Tanken att utnyttja spillvärme til att värma växthus ingår i ett samarbetsprojekt mellan Härjedalens Miljöbränsle AB och ett par kinesiska bolag. Planen är att bygga ett biobränslekombinatet, dvs en sammankopplad produktionsprocess för bioråvara. Det planerade kombinatet ska producera pellets, briketter, etanol, el och fjärrvärme baserat på skogsråvara, biprodukter från skogsindustrin och torv från Härjedalen. Verksamheten ska även innehålla en växthusodling. En pilotstudie inleddes 2006, och om allt går väl så startar fullskalig produktion 2011. Det här är ett exempel på industriell symbios, dvs att man efterliknar symbiotiska organismers sätt att leva av varandra, och man skapar här en industriell enhet där man producerar flera olika produkter och där avfallsprodukter och spillvärme från en process används som råvaror till andra processer.

Det var intressant förutom att jag tycker att det är oklokt att göra drivmedel av biomassa.

Det planerade bioenergikombinatet i Sveg har nyligen fått klartecken av miljödomstolen. Nu påbörjas det första produktionssteget som innebär en integrerad anläggning för etanol, biogas och ett kraftväremverk. I förlängningen ska även ett växthus på 5 hektar byggas för att nyttja den spillvärmen som blir över från de andra delarna av den integrerade anläggningen.

LKAB:s miljösatsning gick i stöpet - Ekot
Idén var att koldioxiden skulle möta gråberget, en kemisk reaktion uppstå och koldioxiden binds fast i stenen. Trots att labbförsök visade att gråberget kunde fånga upp till 95 procent av koldioxiden gick processen för sakta.