Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Vindkraft   

Fp: Skrota satsningen på mer vindkraft

ANTON STEEN 2008-11-30        #8212

Folkpartiets energi- och klimatpolitiske talesman, Karl B Hamilton, går idag ut på DN debatt och kräver att Sverige skall stoppa all utbyggnad av vindkraft för klimatet, elkonsumentens och miljöns skull. Hamilton hävdar att dagens elcertifikatsystem, som är ett stöd för förnyelsebar elproduktion, leder till att konsumenter får betala 175 miljarder kronor extra för att nå energimyndighetens mål på 30 TWh 2020. Vidare hävdar Hamilton att vindkraft har betydligt högre koldioxidutsläpp än kärnkraft. Utsläppsminskningarna skulle vara 66 % större för kärnkraft enligt Hamilton. Till sist menar Hamilton att den betydande mängd vindkraftverk som måste byggas skulle ge "mycket stora ingrepp på vår miljö" och att detta är oacceptabelt. Hamiltons lösning är såklart ett gäng kärnkraftsreaktorer av samma stuk som Finland nu bygger i Olkiluoto. Ja vad ska man säga..!? Jag blir lite nyfiken på att se vilken data Hamilton har använt för koldioxidutsläpp. Jag har sett många undersökningar som visar på att kärnkraften har betydligt högre utsläpp än vindkraft och färre som visar tvärtom. En vanlig siffra för vindkraft är 4.5 gram/kWh. Jag vet att vissa äldre kärnkraftverk släpper ut så mycket som 120 g/kWh sett från ett livscykelperspektiv. Är det någon som har relevanta uppgifter för tredje generationens reaktorer? Den största invändningen mot detta förslag tycker jag är konsekvenserna av en storskalig utbyggnad av kärnkraft. Om vi i Sverige anser oss ha rätten att för klimatet och miljöns skull bygga ut kärnkraften så pass mycket kan vi inte i rimlighetens namn ha några åsikter om att andra länder också skall få göra det. Vi måste alltså tillåta att länder såsom Indien, Pakistan, Nordkorea etc. också bygger ut deras kärnkraft. Vi kan rimligtvis inte heller förbjuda dessa länder att anrika sitt eget uran. Drar man detta resonemang hela vägen tycker jag att det blir en ganska otäck bild av världen. Mängder med länder, med skiftande grad av demokrati, världen över som i miljöns namn har tillgång till avancerad kärnutrustning och möjligheter att anrika uran även till kärnvapen. Jag skulle gärna vilja veta om Karl B Hamilton tycker att detta är ett önskvärt scenario? Bilden är från riksdagen.se

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=857710



JOHAN ERLANDSSON 2008-11-30        #8213
Det hela bottnar naturligtvis i hur illa man tycker att kärnkraft är, och hur viktigt det är för oss att ha tillgång till väldigt mycket el (det vanliga tugget om konkurrenskraft och tillväxt). Jag har inga siffror på växthusgasutsläpp per energienhet för vindkraft och kärnkraft, men jag gissar att de är små för både vindkraft och kärnkraft. Om kärnkraft och vindkraft har liknade utsläpp av växthusgaser, vilket är då värst? För mig är svaret enkelt. Om det nu går att undvika oerhört giftigt avfall och olyckrisk helt och hållet genom vindkraftsutbyggnad och energieffektivisering så känns det onödigt att satsa på kärnkraft. Åtminstone ur ett svenskt perspektiv, där vi har en helt realistisk möjlighet att bli självförsörjande på vatten- och vindel.

ANTON STEEN 2008-11-30        #8214
Jo, fast jag tycker ändå att många kärnkraftsförespråkare håller sig undan från den grundläggande logiken i resonemanget. Det håller inte att säga att Sverige, eller Europa, skall ha full rätt att bygga hur mycket kärnkraft vi vill medan man med all kraft vill fördöma det i stater som kanske inte är kapabla att hantera kärnkraft. Då måste vi gå före och visa att vi kan upprätthålla ett acceptabelt materiellt välstånd genom en helt förnyelsebar och ofarlig energiresurs. Mycket att av hela hållbar utvecklings rörelsen handlar ju om att visa att utvecklingsländer inte behöver göra samma misstag som vi har gjort men samtidigt inte förneka dem hållbara alternativ.

ERIK SANDBLOM 2008-11-30        #8215
Roligt att Hamilton tänker på koldioxidutsläppen. Men att diskutera koldioxidutsläpp från vindkraftverk... det är faktiskt löjligt. Om det är ståltillverkningen han tänker på så kan man ju gå på den frågan direkt: Stålutsläppen kan halveras till 2030

FREDRIK BERGMAN 2008-11-30        #8235
Det var Hamilton som i början av året sköt klimatberedningens förslag i sank i sista sekund. Det var ju bra jobbat... Han känns som en slags "betonghäck". Kärnkraftkramare. Halvt oförmögen att tänka nytt och se möjligheter? Vad gäller sakfrågan: Ju mindre uran som grävs upp och anrikas - desto bättre. För ju mer uran, ju mer kärnkraftverk, desto fler kärnvapen och kärnvapenstater blir det. Det räcker väl som argument.

http://www.fokus.se/2008/02/anders-wijkman-kd-ledamot-i-klimatberedningen/

ERIK SANDBLOM 2008-11-30        #8236
Fredrik, Carl B Hamilton är ingen ren betonghäck. Han gick emot sitt parti och förespråkade trängselskatter, vilket lyfter honom i mina ögon. Men jag håller med dig i sakfrågan.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=569666

FREDRIK BERGMAN 2008-11-30        #8238
Det visste jag inte. Heder åt Carl B i den frågan i så fall! Alltså kan han bevisligen "tänka nytt". Bravo. Men en ½ "betonghäck" är han ändå i mina ögon - i alla fall avseende energifrågan där han förefaller vara en "gammaldags" förespråkare för storskalighet.

ANTON STEEN 2008-12-01        #8239
Nu har jag grävt vidare lite mer på det här med CO2/kWh. Jag vet inte om de nya reaktorerna kommer att bli avsevärt mycket bättre i detta avseende men en snabb överblick över studier med nuvarande teknik ger inte alls en fördel för kärnkraft. Vestas V90 3 MW har enligt egna livscykelanalyser utsläpp på 4.64 g/kWh. Jag har inte hittat uppgifter från andra tillverkare men jag har svårt att tänka mig några större olikheter. Den faktor som har störst betydelse är hur pass fossilberoende el man har använt vid tillverkning. Vad gäller kärnkraft verkar siffrorna vara väldigt lika eller i många fall högre. Den lägsta siffran verkar vara för Svenska forsmark med 3.1 g/kWh och den högsta jag har sett är för kärnkraftverk i USA med upp till 120 g/kWh. Åter igen, jag skulle gärna vilja se Hamiltons källor för hans påstående att kärnkraft har 66 % lägre utsläpp än vindkraft. http://www.vestas.com/Admin/Public/DWSDownload.aspx?File=Files%2fFiler%2fEN%2fSustainability%2fLCA%2fLCAV90_juni_2006.pdf

http://www.world-nuclear.org/education/comparativeco2.html

HENRIK LUNDQVIST 2008-12-01        #8240
Vore väldigt intressant att se de siffrorna eftersom klimatskeptikerna plockar fram Hamilton som en "bra person" helt plötsligt. Skulle vilja veta vilka externa kostnader han tar med i beräkningarna, om ens några?!? Intressant att det som har störst betydelse är vindkraftstillverkarnas elleverantörer. Men eftersom ett vindkraftverk producerar så många ggr mer energi än vad det kostat att tillverka det så skulle man kunna räkna bort den koldioxiden mot en förkortad livslängd, eftersom alternativet hade varit att inte bygga vindkraftverket. Dvs räknaren börjar när vindkraftverket har producerat så mycket energi som det kostat att framställa det, vilket är ca 4-6 månader. Kärnkraftverk slutar ju aldrig att förbruka koldioxid om man inte skulle börja bryta med eltruckar och Sigun skulle gå på biogas, samt slutar inte att göra mekaniska och kemiska ingrepp i naturen,

ROBERT ENGLISH 2008-12-01        #8244
1. Jag är ingen kärnkraftsförespråkare, köper all el från vindkraft idag. 2. Hur lösa problematiken som Hamilton lyfter fram när det gäller antalet vindkraftverk? Även om vi energi-effektiviserar med säg 25% så blir det en himla massa vindkraftverk och även om jag älskar åsynen av en massa vindsnurror vet jag att allmänheten har en avvikande uppfattning. Hur mycket i TWh behöver vi lösa med vind om vi räknar bort den el vi producerar i redan byggda vattenkraftverk? Hur många vindsnurror blir det? 3. Idag var det en annons i DN som propagerade för torvbränning, känns ju modernt (organisationen bakom var visst nätverket minska Sveriges oljeberoende).

MATTIAS CARLSSON 2008-12-01        #8246
Proportioner... Om CO2-utsläppen per kWh för både kärnkraft och vindkraft är i storleksordningen 1-10 gram så känns det inte särskilt viktigt vilken av teknikerna som släpper ut mer än den andra. Om jag inte minns fel så släpper fossil elproduktion ut omkring 500-1000 gram/kWh (någon som har mer detaljerad data??). Så mängderna utsläpp från kärnkraft och vindkraft är i sammanhanget ytterst marginella.

ANTON STEEN 2008-12-01        #8248
Ja, du har rätt Mattias. Jag blir bara så upprörd när ledande politiker går ut med vag statistik och får det att verka som om vindkraft vore en klimatbov. Robert, jag såg också annonsen om torv. kan inte så mycket om utsläpp från torv. Någon som sitter på kunskap? I annonsen hävdade dem att det var bättre att bränna torven än att låta marken vara orörd och därmed läcka koldioxid...

MAGNUS BILLBERGER 2008-12-01        #8253
Jag håller med dej Anton om att man måste tänka längre. Att en svensk kärnkraftssatsning borde innebära att vi accepterar motsvarande även i andra länder. Jag tänker på reaktionerna när Iran tillkännagav att man jobbade med ett kärnkraftsprogram. Ett annat stort bekymmer är om många länder kommer på att satsa på kärnkraft. Enligt IEA så utgör kärnkraft idag 6% av energiförsörjningen. Holländarna Storm och Smith har presenterat ett antal fördjupade studier om kärnkraftens potential (se länk) och de uppger att kärnkraften endast uppgår till 2% av energiförsörjningen. Med dagens förbrukning uppges uranet räcka i storleksordning 100-tals år upp till tiotusentals år. Den första siffran representerar förbrukningen som den ser ut idag, medan den senare innefattar mer effektiva reaktorer tillsammans med utvinning av råvara även ur havsvatten. Även om det är vanskligt att räkna fram siffror som är det för mej uppenbart att uranet är en ändlig resurs som vid en kraftig utbyggnad bara har några få decennier kvar.

http://www.stormsmith.nl/

MATTIAS CARLSSON 2008-12-01        #8255
Kärnkraftskramarna på framtidensenergi.nu refererar till en artikel i tidskriften Energy om CO2-utsläppen per kWh vid elproduktion. Kärnkraft 2.8-24 g/kWh Vattenkraft 1-34 g/kWh Vindkraft(land) 8-30 g/kWh Vindkraft(havs) 9-19 g/kWh Solceller 43-73 g/kWh Kolkraft 950-1250 g/kWh Generellt är kärnkraft, vatten och vind väldigt marginella i jämförelse med kolkraft.

http://www.framtidensenergi.nu/kostnadseffektivt/livscykelanalyser/

ANTON STEEN 2008-12-01        #8257
Vindkraft (land) 8-30 g/kWh. Detta stämmer inte. Kanske för äldre vindkraftverk som finns med i vissa undersökningar men som sagt, Vestas anger själva 4.64 g/kWh och då har Danmark ganska smutsig el som går in i tillverkningen. Hade samma vindkraftverk tillverkats med fin el är jag övertygad om att siffran kan komma ned betydligt. Petitesser kanske men ändå!

MATTIAS CARLSSON 2008-12-01        #8258
Nu har jag slutligen läst Hamiltons artikel. Kanske borde ha gjort det tidigare. Hans beräkning som visar att utsläppsminskningen från kränkraft är 66% större än från vindkraft är en rent ekonomisk/monetär kalkyl. Vad Hamilton skriver är att en investering i kärnkraft ger 66% mer utsläppsminskning per satsad krona än investeringar i vindkraft. Det handlar alltså inte om mängden CO2-utsläpp per kWh, som för både kärnkraft och vindkraft är ytterst marginell (se tidigare inlägg). Att Hamilton tycker att miljöeffekterna av vindkraft är "mycket stora" samtidigt som han väljer att bortse från kärnkraftens miljöeffekter är en olycklig följd av hans ohämmat positiva inställning till kärnkraft. MEN Hamilton har ändå en viktig poäng i det han skriver. Debatten om kärnkraft färgas väldigt mycket av bristande kunskaper om dess miljöeffekter och dess kostnader. Det är väldigt svårt att få en tydlig bild av hur stora kärnkraftens miljöeffekter är och hur stora risker den civila kärnkraften är förenad med om man följer den allmänna debatten. Samma sak gäller kostnaderna per producerad kWh för kärnkraft. Debatten är väldigt polariserad och det är svårt att tränga igenom alla partsinlagor och hitta sakliga, objektiva uppgifter. Man kan tycka att vi borde klara oss utan kärnkraft och bara förlita oss på förnybara elproduktion. Min magkänsla säger att det borde vara möjligt, framförallt i Sverige. Men en närmare analys av problematiken kan ge andra slutsatser. Några faktorer som inte får glömmas bort i en sådan analys är att: * Vi har i Sverige idag ett antal reaktorer som inom 10-20 år antingen behöver uppgraderas eller stängas ner. Hur ersätter vi vid en nedstängning i sådana fall den produktionskapacitet som går förlorad? Kärnkraften producerar i nuläget omkring 60-70 TWh årligen, vilket är MYCKET. * Hur mycket kan vi effektivisera vår elanvändning? I teorin finns det många åtgärder att göra med stor teknisk potential. Men hur mycket av detta genomförs i praktiken? * Vi har en personbilsektor som mer och mer strävar mot eldrift och som kommer i storleksordningen 10 TWh * Den europeiska elmarknaden blir mer och mer integrerad. Vi kan idag, och än mer i framtiden, exportera överskottsel till kolberoende grannländer (Danmark, Finland, Tyskland, Polen osv). Det är förmodligen denna effekt Hamilton räknar med när han uppskattar klimatnyttan av kärnkraft.

ANTON STEEN 2008-12-01        #8260
Den stora risken ligger väl i kapaciteten att anrika uran. Vad jag har förstått efter att ha lyssnat på bla. Azar är det inte särskilt svårt för länder med anrikningsmöjligheter att köra processen vidare och utveckla kärnvapen. Om vi skall ha ett långsiktigt uthålligt energisystem så krävs det att länder som har förmågan kan gå före och visa att detta är möjligt. Jag skulle tro att Sverige har en av dem bästa förutsättningarna i världen att göra detta. Om inte vi kan visa att det är möjligt, vem skall då göra det? Att ha ett energisystem som bygger på förnyelsebara källor är prio nr 1 tycker jag. Att vi sedan kan få anpassa ganska mycket i samhället för att klara detta tycker jag är sekundärt. Skulle det visa sig att vi inte kan köra lika mycket bil med förnyelsebara källor så får vi nog lära oss att anpassa oss efter det. Sen tycker jag också att vi borde bryta vårat eget uran om vi nu skall ha kärnkraften kvar. Jag undrar om stödet skulle vara lika högt om man måste ha den typen av utvinning runt hörnet?

JOHAN ERLANDSSON 2008-12-01        #8266
Där har du en oerhört viktig poäng tycker jag. Varför klarar vi inte av att utgå från en energianvändning som bygger på långsiktigt hållbart producerad energi? Alla ev. nackdelar med en mindre energikonsumtion är ju som du säger sekundära. Energieffektiviseringspotentialen i Sverige är ju hela 50 % bara fram till 2030, utan förlorad välfärd, enligt en rapport från Sweco. För el så är siffran 37 %, ungefär 50 TWh, att jämföra med kärnkraftens 70 TWh, enligt Mattias ovan. Lägg till 20 TWh vindkraft och kärnkraften är väck. Energimyndigheten har föreslagit att vi ska ha 30 TWh vindkraft 2030. Vi kan alltså både lägga ned kärnkraften och exportera 10 TWh fin-el 2030, utan välfärdsinskränkningar. Vad är möjligt om vi dessutom är beredda att gå ner något i vår moderna bekvämlighet och leva lite enklare? Jag tror det finns en enorm potential både i teknikutveckling, teknikanammande och vårt beteende för att spara energi. Tillgången till billig el från vatten- och kärnkraft har bidragit till ett enormt energislöseri. Varför spara när energin är så billig?

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/exte

JOHAN ERLANDSSON 2008-12-01        #8267
Om vi dessutom vågar tänka lite nytt så kanske norsk vågkraft kan vara något för oss? 500 TWh är potentialen i Norge och 2000 TWh i Europa, säger hårdrockaren Mats Leijon. Det stänger vi ner en hel del kolkraft med.

http://www.e24.se/branscher/ravaror/artikel_168783.e24

ANTON STEEN 2008-12-01        #8269
För dem som bor i Sthlm med omnejd kan jag rekommendera ett seminarium nästa vecka på KTH. Titeln är "Kärnkraftens framtid i Sverige - utbyggnad eller avveckling?". I panelen sitter: Carl B Hamilton, Fp Janne Wallenius, Professor reaktorfysik - KTH Svante Axelsson - Generalsekreterare SNF Per Bolund - Mp Onsdagen den 10 December 18.15-20.30. Sal D2 Lindstedtsvägen 5 Entréplan, KTH-campus.

MATTIAS CARLSSON 2008-12-01        #8270
Jag har roat mig med att räkna lite på Hamiltons siffror. I de beräkningar han gjort har an inte diskonterat framtida kostnader, vilket han också skriver i artikeln. Eftersom jag är gravt yrkesskadad ekonom så kunde jag inte undvika att räkna lite själv på vad effekten blir av diskonteringen*. Det här blir en mindre uppsats.... Vi kan se det som att vi har två alternativ att välja antingen bygger vi ut vindkraften till med 28 TWh (från 2 till 30) till 2020, eller så bygger vi ut kärnkraft i samma utsträckning. Om vi räknar ut nuvärdet av dessa två investeringsalternativ så kan vi se kostnaden av att välja vindkraft framför kärnkraft, eller besparingen i att välja kärnkraft istället för vindkraft. Denna kostnad/besparing kan ställas mot de externa effekter (landanvändning, visuella och audiella effekter, gruvdrift, avfallsförvaring, risk för härdsmälta, risk för kärnvapenspridning etc) som teknikerna var för sig medför. Vindkraften först. 10 TWh är planerade till havs, och resterande 18 TWh på land. Jag har antagit att den landbaserade vindkraften byggs ut med 1,5 TWh årligen 2009-2020, medan vindkraften till havs byggs ut med 1 TWh årligen 2011-2020. Kraftverken på land behöver statligt stöd (enligt Hamiltons antaganden) med 25 öre/kWh (250 miljoner kr/TWh) under 15 år från att verken startas. De havsbaserade verken på behöver dubbelt så mycket stöd, 500 miljoner kr/TWh under 15 år. De verk som byggs 2009 stöds med 250 miljoner (land) kr/TWh fram tills 2023, medan de som byggs 2020 får stöd fram tills 2034. Vindkraftsutbyggnaden kräver dessutom investeringar i elnätet på omkring 25 miljarder kronor. Jag antar att 3 miljarder investeras 2009, därefter 2 miljarder årligen till 2020. Hamilton anger att 175 miljarder investerat i kärnkraft ger 66% mer än elproduktion än om investeringen görs i vindkraft. Inverterat ges att kärnkraft kostar 40% mindre än vindkraft per TWh/år i produktionskapacitet, eller att vindkraftsinvesteringen ovan kan ersättas med en investering i kärnkraft på omkring 100 miljarder kr. Antag att den sprids ut över 10 år, så att 10 miljarder investeras årligen 2011-2020. Om vi inte diskonterar kostnaderna - d.v.s. realräntan** är 0% - så blir vindkraftsalternativet 67,5 miljader dyrare än kärnkraftsalternativet. Väljer vi en ränta på 1% så blir merkostnaden för vindkraft 55 miljarder, 3% ger 37 miljarders merkostnad och vid 5% blir vindkraftsalternativet 24 miljarder dyrare än kärnkraften. En viktig anledning till att ränta har relativt stor effekt på merkostnaden för vindkraft är att merparten av de statliga kostnaderna för vindkraft sker efter 2020, eftersom alla vindkraftverk får stöd i 15 år efter installationen. Att satsa på att bygga ut vindkraften till 30 TWh år 2020 är alltså 24-67 miljarder dyrare än om motsvarande produktionskapacitet med kärnkraft skulle byggas. Sveriges årliga BNP är strax under 3000 miljarder; merkostnaden för vindkraftsalternativet är alltså omkring 1-2% av vår årliga BNP. Man kan också räkna kostnaden per invånare. 24-67 miljarder kr på 9 miljoner svenskar ger omkring 3000-7000 kr per capita. Den kostnaden kan nu vägas mot de olika externa effekter som kraftslagen medför. Är det värt att satsa 1-2% av vår nationella årsinkomst på att ersätta knappt hälften av kärnkraften i landet med vindkraft? Hoppas att någon hängt med ända hit. Om någon vill se mer detaljerade beräkningar så kan jag skicka över excelarket om jag räknat i. Som vanligt vid samhällsekonomiska kalkyler så ligger det ganska många antaganden bakom det färdiga resultatet. Men man kan i alla fall se en sån här räkneexercis som ett försök att visa på (de monetära) kostnaderna av två olika alternativ och sen får man komplettera med information om kraftslagens andra egenskaper innan man bedömer vilket som är det "bästa" alternativet. *Diskontering innebär att framtida kostnader (eller inkomster) är mindre värda än om vi får dem idag. Används i investeringskalkyler för att få med kostnaden av att använda (finansiellt) kapital. Framtida kostnader diskonteras med en räntesats, här används 0, 1%, 3% och 5% som olika alternativ. **Real ränta = Nominell ränta (den du ser om du kollar i tidningen) minus inflationen

FREDRIK BERGMAN 2008-12-01        #8273
/Mattias Skaffa dig ett liv! ;-) (Nä. Imponerande sifferexercis - jag hängde med, tror jag...! Oavsett vad siffrorna säger så handlar ju kärnkraftsfrågan dock för de allra flesta inte bara om kr och ören, utan oxå om inställning till uranbrytning, det etiska dilemmat med avfallet och, såklart, risken för kärnvapenspridning. Vad är det värt att inte sprida kärnteknologin t.ex.?) Hamilton sågas av SNF:s Mikael Karlsson. Carl B är enligt Karlsson en "herre" med "backspegeln som kompass". Amen to that.

http://blogg.naturskyddsforeningen.se/

ANTON STEEN 2008-12-01        #8274
Det var ingen dålig uträkning! Vet du hur kostnader för slutförvaring är kalkylerade? Vad jag vet så är kärnkraftens kalkyler för slutförvaring baserade på det avfall som genereras fram till 2010 då den skulle avvecklas, alltså endast för befintligt avfall. Kör man vidare med kärnkraft måste ytterliggare beredning för slutförvaring ske vilket kan bli en ganska dyr historia kan jag tänka mig. Vidare så finns det ju betydligt fler osäkerheter vid byggandet av kärnkraft än vid vindkraft. När man bygger vindkraft kan man göra ganska precisa kalkyler. Reaktorn i Finland har enligt Greenpeace kostat mellan 6.5 och 9.2 miljarder kr mer än beräknat och är minst 2.5 år försenat. Vidare har reaktorer som byggts dem senaste åren, framför allt i Indien i genomsnitt kostat 300 % av ursprunglig budget. Jag kan nog tänka mig att Hamilton räknar på budgeterade siffror. Sen är det ju som sagt svårt att sätta ett pris på eventuella kärnvapenkrig...

http://www.greenpeace.org/raw/content/sweden/rapporter-och-dokument/the-eco

MATTIAS CARLSSON 2008-12-02        #8282
Resultaten från uträkningen ovan skulle kunna användas i en folkomröstning. De flesta på det här forumet föredrar förmodligen vindkraftsalternativet, men jag undrar hur "vanliga" svenskar ställer sig till de två alternativen: 1. Bygg ut kärnkraften med 28 TWh till 2020 2. Bygg ut vindkraften med 28 TWh till 2020, och betala ~5000 kronor (engångskostnad) Vilket alternativ skulle vinna om vi hade en folkomröstning om frågan?

JOHAN ERLANDSSON 2008-12-02        #8283
Intressant att få en siffra mer person, men är det en relevant frågeställning? Det finns ju en inbyggd förväntan om en ökad elkonsumtion i den, åtminstone om vi ser på frågan i ett nationellt perspektiv. Och elkonsumtionen kan minskas kraftigt, inte öka, med bibehållen välfärd enligt rapporten jag refererar till ovan. Främsta motivet till en utbyggd vindkraft är väl just att ersätta ful-el, t.ex. åldrande kärnkraftverk (som det dessutom finns folkomröstningsbeslut på att de ska väck). Om syftet med att bygga svenska kärnkraft är att tränga ut kolkraft i Danmark och Tyskland kan vi ju ligga gärna ge danskarna och tyskarna pengar så de kan bygga sina egna kärnkraftsverk, varför ska vi ha dem hos oss?

ANTON STEEN 2008-12-02        #8286
Folkomröstning låter intressant. Fast då borde man nog lyfta fram lite mer djupgående energieffektiviseringar som ett av alternativen som Johan skriver. Det bästa är ju trots allt att slippa både vind- och kärnkraft. Är också, som jag skrev ovan, mycket tveksam till investeringskalkylerna för kärnkraft.

MATTIAS CARLSSON 2008-12-02        #8289
En av riskerna med kärnkraft visar sig just nu i att tre svenska reaktorer är avstängda för reparationer: "Fortfarande är de två största svenska kärnreaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3 samt den mindre Ringhals 1-reaktorn stängda för reparation och ingen vågar säga när de kommer igång igen. De tre reaktorerna står för sammanlagt en tredjedel av den svenska kärnkraftskapaciteten och om vinterkylan sätter in redan i december blir det problem med den svenska elförsörjningen. - Blir det extremt kallt i vinter kan en enda avstängd reaktor äventyra den svenska elförsörjningen, säger OKGs vd Lars Thuring till Ny Teknik. ... De två största reaktorerna O3 och F3 har problem med styrstavarna i reaktorn. Problemet är av större omfattning än man från början trodde och båda reaktorerna har varit avställda sedan i början av oktober." När något blir fel i en kärnreaktorer så tar ofta reparationerna tid och produktionen uteblir under relativt lång, i detta fall i mer än två månader. Detta i kombination med att elproduktionen bedrivs i stora enheter gör att stora mängder produktionskapacitet kan försvinna under några månader så fort någonting går fel. Att ha så stort beroende av kärnkraft som vi har i Sverige gör att vi kan räkna med stora produktionsbortfall med jämna mellanrum (känns som om det hänt någonting varje år nu på sistone) med stigande elpriser som följd. Ett system med en större andel små produktionsenheter (ex. vindkraftverk) borde vara en försäkring mot den här typen av prisstörningar.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=858880

FREDRIK BERGMAN 2008-12-02        #8290
Anton - angående ditt inlägg 8274: Ni såg väl vetenskapsmagasinet i förra veckan som handlade om just avfallsfrågan och dess svenska och globala eventuella lösning? Just det du nämner diskuterades - om vi kör på längre än beräknat, eller om andra länder vill förvara sitt i "säkert" relativt sprickfritt svenskt urberg, så kommer de hittills planerade bergrummen att vara rejält i underkant ==> stoora kostnader för att bygga mer meter gång. (Andra halvan av programmet handlade förresten om solkraftens enorma potential med exempel hämtade från de spanska "soltornen" utanför Sevilla, och planer om Sahara och högspänningskablar på Medelhavets botten. Mkt intressant. Rekommenderas.)

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=32256&a=1325271&lid=puff_1324606&lpos

ANTON STEEN 2008-12-02        #8296
Mattias, jag tycker du sätter fingret på en ytterst viktig aspekt i energiförsörjningen. Det kan sammanfattas med det nya miljöordet Resilience. Vill vi ha ett sårbart och centraliserat system eller ett mer säkert och förändringståligt system? Detta är också svårt att väga in i ekonomiska kalkyler. Fredrik, det var just det programmet jag syftade på. Fast dem lyckades ju inte ge några besked hur mycket det skulle kunna kosta att slutförvara kärnbränsleavfall vid ett scenario om fortsatt drift.

HENRIK LUNDQVIST 2008-12-02        #8309
Klart att SKB inte vill avslöja det. Hur mycket skulle Sverige kunna ta betalt för att ta emot andra länders kärnavfall? Hur sårbart säkerhetspolitiskt skulle ett sådant grepp göra oss? Bara några tankar jag har...

JOHAN ERLANDSSON 2008-12-03        #8317
SSU vill också ha mer kärnkraft.

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=122&a=461971

JOHAN ERLANDSSON 2008-12-03        #8326
Nu har jag kollat på filmen om solkraftens enorma potential. även för konsumtion i Europa. Och det är ingen framtidsteknik, det byggs ju för fullt redan. Solkraften ligger tio år efter vindkraftsutvecklingen, men ökar snabbare än vad vindkraften gjorde då. Känns mycket trevligare än kärnkraftsutbyggnad. Tack för tipset Fredrik!

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=131739

RAGNVALD NILSSSON 2008-12-03        #8331
Nej till uranbrytning På FN-dagen den 24/10 stod jag på torget i Skellefteå och samlade in namnunderskrifter mot uranbrytning i Västerbotten. Då många, särskilt ungdomar, frågade varför, ska jag försöka förklara vad en uranbrytning skulle innebära för bygden. Arbetstillfällen nämns ofta som ett skäl till att bryta uran.. Och att det skulle ge ett antal arbetstillfällen är väl helt klart. Men att bryta uran är inte som att bryta vilken annan metall som helst. Där finns förutom de vanliga problemen vid gruvbrytning även strålning. En strålning som är osynlig och mycket hälsofarlig och näst intill omöjlig att skärma av. Dessutom är halterna uran så låga, så att på allt material som bryts är mer än 99% gråberg. Det innebär att för att få fram några ton uran krävs otroliga volymer och områden, både för brytning och för att lagra de ofantliga mängder gråberg som kommer fram. För att separera uran från gråberg byggs ett lakverk i anslutning till gruvan. Den restprodukt som bildas innehåller energi som är för låg att ta tillvara men som är farlig för alla levande organismer. Erfarenheter från de ställen där det idag bryts uran visar att det idag tekniskt omöjligt att begränsa strålningen från de enorma tipparna, Det tar 10- tusentals år för strålningen att komma ner på en acceptabel nivå. Dessutom är även uran en ändlig källa. Jag har sett olika uppgifter, en del säger 40 år en del mer, men inom överskådlig tid så lär uranet på de mest lättillgängliga ställena vara slut. Så att bygga fast energisystemet i form av dyra kärnreaktorer, då det bara är en parantes kostar för mycket både i pengar och miljöförstöring. Vi måste därför redan nu satsa på förnyelsebara energikällor. Det finns alternativ som är värda att satsas på. Men så länge alla resurser går till kärnkraft saknas pengar till alternativen. Det var därför jag stod på torget och samlade in namn- underskrifter mot uranbrytning i Västerbotten. Ragnvald Nilsson Naturskyddsföreningen Skellefteå

MATTIAS CARLSSON 2008-12-09        #8441

CO2-utsläpp per kWh el under hela livscykeln. Källa: Sovacool (2008) http://www.nirs.org/climate/background/sovacool_nuclear_ghg.pdf

Med anledning av diskussionen om CO2-utsläpp per kWh från olika elproduktionsslag som vi hade i början av tråden så skriver Hans Nilsson på Fourfact ett inlägg om att den referens som Nätverket Framtidens Energi använder sig av kanske inte är representativ. "Nätverket Framtidens Energi slår ett slag för livscykelanalyser som vill visa att vind och sol svarar för minst dubbelt så mycket koldioxid per kWh som kärnkraften, vilken skulle svara för mellan 3 och 24 g/kWh. Deras uppgifter baseras på en studie från IAEA (Atomenergiorganet i Wien) gjord av Deniel Weisser. I en artikel i tidningen Energy Policy har man emellertid granskat drygt 100 sådana här livscykelstudier och Weissers har exkluderats p.g.a. brister i metodologin! I denna granskande artikel har man satt medelvärdet på de tillförlitliga studiernas uppgifter för kärnkraft till 66 g/kWh. Både vind och sol har lägre värden."

http://fourfact.com/index.php/webloggen/802

JOHAN ERLANDSSON 2008-12-09        #8447
Klimatdebattören Mark Lynas tycker att Sverige ska satsa på kärnkraft.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2170181.svd

JOHAN ERLANDSSON 2008-12-09        #8449
Som väntat, en sågning av Lynas av Naturskyddsföreningen.

http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikael/2008/12/09/okunnig-mark-lynas-

MATTIAS CARLSSON 2008-12-09        #8450
Jag kan i mångt och mycket hålla med i Mikael Karlssons kritik av Mark Lynas debattartikel. Den svenska energidebatten är för det första på ett märkligt sätt väldigt fokuserad på elproduktionen och då framförallt på kärnkraftens vara eller icke vara, för det andra så är det alldeles för stort fokus på tillförselsidan snarare än på användningen av energi. Men jag tror trots allt att vi får väldigt svårt att klara oss utan kärnkraften i framtiden; om inte annat för att vi skulle kunna kombinera ett elöverskott med utbyggd överföringskapacitet till våra grannar i söder och öster för att exportera CO2-fri (nästan) el. (Även om man bortser från sakfrågan så kändes det väldigt konstigt att läsa en så dåligt skriven artikel av Mark Lynas. Lynas är vanligtvis en väldigt bra skribent, men det här var ingen höjdare. Om det beror på Lynas själv, en spökskrivare eller på en stolpig översättning vet jag dock inte.)

ANTON STEEN 2008-12-10        #8484
Lynas skriver "Även i de mest optimistiska beräkningarna kan förnyelsebar energi inte ens möta dagens energikonsumtion, än mindre den prognostiserade ökningen." Detta är väl ändå totalt felaktigt. Hur många gånger har man inte hört att vi på en 1/50 av Saharas yta kan utvinna mer energi än vad hela världen gör av med. Visst finns det problem med att distribuera och lagra denna energi men om man lägger ner lika mycket pengar på det som man skulle göra med alla dessa hundratals nya kärnkraftverk så är jag övertygad om att man skulle komma ganska långt. Dessutom, som Mikael Karlsson nämner, är det ju lite underligt att en representant för miljörörelsen per automatik köper ett scenario om ökad energianvändning. Jag är väldigt nyfiken på att se kalkyler för utbyggnad av kärnkraft, eller vindkraft för den delen, jämfört med energieffektivisering av liknande mått. Någon som vet om detta finns? Om man summerar dem mest relevanta problem som finns med kärnkraft jämfört med tex vind så blir fortfarande ekvationen ganska enkel: problem med kärnkraft: - Ändligt bränsle. Per definition icke långsiktigt hållbart - Farligt bränsle - Brytning av nytt bränsle - miljöpåverkan - Koppling till tillverkning av kärnvapen - Förvaring av uttjänat bränsle - risk för framtida generationer - Centraliserad produktion, sårbart för störningar - Stora investeringskostnader, tränger ut annan produktion Problem med vindkraft: - Buller inom ca 400 meter - Skuggor när solen står lågt - Visuell påverkan på landskapet Alltså något mer behagliga problem kan man tycka.

MATTIAS CARLSSON 2008-12-10        #8485
Med risk för att låta som en kärnkraftskramare så känner jag att problemlistorna ovan behöver balanseras något. Vindkraften ser annars väldigt harmlös ut. Jag skulle vilja lägga till två saker till din lista över problemen med vindkraft: 1. Det behövs i storleksordningen 1000 stora vindkraftverk (3 MW => ~6 GWh/år. 1000 snurror => 6 TWh/år) för att producera lika mycket el årligen som ett känrkraftverk. Så miljöeffekterna från ett kärnkraftverk behöver vägas mot bullerproblem mm från 1000 vindkraftverk. Skulle vara intressant att se en beräkning av ekologiska fotavtryck per producerad kWh från vindkraft respektive kärnkraft. 2. Den finansiella risken gäller för både kärnkraft och vindkraft, även om investeringar i vind kan ske i mindre enheter. Men problemet kvarstår, stor initial investering som ska betalas av under verkets livstid. Den finansiella risken måste investeraren handskas med på något sätt - antingen så lånar man med rörlig ränta och bygger upp likvid buffert för perioder med hög ränta eller så avtalar man om en fast ränta vilket medför en extra premie (högre ränta) till långivaren. Anton (eller någon annan) har du koll på vilken typ av finansiering brukar man använda sig av när man investerar i storskalig vindkraft? Vilken kalkylränta använder sig vindkraftprospektörerna av vid investeringsbeslut?

ANTON STEEN 2008-12-11        #8515
Det räcker faktiskt med ett 2 MW verk för att producera 6 GWh/år om läget är fördelaktigt :) Vad gäller finansiering så kan jag inga detaljer. Jag vet dock att en kalkylränta på 4% är ganska vanlig. Jag har sett olika investeringslösningar för större projekt. Både riskkapitalbolag som går in som delägare och även banker som är med endast som långivare. Mig veterligen så ser det väldigt olika ut och jag tror att det finns lika många olika finansieringsmodeller som det finns projekt.

MAGNUS BILLBERGER 2008-12-15        #8571
Hur mycket kostar det per kWh? Jag har tagit del av följande argumentation om vilket som är "dyrast" (båda debattörerna hänvisar till källan Elforsk): Vindkraft land (40 MW) 47.3 kontra 30.4 öre/kWh Vindkraft hav (150 MW) 73.5 kontra 56.5 öre/kWh Kärnkraft (1600 MW) 27.1 kontra 33.0 öre/kWh Är dessa siffror relevanta? Som jag förstått det så handlar det om nyetablering och jag hyser skepsis mot hur man bedömer kostnadsutvecklingen under hela anläggningens livscykel. Är det någon som sitter inne med mer sakkunskap över livscykelkostnaden för olika energislag (helst uttryckt i kostnad per kWh). Jag lägger med en länk till en artikel från elforsk:

http://www.svenskenergi.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Elforsk-konstaterar-Vatten--

ANTON STEEN 2008-12-15        #8589
Det är nog svårt att presentera mer detaljerade uppgifter än Elforsk. Min största invändning när det gäller livscykelkostnaderna för kärnkraft är kostnaden för bränsle efter 2010. Då nuvarande kostnader är gjorda enligt beslutet att kärnkraften skall avvecklas 2010 verkar det inte finnas kalkyler på betydligt större avfallsvolymer. Jag hittar inte heller något om detta i Elforsk rapport. I tv programmet som hänvisas till ovan säger dessutom SKB representanten att man endast har arbetat med 2010 som beräkningsmodell och gjort kostnadskalkyler därefter. Jag vet inte hur mycket detta påverkar priset per kWh men det är ju som bekant inte så billigt att ta hand om kärnavfall.

MAGNUS BILLBERGER 2008-12-15        #8593
Det är just kostnadskalkylerna som bekymrar mej. Typiskt för dessa ekonomiska beräkningar är en princip att investeringar i framtiden är billigare än nu (nuvärdesberäkning av reinvesteringar). Givetvis saknas dessutom som vanligt en bedömning av miljökostnaden av hela apparaten. Ser man till råvarupriset, dvs uranet så spelar väl prisutvecklingen där inte så stor roll. Jag tror att den i Elforsks rapport utgör 6 öre av kWh-priset. Om det väl börjar dra iväg i pris så har vi med största sannolikhet också passerat Peak Uran i bemärkelsen att det kostar mer energi att utvinna än vad som kan fås ut i form av el och värme.

ANTON STEEN 2008-12-15        #8595
Förlåt, jag såg att jag skrev fel i mitt förra inlägg. Det är inte bränslepriset jag är så orolig över, även om det självklart är viktigt, utan priset för slutförvaring av bränslet.

ARVID HALLéN 2008-12-17        #8629
Hej allihopa! Jag hittade just den här sidan och blev mykcet imponerad av den kunniga och insatta debatten, och kärnkraft råkar vara ett av mina favoritämnen. Vad gäller hantering av det använda bränslet är det rent ekonomiskt något som kan tas med en klackspark. Kärnkraftens avfallshantering finansieras med en särskild skatt (ungefär 1 öre per kWh producerad kärnkraftel) och läggs in i den segregerade Kärnavfallsfonden, som kraftbolagen inte har kontroll över och ur vilken SKB söker anslag. Om jag inte minns fel höjdes, eller föreslogs en höjning, på ungefär 50 % för att ta hänsyn till aggregatens ökade förväntade livslängd, från 40 till 60 år. En sak man kan tillägga är att eftersom avgifterna betalas in allt eftersom och inte genast när anläggningarna startas diskonteras de långt in i framtiden och försvinner i princip sett utifrån kraftbolagens kostnadsmassor. Trots att Kärnavfallsfonden kommer att ta in något i stil med 50-100 miljarder från kraftbolagen genom åren. :: :: En annan spännade fråga är den om kärnkraftens (och för all del vindkraftens) finansiella risker. Som Mattias Carlsson påpekar måste man ha en likviditetsbuffert om man lånar till en rörlig ränta, för den händelse att räntorna går upp eller elpriset går ner. Däremot är det inte alls säkert att man behöver betala en premie för att få en fast ränta om man väljer luriga finansieringsformer. Ett exempel på detta kan helt enkelt vara att staten garanterar lånen, då blir räntan extremt låg, lika låg som på statsskuldsväxlar. En annan idé, som man använder på den nya finska reaktorn, är att reaktorn ägs av storkonsumenter av el, som den tunga industrin. Då kan man dra nytta av det faktum att man kan sälja elen till fast pris till de egna ägarna, eftersom storkonsumenter ofta får betala en premie(!) för att köpa el till fast pris. Ytterligare en idé är att reaktorn ägs av ett kraftbolag men att lånen ges i form av konvertibler av ett konsortium av pensionsbolag. Efter säg 15-20 år konverteras konvertiblerna till aktier (eller preferensaktier) och ägandet går till stor del över till pensionsbolagen samtidigt som kraftbolaget blir i princip skuldfritt (eftersom lånen konverterats till nya aktier). Denna idé har flera stora fördelar. 1. Reaktorn blir byggd då den kan få finansiering. 2. Kraftbolaget kan diskontera förlusten av en stor del av ägandet så långt in i framtiden att förlusten inte blir så stor. 3. Förlusten kompenseras dessutom av att kostnaderna för räntor och amorteringar, den dominerande kostnaden för en reaktor, försvinner. 4. Kraftbolaget får billiga lån. Eftersom kärnkraft (likt vindkraft) är så kapitaltung är billiga lån helt avgörande för lönsamheten och konkurrenskraften. 5. Pensionsbolaget får en tillgång som är en perfekt match för dess finansiella åtaganden, då man får en tillgång som kommer leverera god avkastning på samma tidshorisont (ungefär 60 år) som ens pensionsåtaganden är på. :: :: Slutligen vill jag påpeka några saker om uranpriset. Som ni säkert noterat är bränslekostnaden en mycket liten del av kärnkraftens kostnader, och därmed tål man ett mycket högre uranpris utan särskilt försvagad konkurrenskraft. Vad ni kanske inte vet är att av bränslets kostnader är det bara ungefär en tredjedel som utgörs av kostnaden för själva uranmalmen, medan de två återstående tredjedelarna utgörs av urananrikning och bränsleelementstillverkning. Tillgången på uranmalm är för övrigt mycket god. Jag pratade nyligen med en man som sitter i NEAs uranreservdataråd, och han sammanfattde forskningsläget ungefär med "det finns väldigt mycket uran, men ingen vet hur mycket, för ingen har bemödat sig med att se efter." Man måste förstå att uranbrytningsindustrin är en mycket liten bransch, och uranprospekteringsbranschen är ännu mindre. Den omsätter om jag inte minns fel mindre än 1 miljard dollar om året. Trots detta har man mellan 2005-2007 ökat de bevisade reserverna med 17 %. Detta är de första riktiga prospekteringarna på 20-25 år. Det finns väldigt mycket mer att hitta där ute, och peak uranium är svindlande avlägset.

ANTON STEEN 2008-12-19        #8664
Kul att ha med dig i diskussionen Arvid! Det verkar som om du kan mycket om ämnet. Du kanske kan förtydliga några saker som vi har tagit upp i diskussionen ovan. - Hur pass säkra är kostnaderna för kärnkraften? Jag tänker främst på den skenande kostnaderna för den finländska reaktorn. Finns det inte en risk att dessa extremt storskaliga projekt drar iväg i pris långt över budget. Det är väl, historiskt sett, mer regel än undantag att allehanda projekt av dessa storlekar drar över budget. Jag sätter främst detta i relation till vindkraft som har ganska förutsägbara investeringar med förhållandevis få osäkerhetsvariabler. - Hur relevant är kopplingen till kärnvapen? Hur lätt är det att köra anrikningen vidare? - Hur ställer du dig till uranbrytning i Sverige och vad ser du för risker med detta? - Tror du att en utveckling av både kärnkraft och förnyelsebar energi är möjlig och önskvärd? Kan det bli som i Finland att kärnkraften "äter upp" satsningar på tex. vindkraft?

ARVID HALLéN 2008-12-20        #8680
Bra frågor Anton. Kostnaderna först. För närvarande är kostnaderna för kärnkraft extremt osäkra. Detta beror huvudsakligen på stora flaskhalsar dels i produktionen av specialiserade delar, som ånggeneratorer, reaktortankar och så vidare, och dels på grund av flaskhalsar i produktionen av andra mer generiska delar som turbiner och generatorer, för att inte tala om brist på kompetent personal. En väldigt bra artikel om problematiken finns här: http://www.neimagazine.com/story.asp?sectioncode=147&storyCode=2050690 De här generiska problemen beror på att dessa delar (och personal) också efterfrågas av alla som vill borra efter olja&gas, bygga raffinaderier, kolkraftverk, gaskraftverk, vattenkraftverk, vindkraftverk och så vidare. Uppsidan från kärnkraftens perspektiv är då att alla andra kraftslag också har samma problem med kapacitetsbrist och kostnadsinflation, och inte bara vad gäller generiska delar. Det finns till exempel stora flaskhalsar också i vindkraftsindustrin. Situationen blir ännu mer förvirrad nu när den ekonomiska krisen slagit till. Kommer detta leda till att priserna på kraftverk faller igen? Eller inte? Men detta ovan har egentligen inte med problemen i Finland att göra. Där handlar problemen om att reaktorn de bygger är den första i sitt slag, och underleverantörerna har inte förstått hur extremt höga krav som ställs i kärnkraftsindustrin. Därför har man fått göra om vissa undermåliga delar. Detta problem kommer att försvinna med tiden när man får mer erfarenhet bland tillverkare och byggherrar. Man ska trots allt inte glömma att detta handlar om en bransch som gått på lågvarv i nästan ett kvartssekel och som för bara några år sen sågs som en solnedgångsindustri. Finnarna förutsåg problemen och köper därför sitt verk nyckelfärdigt. Förseningarna och kostnadsökningarna kommer inte att kosta finnarna en euro, byggarkonsortiet AREVA-Siemens får ta hela smällen. Och det gör de nog med nöje (nåja), de behövde ett referensverk. Och det har ju betalat sig. Beställningar på EPR har rasat in från t.ex USA och Kina. Ur ett svenskt perspektiv spelar det här ingen roll. Innan vi kan sätta spaden i jorden för att bygga vårt nästa aggregat måste vi först ha ett nytt val som borgarna måste vinna, den ekonomiska krisen måste ta slut så energi blir dyrare igen, det måste göras MKB, upphandlingar, riksdagsbelsut, granskningar av SSM och fan och hans moster. Det kommer ta minst 3 år och kanske nästan så mycket som 10 innan vi kommer i gång med byggandet. Och sen tar det 4-6 år att färdigställa aggregatet. Kort sagt, när det blir dags för oss kommer flaskhalsarna vara borta och kompetensen finnas. Så ett ord om stora projekt. Ja, de kan gå illa. Men de allra flesta går alldeles utmärkt, det är bara att journalisterna inte skriver om de som går bra. Så vitt jag vet blev det inga större problem med byggandet av någon av våra 12 reaktorer. :: :: Kopplingen till kärnvapen då. Det finns två kopplingar. Den ena är att med en civil kärnkraftsindustri har du automatiskt fullt med folk som har kärnteknisk kompetens. Det har du å andra sidan också om du har en hygglig teknisk högskola. Det som krävde hela världens mest lysande fysiker för 60 år sen kan skickliga fysiker och ingenjörer göra i dag. Om de har en obegränsad budget, gott om tid och tillgång till klyvbart material. Så det är egentligen inget argument mot Forsmark och Ringhals, snarare mot Chalmers och KTH. Här kommer den andra kopplingen. Om du har en upparbetnings- eller anrikningsanläggning kan du tillverka bombmaterial. Det är inte svårare att anrika uran till 5 % U-235 (reaktorbränsle) än till 90 % (bomber). Son tur är krävs gigantiska industriella anläggningar för att anrika uran eller separera plutonium och det görs uteslutande i länder som redan har kärnvapen (därmed ingen risk för vapenspridning eftersom de redan har vapen: Ryssland, USA, Frankrike, Storbritannien) eller i vänligt inställda länder som antingen inte vill ha kärnvapen, eller som snabbt skulle kunna skaffa det i vilket fall som helst (Japan, Brasilien, Belgien/Nederländerna). Så det problemet kan vi avskriva. Men skurkstater som Iran och Nordkorea då? Ja, är det någon som på allvar tror att deras eventuella vilja och eller förmåga skaffa kärnvapen påverkas det minsta av om Sverige har kärnkraft eller inte? :: Uranbrytning i Sverige. Uranbrytning är miljöskadlig. Precis som all annan gruvbrytning. Men inte värre än t.ex. järnbrytning eller kopparbrytning, och Sverige är Europas största gruvnation. Den lilla skillnad som kan finnas är att vid uranbrytning frigörs radon, en radioaktiv gas som är särskilt skadlig för rökare. Detta är av naturliga skäl inget problem för dagbrott eller in-situlakning, men i underjordsgruvor krävs kraftfulla fläktar. Det har man också. Det är för övrigt inte bara urangruvor som måste fläkta ut radon. I LKABs gruva i Kiruna fick arbetarna innan man installerade fläktar så höga stråldoser att SSI skulle stängt gruvan om man känt till det och vågat. Om det finns ekonomi i det ser jag fram mot uranbrytning i Sverige. Jag bor i Uppsala som genomströmmas av Fyrisån. Vid Fyrisåns källflöden ligger den gamla Dannemoragruvan som nu ska återöppnas. Man ska bryta järn, men jag skulle inte ha det minsta emot om de bröt uran där. :: Kommer kärnkraft att stjäla investeringspengar från t.ex vindkraft? Ja, i de fall där kärnkraften kommer att vara billigare än vindkraften. Inte annars. Men det ser jag bara som en bra sak ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det finns ju inget tvivel om att det finns platser där kärnkraft är billigare än vindkraft, och att det finns platser där vindkraft är billigare än kärnkraft. Har man hittat ett riktigt blåshål som man kan få billig el från ska man förstås bygga ut det i stället för att bygga ett dyrare kärnkraftsaggregat. Och i den situationen kommer man också att göra det.

ERIK SANDBLOM 2008-12-20        #8681
Arvid:
Men skurkstater som Iran och Nordkorea då? Ja, är det någon som på allvar tror att deras eventuella vilja och eller förmåga skaffa kärnvapen påverkas det minsta av om Sverige har kärnkraft eller inte?
Det är i vilket fall ett argument som du sätter i händerna på dom. Varför göra det om vi klarar oss utan ny kärnkraft? För det andra så kanske Iran inte bryr sig så mycket om Sverige, men de bryr sig oerhört mycket om Israel, som enligt uppgift har kärnvapen. Hade inte Israel kärnvapen så skulle Iran inte vara lika angeläget om att skaffa. Det var likadant med Pakistan. Så fort Indien skaffade kärnvapen så gjorde Pakistan likadant. Det håller faktiskt på att urarta och därför är det bra att inte medverka till att det blir mer kärnkraft och kärnvapen. Helst tvärtom, minska kärnvapnen och kärnkraften! En teknisk högskola har kanske den tekniska kompetensen för att tillverka kärnvapen, men som du själv säger så krävs en del utrustning också. Jag kan tänka mig att personalen behöver en viss praktisk erfarenhet också. Så det där med högskolor köper jag inte.

ARVID HALLéN 2008-12-20        #8683
Ja visst är det ett argument, men det är ett irrationellt och tomt argument som det inte finns någon anledning att lyssna på. Visst bryr sig Iran om Israel, men Israel har ingen civil kärnkraft. Det är helt möjligt att skaffa kärnvapen utan civil kärnkraft. Lycka till att få israelerna att avveckla sina kärnvapen, när de har sitt förintelsekomplex och ett Iran som hotar att sopa bort dem från kartan. Det finns inget som säger att man måste ha kärnkraft för att ha kärnvapen, eller ha kärnvapen för att man har kärnkraft. Det finns vissa kopplingar mellan kärnkraft och kärnvapen, men det finns också många kopplingar mellan andra branscher och kärnvapen. Som till exempel elektronikbranschen, glasögonbranschen (optiker är några av de få som är jobbar med samma exakthet och precision som krävs i atombomber), rivningsexperter (som är riktigt bra på riktade konventionella sprängmedel), vindkraftsingenjörer (som är bra på aeronautik till robothöljen) och så vidare och så vidare ad infinitum. :: :: Professorerna här på Uppsala Universitet är smarta nog för att bygga atombomber. Och visst har de praktisk erfarenhet. Världens tekniska högskolor är nedlusade med små forskningsreaktorer. Men den mesta praktiska erfarenheten skulle komma från verkstadsindustrin, inte kärnkraftsindustrin.

ANTON STEEN 2008-12-21        #8689
Intressant diskussion! Det verkar som om man kan tvista en del om kopplingen till kärnvapen. Att säga att kopplingarna är lika stora till andra industrier köper jag inte riktigt. Det är ju trots allt uranet man behöver för att göra bomben. Prisdiskussionen låter rimlig tycker jag. Till dem förnyelsebara energislagens besvikelse.. Min största invändning mot kärnkraften, liksom innan denna diskussion, är att den per definition är ohållbar. Det är en ändlig energiresurs. I ett hållbart samhälle måste vi lära oss att leva på nuvarande energiflöden, inte tära på dess kapital. Att inte ställa om till förnybara energikällor är bara att skjuta upp det absolut oundvikliga. Detta kommer man inte bort ifrån hur man än vrider och vänder på det. Så varför skulle inte nu vara en lika bra tidpunkt som imorgon att ställa om?

ANTON STEEN 2008-12-21        #8692
Per Gahrton och Christer Sanne skriver om Mark Lynas debattartikel i SvD härom veckan.

http://www.cogito.nu/2008/12/15/veckans-cogito-v51-mark-lynas-ute-i-ogjort-

MATTIAS CARLSSON 2009-01-07        #8761
Anders Wijkman kommenterar Hamiltons debattartikel: "I detta sammanhang kan det vara på sin plats att kommentera en artikel av Carl B Hamilton på DN Debatt för en tid sedan. Hamilton påstår i artikeln att satsningen på vindkraft i Sverige inte kan försvaras. Kostnaderna blir för höga. En motsvarande satsning på kärnkraft skulle, enligt Hamilton, bli många gånger billigare än att satsa på vindkraft. Problemet är att Hamilton jämför äpplen med päron. Kostnaden för elcertifikaten jämförs med byggkostnaden för kärnkraft. Att investeringstiden för kärnkraft är upp till tio år, med åtföljande räntekostnader - medan vindkraftverk byggs på ett år eller mindre - tar Hamilton ej hänsyn till. Eftersom DN Debatt ej publicerat några repliker vill jag ta upp frågan. För den framtida debatten framstår det som helt nödvändigt att löpande publicera aktuella siffror över kostnaderna för olika energislag. Debatten får stark slagsida i annat fall. Inte minst runt vind och sol cirkulerar en omfattande mytbildning. De senaste redovisningarna från bl a IEA i Paris visar att vind och kärnkraft vad gäller investering och drift ligger i samma härad. Därtill kommer kärnkraftens avfallskostnader och risker. Mitt råd till Carl B Hamilton är att tänka ett varv till och då ta de senaste kostnadskalkylerna som utgångspunkt! "

http://www.wijkman.se/default.asp?id=167

ANTON STEEN 2009-01-13        #8854
Makaber artikel om vindkraft i Ystads Allehanda. Till ena delen intressant forskning om bullerstörningar och till andra delen helt galen information om fossila utsläpp. Artikeln avslutas med meningen: "Vindkraften gör också elen betydligt dyrare och en del människor kommer att frysa ihjäl i sina bostäder under vintrarna." Måste nog skriva och fråga varifrån denna stackars reporter har fått sin information..

http://www.ystadsallehanda.se/article/20081230/TYCKTTANKT/962575657/1310/&/

JOHAN ERLANDSSON 2009-01-19        #8942
Jag har fått en provprenumeration på Svenska Dagbladet, som jag börjat gilla mer och mer på nätet. Men i papperstidningen möter jag varje dag en väldigt trist syn på energipolitiken. Potentialen i förnybar energi och energieffektivisering ses som glädjekalkyler, industrin behöver kärnkraft och fossilgas. CCS är bra grejer. Det blir nog ingen förlängning av den prenumerationen...

CONNY AXELSSON 2009-01-19        #8946
Kärnkraft är ren och kraftfull så länge inget händer. Med någon erfarenhet av Svensk kärnkraft vill jag gärna tro att vi aldrig kommer att ställa till med en härdsmälta. Frågan är vad som händer med en global accelererande utbyggnad ?!?! Vissa av de länder jag har arbetat i, kan jag inte tänka mig som ansvariga för hogteknologisk energiproduktion, än mindre kan jag tänka mig att de klarar av diciplinen runt säkerhetsfrågor. Vi skall betänka att majoriteten av jordens befolkning fortfarande är analfabeter. Hur som hellst känner jag att Karl B Hamiltons åsikter är stereotypa för tillväxthyllande humanister. - De vill ha men inget försaka, och kan inte själva bidra med vetenskap.

FREDRIK BERGMAN 2009-02-04        #9241
Hamiltons åsikter får idag mothugg, rejält sådant, av ett antal tunga pjäser på Atfonbladets debattsida.¨ Eller vad sägs om VD:arna för både SKF och ABB? Och chefen för Vattenfall Norden? Och Kåberger från Energimyndigheten? Det är alltså inte bara "naiva" miljöfolk som Svante Axelsson från SNF som i artikeln tycker att det vore alldeles utmärkt att satsa på storskalig svensk vindkraftsutbyggnad. Av både sysselsättnings- och miljöskäl. Ett exempel: "...vindkraftverk kan byggas snabbare än vattenkraft eller kärnkraftverk. Ingen annan klimatneutral elproduktionsteknik har tekniska möjligheter att ge tiotals terrawattimmar ny el i Sverige före år 2020." Heja!

http://www.aftonbladet.se/debatt/article4320227.ab

JOHAN ERLANDSSON 2009-02-04        #9243
Skönt att höra!

Logga in för att svara


Produkter

Småskalig vindkraft (33)
Vindandelar (2)
Varmvattensparande produkter (4)
Solfångarsystem (2)
Energimätare (3)
Energikonsulter (2)
Solceller (2)
Standby-stoppare (1)
El (3)
Belysning (1)
Värmeväxlare för varmvatten (2)
Hybridsystem solceller/vindkraft (4)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3164 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik