Första vindkraftverken för havsbruk

Nu produceras, enligt The Guardian, de första vindkraftverken som är specifikt framtagna för att användas till havs. Tidigare har man använt kraftverk som främst utvecklats för att användas på land. Ett av problemen med vindkraftverk offshore har hittils varit de höga underhållskostnaderna. De vindkraftverk som nu utvecklas för att endast användas till havs har vattenskyddade system och material som ska vara mindre underhållskrävande; dessutom så är de relativt stora (5 MW).

"An Areva spokesperson said reliability was a top priority for the design – all the sensors and power management systems that are critical for the operation of the turbine have been installed in duplicate, to avoid the system shutting down in the event of an individual technical failure.
...
In development for more than a decade, Areva has now unveiled plans to install six of the giant Multibrid M5000 turbines as part of the Alpha Ventus project, Germanys first offshore wind farm to be situated 45km from the island of Borkum. They are expected to be in place by the end of the summer."

Mycket hoppfullt med tanke på de enorma vindresurser som finns till havs.

Enligt P1 26/1 så blir det ingen ny havsbaserad vindkraft utmed Sveriges kuster, inte med dagens elpriser och dagens ekonomiska stöd. Det menar kraftbolag som har planer på stora vindkraftsparker till havs, planer som därför riskerar att aldrig förverkligas. Vi får väl hoppas att politikerna tar tag i detta problem.

Verkar som att det trots allt finns aktörer som vill bygga havsbaserad vindkraft i Sverige, nybildade Blekinge offshore vill smälla upp 10 TWh, Markbygdsklass alltså.

Spännande. Investeringskostnaderna per producerad årskilowattimme beräknas bli i klass med det nya kärnkraftverket i Finland. "Kostnaden för ett 5 MW-verk är minst 50 miljoner kronor. Sedan kommer alla kringkostnader som kablar och annat. Totalkostnaden för 2 500 MW skulle alltså bli minst 25 miljarder kronor, kanske ända upp till 50 miljarder kronor. Det kan jämföras med den nya 1 700 MW-reaktorn i finska kärnkraftverket Olkiluoto där kostnaderna nu är uppe i närmare 60 miljarder kronor."

Och driften är väl billigare för vindkraft än för kärnkraft antar jag. Inte så mycket farligt avfall att prata om heller.

Precis. Enda ekonomiska fördelen för kärnkraftverken som jag kan komma på är att de hålls i drift i 50-60 år, medan vindkraftverken håller i 20-30 år. Investeringskostnaden för kärnkraftverken kan alltså skrivas av under längre tid och får därmed en lägre årlig kapitalkostnad än vindkraftverken.

ABB är inblandat i det vindkraftsrojektet utanför Borkum i tyska delen av Nordsjön. ABB står för en likriktarstation och HVDC-kablar till fastlandet.

Artikel i E24 om de största utmaningarna för vindkraft till havs och om en del av den teknikutveckling som sker just nu:

"När Sways vindkraftverk ska placeras till havs sker det på samma sätt som när norska oljeplattformar bogseras ut efter att ha byggts i en fjord. Det var också fallet i september ifjol när Statoil bogserade ut sitt första Hywind-kraftverk. Det är betydligt mindre än det Sway nu ska bygga, rotorn har en diameter på 82 meter.

Det är emellertid få platser på jorden som har sådana förhållanden att man kan bygga färdig vindkraftverket i en skyddad fjord och sedan bogsera det stående ut till havs. De flesta länder har en grund kust och vindkraftverken måste därför transporteras i flera delar som ligger på speciella installationsfartyg, och sedan sättas ihop till havs. Tornet sätts på fundamentet och därefter sätts maskinhuset med nav och rotorblad på tornet, med hjälp av stora kranar. Detta kräver fint väder, vilket begränsar den tid på året som det går att placera ut vindkraftverk. Det bidrar också till att öka kostnaderna. Medan det kostar 15– 19 miljoner kronor att installera 1 MW på land, är kostnaden 37– 43 miljoner kronor till havs, enligt Statkraft.

Här har en grupp studenter på det tekniska universitetet i Trondheim, NTNU, tänkt nytt. De har ritat en pråm, som kan ta ett helt vindkraftverk ombord. I aktern av pråmen finns det tankar som fylls med vatten så att pråmen tippar baklänges och till sist står rätt upp, som en butelj som är fylld med tillräckligt mycket luft för att kunna stå upprätt i vattnet utan att sjunka. Därmed står också vindkraftverket rätt upp och det är bara att koppla loss det. Sedan töms ballasttankarna med tryckluft så att pråmen lägger sig horisontellt igen."

http://www.e24.se/business/ravaror/megaturbiner-till-havs_1879367.e24

Vattenfall, EOn och Ewe har invigt en park med 12 stycken snurror på 5 MW(!!) vardera utanför den tyska nordsjökusten

 

Den amerikanska tillverkaren Clipper utvecklar ett verk på 10 MW. En prototyp ska vara färdig i slutet av nästa år. Om ytterligare några år påbörjas serieproduktion. De är gjorda för placering i havet. Så utvecklingen mot allt större verk fortsätter. 

Svenska Hexicon utvecklar en plattform för 6-7 vindsnurror som placeras till havs. Plattformen flyter och förankras i havsbotten med några vajrar. Nu planeras en första anläggning på 30 MW som ska byggas i Karlskrona. På plattformen kan man dessutom ha ett par vågkraftsaggregat. Förhoppningen är att man ska kunna sänka kostnaderna för vindkraft till havs till omkring 20 miljoner kronor per MW i installerad kapacitet.

Vår konstruktion är oberoende av om det är 30 meter djupt eller 200 meter.
Berggrundens beskaffenhet spelar inte heller någon roll, säger Percy Sundqvist.
Priset är en annan faktor som gör Hexicons koncept konkurrenskraftigt enligt företaget. Kostnaden för att bygga ett konventionellt vindkraftverk till havs ligger på 25 - 40 miljoner kronor per megawatt, beroende på vilket djup det står på. I Hexacomkonceptet stannar kostnaderna enligt företaget på 20 - 22 miljoner per megawatt om man inkluderar vågkraft.

Som en jämförelse kostar vindkraft på land omkring 15 miljoner per installerad MW. Men den högre kostnaden till havs kompenseras till viss del (helt och hållet?) av bättre vindförhållanden och därmed möjlighet att producera el för fullt en större del av tiden. 

Energimyndigheten har utvärderat två svenska vindkraftsetableringar till havs och kommit fram till att investeringskostnaderna blivit lägre än vad man tidigare räknat med. Man nämner dock inget om hur stora drifts- och underhållskostnaderna varit.

Lillgrund i Öresund och Vindpark Vänern visar på lönsam och kostnadseffektiv vindkraftsetablering i vatten. Båda etableringarna har erhållit demonstrationsstöd från Energimyndigheten inom de så kallade vindpilotprojekten.

Lillgrund har varit i drift sedan december 2007. Etableringen består av 48 verk och har en årlig produktion på 330 GWh. Investeringskostnaden för parken var 17 200 kr/kW och kostnadseffektiviteten är beräknad till 5,76 kr/års-kWh.

Vindpark Vänern har varit i drift sedan december 2009. Etableringen består av 10 verk. Produktionen för hela året beräknas bli 89,1 GWh. Investeringskostnaden för parken var 18 600 kr/kW och kostnadseffektiviteten beräknas till 6,28 kr/års-kWh.

Enligt Elforsk-rapporten ”El från nya anläggningar” från 2007 är referenskostnaderna för havsbaserad vindkraft på mellan 21 200-23 200 kr och 7,31-7,86 kr/års-kWh, vilket är betydligt högre än utfallet för pilotprojekten.

Blekinge Offshore, som har nämnts tidigare i tråden, planerar att bygga havsbaserad vindkraft i Hanöbukten. Om projektet realiseras fullt ut så innebär det 500 vindkraftverk som producerar 8 TWh per år. Det motsvarar ungefär en kärnkraftsreaktor.

I dagarna har man tagit ett par steg till på vägen mot att realisera projektet. Dels lämnades ansökan om tillstånd in till Miljödomstolen och dels så har man fått uppbackning av en tung finansiär. VindIn som ägs av energiintensiva industribolag (Boliden, LKAB, Stora Enso mfl) har förvärvat 10% av projektet.    

Mer om Blekinge Offshore

Flera faktorer har styrt in valet av vindkraftsetableringen till Hanöbukten. Med en medelvind på ca 8 m/sek är vindförhållandena gynnsamma. Dessutom är det relativt grunt, 15-40 meter, vilket är en förutsättning för att resa upp vindkraftverk till havs till en rimlig kostnad.

– Platsen ligger också långt från kusten, cirka 1 mil och 5 kilometer från Hanö. Det balanserar intrycket från land. Samtidigt måste vindkraftparken ligga nära en hamn, så den ligger på bästa tänkbara avstånd, säger Robert Johannesson.

...

En annan avgörande faktor är att det finns en befintlig anslutningspunkt av elkraften till en 400 kV-ledning vid närliggande Karlshamnsverket, som är ett oljekondenskraftverk som bara används som reservkraftverk. Ledningarna in till land kommer att förläggas parallellt med Polenkabeln.

...

Området ligger mitt i ett av försvarets övningsområde och försvaret är inte särskilt förtjusta i projektet. Försvarets motstånd är nu det största hindret för projektet sedan både Karlshamns och Sölvesborgs kommuner stödjer det.

En presentation av Eolus av bolagets vd Gustav Ekberg. Ungefär halvvägs in (efter drygt 14 min, enklast att klicka fram till ppt-slide 14) pratar han om Blekinge Offshore.

Klartecken för Blekinge Offshore i Hanöbukten:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33782&a=2450852

Nej Johan - Taggen är inte samma som Blekinge Offshore. Den är mindre än en sjundedel så stor, fast iofs ändå imponerande!

Varken Eolus, VindIn eller Blekinge Offshore nämner något om beslut kring tillståndsgivningen på sina respektive hemsidor. Så det här lär vara ett annat projekt.

Hoppsan, där gick det lite för fort ja...

ABB har fått ytterliggare en order om att dra HVDC-kablar till vindkraftsparker i Nordsjön

Försvaret säger fortsatt nej till den föreslagna vindkraftsparken i Hanöbukten. Projektledaren är missnöjd med Försvarets agerande:

- Tyvärr är försvaret inte särskilt lösningsfokuserat i de samtal som vi för, man vill inte anpassa sig till oss samtidigt som jag tycker att vi är väldigt måna om att anpassa oss efter deras behov, säger Anders Nilsson.

E.On bygger vindkraftsparker till havs på löpande band:

E.ONs målsättning är att driftsätta en stor vindkraftspark till havs var 18:e månad.  E.ON har redan börjat bygga Kårehamn utanför Öland: 16 turbiner ska 2013 producera el nog till att försörja 50 000 hem med hushållsel eller hälften av den el som i dag förbrukas på ön.

– Därefter bygger E.ON Humber i brittiska vatten, följd av tyska Amrum Bank. Totalt kommer då 170 turbiner till havs att producera förnybar el till omkring en halv miljon hushåll, berättar Mark Porter och undertryker att de tre projekten är en investering på 2 miljarder euro.

Man börjar även projektera för en riktigt stor park (7oo MW) på Södra midsjöbanken mellan Öland och Baltikum. Tidigast 2018 kan den parken vara färdig för drift