Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Grundsyn på hållbarhet   

Nytt miljöord: Resilience

JOHAN ERLANDSSON 2008-11-03        #7774

Nu har vi kört med sustainable och climate bra länge va? Dags att slänga in ett nytt fräscht miljöord: Resilience! Ordet definieras av Resilience Alliance som: "the capacity of an ecosystem to tolerate disturbance without collapsing into a qualitatively different state that is controlled by a different set of processes. A resilient ecosystem can withstand shocks and rebuild itself when necessary." Och det är nog inte så dumt med ett nytt ord kan jag tycka. Det är inte så ensidigt som klimatfokuset och det känns befriande att inte vara fast i det smetiga begreppet sustainability, som kan betyda PRECIS vad som helst, t.ex. att det är bra att alla blir rikare. Jag använder iofs "hållbara" i undertiteln till Ecoprofile här ovan, men då har jag iaf avgränsat det till att bara gälla miljöaspekten. I Sverige verkar det som att det är Johan Rockström som får personifiera det här begreppet. Han jobbar på Stockholm Resilience Centre och idag omnämns han och begreppet i ett pressmeddelande från Volvo angående deras miljöpris. Så här skriver Volvo: "Politiker och beslutsfattare över hela världen funderar över hur det globala finansiella systemet ska kunna stabiliseras. Men det är inte säkert att regleringar och överenskommelser hjälper särskilt mycket. Istället bör man kika på ekologernas forskning om resilience -återhämtningsförmåga - ett begrepp som beskriver hur ekosystem klarar chocker och sedan bygger upp sig själva igen." Vinnare av Volvos miljöpris är i år Crawford Buzz Holling, även det en resilience-snubbe. Pressmeddelandet där Rockström nämns är inte tillgängligt utan inloggning, så jag länkar till ett pressmeddelande om Holling istället. Foto på Johan Rockström: J. Lokrantz/Azote

http://www.environment-prize.com/images/stories/pressmeddelande_volvos_milj



HENRIK LUNDQVIST 2008-11-03        #7775

Jo, det är et ord som har varit "inne" inom ekologin ett tag nu. I år var det en stor konferens i Stockholm av just Resilience alliance som jag tyvärr själv missade. En snygg tankebild av resiliens är gropar som betecknar objektets resiliens. Ju djupare grop desto stabilare är objektet/systemet. Sedan är tillståndet en kula i gropen, och den kan man knuffa åt olika håll genom tex yttre påverkan. När sedan man nått kanten på gropen med kulan så kanske den hoppar till en ny grop längre ned och en ny balans har infunnit sig. Då är förändring irreversibel, eller åtminstone mycket svårreversibel. Speciellt om man vill återställa systemet helt och fullt. Man kan givetvis tänka sig att man skickar ned kulan i ännu en grop genom påverkan och systemet har kastats omkull igen. Exempel på ekosystem som puttats ur sin vanliga grop är torskbeståndet utanför New Foundland eller korallrev över världen. Flera exempel finns på deras hemsida. Finandsmarknader eller företagsbeskrivningar har mycket att lära av resiliensbegreppet. Begrepp som är relaterade är tröskelvärden (thresholds) och positiv/negativ feedback. Passar m.a.o. bra in på klimatfrågan.

http://www.resalliance.org/564.php

ANTON STEEN 2008-11-03        #7777
Det som är banbrytande för forskningen och utbildningen på Stockholm Resilience Center är att man fokuserar på Social-Ecological systems. Jag läser själv en masterutbildning på SRC och tycker att detta är en av dem största styrkorna med det arbete som bedrivs. Miljö och samhälle skall inte studeras var för sig. Dem hör ihop och är i dem allra flesta fall ömsesidigt beroende av varandra. Vad som börjar framkomma ganska tydligt av forskningen är att många av dem långsiktiga planetära problem vi har idag har uppkommit just för att man isolerat discipliner så länge och därmed får många suboptimerade sektorer som presterar var för sig men som inte alls går ihop på ett övergripande plan. Detta systemtänk är kanske ingen större nyhet för miljömedvetna som ofta är tränade i att tänka i dessa banor men för dem allra flesta är det en helt ny infallsvinkel till att betrakta världen. Det är bara att hoppas att denna infallsvinkel får ett större genomslag i andra discipliner. Min favorit inom Resilience området är den Australiensiska forskaren Will Steffen, som också har bott 7 år i Stockholm då han var ordförande för IGBP (International Geosphere- Biosphere programme). Jag har bifogat en länk till ett seminarium som Will höll i Stockholm förra året. Klicka på Sthlm seminars och sedan Will Steffen.

http://albaeco.com/

ERIK SANDBLOM 2008-11-04        #7782
Resiliens är ett trevligt ord men jag gillar fortfarande ordet hållbarhet också. Att ordet missbrukas och betyder allt möjligt tycker jag inte betyder att man ska sluta använda det på ett riktigt sätt. Vi kan inte låta orden tas ifrån oss. Det vore ohållbart helt enkelt!

FREDRIK BERGMAN 2008-11-04        #7784
Tycker att de båda ord du nämner Erik kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. R-ordet är ju mer förklarande för hur det för många, tror jag, luddiga begreppet "natur" fungerar. H-ordet är, för mig åtminstone, ett visionärt ord. Det är "dit" vi ska... Men jag håller med: det har med åren blivit ett allt mer floskligt och urvattnat ord/begrepp. Låt oss ta tillbaks det!

JOHAN ERLANDSSON 2008-11-04        #7785
Jag tycker hållbarhet funkar bra så länge det avgränsas till miljöaspekten. Problemet tycker jag uppstår när sociala och särskilt ekonomiska aspekter tas med, då känns det ofta som att ordet hållbar inte längre passar så bra, eller att det blir motsatsförhållanden. Resiliens, eller återuppbyggnadsförmåga, är naturligtvis inget ord som man kan byta ut hållbarhet mot. Jag tycker det känns användbart för att påvisa betydelsen av ekosystemens tjänster och hindra t.ex. utfiskning, tömda floder, överbevattnad jordbruksmark, övergödda hav, näringstömda jordar, skogsavverkning, monokulturskogar som blåser ner på en gång osv. Läste pressmeddelandet om Holling nu. Hans poäng är att vi måste förstå hur vi ska anpassa oss till den kommande klimatkrisen och dess stora påverkan på ekosystemen. Det är väl bra, men det känns lite pessimistiskt på något sätt, som att han redan har gett upp inför klimathotet. För mig är inställningen fortfarande att mycket stora förändringar fortfarande går att hindra.

FREDRIK BERGMAN 2008-11-04        #7786
Den snygga liknelsen med groparna som Henrik har bild på är ju ett utmärkt sätt att se på det och förklara begreppet för andra på för övrigt.

HENRIK LUNDQVIST 2008-11-04        #7788
Kom och tänka på ett till exempel på övergång mellan två states för ett ekosystem, men beroende av en så enkel sak som artintroduktion. På Hawaii t ex så har introducerade gräsarter förhindrat återetablering av den ursprungliga skogen pga att gräsen leder till frekventa gräsbränder vilket tar död på nya skott av trädarter. Sedan kan detta ekosystemet felaktigt anses stabilt, men man förstår lätt att annan påverkan kan förskjuta systemet igen. Problemet är att vi inte kan förutse dessa. Speciellt inte om klimatet skulle ändras, även endast marginellt. Varje art har sina optima, och konkurrensen kan lätt förskjutas av en eller annan orsak. Så att definiera hur djupa groparna är för varje system kan väl definieras som omöjligt ;-) Ang fiskbestånd så kan ett för stort uttag av en åldersklass ställa allt på ända, tex om man tar bort alla stora fiskar av en art, som lever på mindre arter, som i sin tur lever på den första fiskartens yngel. Då kan predatortrycket på art två minskas så hårt att de blir så många att de slår ut de kvarvarande yngelklasserna av art 1. Så att fiska ut stora torskar kan vara "farligare" än man tror eftersom man i princip tar bort en predatorsroll i ekosystemet. Då är resiliensen lägre än vad många tror, speciellt jordbruksministrar och EU-parlamentariker.

BELINDA CHRISTENSEN 2008-11-04        #7789
Buffertförmåga är väl nästan samma sak, fast på svenska :-)

ANTON STEEN 2008-11-04        #7792
Johan, jag tycker du belyser en mycket viktig poäng som också är central inom Resilience teori. Man pratar om "adaptability" och "transformability" och inte enbart "mitigation", dvs. minskning av utsläpp i det här fallet. En klok klimatstrategi fokuserar alltså enligt detta synsätt inte bara på den faktiska minskningen av utsläpp men minst lika mycket på att anpassa samhället med alla dess inneboende system för att klara av dem klimatförändringar som kommer (detta även om vi stoppar alla utsläpp idag). I Sverige kanske detta inte är lika relevant med för länder längre söderut kommer anpassningsförmågan att vara fullständigt avgörande för mänsklig utveckling. Att enbart fokusera på utsläppsminskningar och inte redan idag styra om samhällets vitala infrastruktur, framförallt för mat och vatten, kan visa sig vara ödesdigert i framtiden. Jag säger inte att fokus skall flyttas bort från utsläppsminskningar, det är viktigt, men om man ser det från ett mänskligt perspektiv så är anpassningsförmågan minst lika viktig. Detta tycker jag är kärnan i Resilience tänkandet. Att när ett system utsätts för extern stress och förändring kunna behålla förmågan att utvecklas. Det är ett dynamiskt perspektiv till skillnad från det kanske mer dominanta linjära synsättet.

JOHAN ERLANDSSON 2008-11-04        #7794
Anton, du ser ingen risk i att det här begreppet skulle kunna stödja de som argumenterar för att vi inte behöver göra något tack vare människans anpassningsförmåga till nya förhållanden? Jag är självklart med på att vi behöver ha en plan för de stackare som drabbas först och hårdast, men jag vet inte om snacket om att kriser är naturligt i ekologin är så bra pedagogik när det gäller hur vi ska hantera utsläppen av växthusgaser. För den som gillar att släppa ut växthusgaser kan det ju nästan låta som att man gör mänskligheten en tjänst, att det bara är bra att "rensa upp lite" ibland. Om jag får välja mellan att ta problemen med att strypa utsläppen nu eller ta klimatproblemen senare så är jag säker på vad jag föredrar...

ELEONORA HORN 2008-11-05        #7810
Att ett ekosystem är resilient innebär inte automatiskt att det är positivt för oss ur ett hållbarhetsperspektiv. Hmm...jag försöker komma på ett illustrerande exempel... Östersjöns situation kanske kan tjäna som exempel på ett resilient system där det nästan försvunna torskbeståndet med flera problem består och inte kan återställas särskilt lätt - om det över huvud taget skulle gå. Så så som jag uppfattar resiliens måste det kopplas till hållbarhetsbegreppet. Om det resilienta ekosystemet är hållbart är det positivt, och om inte är resiliensen till nackdel när vi helst vill kunna flippa över det till ett nytt, ur hållbarhetssynpunkt bättre läge.

HENRIK LUNDQVIST 2008-11-05        #7825
Hur kan man någonsin förutspå att det nya tillståndet är hållbart då man med väldigt lite sannolikhet kan förutspå hur det kommer att se ut? samt hur resilient det nya systemet kommer att vara? Det är en väldigt antropocentriskt synsätt att utgå hur hållbart det är för oss... Är en jordbruksbygd ett exempel på ett hållbart system för oss? Den har mycket låg resiliens, snarare en topp än en grop, eftersom vi hela tiden måste tillföra arbete och energi för att upprätthålla den.

ELEONORA HORN 2008-11-05        #7827
Nej, förutspå kan man förstås inte göra, men däremot sikta på en önskad utveckling. Ja, det är antropocentriskt, visst är det det. Vi är människor och vi vill gärna överleva som art.

HENRIK LUNDQVIST 2008-11-05        #7829
Vill man det så skall man nog inte experimentera med ekosystem utan att veta om kulan trillar i rätt grop, eller i en grop som vi inte vet hur den ser ut. Vi vet inte ens när den kommer att trilla, och knappast åt vilket håll. Teoretiska tröskelvärden handlar ofta om en variabel i taget, och systemen är långt mycket mer komplexa än så. En viktig sak i det hela är att ekosystem ofta inte har några givna geografiska/ekologiska gränser. Men ökad fragmentering och piecemeal naggande i kanterna av system, geografiskt såsom tekniskt, så hoppas vi blint på att lite till inte gör någonting. Det kan appliceras på civilisationer, ekosystem och marknader. Till slut svänger det och den sista lilla droppen som fick bägaren att rinna över är alltid lika överraskande. Vi kan rita upp teoretiska gropar, men vi kan inte tro oss veta att de ser så ut.

ERIK SANDBLOM 2008-11-05        #7830

We are Borg. You will be assimilated. Resilience is futile. Your cultural and biological distinctiveness will be adapted to service us.

FREDRIK BERGMAN 2008-11-05        #7836
Johan (7794) Det Anton skriver om anpassning måste av nödvändighet genomföras. Bara i rika, "ordentliga", Sverige framgick det ju med all önskvärd tydlighet i och med förra årets Sårbarhetsutredning hur mycket som behöver göras av infratsruktursatsningar under de kommande decennierna för att kunna klara av ökad temp och, främst, ökade regnmängder och stigande havsnivåer. Det finns inget val, antingen/eller. Vi måste göra både och. "Adaptation" & "mitigation" är lika viktiga.

ANTON STEEN 2008-11-05        #7849
Ja, jag håller med om att adaptation och mitigation är lika viktiga och att dem inte utesluter varann. Att anpassningsargumentet skulle legitimera icke-handling kan kanske vara sant för dem mest skeptiska men för dem flesta tror jag det inte är något problem att förstå att vi måste attackera orsaken till problemet samtidigt som vi lindrar symptomen. Som sagt, jag tror att det kan bli mycket farligt att spela dessa argument mot varann. Ett misslyckande i den ena aspekten kan nog bli minst lika allvarlig som i den andra (förutsatt att vi inte dramatiskt ökar utsläppen såklart). Tex. måste vi arbete med resilience och anpassning för bönderna i Afrika. När klimatförändringarna slår än hårdare måste dem vara redo med jordbruksmetoder och tekniker som än bättre klarar av ett så varmt och torrt klimat. Om vi inte har jobbat med detta innan vi har dem värsta effekterna över oss tror jag inget annat än massvält och flyktingkris väntar. Vi måste också analysera hur vi här hemma konsumerar och hur pass beroende vi är av ekosystemtjänster från områden i världen som kommer att drabbas hårt. Henrik, jag tycker du också tar upp en viktig poäng. Resilience tänket är väldigt antropocentriskt präglat eftersom ekosystemtjänsterna hela tiden sätts i centrum. Önskvärd resilience är då när ett ekosystem är i stabilt tillstånd med en förutsägbar och säker produktion av ekosystemtjänster och oönskad resilience är när ett ekosystem är stabilt i ett tillstånd som inte producerar några ekosystemtjänster, eller ekosystemtjänster som man inte är intresserad av.

FREDRIK BERGMAN 2008-11-05        #7850
Jag tycker inte det är "fel" att ha på sig de antropocentriska glasögonen och tänka "tjänster" när man pratar resiliens. Östersjön har kanske just nu hög resiliens, om det nu har låst sig i ett annat tillstånd som vissa marinekologer hävdar, och blågrönbakterier, skarpsill och storskarv frodas och mår finfint, men det är knappast ett önskvärt tillstånd, som gynnar oss ELLER en mängd andra arter. Varför inte anlägga ett antropocentriskt perspektiv och vara ärlig med det? Ser annars en risk med att man i debatten kan förvirra och då riskerar att blanda bort korten. Kanske oavsiktligt iofs. Jag tycker att ekologer kan bjussa på det. Ordet som namnger hela deras ämne är ju redan kapat av media och politiker ändå så...

HENRIK LUNDQVIST 2008-11-06        #7863
Ja... alltså... resiliens är ju inte ensamrättsligt abonnerat av biologin på något sätt. Sociala strukturer har sin resiliens likaså. Om man tager ursprungsbefolkningar som exempel (eftersom de är tankemässigt hanterbara) så är de systemen i och för sig starkt kopplade till naturresurser och ekologi. Renskötseln är tex en kulturbärande näring, och upprätthåller tex språk, arbete, konst och sociala band. Skulle den inte kunna fortgå så får det samhällseffekter, men hur stora störningar klarar renskötseln? Här kommer det även in rena ekonomiska aspekter. Kan renskötseln vara resilient i ett föränderligt klimat (med alla dess sekundära effekter) så är det så klart hoppfullt för det systemet. Jenga är ett spel som skulle kunna vara ett bra exempel på varierande resiliens. ;-)

ANTON STEEN 2008-11-30        #8234
Massiv rapport från UNDP, UNEP, World Bank och WRI med Resilience i centrum. Mycket intressant läsning.

http://www.wri.org/publication/world-resources-2008-roots-of-resilience

FREDRIK BERGMAN 2008-12-03        #8345
För den som vill uppdatera gamla kunskaper eller veta mer om Ekosystemtjänster och Resiliens rekommenderas Albaecos uppfräschade sajt, som numera har sammanställt en hel del material i ämnet.

http://resilience2008.org/albaeco/?page=php/resiliens

MATTIAS CARLSSON 2009-01-08        #8791
Ekologen Brian Walker skriver en läsvärd artikel om resiliens och hur det begreppet kan användas i synen på samhället. "A resilient world would promote biological, landscape, social and economic diversity. Diversity is a major source of future options and of a systems capacity to respond to change."

http://peopleandplace.net/featured_voices/6

FREDRIK BERGMAN 2009-02-02        #9216
Idag talades det mycket om resiliens-frågan (utan att ordet användes iofs!) i P1 Morgon. Bara i Gbg beräknas det enligt utredning kosta c:a 10 miljarder kr för att säkra staden mot en beräknad havsnivåhöjning på 8-20 dm under det kommande decenniet. Eller ska man flytta staden? Eller i alla fall delar av den? Det nämns faktiskt som ett alternativ.

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programid=1650

MATTIAS CARLSSON 2009-04-20        #10329
Albaeco och Stockholm Resilience Centre har startat videoföreläsningsserie som publiceras på deras hemsidor samt på youtube. Toppforskare inom miljöområdet får åtta minuter på sig att med hjälp av en videokamera, en whiteboard och en svart penna så pedagogiskt som möjligt förklara centrala miljövetenskapliga begrepp. Först ut är ekologen Brian Walker som beskriver vad som menas med resiliens och statsvetaren Elinor Ostrom som pratar om allmänningarnas tragedi.

http://www.albaeco.se/sv/index.php?option=com_content&task=view&id=28

FREDRIK BERGMAN 2009-04-20        #10332
Kul grepp! Även Ställ om-sajten uppmärksammar och länkar till denna "Lektion 1"

http://stallom.se/2009/04/20/stockholm-whiteboard-seminars-forskning-pa-nyt

FREDRIK BERGMAN 2009-05-11        #10642
Nu har det börjat stjälas bin (bikupor) i England eftersom det är brist på bra pollinerare. Det moderna samhället är verkligen inte speciellt resilient.

http://www.guardian.co.uk/environment/2009/may/10/bees-honey-thefts-hives-v

JOHAN ERLANDSSON 2009-09-15        #12094
Resilience används även av psykologen Stefan Sandström. Han vill gärna ha kommentarer på första kapitlet i hans bok som kanske kommer få titeln ”Resilience – konsten att stå emot livets påfrestningar”.

http://rezilienze.wordpress.com/

JOHAN ERLANDSSON 2009-10-14        #12520
Fick ett tips på material från 1973 om "Resilience and stability of ecological systems".

http://www.iiasa.ac.at/Admin/PUB/Documents/RP-73-003.pdf

JOHAN ERLANDSSON 2009-12-10        #13288
Johan Rockström utses till årets svensk av tidningen Fokus "för sitt engagerande och entusiasmerande arbete för en hållbar utveckling".

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.277951/johan-rockstrom-ar-arets-svensk

FREDRIK BERGMAN 2010-01-08        #13444
Fokus har en lååång och mkt intressant intervju med årets svensk 2009. Den cyklande professorn som uppenbarligen är en naturbegåvning på att kommunicera både vetenskaplig spetsforskning och stora miljöutmaningar har en intressant uppväxt och bakgrund med sig i bagaget som förklarar hans engagemang i de globala överlevnadsfrågorna. Klart läsvärd artikel! Inte minst för anekdoten som berättar om när de båda i studentpolitiken engagerade ungmoderaterna Borg och Reinfeldt dök upp i frack på en studentpolitisk tillställning på 80-talet.... :-)

http://www.fokus.se/2009/12/arets-svensk-2/

FREDRIK BERGMAN 2010-11-11        #16174
För ett par veckor sedan satt Rockström i SVT:s morronsoffa och blev långintervjuad (30 min) av den alltid lika påläste Johar Bendjelloul.

Bra att se om man vill veta mer om t.ex. drivkrafterna för svensk miljödebatts just nu starkaste kort.

Del 1
Del 2

Programmet går att se till den 26/10 2011.

Logga in för att svara


Produkter

Miljökonsult (1)
Böcker (2)
Magasin (3)
Återanvändande/upcycling (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2760 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik