Kärnkraft i framtiden? ECOPROFILE

Jag är klart tveksam till nya kärnkraftverk. Detta oavsett hur säkra de är. Inte ens om man löser problemen i samband med brytning och slutförvar tycker jag vi skall satsa på ny kärnkraft. Hur kan jag vara så kompromisslös när det gäller detta? Jo, helt enkelt för att energifrågan måste lösas för alla på jorden, inte bara för rika västerlänningar. Kärnkraft är komplicerat och högteknologiskt och tekniken kan inte utan vidare överföras till fattiga instabila stater (dessutom kan de ju lättare skaffa kärnvapen då). Dessa länder behöver enkla småskaliga lösningar som är lätta att underhålla. Förslagsvis sol- eller vindenergi. Kompletteras detta med lite modern batteriteknik så kommer även de allra fattigaste länderna ha ständig tillgång till miljövänlig energi att användas till matlagning, tvättvatten, pumpar, sjukvård, industrier mm. Därför tycker jag att det är den rika världens plikt att utveckla dessa alternativ istället. Fast ett undantag kan jag tänka mig: Om man bygger en reaktor som utvinner energi ur förbrukat kärnavfall samtidigt som man gör avfallet betydligt mindre farligt så kan det vara en bra idé.

Jag tycker det är enkelt - ju mer klyvbart material som finns i omlopp desto större chans är det att det hamnar i fel händer, och då är vi alla rökta!

Det kommer dröja minst 20 år innan fjärde generationen (GenIV) kan BÖRJA bli tillgänglig. Det kan betyda att klimatarbetet skjuts på framtiden och värdefulla decennier förloras. Att bygga ett kärnkraftverk tar många år, ett termiskt solkraftverk exkl turbin tar några månader. Utveckling av GenIV skulle kosta enormt mycket i utveckling och ge en inlåsning; dvs att man kommer använda tekniken oavsett hur bra den blir. De mycket stora turbiner som används i kärnkraft finns det få tillverkare av i världen. Det tar lång tid att få igång sådan produktion. Kärnkraftens kostnader är svåra att beräkna eftersom väldigt få reaktorer byggts på kommersiell bas. De som sett "Gomorra" inser nog att det inte bara är fattiga länder som är instabila och där det kan ifrågasättas hur väl kärnavfall kommer tas om hand. Om kärnkraft skall byggas ut för att ersätta dagens fossila bränslen innebär det en global ökning i omsättningen av klyvbart material och kärnavfall, som helt klart skulle öka riskerna för illegal spridning. Även utan att upparbetas till kärnvapen är sådant material (fr a avfall) mycket skadligt. Med detta i betänkande skulle jag föredra att stora utvecklingsresurser går till förnybar kraft - framför allt vindkraft, koncentrerande termisk solenergi och batteriteknik - än till kärnkraftsforskning.

Om kärnavfallet kan göras mindre farligt vore mycket vunnet. Idag är avfallet farligt i hundratals år eller mer. Även om man tror på tekniska lösningar på detta så vet vi inte hur samhället ser ut om 100 år. Det känns långsökt att Norden skulle bli framtidens Mellanöstern, men om så blir fallet så innebär kärnavfallet en risk för att framtida konflikter förvärras. Sen är det viktigt att man inte bygger ut kärnkraften idag med hänvisning till tekniska framsteg imorgon. Det byggs ju nya kolkraftverk i Tyskland och andra ställen med hänvisning till att tekniken (kanske) gör det möjligt att fånga i koldioxiden i framtiden. Det vore bra förstås, men det går dessvärre inte att använda morgondagens teknik redan idag.

Intressant att höra allas perspektiv, känns som att det verkar onödigt att satsa på något så otroligt komplicerat (och ändå inte helt utan tråkiga bieffekter) när det inte behövs. Vad sägs om de här sex olika teknikförslagen för generation fyra:

Gas-Cooled Fast Reactor (GFR)
Very-High-Temperature Reactor (VHTR)
Supercritical-Water-Cooled Reactor (SCWR)
Sodium-Cooled Fast Reactor (SFR)
Lead-Cooled Fast Reactor (LFR)
Molten Salt Reactor (MSR)

Känns tryggt eller? Jag tycker att vi kan låta kärnkraftsforskarna få fortsatta forskningsanslag, men då för att hitta på något sätt att ta hand om allt elände som reaktorerna producerat hittills.

Här är Maria Wetterstrands kärnkraftsargument.

Schlaug kör ett varv till på kärnkraftsfrågan, här friskar han upp minnet angående folkomröstningen om kärnkraft.

Diskussion i Studio ett om centerpartiets ändrade inställning i kärnkraftsfrågan. Med Fredrik Federley och Birgitta Hambreus. Hambreus, som var aktiv på 70-80-talen argumenterar för att resultaten av folkomröstningen och påföljande riksdagsbeslut måste respekteras för att bevara den politiska integriteten. Federley argumenterar å andra sidan för att riskerna är små och kontrollerbara samt att politikerna inte bör lägga sig i de ekonomiska aspekterna som är eventuella investerares ansvar.

Schlaug undrar om regeringen vill följa upp forskningsresultat som pekar på ökad risk för barnleukemi kring tyska och amerikanska kärnkraftsverk. Gunnar Lindstedt på Veckans Affärer tar nästan i så han spricker om kärnkraftsvindarna som blåser.

Kds partiledare Göran Hägglund säger i sin debattartikel att han vill ha 20 TWh vindkraft till år 2020 samtidigt som man kan spara 50 TWh el med energieffektiviseringsåtgärder. Det blir sammantaget 70 TWh, vilket motsvarar det vi får av kärnkraften idag. Hägglund och regeringen tycks vara inne på att det inte lönar sig med kärnkraft och därför behövs inget förbud. Jag tycker inte den logiken håller så länge kärnavfallet måste förvaras i hundratals år. Även om tekniken håller i hundratals år så hindrar inte det att okunniga eller elaka personer tar fram avfallet och använder det i sina syften.

Hundratusentals år ska det vara.

Här står det att kärnavfallet blir lämpligt för vapentillverkning efter 9000 år, niotusen år alltså. Det kan hända mycket på niotusen år. Är det så himla viktigt med kärnkraft att vi måste påverka omgivningen i niotusen år?

Jag behöver hjälp med att möta några argument för att bygga ut kärnkraften: Vi får ju importera en del kolkraft under hösten och vintern, då varken vind- eller vattenkraft fungerar pga allt stiltje. Magnus Orest hanterar sin skrivklåda. Vattenkraften fylls på på våren, men tar den verkligen slut på hösten/vintern? I så fall borde man kunna spara vatten genom att köra vindkraft när det blåser? Eller avdunstar vattnet mellan sommar och vinter? Lågenergilampor innehåller kvicksilver och diodlampor innehåller tungmetaller, och det är lika cancerframkallande som kärnafvall och har dessutom ingen halveringstid (min parafras). Gröna Liberaler Solceller innehåller cancerframkallande ämnen. Treehugger

Vad gäller det första argumentet har han helt fel. Vattenkraften är väl reglerbar även under hösten och följer normalt elanvändningen. Detta visar också produktionsstatistiken (se länk). Att vinden skulle sluta blåsa under hösten och vintern är också helt strunt. Det är snarare tvärt om. Vindkraftens produktion följer ganska väl elförbrukningen med maximal produktion under vintermånaderna då vi förbrukar mest. Allt detta syns också i produktionsstatistiken. Vad gäller lågenergilampor och kvicksilver så hävdas det ju ganska ofta att det kvicksilver som släpps ut av kolkraftverken via den extra energi som går åt om man inte använder lågenergilampor är mångdubbelt mer än det som finns i lågenergilamporna. Det är inte ett argument för kvicksilver men det visar ändå att lågenergilamporna är bättre än alternativet.

Erik: Vattenkraften är nära förknippad med det hydrologiska året vilket startar i september. Just vid sommarens slut är vattenmagasinen oftast på sin lägsta nivå. Under torra somrar kan detta mycket väl innebära att vattenkraften inte kan leverera fullt ut. I och med lägre temperaturer, lägre avdunstning och att träden saktar ner fotosyntesen så fylls förråden på effektivt vid varje höstregn. Även närmast före snösmältningen kan kraftverkens stora vattenmagasin vara på en väldigt låg nivå, som bekant brukar dock detta rätta till sig under våren. Genom att kombinera vattenkraft med sol och vind skapas förutsättningar att effektivt utnyttja dessa energislag. Angående ämnen som förekommer i lågenergilampor, diodlampor och solceller så tycker jag att resonemanget befinner sig i småskolan. Bara för att ett ämne finns i omlopp i olika produkter behöver det inte vara ett problem. I många fall finns naturliga bakgrundsnivåer av ämnen som anses skadliga. Bakgrundsnivåer som vi inte rår på, som inte innebär någon detekterbar påverkan samt som vi ur ett riskanalysperspektiv utan problem kan acceptera. Om då det samlade mänskliga bidraget (genom exempelvis solceller) är litet i förhållande till bakgrundsvärdena så borde detta rimligtvis vara acceptabelt. Denna diskussion har förts under många år i miljösverige. Häromåret drog faktiskt Naturvårdsverket tillbaka ett förslag om råd och rekommendationer som fått stark kritik bland annat på grund av den orimliga hanteringen av mänsklig påverkan i relation till bakgrundsvärden.

Tack Anton och Magnus för hjälpen! Beträffande kvicksilver och andra skadliga ämnen så tycker jag ändå att kärkraftskramarna har en poäng. Som jag förstått så finns det restprodukter från t ex batterier och elektronik som inte kan hanteras utan bara läggs på hög. Man stoppar ner dom i behållare och gräver ner alltsammans i marken. Den hanteringen skiljer sig inte från kärnavfallet, på så vis att man isolerar det och hoppas att det inte läcker ut eller att någon elak person tar fram det och ställer till med tråkigheter. Bromerade flamskyddsmedel är ett bra exempel tycker jag. Man deponerar det. Nu har elektroniktillverkarna börjat fasa ut det. På samma sätt skulle vi kunna fasa ut kärnkraften nu när vi kan ersätta mycket av det med vindkraft. Jag blir lite skeptisk mot solceller också, om dom måste slutförvaras på samma sätt som elektroniken. Då är det bättre med solvärme och termisk solel. Solceller kan vara bra på båtar eller där man annars skulle använt dieselgeneratorer.

Externa kostnader och ekonomiska strukturer? jag undrar en sak kring hela kk frågan och kanske finns det ju här kloka huvuden som kan hjälpa mig lite vidare. I alla de kostnads och effektivitetsberäkningar som görs, ingår då regulatoriska kostnader och effekter för globala ekonomin? Vad jag menar är det här: en underförstådd grundförutsättning för att kunna bygga, driva och efter driften avveckla ett kärnkraftverk på ett önskat, högt säkerhetsnivå är att det finns en regulatorisk infrastruktur. Kort sagt "byråkrati". Minnst sagt det mest tråkiga och oglamurösa man kan tänka sig (jag vet, jag jobbar på en statlig myndighet). Men allt det där kring säkerhetsstandards, kvalitetsäkring, fm, fysikalisk infrastruktur, mm behövs, kostar och är i stort sett osynligt.Sammanlagt utgör det just den stabiliteten som fattiga(re) länder saknar och som Eric hänvisar till i #9210. Jag har tyvärr inga siffror kring det, men skulle gärna vilja ha det. Någon som vet? Den andra frågan som jag gärna skulle veta mer om kretsar kring förhållanden stat - företag - (global)marknad. Från teknisk sida finns det INGA fördelar med att driva kärnkraft. Det är möjligt, riskerna är inte större än för andra sammhällsföretelser, lite cynsik sagt så dödar ju bilism per år fler personer än vad som gick åt i tjernobyl, men kärnkraft är helt enkelt ologisk och dum. Så varför finns så mycket stöd för det? Jag har en (miss)tanke, som jag gärna hade lite kommentarer till från folk som vet. (de verkar finnas här) Investeringsbehovet för ett kärnkraftverk är rätt högt, det finns inte så många aktörer på marknaden, som kan tänkas jobbar i den branschen. Investeringsbehovet för vindkraftverk, energisparkonsulter, solvärmeanläggningar osv är jämförelsevis liten och det finns många aktörer som kan agerar där. Det som jag funderar på går i de här banorna; staten, åtminstone det som vi i den rika, industrialiserade, stabila och trygga (väst)världen förstår under begreppet, representerar bevolkningen på ett mer eller mindre demokratiskt sett. De (global) dominerande företag och deras globala organ som WTO,IWF är definitvit inte demokratiskt organiserad. Dvs två olika system med två olika intressen som möts på en gemensam arena kallat marknad. På den tiden, där marknadsteori uppkom, så var maktförhållanden stat-företag rätt tydliga om man tittar på kapital och omsättningsstorlek. I dags läge är det inte helt klart. Kanske jag har fattat fel, men (ekonomer hjälp mig!) när vattenfalls bruttointäkter (2008) ligger på 160 mrd SEK och svenska statens utgifter ligger på ca 800 mrd SEk så kan man nog påstå att de spelar i samma liga. I förlängingen ser jag helt enkelt kärnkraft som hot mot demokratin.Och ser denna hot som mera påtagligt än vad som går att fixa till med tekniska medel. Är jag helt ute och cyklar där? rfc /oliver

Oliver. Intressanta frågeställningar. Jag ska försöka ge dig ett par svar. Kostnader för inspektioner, kvalitetssäkring m.m. bör ingå i kärnkraftsbolagens driftskostnader, antingen genom interna kostnader eller kostnader för externa statliga/privata aktörer. Inspektionsavgifter bör på så sätt täcka upp en del av den statliga byråkratins kostnader, men kanske inte allt. Kan nog kollas upp genom att kontakta berörda myndigheter, ex SKI. Avfallshanteringen betalas från en statligt administrerad fond som kärnkraftsbolagen betalar finansierar med något öre per producerad kWh. Den andra frågan är jag inte riktigt säker på vad du menar med. Vattenfall är under statlig kontroll så det är nog inget klockrent exempel. I de flesta rika västländer så står den offentliga sektorns kostnader (och skatteuttag) för ungefär 30-50% av total BNP, vilket får ses som en relativt stor andel. Historiskt tror jag inte att den offentliga sektorn har varit större tidigare i historien, med undantag för socialistiska stater och en del extremt militariserade statsbildningar. Det nya under senare årtionden är dock globaliseringen av handel och företag, vilket gjort att ett fåtal företag är monstruöst stora - i många fall större än nationella ekonomier. Här finns en risk för att politiken sätts ur spel genom att multinationella företag kan spela ut stater mot varandra och föredra att investera i länder med lågt skattetryck, svaga miljöregleringar osv. När det gäller kärnkraft så tror jag att vissa politikers fallenhet att gynna storskalighet är en starkare kraft än vad aktörerna på elmarknaden har för sig. Kom ihåg att de kärnkraftsinvesteringar som skedde i Sverige under 70-80-talen var statliga.

Oliver, det låter som om du skall läsa Birger Schlaugs artiklar om kärnkraft. Han har liknande tankar som du angående länken till demokratin och samhället i stort. En analys som jag också håller med om!

Tackar, ska läsa på lite mera ;) [quote]Inspektionsavgifter bör på så sätt täcka upp en del av den statliga byråkratins kostnader, men kanske inte allt.[/quote] jobbar ju själv också på en inspektion. I princip är det samma sak hos oss, vi granska miljöfarlig verksamhet (i mitt fall växtskyddsmedel) och industrin ska betala genom avgifter. Problemet är, att avgifterna är politisk satta och täcker i vårt fall ca 10% av kostnaderna, resten är pss subvention från miljö/och lantbruksdepartementet till branschen. Är nu bara "min" myndighet extremt dåligt på att ta betalt eller är det en vanlig subventioneringsform?

Göran Bryntse är docent vid Högskolan Dalarna och ordförande i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen. Här följer hans debattinlägg. Sveriges elförbrukning har sjunkit under 2000-talet och är nu tillbaks till nivån i början av 1990-talet. Inte ens Vattenfalls chef Josefsson anser att det behövs nya reaktorer före 2022 på grund av elöverskottet. Om tio år är solel sannolikt betydligt billigare än idag och helt överlägset kärnkraft. En fabrik för tillverkning av solceller kan byggas på ett år. Solenergin räcker för evigt medan det brytvärda uranet tar slut detta århundrade. "Räkna hela kostnaden" Kärnkraft är nu det dyraste av tänkbara alternativ för elproduktion i Sverige idag. Enligt Moodys prisindex kostar det idag 7500 $/kW att bygga nya kärnkraftverk. Sen tillkommer bränsle, drift, avfallsförvaring m.m. Produktionskostnaden för kärnkraftsel blir då över 1 kr/kWh. Solceller och vindkraftverk kan nu köpas för 1000 $/kW. Man får inte glömma att kärnkraften är livsfarlig liksom dess avfall. En svensk reaktor producerar varje år över 200 kg plutonium. Det räcker till 40 atombomber. Inandning av ett miljondels gram plutonium kan ge lungcancer. Varför ta dessa risker i onödan? "Tar för lång tid att bygga" Etablissemangets kampanj för mer kärnkraft är förvånande då den bygger på en rad felaktigheter. FN:s klimatpanel IPCC hävdar att kraftfulla åtgärder måste vidtas före 2015 mot klimatförändringarna. Kärnkraften är i så fall inget alternativ, det tar för lång tid att bygga. Huvudalternativet är effektivare energianvändning, vindkraft och biokraft. Enligt EU-kommissionens Paolo Bertoldi kan EU spara in ca en tredjedel av sin elförbrukning inom hushåll och service till 2015. "Lika dåligt som kolkraft" Även på längre sikt är kärnkraften ett dåligt alternativ. Det framgår av en aktuell studie vid det välrenommerade Stanford-Universitetet i USA, publicerad nyligen i Energy & Environmental Science, 40 sidor, 117 vetenskapliga referenser, ” Review of solutions to global warming, air pollution, and energy security”. Där jämförs bland annat 9 olika sätt att producera el. Slutsatsen är att kolkraft och kärnkraft är de sämsta alternativen om man vill rädda klimatet. Det är en också en myt att kärnkraft är klimatneutral. I Stanfordstudien räknar man med ett medelvärde av 103 granskade livscykelanalyser och kommer då fram till 66 g CO2/kWh, dvs. 20 ggr mer än vad Vattenfall påstår och 5 ggr mer än vindkraft. "CO2-utsläpp även från kärnkraft" Räknar man dessutom med att uranbrytningen blir alltmer resurskrävande när malmer med lägre uranhalt tas i anspråk samt att urangruveområdena återställs i sådant skick att man kan vistas där i framtiden så kommer kärnkraftsingenjören van Leeuven fram till att CO2-utsläppen från kärnkraften blir över 100 g/kWh. Svensk kärnkraft bidrar då till ca 10 procent av landets koldioxidutsläpp. Dessutom släpper svensk kärnkraft ut ca 130 miljarder kWh varmvatten i haven. Det bidrar också till klimatuppvärmningen, se prof. Nordells artikel i Energi och Miljö, maj 2008. För att kärnkraft ska göra ett meningsfullt bidrag i USA mot klimatförändringen behövs enl. Harold Feiveson vid Princeton-Universitetet investeringar på inemot 1800 miljarder dollar ( Washington Monthly jan. 2009). Att uppnå motsvarande klimateffekt med effektivare energianvändning skulle kosta en tiondel enligt Rocky Mountains Institute. Göran Bryntse, Tekn Dr Ordf. i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen

Lunken räknar lite på vad ny kärnkraft kostar och kommer fram till att sol- och vindkraft är billigare.

Kritisk kommentar till Lunkens beräkningar. Från ursprungsartikeln i Toronto Star: “The bid from France’s Areva NP also blew past expectations, sources said. Areva’s bid came in at $23.6 billion, with two 1,600-megawatt reactors costing $7.8 billion and the rest of the plant costing $15.8 billion. It works out to $7,375 per kilowatt, and was based on a similar cost estimate Areva had submitted for a plant proposed in Maryland. “These would be all-in costs, including building a new overpass and highway expansion to get the equipment in,” said a source from one of the bidding teams, who asked to remain anonymous, citing confidentiality agreements signed with the province.” Totalkostnaden på 15,8 miljarder CA$ innehåller alltså stora kringkostnader, däribland stora vägbyggen. Men om man ska bygga nytt i Sverige så finns förmodligen den mesta av infrastrukturen redan på plats där det finns kärnkraftverk idag. Räknar vi bara med kostanden för reaktorerna (7,8 mlijarder) så blir kostnaden per kW 4875 CA$, eller 33650 kr/kW. Tidigare studier visar på investeringskostnader på 20000-50000 kr/kW. Om vi antar att kärnkraftverket går för full effekt 80% av tiden (7000 timmar per år, troligt?) så får vi en kostnad per års-kWh på 4,8 kr (33650/7000). Investeringskostnaden för ett vindkraftverk är omkring 5-8 kr per års-kWh (http://vindmolla.blogspot.com/2009/06/tvarstopp-for-vindkraft-i-sverige.html). Investeringskostnaden för känrnkraftverken ser alltså ut att vara lägre än för vindkraft. Till kärnkraftens fördel är också att investeringen kan betalas av över längre tid, eftersom de står i 40-60 år, jämfört med vindkraftverkens 20-30 år. Därtill tillkommer bränslekostnader för kärnkraften och övriga driftskostnader för både kärn- och vindkraft.

Tänkte att det var dags att ge sig in i debatten. Jag ställer mig positiv till fjärde genertionens kärnkraft som nämns i början av tråden av den anledningen att det vore dumt att låta det avfall vi har idag som kan ge oss energi 1000år framöver utan uranbrytning bara ligga till ingen nytta. Efter avfallet körts i en fjärde generations reaktor transmuteras det och den radioaktiva livslängden minskar från 100000år till 500-1000år. Jag förstår inte varför miljövännerna är emot detta. Menar inte att vi ska täcka hela landet med nya kärnreaktorer men att få bort oljeberoendet ser jag som viktigare, den frågan har glömts bort nu när kärnkraftdebatten vaknat till liv igen vilket är farligt.

Petter. Jag tror att de flesta - men inte alla - är ganska positivt inställda till fjärde generationens kärnkraftverk som kan drivas av avfallet från tidigare typer av kärnkraftverk. Men jag tror också de flesta är avvaktande tills det finns faktiskt fungerande anläggningar i stor skala. Jag är själv tveksam till att de kommer att göra någon större miljönytta. Min huvudinvändning är att det fortfarande verkar behövas stora resurser - i form av tid och pengar - för att få dem att funka i stor skala, tid och pengar som istället skulle kunna användas till annan energiforskning (ex. effektivisering, vind, sol, geotermi).

Jag ser mer politiska hinder för fjärde generationens kärnkraft än tekniska. När man väl fått det att fungera kan det dra ett väldigt stort lass i omställningen mot en koldioxidfri framtid. Omställningen kommer att ta tid och då finns det plats för både vindkraft och energieffektivisering.

Ett av de mer klassiska problemen med kärnkraften; slutförvaring, har kommit upp på agendan igen.

Jag nämnde i ett tidigare inlägg att man kan med hjälp av transmutation kan korta avfallstiden till 1000år. KTH-professorn varnar om kopparmynt som korroderat ca 3mm på 300år och då räcker det med 5cm tjocka kapslar.

Mikael Karlsson på SNF med ett debattinlägg om att regeringens nya utredning om kärnkraftens kostnader har stora brister. Karlsson riktar främst in sig på försäkringsfrågan, men kritiserar även hur miljökonsekvenserna av uranbrytning och slutförvar hanterats i utredningen. "Utredningen saknar till att börja med en analys av uranbrytningens kostnader för miljö och hälsa. Den lämnar heller inga förslag på hur kostnaderna för det ofärdiga slutförvaret av det högaktiva avfallet ska täckas. Förklaringen är att regeringen valt bort dessa centrala frågor i utredningsdirektiven, trots att Strålsäkerhetsmyndigheten nyligen framfört till regeringen att det finns en risk att de framtida avfallskostnaderna systematiskt har underskattats. Stora delar av kärnkraftens livscykel tillåts därmed även subventionering i fortsättningen. ... Den utredning som Andreas Carlgren nu får ta emot löser inte problemet att om det inträffar en allvarlig olycka i Sverige får kostnaden främst bäras av alla svenskar som drabbas allvarligt av konsekvenserna och inte av de bolag som tjänat pengar på verksamheten."

Jag blir minst sagt upprörd över att läsa en debattartikel med så många felaktigheter. Vi har haft två olyckor i historien, Tjernobyl som saknade reaktorinneslutning och var en allmänt bristfällig konstruktion blev en katastrof och Harrisburg där reaktorn blev förstörd och ingen dog. Harrisburg reaktorn tillhör generation 2 liksom Sveriges samtliga reaktorer. Där det är fysiskt omöjligt att reaktorn löper amok som Tjernobyl p.g.a. negativ voidkoefficient. Att avfallspengarna inte skulle räcka till är rent nonsens om vi bara i framtiden tillämpar transmutationsteknik så sänker vi avfallsmängden med 80 %.

Petter. Angående avfallskostnader. Vi kan väl inte räkna med avfallskostnader som bygger på en teknik som idag inte finns tillgänglig. Det rimliga är väl att räkna med kostnader för vad vi idag vet och har underlag för.

Avfallskostnaderna är sedan länge betalda av kärnavfallsfonden. Tekniken finns i halvkomersiell skala i bl.a. Ryssland men är tyvärr dyr i dagsläget, men jag är övertygad att den kommer att finnas på marknaden senast 2030 och då blir det pengar över istället.

Fast huruvida avfallskostnaderna är betalda eller inte är väl svårt att veta eftersom det idag inte finns någon färdig avfallslösning. Är det dessutom som Strålsäkerhetsmyndigheten säger att framtida kostnader systematiskt underskattas så tycker jag det är oroväckande och kan leda till att staten får gå in och täcka kostnader. Återigen tycker jag att det är högst tveksamt att räkna med kostnader för en teknik som eventuellt kan finns tillgänglig om 20 år. Det är ofta man får höra detta i kärnkraftsdebatten tycker jag. Tex. angående torium och fusion. Den optimistiska bedömningen är ju att dessa tekniker kan finnas tillgängliga till 2050 om alls.

Frågar man SKB får man ett annat svar, avfallsfrågan är löst och finansierad. Men jag personligen tycker att det är bättre att vänta med att gräva ner avfallet. Att jämföra torium med fusion är lite underligt eftersom att det rör sig om helt olika tekniker. 2050 vet jag inte var du fått ifrån, du kanske är inne på ADS tekniken och det tillhör generation V och är mer avancerad än gen IV. BN-600 reaktorn har varit igång sedan 80-talet så det är inte tal om någon science fiction teknologi.

Jo, jag vet att SKB anser att frågan är klar. Däremot har ju så stora projekt en tendens att gå över budget. Det är nog svårt att med säkerhet hävda att allt är klart och finansierat innan vi har ett färdigbyggt slutförvar men en slutnota i handen. Jag skall inte uttala mig för mycket om varken torium eller fusion eftersom det inte är mitt område. Året 2050 har jag fått, för båda dessa tekniker, via ett KVA seminarum häromveckan, Energi 2050. http://energy2050.se/uploads/files/f_wagner_primary.pdf http://energy2050.se/uploads/files/rubbia2.pdf Finns det några direkta felaktigheter kring försäkringsfrågan som DN artikeln i huvudsak handlade om?

Att stora projekt kan gå över budget är sant men det kan drabba alla typer av energiprojekt, även vind och sol. Kärnkraften betalar en extraskatt på 5öre/kWh idag utöver slutförvaringsavgiften och har därav betalat mycket extra om kostnaderna mot förmodan springer iväg. Energy 2050 handlade om ADS- teknik som är mer avancerad och ligger längre in i tiden jämfört med generation IV. Det börjar bli tjatigt att dra samma argument om igen men dom direkta felaktigheterna jag hittar är framförallt parallellerna han drar med Tjernobyl. Våra reaktorer bör istället jämföras med Harrisburg som var av PWR- typ. Vi har tre sådana i Ringhals, resten är av BWR- typ och det har aldrig i historien skett en härdsmälta i en sådan reaktor.

Jo, visst kan budgetproblem drabba alla typer av projekt men tittar man på vindkraft tex. så är osäkerheterna väldigt små. Där bygger man med maximalt någon eller ett par procents felmarginal. Det beror nog till största del på att kärnkraftsprojekt är så mycket större. Den Finländska reaktorn ligger snart på 100 % över budget. Kostnaderna för kärnkraft har också stigit kontinuerligt över tid medan den hela tiden minskar för sol och vind. Fast jag gillar iof dagens ledare i DN: "Det är bra att miljörörelsen bryr sig om ekonomi. Att försöka få så mycket som möjligt för pengarna är lika viktigt i miljöpolitiken som på andra områden. Men det är något som inte riktigt stämmer. För när kärnkraftsmotståndare talar om vind och sol är ekonomin aldrig något problem. Sådant subventionerar de mer än gärna. Varken för Mikael Karlsson eller Maria Wetterstrand är kärnkraften primärt en ekonomisk fråga. De är emot kärnkraften och skulle sannolikt bli ännu mer negativa om kärnkraftsutbyggnaden i Finland blev en ekonomisk succé." Att enbart argumentera med ekonomi som vapen tror jag inte riktigt på. För mig personligen är motståndet mot kärnkraft mer principiellt än ekonomiskt, precis som DN skriver.

Felmarginalerna är små på varje enskilt vindkraftverk, men idag försöker man samla dom i parker istället vilket är förnuftigt och då kommer man upp i högre felmarginaler. Det innebär dock inte att jag tycker att vindkraftutbyggnaden ska stoppas. Håller med ledarinsändaren att motståndet kommer finnas vare sig kärnkraft är billigt eller dyrt. En sak jag bara inte kan få ihop är varför man planerar en fjärde reaktor i Olkiluoto om den tredje blev så fasansfullt dyr?

Nja.. med viss inblick i branschen vet jag att Sveriges idag största landbaserade vindkraftpark, 36 MW, hade en felmarginal på ca 1 %. Anledningen till att man bygger Olkiluoto 4 är väl rimligen att det anses vara det billigaste alternativet. Jag har svårt att tänka mig att man fortsätter bygga av princip att stå upp för kärnkraften. Den är billigare. Punkt.

Fortsatta problem med Olkiluoto...

De senaste åren har flera svenska reaktorer haft långa driftstopp. Det avspeglas också i statistiken över kärnkraftens elproduktion som 2009 var den lägsta sedan 1984, alltså sedan den senaste reaktorn (Forsmark) togs i drift. Produktionen 2009 var 50 TWh jämfört med 61 TWh föregående år.

Noterbart i övrigt är att elanvändningen i Sverige sjönk med 4%. Denna minskning skedde helt och hållet i industrin och är förmodligen en direkt effekt av det ekonomiska konjunkturläget. Elanvändningen i bostäder och service var i stort sett konstant (temperaturkorrigerat).

http://www.energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Sverige-blev-nettoimportor-av-el-under-2009/

Intressant tid för kärnkraften nu. 2008 och 2009 installerades inte en enda MW kärnkraft i världen. Detta har inte hänt sedan 1955. 1984 driftsattes flest reaktorer för att sedan dess ha dalat kontinuerligt och har alltså de senaste åren legat på noll. Kärnkraft byggs idag inte utan statliga ingripanden i form av lånegarantier. Den finska reaktorn Olkiluoto har subventionerade lån från den svenska staten. Obama har också godkänt statliga lånegarantier till Amerikanska reaktorer som inte klarar av de skenande kostnaderna.

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3448332

För att ytterliggare poängtera potentialen och styrkan i de mer småskaliga förnybara energikällorna kan sägas att det förrå året installerades 37,5 GW vindkraft i världen. När kärnkraften var under sin maximala utbyggnad, 1984, installerades ca 25 GW. De senaste två åren är den alltså nere på noll. För att snabbt komma bort från fossilberoende elproduktion är alltså förnybart betydligt enklare att bygga ut snabbt än kärnkraft.

Chalmersprofessorn Christian Azar diskuterar kärnkraft och andra energifrågor med DNs läsare

Ingen vidare PR för kärnkraft de senaste dagarna, med händelserna i Japan. Politiska partier och miljöorganisationer har varit snabba med att argumentera mot kärnkraft och på Facebook har jag sett den här monologen publiceras ett antal gånger:

GP:s ledarskribent Maria Haldesten kommenterar:

"Tanken på att inte ens det tekniskt avancerade och jordbävningshärdade Japan kanske kan bygga säkert nog inspirerade raskt ett antal bloggare att väcka sitt kärnkraftshat till liv. Så kan en naturkatastrof på andra sidan jordklotet tända en energipolitisk debatt här hemma."

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.571450-japans-sak-ar-var

Med anledning av händelserna i Japan så återpublicerar DN en artikel ur sin "Kärnkraftsskola" (från maj 2010). Där tar man bland annat upp hur man skyddar våra svenska reaktorer mot jordbävningar och terroristattacker.

– De har inte byggts för att tåla den typen av jordbävningar som kan förekomma i länder som ligger i just drabbade områden. Däremot håller man nu på och stärker tåligheten för skalv som skulle kunna förekomma i Sverige, säger Lars Skånberg, chef för reaktortekniksenheten på avdelningen för kärnkraftssäkerhet på Strålskyddsmyndigheten (SSM).

Vad det gäller terrorattacker gjordes en analys av de svenska kärnkraftsanläggningarna efter händelsen i New York den elfte september 2001.

– En del av underlaget är sekretessbelagt, säger Skånberg. Men den generella slutsatsen är att vid en flygplansstörtning skulle man inte kunna utesluta härdskador, men eftersom de svenska anläggningarna är försedda med ett tryckavlastande haverifilter så skulle utsläpp till omgivningen med största sannolikhet kunna förhindras.

Kan ju påminna om att nästan exakt samma sak, som nu händer i Japan, höll på att hända här i Sverige 2006, "incidenten i Forsmark". Då slogs elsystemet ut och endast två av de fyra reservgeneratorerna - sista backupen - gick igång. En tid hade man en situation då avdunstningen av kylvatten i härden var större än tillförseln (om det fortsätter får man en härdsmälta). Till sist startades de två sista reservpumparna manuellt (tror man bröt några säkerhetsrutiner för att starta dem). I helgen satt jag på en pub och råkade hamna på bordet bredvid en kärnkraftsanställd som var med om nämnd incident, vilket han berättade om för sina vänner. Hans beskrivning var ungefär "Det blev mörkt och kaosartat i kontrollrummet. Instrumenten fungerade inte, vi visste inte ens vilket varvtal vi hade på turbinen. Vi kunde inte kommunicera med omgivningen. Det var ren tur att vi fick igång reservgeneratorerna."

Och sen det här med att man lyckats få in saltvatten i en turbin... Om det händer i en kokvattenreaktor så har man i princip direkttransport från härden ut i havet.

En av dem som jobbar här på avdelningen var ansvarig chef när Ringhals byggdes. Han tvingade ett kontrakterat företag att ta upp alla svetsningar och göra om dem samt röntga alla svetsfogar igen, efter att företaget försökt fuska med tidigare röntgning (man skulle enligt reglerna röntga alla svetsfogar för att se att de var OK).

Jag har även hört direkt från en av Barsebäcks säkerhetsansvariga hur reaktorbyggnaden skulle "spricka som en papperspåse" med en viss sorts terrorrangrepp.

Säkra svenska kärnkraftverk? Nja...

En mycket informativ artikel (på en i övrigt intressant sajt) om teknikhaveriet vid Fukushima I.

Erik Berg som driver bloggen Approximation har skrivit ett väldigt läsvärt inlägg med många tankeväckande argument om kärnkraftshaveriet i Japan:

Vi måste lära oss att se katastrofer som någonting normalt. Det är Japanerna ovanligt duktiga på. Det finns med största säkerhet inget samhälle på denna jord som är mer välrustat och utsatt för jordbävningar än det japanska. Stat och kommuner har detaljerade katastrofplaner, varje företag och varje familj har en skyldighet att utbilda sig och vara förberedda. Allt från byggnader till järnvägar – och kärnkraftverk – är designade för att klara av att marken de står på rör på sig med jämna mellanrum. Och med lite längre mellanrum skakar betydligt häftigare än annars. Inget land är bättre rustat att hantera en jordbävning än vad Japan är.

Trots det. Trots att systemen ska vara designade för att klara hundraårsjordbävningen, så fallerar kärnkraftens säkerhetssystem, också här, i världens mest katastrofberedda land.
...
Risken för att vi drabbas av just en våldsam jordbävning är naturligtvis försumbar, men det finns många andra typer av katastrofer som kan dra bort den stabila grunden för ett kärnkraftverk. Osedvanligt våldsamma stormar, skogsbränder, kraftiga översvämningar, stigande havsnivåer, tsunamis, meteoritnedslag, krig, ekonomiska sammanbrott, datorvirus eller människovirus, jumbojets som kommer ur kurs eller kanske bara en kortslutning i ett ställverk och ett felaktigt installerat underfrekvensskyd.
...
Kärnkraften har också andra problem i krisens ögonblick. I japan står nu 10 reaktorer avstängda (utöver de schemalagt avstängda) därför att en ofarlig drift av dem inte kan säkerställas. Detta stora beroende av ett fåtal single points of failure innebär att Japan drabbas av energibrist just när energin behövs som allra mest.
...
Istället för att tillåta civilsamhället och myndigheterna att helt fokusera på att rädda ännu överlevande jordbävningsoffer, bedriva traumabehandling och påbörja städning och återuppbyggnad, så tvingar krisen på Fukushima fram en evakuering av ytterligare 200 000 personer, samtidigt som hundratusentals människor i regionen utanför evakueringsområdet försöker att fly bort från ett potentiellt utsläpp.

Per Kågesson vill att vi stänger ner de tre äldsta svenska reaktorerna av säkerhetsskäl. Om kraftbolagen vill ersätta dem med moderna och säkrare anläggningar så får de göra det. Men det är tveksamt om det är billigare än att bygga annan kraftproduktion.

Bland de återstående kokarreaktorerna tillhör Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 den första generationen. Att fortsätta driva dem är ungefär lika klokt som att använda flygplan tillverkade för 40 år sedan. Det senare skulle bara få av oss acceptera om vi alternativt kunde välja att flyga med ett bolag som använder moderna plan. Det räcker inte att reaktorerna uppfyller säkerhetsmyndighetens minimikrav. Åldrade och sedan länge avskrivna anläggningar bör ersättas av nya.

The Economist om att framtiden för kärnkraften kan ligga i att bygga mindre enheter. Det finns både säkerhetsmässiga och finansiella argument för detta. Men kommersialisering verkar ändå ligga 10-20 år in i framtiden.

Engineers of small reactors stress their similarity to proven, existing designs such as those found in nuclear-powered ships and submarines, or, in Rosatom’s case, icebreakers. And some small-reactor designs have an important advantage over bigger reactors. Because less heat is generated, small water-cooled reactors can use simpler designs relying not on pumps, but on natural convection. And eliminating moving parts should make the new small reactors both safer and cheaper. For instance, Hyperion’s HPM dispenses with elaborate valve systems by using a molten metal as a coolant because, unlike water, it doesn’t need to be kept under pressure to absorb large amounts of heat.

De här siffrorna har jag saknat länge men nu dök de upp. 123 miljarder för rivning och förvaringen, minst.

http://www.e24.se/makro/miljo/slutnotan-for-karnavfallet-vaxer_2686365.e24

Innebï¿½r inte det hï¿½r i princip en fï¿½rdubbling av kostnaderna?

Fï¿½rnybar energi kommer inte att rï¿½cka men jag lï¿½gger hellre skattepengar pï¿½ utbyggnad av den samtidigt som skattepengar lï¿½ggs pï¿½ energieffektivisering. Svï¿½rt att se hur samhï¿½llet kan eventuellt vï¿½nta pï¿½ framtida sï¿½kra billiga kï¿½rnreaktor om 10-20 ï¿½r.

Som det stï¿½r i artikeln sï¿½ betalar kï¿½rnkraftsbolagen in ungefï¿½r ett ï¿½re per producerad kWh till den fond som ska finansiera avfallshanteringen. Av de 123 miljarderna har 31 miljarder redan fï¿½rbrukats, sï¿½ de framtida kostnaderna bedï¿½ms bli 92 miljarder.

I dagslï¿½get finns ungefï¿½r hï¿½lften av detta belopp (43 miljarder) fonderat, medan den andra hï¿½lften (49 miljarder) ska tas in genom avgifter under kraftverkens kvarvarande livslï¿½ngd samt genom avkastning pï¿½ det fonderade kapitalet. Om vi vill stï¿½nga kï¿½rnkraftverken i fï¿½rtid sï¿½ mï¿½ste man nog hï¿½ja inbetalningstakten till fonden.

Anders. Vad menar du med att det skulle innebï¿½ra en fï¿½rdubbling av kostanderna? De totala kostnaderna berï¿½knas bli 13 miljarder hï¿½gre ï¿½n tidigare. De kvarvarande kostnaderna hï¿½js dï¿½ frï¿½n 79 till 92 miljarder, eller med ungefï¿½r 15%. Om man bara tittar pï¿½ det som mï¿½ste tillfï¿½ras fonden sï¿½ har det ï¿½kat frï¿½n 36 till 49 miljarder, ungefï¿½r 35%.

Jag tycker att det i synnerhet viktigaste i hela energidiskussionen ï¿½r att inte vara dogmatisk och att alltid basera sina stï¿½llningstaganden pï¿½ tillgï¿½ngliga fakta. Om vi kan bygga kï¿½rnkraft som lï¿½ser de problem som dagens kï¿½rnkraft har, till ett billigare pris ï¿½n alternativen, dï¿½ ska vi bygga sï¿½dan. Om vi inte kan det, dï¿½ ska vi inte bygga sï¿½dan. Svï¿½rare ï¿½n sï¿½ behï¿½ver det inte vara.
Generation IV-reaktorer kan lï¿½sa mï¿½nga problem, men vi vet inte om de kommer gï¿½ra det. En del vet vi dock redan nu, som att det gï¿½r att bygga hï¿½rdsmï¿½ltesï¿½kra reaktorer (finns i Kina) och att Torium kan anvï¿½ndas istï¿½llet fï¿½r Uran i en reaktor. (Torium ï¿½r vï¿½ldigt mycket trevligare ï¿½n Uran). Utmï¿½rkt vore om man kunde fï¿½ fram en effektiv ADS-(Acccelerator Driven System) baserad Toriumreaktor. Inga hï¿½rdsmï¿½ltor, ingen brï¿½nslebrist, halveringstider pï¿½ nï¿½gra hundra ï¿½r, inga restprodukter som kan anvï¿½ndas till kï¿½rnvapen och en mycket sï¿½krare och enklare brytning ï¿½n dagens uranbrytning. Dï¿½rfï¿½r bï¿½r vi forska inom generation IV-reaktorer, men ingalunda ta det som ursï¿½kt fï¿½r att stï¿½ stilla under tiden.
Prioritet ett fï¿½r vï¿½rlden mï¿½ste ï¿½ven fortsatt vara att fï¿½ bort anvï¿½ndningen av fossila brï¿½nslen. I dagslï¿½get bï¿½r den ersï¿½ttas med fï¿½rnyelsebar energi, vilket jag ser som en viktigare frï¿½ga ï¿½n att fasa ut de kï¿½rnkraftverk som redan finns. Framï¿½ver kan vi ersï¿½tta kï¿½rnkraftverk med fï¿½rnyelsebart, eller med generation IV-reaktorer om de blir bra nog. Jag ser dock en stor risk om vi bï¿½rjar fokusera fï¿½r mycket pï¿½ att fï¿½ bort den kï¿½rnkraft som redan finns - risken ï¿½r dï¿½ stor att anvï¿½ndningen av fossilt till och med ï¿½kar ï¿½nnu mer.

Det var bara en frï¿½ga frï¿½n en som ï¿½r mindre vetande men vill lï¿½ra sig mer. Nï¿½r det gï¿½ller kï¿½rnkraft ï¿½r jag sï¿½klart motstï¿½ndare bl.a. av alla olika kostnader och fï¿½rseningar. Det ï¿½r mycket ny teknik (4GEN, torium) som jag inte riktigt fï¿½rstï¿½r mig pï¿½ och det visar sig att de inte existerar heller i verkligheten ï¿½nnu. ï¿½n mindre ï¿½r kostnaderna kï¿½nda efter alla fï¿½rseningar. Samt att alla kï¿½rnkraftverk byggs av statliga bolag (AREVA) och ï¿½gs av staten (Vattenfall, EON, Fortum) dvs mig som skattebetalare.

Pga av kï¿½rnkraftskatastrofen i Japan tycker jag det ï¿½r hï¿½g tid att diskutera vad skattepengarna skall gï¿½ till vad det gï¿½ller elproduktion och elkonsumtion. Vi har fï¿½rnyelsebar energi i form av (sol, vind, vatten och biogas) som jag fï¿½rstï¿½r det ï¿½r betydligt lï¿½ttare att rï¿½kna pï¿½ eftersom de finns och fungerar. Vilket ger mest fï¿½r pengarna fï¿½r flera generationer framï¿½t och lï¿½g miljï¿½pï¿½verkan fï¿½r hela planeten? Kostnad fï¿½r investering, drift, avfallshantering och miljï¿½risker.

Anders: Det existerar som sagt redan hï¿½rdsmï¿½ltesï¿½kra reaktorer. Det har ocksï¿½ tidigare byggts Toriumdrivna forskningsreaktorer (bl.a. i Tyskland) sï¿½ det ï¿½r bevisade processer. Dï¿½remot finns det ï¿½nnu ingen som sï¿½ att sï¿½ga skruvat ihop hela sï¿½cken och skapat en lï¿½sning som kombinerar alla de olika idéer som finns fï¿½r att skapa en "ultimat" lï¿½sning. Chanserna att man ska kunna lyckas ser jag som relativt goda, men det ï¿½r inget som vi sï¿½kert kan veta innan man provat och det ï¿½r ocksï¿½ lï¿½sningar som ï¿½n sï¿½ lï¿½nge ligger nï¿½gra ï¿½r bort (om det sedan ï¿½r 5 eller 20 ï¿½r bort tvistas det om). Bl.a. det norska bolaget Aker Solutions har tagit fram en mï¿½jlig lï¿½sning:
http://www.akersolutions.com/en/Global-menu/Media/Press-Releases/All/2010/Aker-Solutions-wins-Energy-Award-at-IChemE-for-its-innovative-ADTRTM-power-station/

Jag tycker att generation IV ï¿½r oerhï¿½rt intressant teknik och jag som miljï¿½vï¿½n tï¿½nker inte automatiskt vï¿½lja bort det bara fï¿½r att det innehï¿½ller ordet "kï¿½rnkraft". Atomer ï¿½r ofarliga, det ï¿½r sï¿½ttet de anvï¿½nds pï¿½ som kan vara farligt. Kostnadsfrï¿½gan ï¿½r naturligtvis ocksï¿½ mycket viktig. En stor del av kostnaderna fï¿½r dagens kï¿½rnkraftverk ï¿½r relaterat till sï¿½kerhetsproblematiken och hantering av farliga avfallsprodukter. Eftersom ett generation IV-kraftverk skulle lï¿½sa en stor del av denna problematik bï¿½r man ocksï¿½ kunna anta att kostnaderna sjunker drastiskt.

Jag pï¿½stï¿½r inte att generation IV-kraftverk kommer lï¿½sa vï¿½ra problem. Jag sï¿½ger bara att de *kan* gï¿½ra det. Det ï¿½r, i mina ï¿½gon, onï¿½digt och dumt att inte hï¿½lla ï¿½gonen ï¿½ppna fï¿½r den mï¿½jligheten, samtidigt som vi ocksï¿½ jobbar med att bygga fler vï¿½g-, vind- och vattenkraftverk, liksom andra fï¿½rnyelsebara lï¿½sningar.

Nï¿½r det finns reaktorer i drift som kan reducera kï¿½rnavfallet rejï¿½lt och det kan ske till en rimlig kostnad skall jag ï¿½vervï¿½ga mitt stï¿½llningstagande. Men jag ï¿½r inte beredd pï¿½ att experimtera med ett par 100 miljarder skattepengar. De vi har kan rulla ett tag till.

Intressant artikel frï¿½n Time's med anledning av min kritiska instï¿½llning till kï¿½rnkraft och med anledning av dess nï¿½got oprecisa kostnader.

http://www.time.com/time/nation/article/0,8599,2059453,00.html

" Around the world, governments (led by China, with Russia a distant second) are financing 65 new reactors through more explicit nuclear socialism. But private capital still considers atomic energy radioactive, gravitating instead toward natural gas and renewables, whose costs are dropping fast. Nuclear power is expanding only in places where taxpayers and ratepayers can be compelled to foot the bill."

Enligt en talesman frï¿½n kï¿½rnkraftsindustrin har det kommit en orealistisk renï¿½ssans hype frï¿½n industrins vï¿½nner, inte industrin sjï¿½lv.

"Nuclear Energy Institute vice president Richard Myers notes that the "unrealistic" renaissance hype has come from the industry's friends, not the industry itself. "Even before this happened, short-term market conditions were bleak," he tells TIME."

Lï¿½nktips frï¿½n Cornucopia
http://cornucopia.cornubot.se/2011/03/nu-utryms-hela-varberg-onsala-och.html?showComment=1301059763093#c6520569898947179667

Torium har man fï¿½rsï¿½kt fï¿½ att funka sen 60-talet. Samtliga ledande kï¿½rnkraftnationer har experimenterat, men ingen har lyckats fï¿½ driftekonomi i det eller ens ï¿½vertyga finansiï¿½rer om genomfï¿½rbarheten. Det finns nï¿½gon experimentreaktor hï¿½r och var som smï¿½puttrar men jag har aldrig sett nï¿½gon seriï¿½st hï¿½vda att generation 4 ï¿½r redo de nï¿½rmaste decennierna. ï¿½ndï¿½ grasserar idén med stor smittsamhet bland lekmï¿½n i kommentarstrï¿½dar sï¿½ fort man tar upp bristerna i nuvarnade kï¿½rnkraft. Man undrar var det kommer ifrï¿½n.

Indiska och Kanadensiska kï¿½rnreaktorer kan idag ta med torium i sin brï¿½nslemix. Indien har varit vï¿½ldigt drivande i forskningen kring kï¿½rnkraft med torium dï¿½ de saknar egna urantillgï¿½ngar men har god tillgï¿½ng pï¿½ torium. I ï¿½vriga vï¿½rlden har intresset inte varit lika stort dï¿½ uran varit billigt.
I Ryssland utvecklar Rosatom tillsammans med privat industri en mindre Gen4 (SVBR-100) reaktor som ska vara klar innan 2020. Reaktorn ï¿½r blyklyld och dï¿½rav mycket sï¿½ker. Mina fï¿½rhoppningar ï¿½r att man pï¿½ sikt ska fasa ut lï¿½ttvattenreaktortekniken och ersï¿½tta den med en ny generation kï¿½rnkraft. Att helt sï¿½ga nej till allt som har med kï¿½rnkraft att gï¿½ra vore ett stort misstag nï¿½r kol, olja och gas idag ï¿½r sï¿½ stor del av energisystemet och kommer att vara under en lï¿½ng tid framï¿½ver.

Pï¿½ andra sidan Nordsjï¿½n (liksom hï¿½r) gï¿½r debattvï¿½gorna hï¿½gt om kï¿½rnkraftens framtid inom landet i ljuset av det som nyligen hï¿½nt i Japan. Flera framstï¿½ende miljï¿½debattï¿½rer kritiserar nu delar av miljï¿½rï¿½relsen fï¿½r att mycket av argumentationen mot kï¿½rnkraft ï¿½r alltfï¿½r onyanserad. Fï¿½ljande tvï¿½ debattinlï¿½gg ï¿½r mycket lï¿½svï¿½rda.

Mark Lynas och Chris Goodall fï¿½rsï¿½ker i ett lï¿½ngt blogginlï¿½gg sï¿½tta hï¿½lsoeffekterna av kï¿½rnkraftshaveriet i Japan i ett stï¿½rre sammanhang. Det ï¿½vergripande budskapet ï¿½r att hï¿½lsoriskerna ï¿½r relativt smï¿½ och att de har blï¿½sts upp alltfï¿½r mycket i den mediala rapporteringen.

We hope that a more rational sense of risk and an appreciation of what we have learned from past experience will prevent the repeat of this experience after Fukushima. It is important to appreciate that whilst radiation levels at the boundary fence are still high, they are dropping sharply. Even today, March 28th, the radiation exposure of a person a few kilometres from the plant (in the precautionary exclusion zone) is likely to be lower than experienced by many people living in Cornwall or other places with high radon density. Similarly, the peak levels of radiation in the water supply have constantly been well below levels regarded as safe in other parts of the world.

No technology is completely safe, and we don’t wish to argue that nuclear power is any different. But its dangers must be weighed against the costs of continuing to operate fossil fuel plants. Just down the road from us is Didcot A power station, a large coal-burning plant with poor pollution control and therefore with substantial effects on local air quality, as well as more substantial emissions of radiation than from any UK nuclear power station and a Co2 output of about 8 million tonnes a year. We offer a view that Didcot has caused far more deaths from respiratory diseases than all the deaths ever associated with nuclear energy in the UK, and that coal power is a far more legitimate target of environmental protest than nuclear.

I ett separat inlï¿½gg skriver George Monbiot om miljï¿½rï¿½relsens svï¿½righeter att argumentera utifrï¿½n objektiva fakta nï¿½r det kommer till kï¿½rnkraftsfrï¿½gor.

Replacing the current generation of nuclear power stations when they reach the end of their lives is a tough decision. So is not replacing them. Not replacing them is a decision to do one of two things:

A. To switch to coal or gas, which means greatly increasing the rate of industrial deaths and injuries, levels of pollution and the impacts of climate change.

B. To add even more weight to the burden that must be carried by renewables.

Response A is far more likely, and appears to be taking place already: for example in Germany.

Like most environmentalists, I want renewables to replace fossil fuel, but I realise we make the task even harder if they are also to replace nuclear power.
...
My point is that we have to take responsibility for every component of our energy supply and the consequences it carries; not just the section of it that's produced by nuclear reactors. And we should apply the same standards to all generating technologies. Otherwise, in the name of reducing risks to people and the planet, we will unwittingly increase them

Precis Mattias.
Det ï¿½r ett stort problem att miljï¿½rï¿½relsen lï¿½gger, som jag upplever det, sï¿½ mycket mer kraft och engagemang pï¿½ att stoppa kï¿½rnkraftverk ï¿½n pï¿½ att stoppa kol- och oljeeldade kraftverk, nï¿½r de kol- och oljeeldade kraftverken orsakar lï¿½ngt mycker mer skador bï¿½de pï¿½ liv och hï¿½lsa och pï¿½ klimatet.

Nu ska ju fï¿½rvisso den hï¿½r trï¿½den handla om kï¿½rnkraft i framtiden, men det betyder inte att man okritiskt kan komma dragandes med pressmeddelanden frï¿½n kï¿½rnkraftindustrin, personliga bedï¿½mningar om huruvida det ï¿½r rimligt pï¿½ 20 ï¿½rs sikt att knyta ihop sï¿½cken och andra fantasier. Angï¿½ende det ryska initiativet kan jag inte hitta nï¿½got som tyder pï¿½ att man lï¿½mnat fantasistadiet men till ca 2020 siktar man pï¿½ en "prototyp". Det ï¿½r vï¿½l toppen om nï¿½gon kan fï¿½ ihop en ultimat lï¿½sning pï¿½ lite sikt, inte minst om vi kan slippa grï¿½va ner vï¿½rt hï¿½gaktiva avfall i 100 000 ï¿½r. Men att lï¿½gga stï¿½rre resurser pï¿½ utveckling av en hypotes som till sista ï¿½ret skulle behï¿½vas till utbyggnad av fï¿½rnyelsebart idag ï¿½r inte en rimlig prioritering. Det finns redan en lï¿½sning.

Vad "kï¿½rnkraftmotstï¿½ndarna" anser om en framtidens lika idiotsï¿½kra som hypotetiska teknologi tycker jag det ï¿½r fï¿½rmï¿½tet att uttala sig om. Det sagt sï¿½ ï¿½r det nog ingen tvekan om vad kï¿½rnkraftmotstï¿½ndarna allra, allra mest ï¿½r emot, att idag besluta om att dagens dyra och inte alls idiotsï¿½kra teknologi ska byggas ut i stor skala.

Det vore vï¿½l ocksï¿½ ganska hï¿½vligt, eftersom detta ï¿½r en miljï¿½sajt, att inte heller generalisera kring "miljï¿½rï¿½relsen" och huruvida den prioriterar kï¿½rnkraftmotstï¿½nd eller kolkraftmotstï¿½nd. Bï¿½da teknologierna ï¿½r ju ohï¿½llbara och de utesluter inte heller varandra, det enda de bï¿½da utesluter ï¿½r utbyggnad av befintlig hï¿½llbar energiproduktion och effektivisering.

Nï¿½r vi nu ï¿½ndï¿½ ï¿½r utanfï¿½r ï¿½mnet vill jag bara belysa att uttala sig om hï¿½lsoriskerna med Fukushimaolyckorna idag ï¿½r ganska korkat av sï¿½ pass tunga debattï¿½rer. Bara fï¿½r att det inte ï¿½r strï¿½lbrï¿½nda dagisbarn i direktsï¿½ndning innebï¿½r inte det att hï¿½lsoproblemen fï¿½r dem som dristar sig tillbaka till sina fï¿½rstï¿½rda hemorter, eller kï¿½kar grï¿½dor och fisk dï¿½rifrï¿½n kommer att vara lika osynliga. Fï¿½r att inte tala om hur mycket resurser som gï¿½tt till krisledning, evakuering och rï¿½ddningsinsatser kring reaktorn, resurser som rimligtvis hade rï¿½ddat otaliga liv om de hade kunnat anvï¿½ndas att hjï¿½lpa dem som mer direkt utsatts fï¿½r naturkatastroferna. Och som sagt, ingen vet ens idag hur allvarlig olyckan kommer att bli, den pï¿½gï¿½r fortfarande. Exempelvis kan ingen idag utesluta olycksscenariot att hï¿½rden smï¿½lter sig ner genom det 5-10 meter tjocka betongfundamentet (som fï¿½r ï¿½vrigt saknas i svenska inneslutningar sï¿½vitt jag fï¿½rstï¿½r). Kvittot pï¿½ kostnader fï¿½r hï¿½lsa och samhï¿½llsekonomi har vi om kanske 10 ï¿½r, och i sï¿½ fall bara fï¿½r att Japan ï¿½r en demokrati.

Men vi kanske kan hï¿½lla oss till att diskutera framtida kï¿½rnkraft som en eventuell tillgï¿½ng i framtiden snarare ï¿½n att misappropriera den som en lï¿½sning pï¿½ dagens problematik?

George Monbiot har svï¿½ngt ï¿½ver till att bli kï¿½rnkraftsfï¿½resprï¿½kare, dï¿½ han mï¿½rkt att riskerna varit ï¿½verdrivna och ogrundade frï¿½n kï¿½rnkraftsmotstï¿½ndare.
http://m.guardian.co.uk/commentisfree/2011/apr/05/anti-nuclear-lobby-misled-world?cat=commentisfree&type=article

Nï¿½vï¿½l, de senaste inlï¿½ggen handlade just om detta. Men hï¿½r ï¿½r en lï¿½nk till en intressant artikel som vi inte redan avhandlat: Can Nuclear Power Be Part of the Solution?

Bland annat diskuterar man de ekonomiska fï¿½rutsï¿½ttningarna:

Eliminate subsidies for nuclear power, especially those that shift long-term risk.
Require nuclear power plant owners to buy full-coverage insurance against accidents.
Require plant owners to also maintain an assurance bond adequate to cover decommissioning and waste disposal costs.

Kami, jag vet inte vad du menar med att den ryska reaktorn lï¿½mnat fantasistadiet, ryssarna anvï¿½nde blykylda reaktorer i sina u-bï¿½tar under kalla kriget sï¿½ den grundlï¿½ggande tekniken ï¿½r beprï¿½vad.
http://www.akmeengineering.com/svbr100.html
ï¿½ven GE har en mindre Gen IV pï¿½ gï¿½ng, S-Prism. Den kyls med natrium och ï¿½r dï¿½rfï¿½r ingen favorit hos mig.
Gï¿½llande hï¿½rdsmï¿½ltan i Japan sï¿½ kan man backa bandet och titta pï¿½ vad som hï¿½nde med hï¿½rden i Tjernobyl. Den smï¿½lte, rann ur reaktorn och fyllde kï¿½llare och korridorer i reaktorbyggnaden. Dï¿½r stelnade hï¿½rden nere i kï¿½llaren efter att ha blandats ut med smï¿½lt betong och kontrollstavar*. Att hï¿½rden skulle smï¿½lta igenom betongfundamentet i Fukushima ï¿½r dï¿½rfï¿½r inte troligt. Svenska reaktorer har en betonginneslutning som vilar pï¿½ en tjock betonggrund som jag i sin tur gissar pï¿½ att den vilar pï¿½ berget.
*Teknik Historia, Nr 1, Dec 2010.

Ja, jisses, vi ï¿½r fï¿½ngade i debatter om detaljer i I-vï¿½rldsbygget, Dï¿½rhuset. Vi ï¿½r skolade i separata professioner. Vï¿½r syn ï¿½r dï¿½rfï¿½r likt insekternas: vi ser endast detaljerna, fokuserar pï¿½ dem, en och en i taget alltefter profession, blinda fï¿½r helheten - som ï¿½r rï¿½mnande, i upplï¿½sning.

Har inte vetenskap/forskning gjort oss tillrï¿½ckligt ont ï¿½nnu? Jo visst, en besvï¿½rlig frï¿½ga, men relevant med tanke pï¿½, och med hï¿½nsyn till, de faktiska, fï¿½r var och en fullt synliga fasor vetenskap/forskning hittills orsakat. Mï¿½ste hï¿½r nï¿½mnas nï¿½gra av vetenskap/forskning framstï¿½llda fasor? Knappast. Vi alla vet att jordens mï¿½nskomassor nu lever inom ett hela jorden tï¿½ckande kemikaliemoln, ett moln som ofrï¿½nkomligen "inympas" i allt vatten pï¿½ jorden, i all mylla, all mat, sï¿½vï¿½l agroprodukter som fisk och kï¿½tt. Vi vet ocksï¿½ att vi alla pï¿½ jorden myllrande mï¿½nskomassor har flera hundratals kemikalier i blodet, en dï¿½dsdrog, framstï¿½lld av just vetenskap/forskning.

Den enda insekt som sï¿½gs klara bï¿½de gammastrï¿½lning, radioaktivt jod och andra "atomklyvningsrester" och olika kemikaliesammansï¿½ttningar ï¿½r Kackerlackan. Det gï¿½r inte vi! Och ï¿½n mindre vï¿½ra barn!

Som tur ï¿½r lever vi just nu inom upplï¿½sningen av Industrialism, Kapitalism, Konsumism. Dessa dï¿½rskaper (relativt faktiska omstï¿½ndigheter pï¿½ jorden) ï¿½ter nu upp sig sjï¿½lva.

Intressanta tankar men det hï¿½r inte riktigt till ï¿½mnet "Kï¿½rnkraft i framtiden".
Om jag fï¿½r kommentera lite sï¿½ kan vi se vad vi har idag mot 200ï¿½r sedan. Vi i vï¿½st lever bekvï¿½ma liv vilket har ett pris pï¿½ miljï¿½n. Sï¿½ lï¿½nge vi vill leva lï¿½nge och bekvï¿½mt kommer det mer eller mindre att pï¿½verka miljï¿½n.
Det moderna samhï¿½llet har idag gett oss mycket mindre dï¿½dlighet hos spï¿½dbarn och ï¿½vriga befolkningen lever allt lï¿½ngre och det trots radioaktivitet och kemikalier.

Petter, jag uppfattar det som att Sven-Erik menar att kï¿½rnkraften inte har nï¿½gon plats i framtiden. Jag ï¿½r bï¿½jd att hï¿½lla med, dï¿½ resonemanget ï¿½r ganska sjï¿½lvklart. Jag fï¿½rstï¿½r inte varfï¿½r du kï¿½nner att du har rï¿½tten att pï¿½stï¿½ att det vi har nu ï¿½r det vi ska nï¿½ja oss med fï¿½r att det ï¿½r bï¿½ttre ï¿½n vad vi hade fï¿½r 200 ï¿½r sedan. Jag tror alla hï¿½r vill leva ett lï¿½ngt och gott liv trots att vi ï¿½r ï¿½vertygade om att vi kan och mï¿½ste ta ett ansvar fï¿½r oss sjï¿½lva, vï¿½r avkomma och vï¿½r omgivning pï¿½ samma gï¿½ng.

Det ï¿½r tex inte svï¿½rt att tï¿½nka sig att barn som idag uppfostras att leva sï¿½ hï¿½llbart som det ï¿½r mï¿½jligt ocksï¿½ kommer att leva ett bï¿½de lï¿½ngre och godare liv ï¿½n genomsnittligt. Vissa saker ï¿½r dock inget man kan vï¿½lja bort sï¿½ enkelt som individ och dï¿½rav diskussionen om kï¿½rnkraftens plats i framtiden.

Jag har allt mer bï¿½rjat ana att kï¿½rnkraftfï¿½resprï¿½kare generellt inte fï¿½rstï¿½r motiven som generellt driver kï¿½rnkraftskeptiker. Det ï¿½r inte allmï¿½n teknikfientlighet, utan en genuin oro fï¿½r vilka konsekvenser vï¿½rt "goda" liv innebï¿½r fï¿½r andra.

Angï¿½ende den ryska teknologi du hï¿½nvisar till sï¿½ tycker jag mitt pï¿½stï¿½ende stï¿½rks av din lï¿½nk: Man har en sï¿½ljpitch och en reklamfolder, men det finns inget som tyder pï¿½ att man faktiskt kommit nï¿½gon vart. Att en teknologi ï¿½r acceptabel utifrï¿½n en diktaturs militï¿½ra prioriteringar under en kapprustning under polarisen betyder vï¿½ldigt lite fï¿½r dess civila lï¿½mplighet i tï¿½tbebyggda omrï¿½den. Eller lï¿½nsamhet fï¿½r den delen.

Angï¿½ende Fukushima sï¿½ finns inget att hï¿½mta i historiskrivningen frï¿½n samma diktatur, i synnerhet eftersom den ï¿½r lï¿½ngt ifrï¿½n transparent och omstridd. Det finns mï¿½ngder med mï¿½jliga katastrofscenarier och vi vet ï¿½nnu inte vad som hï¿½nt, hï¿½ller pï¿½ att hï¿½nda eller kommer att hï¿½nda i det japanska. Att snabbspola framï¿½t hade varit mer intressant.

Vï¿½gar man be om lite reflektioner kring de riskrelaterade ekonomiska problemen jag tagit in i diskussionen? Det ï¿½r nog mer relevant i framtiden ï¿½n vad som kan tï¿½nkas vara teoretiskt mï¿½jligt ur ett strikt tekniskt perspektiv. Utan den ekonomiska och politiska aspekten kan vi ju dï¿½pa om trï¿½den till "Kï¿½rnkraft i science fiction". ;-)

Kami Petersen: Tackk fï¿½r att Du fï¿½rstod!!! Hoppfullt detta!!!:-)))

Petter Lindberg: "Vi i vï¿½st lever bekvï¿½ma liv vilket har ett pris pï¿½ miljï¿½n. Sï¿½ lï¿½nge vi vill leva lï¿½nge och bekvï¿½mt kommer det mer eller mindre att pï¿½verka miljï¿½n", sï¿½ger Du. En stillsam frï¿½ga bara:

Och nï¿½r miljï¿½n tar slut?

"Vi kan alltsï¿½ den nï¿½rmaste tioï¿½rsperioden avveckla 80 procent av dagens kï¿½rnkraft och all fossilkraft, om vi behï¿½ller dagens takt i utbyggnaden av bio- och vindkraft.

Resterande kï¿½rnkraft kan avvecklas inom ytterligare fem till tio ï¿½r."

Ur en debattartikel av Jonny Hylander, professor i energiteknik, och Gï¿½ran Sidén, universitetslektor i elkraftsteknik vid Hï¿½gskolan i Halmstad i Sydsvenskan: Kï¿½rnkraften behï¿½vs inte

TEPCO visste att det skedde en hï¿½rdsmï¿½lta timmar efter att kylsystemet slutade att fungera. Allmï¿½nheten har blivit vilseledd av experter ï¿½nda sen i Mars.

http://www.zerohedge.com/article/iaea-knew-within-weeks-japanese-earthquake-reactors-had-melted-down-public-not-told-month-an
Ursprunglig kï¿½lla:
http://mdn.mainichi.jp/mdnnews/news/20110523p2a00m0na019000c.html

" Chris Allison, who had actually developed the analysis and simulation software, reported the result to the International Atomic Energy Agency (IAEA) in late March. It was only May 15 when Tokyo Electric Power Co. (TEPCO) admitted for the first time that a meltdown had occurred at the No. 1 reactor at the Fukushima nuclear plant."

EU hat tagit fram riktlinjer fï¿½r hur regionens 143 kï¿½rnkraftverk ska stresstestas, med start 1 juni.

From the 1 June onwards, nuclear power plants will be re-assessed in a three-step-process:

Pre-assessment by the nuclear power plant operators which answer the stress tests questionnaire, submitting supporting documents, studies and plans.
National Report drawn up by the national regulator checking whether answers of nuclear power plant operators are credible.
Peer reviews. Multinational teams will review the national reports. These teams will consist of seven people – one European Commission representative and six Members of the 27 national regulators. The exact composition of each team will be decided later. Teams can decide to inspect nuclear plants on the spot.

The Commission is also in close contact with countries outside the EU and is working with them on re-assessing their nuclear power plants. These are in particular Switzerland, the Russian Federation, Ukraine and Armenia.

Om nï¿½gon skulle ha missat det, Sveriges Radio: Tyskland avvecklar alla sina kï¿½rnkraftverk.

Enligt Tysklands miljï¿½minister har den tyska regeringen kommit ï¿½verens om att avveckla all kï¿½rnkraft i landet till 2022. Det formella regeringsbelsutet tas den 6 juni.

Kï¿½rnkraften stï¿½r, enligt DN, fï¿½r 23% av landets energiproduktion. Fï¿½rmodligen menar att det ï¿½r andelen av elproduktionen. Hur man ska klara av att ersï¿½tta den produktionskapaciteten pï¿½ ett decennium ï¿½r vï¿½l en ï¿½ppen frï¿½ga ï¿½n sï¿½ lï¿½nge. Vï¿½r egen miljï¿½minister Carlgren tror att Tyskland kommer att ï¿½ka importen av fransk kï¿½rnkraftsel och produktionen av fossilbaserad kraft, vilket lï¿½ter troligt.

Vi kanske fï¿½r se tyska investeringar i vindkraft i sï¿½dra Sverige framï¿½ver. ï¿½kad export av el frï¿½n Sverige och ï¿½vriga Nordpool-omrï¿½det till Tyskland ï¿½r i alla fall en del av en lï¿½sning.

Vattenfall ï¿½ger ett par kï¿½nrkraftverk i Tyskland och kommer naturligtvis att pï¿½verkas av avvecklingsbeslutet.

(Kami hann visst publicera medan jag skrev..)

Bjï¿½rn Karlsson, professor i energsystem, uttalar sig om beslutet:

Han tror dock inte kï¿½rnkraften kommer att ersï¿½ttas med kolkraft. Snarare blir det rysk gas som fï¿½r kompensera fï¿½r stï¿½rre delen av bortfallet, ï¿½ven om en del av den fï¿½rlorade elkraften sï¿½kert ersï¿½tts med fransk kï¿½rnkraftsel — ironiskt nog.

En annan effekt, som kommer att mï¿½rkas direkt, ï¿½r hï¿½jda elpriser i hela Europa. Bjï¿½rn Karlsson tror att priset kommer att fï¿½rdubblas i alla lï¿½nder.

I alla fall det fï¿½rsta lï¿½ter troligt. Prisfï¿½rutsï¿½gelsen kï¿½nns mer vï¿½ghalsig, men en viss uppgï¿½ng i elpriset fï¿½r vi vï¿½nta oss om tyskarna stï¿½r fast vid beslutet. Sista ordet ï¿½r nog inte sagt ï¿½nnu.

E24 har en lite lï¿½ngre artikel pï¿½ samma tema

Vilken idioti, man tar sig fï¿½r pannan. Jag hï¿½ller med om att pï¿½ sikt ï¿½r det ï¿½nskvï¿½rt att avveckla kï¿½rnkraften, men inte pï¿½ det hï¿½r sï¿½ttet. ï¿½kade utslï¿½pp, ï¿½kat beroende av Ryssland och dyrare elpriser blir effekten av detta. Visst det gï¿½r att argumentera fï¿½r att dyrare elpriser pï¿½ sikt ï¿½r bra eftersom det fï¿½rbï¿½ttrar det relativa kostnadslï¿½get fï¿½r andra energislag och energieffektiviseringar. Men det dï¿½ finns det betydligt sï¿½tt att ï¿½stadkomma detta. T.ex. en progressiv skatt pï¿½ kï¿½rnkraften med pengar ï¿½ronmï¿½rkta fï¿½r energieffektiviseringar och investeringar i alternativa energikï¿½llor. Nej, populistisikt ï¿½r vad detta ï¿½r.

det ï¿½r mï¿½rkligt hur starkt motstï¿½ndet mot kï¿½rnkraftsavveckling ï¿½r i sverige, ja t.o.m. hï¿½r pï¿½ ecoprofile verkar mï¿½nga tycka att snabbavveckling ï¿½r av ondo. Jag ser det precis tvï¿½rtom: att fortsï¿½tta med kï¿½rnkraft ï¿½r ett alibi fï¿½r att fortsï¿½tta pï¿½ den destruktiva vï¿½g vï¿½stvï¿½rlden befinner sig pï¿½ sedan flera decennier (ï¿½verkonsumtion m.m.). Vï¿½ljer vi istï¿½llet den radikala tyska vï¿½gen tvingas vi att utveckla bï¿½de nya miljï¿½anpassade energikï¿½llor och gï¿½ra ï¿½vriga nï¿½dvï¿½ndiga fï¿½rï¿½ndringar fï¿½r att skapa ett lï¿½ngsiktigt hï¿½llbart samhï¿½lle. Miljï¿½partiet har fï¿½r ï¿½vrigt idag publicerat en enkel berï¿½kning pï¿½ hur den svenska kï¿½rnkraften ska kunna ersï¿½ttas genom fï¿½rnyelsebar energi och energieffektiviseringar pï¿½ mindre ï¿½n 10 ï¿½r. De lï¿½nder som satsar pï¿½ omstï¿½llning nu kommer fï¿½rmodligen bli morgondagens stora vinnare, teknikutvecklingen kommer skapa stora mï¿½ngder nya arbetstillfï¿½llen och exportintï¿½kterna kommer ï¿½ka kraftigt. Se bara pï¿½ Danmark som efter beslutet att avstï¿½ frï¿½n kï¿½rnkraft har blivit vï¿½rldsledande pï¿½ vindkraft. Det vore roligare om svenska medier framï¿½ver kunde rapportera om en framgï¿½ngsrik miljï¿½teknologiindustri ï¿½n som idag om en utdï¿½ende bilindustri.

Kï¿½rnkraften ï¿½r en svï¿½r frï¿½ga som jag brottats mycket med. Min huvudsakliga slutsats ï¿½r att den bï¿½r avvecklas i sinom tid, men att det ï¿½r viktigare att fï¿½rst slussa ut den fossila kraftproduktionen, framfï¿½rallt den som ï¿½r kolbaserad.

Ett tillï¿½gg ï¿½r att om vi ska ha kï¿½rnkraft under ï¿½verskï¿½dlig tid sï¿½ ska vi ocksï¿½ se till att de som ï¿½ger kï¿½nrkraftverken tar ansvar fï¿½r att finansiera avfallshanteringen (vilket verkar funka rï¿½tt ok idag) samt att de tar ett sï¿½ stort finansiellt ansvar som mï¿½jligt vid eventuella olyckor (dï¿½r ï¿½r vi inte idag, men kanske i en kommande kï¿½rnkraftsï¿½verenskommelse).

Problemet med att avveckla kï¿½rnkraften i Tyskland ï¿½r att fï¿½rutsï¿½ttningarna fï¿½r att det ska ske utan att det sker mer fï¿½rbï¿½rnning av fossila brï¿½nslen inte finns. I dagslï¿½get har man inte mer ï¿½n knappa 20% fï¿½rnybart i sin elproduktionsmix trots relativt ihï¿½rdiga satsningar, i ï¿½vrigt har man drygt 20% kï¿½rnkraft och 60% fossil kraft. Dï¿½rfï¿½r bï¿½r man inte avveckla kï¿½rnkraftverken i fï¿½rtid utan istï¿½llet se till att man de fossila kraftverken konkurreras ut frï¿½n marknaden fï¿½rst.

Fast det hï¿½r ï¿½r inte heller helt sjï¿½lvklart eftersom utslï¿½ppen frï¿½n fossila brï¿½nslen begrï¿½nsas av utslï¿½ppstaket inom systemet fï¿½r handel med utslï¿½ppsrï¿½tter. ï¿½ andra sidan kan man anta att en kï¿½rnkraftsavveckling i Tyskland gï¿½r det dyrare att uppnï¿½ striktare utslï¿½ppsmï¿½l och att man dï¿½rfï¿½r "tvingas" sï¿½nka ambitionen nï¿½r man sï¿½tter utslï¿½ppstaket i framtiden. (Det hï¿½r bï¿½rjar bli komplicerat, jag fï¿½r fï¿½rsï¿½ka reda ut mina tankar kring ï¿½mnet i en ny trï¿½d tror jag, men det fï¿½r bli senare i veckan...)

Den danska vï¿½gen har visserligen lett till att de ï¿½r vï¿½rldsledande pï¿½ vindkraft. Men vindkraften stï¿½r inte fï¿½r mer ï¿½n drygt 20% av landets elproduktion, i ï¿½vrigt har man lite annat fï¿½rnybart samt 70% av elproduktionen frï¿½n fossila brï¿½nslen. Sï¿½ det har absolut inte varit nï¿½gon sjï¿½lvklar framgï¿½ng. Danmark ska dock ha cred fï¿½r att ha stï¿½tt fï¿½r mycket av pionjï¿½rarbetet i utvecklingen av vindkraften.

Kan du lï¿½nka till (mp)s plan? ï¿½r det samma plan som de publicerade fï¿½r nï¿½gon mï¿½nad sedan?

hï¿½r kommer lï¿½nken till mp´s avvecklingsplan:

http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=239905

Det ska i varje fall bli oerhï¿½rt spï¿½nnande att fï¿½lja fï¿½rï¿½ndringsarbetet i Europas stï¿½rsta land. ï¿½ven om riskerna inte ï¿½r obefintliga ï¿½r jag beredd att sï¿½tta en slant pï¿½ att tyskarna ror projektet i land. Det rï¿½der en otroligt stark enighet bland de politiska partierna att omstï¿½llningen skall gï¿½ras, vilket borgar fï¿½r kontinuitet och full satsning framï¿½t. Och sent omsider kommer kanske t.o.m. Sverige hoppas pï¿½ tï¿½get..?

Mer om det tyska kï¿½rnkraftsbeslutet i dagens SvD:

Avvecklingen ska ske i tvï¿½ steg. I en fï¿½rsta etapp fï¿½rblir de sju reaktorer stï¿½ngda som slï¿½cktes ner omedelbart efter Fukushima. De ï¿½r landets ï¿½ldsta reaktorer som egentligen skulle tas ur drift 2018 respektive 2020. Samma sak gï¿½ller fï¿½r Vattenfalls olycksdrabbade reaktor Krï¿½mmel som med ett kort undantag har varit avstï¿½ngd sedan juni 2007 efter en transformatorbrand.

I nï¿½sta steg fasas ytterligare sex reaktorer ut fram till 2021 medan de tre sista fï¿½r en option pï¿½ ytterligare ett ï¿½r. Men sedan ï¿½r det slut med kï¿½rnkraften i Europas industriella hjï¿½rta och vï¿½rldens nï¿½st stï¿½rsta exportnation.
...
En fï¿½rutsï¿½ttning ï¿½r att det under de kommande tio ï¿½ren satsas massivt pï¿½ den fï¿½rnybara energins infrastruktur. Bland annat mï¿½ste Tyskland investera i uppï¿½t 4500 kilometer nya kraftledningar fï¿½r att transportera energi frï¿½n vindkraftverk utspridda ï¿½ver hela landet, framfï¿½r allt frï¿½n ï¿½stersjï¿½n till Sydtyskland dï¿½r merparten av kï¿½rnkraftverken finns. Dï¿½r ska ocksï¿½ en av reaktorerna stï¿½ pï¿½ stand by fï¿½r att fï¿½rhindra akut elbrist. Kostnaden berï¿½knas till 50 miljoner euro om ï¿½ret.

Avvecklingen fï¿½ljs av tvï¿½ nya lagar som i det ena fallet ska forcera investeringar i kraftledningar. Den andra lagen syftar till att snabba upp beslutsprocesser och fï¿½ fram investeringar i fï¿½rnybar energi innan kï¿½rnkraften stï¿½ngs av.

Detaljer ï¿½r inte kï¿½nda. Men det lï¿½r gï¿½ ut pï¿½ att markï¿½gare och invï¿½nare i omrï¿½den dï¿½r exempelvis vindkraftverk planeras kommer att fï¿½ mindre att sï¿½ga till om och att mï¿½jligheterna att ï¿½verklaga kommer att begrï¿½nsas.

I regeringens lï¿½ngtidsplanering svarar den fï¿½rnybara energin fï¿½r 80 procent av elproduktionen senast 2050, frï¿½n i dag cirka 17 procent. Kolkraften som i dag stï¿½r fï¿½r nï¿½ra 44 procent av elproduktionen spelar dï¿½ ingen roll lï¿½ngre.

Men frï¿½gan ï¿½r om sista ordet ï¿½r sagt i den hï¿½r frï¿½gan ï¿½nnu. Glï¿½m inte att sï¿½ sent som i oktober revs den gamla avvecklingsplanen och man satte istï¿½llet ett slutdatum fï¿½r krï¿½nkraften till 2035. Den plan som nu ska tas hinner nog modifieras under tiden fram till 2022. Det verkar dï¿½remot vara ganska klart att de sju tyska reaktorer som redan stï¿½ngts ner efter olyckan i Fukushima inte kommer att startas upp igen.

Sjï¿½lvfallet kan man inte utesluta nya vï¿½ndningar i frï¿½gan. MEN det ï¿½r av mycket stor vikt att det i princip rï¿½der full enighet bland de politiska partierna att avvecklingen ska ske. Man ska komma ihï¿½g att Tyskland har ett komplicerat 2-kammar system (liknande det amerikanska) dï¿½r det ofta ï¿½r mycket svï¿½rt att driva genom fï¿½rï¿½ndringar eftersom fï¿½rsta och andra kammaren ofta har olika majoriteter.

Nu har vi alltsï¿½ en situation dï¿½r ALLA vill avveckla, ja t.o.m. CSU i det mï¿½rkblï¿½a Bayern ï¿½r med. Det finns alltsï¿½ en nationell samling bakom detta beslut som ï¿½r unik. Och dï¿½ finns de allra bï¿½sta fï¿½rutsï¿½ttningarna fï¿½r att den hï¿½r processen kommer bli mycket kraftfull, och dï¿½rmed sannolikt framgï¿½ngsrik. Och nï¿½r tyskar bestï¿½mmer sig, dï¿½ brukar det hï¿½nda saker.

Jag tror omvï¿½rlden kommer bli ganska ï¿½verraskad inom nï¿½gra ï¿½r (minister Carlgren kommer nog fï¿½ ta tillbaka det han sa i gï¿½rdagens intervju....)

Undrar om de har tagit hï¿½nsyn till ï¿½kad el-konsumption i samband med introduktionen av el-bilar i deras prognoser. Jag tror inte att det ï¿½r orimligt att anta att det ungefï¿½r samma ï¿½r som avvecklingen planerats sï¿½ljs ett par hundra tusen el-bilar i Tyskland.

Martin: Jag spekulerar i samma banor som du. Tyskland har tidigare visat prov pï¿½ stor handlingskraft och jag har vï¿½ldigt svï¿½rt att tro att man skulle begrï¿½nsa sig till en avveckling av kï¿½rnkraft och ersï¿½tta detta med nï¿½got annat. Jag ï¿½r ï¿½vertygad om att man med rï¿½ge kommer att kompensera "energibortfallet" genom effektivisering och nedskalning av energiï¿½tgï¿½ngen. I sammanhanget kï¿½nns mï¿½nga svenska "expertutlï¿½tande" som vi hï¿½rt igï¿½r och idag som ganska insnï¿½ade.

Martin & Magnus: Ett motargument ï¿½r att dessa satsningar pï¿½ fï¿½rnybar energi och effektivisering hade man kunnat gï¿½ra ï¿½ndï¿½ och istï¿½llet fasat ut kolkraftverk, fï¿½r att vid ett senare tillfï¿½lle "ge sig pï¿½" kï¿½rnkraften. Hur stï¿½ller ni er till det?

Mattias,

alternativet du nï¿½mner tycker jag ï¿½r intressant och bra, om det kombineras med en kraftfull satsning pï¿½ grï¿½n energi och energibesparingar, samt planer ristade i sten pï¿½ att kï¿½rnkraften ska bort asap.

Men jag fï¿½redrar ï¿½ndï¿½ den tyska vï¿½gen; det tyska beslutet har ett mycket stort symbolvï¿½rde, och nï¿½r rï¿½ken lagt sig tror jag att en hel del andra lï¿½nder kommer fï¿½lja efter, Tyskland ï¿½r ju inte ett litet obetydligt skitland utan industri precis. Fï¿½rvisso gnï¿½ller den tyska industrin nu, vilket ï¿½r fï¿½rstï¿½eligt eftersom risk och osï¿½kerhet alltid ï¿½r impopulï¿½rt. Men enligt min tro kommer delar av den tyska industrin bli dom stora vinnarna eftersom omstï¿½llningen kommer skapa enorma affï¿½rsmï¿½jligheter. Inte minst fï¿½r Siemens, vï¿½rldens stï¿½rsta industrikoncern och redan idag en stor spelare i vindkraftsbranschen kommer enorma mï¿½jligheter skapas.

Jag funderar ï¿½ver hur det kommer sig att det svenska etablissemanget ï¿½r sï¿½ kï¿½rnkraftvï¿½nligt, bï¿½de politik och media. I dagens SvD raljerar ledarsidan och i det nï¿½rmaste idiotfï¿½rklarar tyskarna. Samma sak i Sydsvenskan, som ju i och fï¿½r sig sedan urminnes tider ï¿½r kï¿½rnkraftskramare (Barsebï¿½ck drevs av Sydkraft med Malmï¿½ Stad som storï¿½gare).

SvD skriver att vi inte kan bï¿½rja avveckla fï¿½rrï¿½n ny teknologi har uppfunnits, vilket ju inte alls stï¿½mmer. Tekniken finns, det handlar om att bestï¿½mma sig och satsa intensivt pï¿½ vindkraft m.m. Man fï¿½r intrycket att det inte ï¿½r rumsrent att vilja avveckla, att det bara ï¿½r flumnissar som vill gï¿½ den vï¿½gen.

Eller ï¿½r det den svenska fï¿½rkï¿½rleken fï¿½r stoora centraliserade (t.ex. de stora sjukhusbyggena pï¿½ 70-talet) lï¿½sningar det handlar om? Decentralisering och smï¿½skalighet verkar aldrig ha varit populï¿½rt i Sverige, till skillnad frï¿½n t.ex. i Tyskland.

Symbolvï¿½rdet verkar vara centralt hï¿½r och jag kan hï¿½lla med om att det finns en poï¿½ng med det. Men hade inte symbolvï¿½rdet varit lika stort om man gjort motsvarande utspel gï¿½llande en avvecklingsplan fï¿½r kolkraften istï¿½llet? Eller ï¿½r det sï¿½ att kï¿½rnkraftsavveckling har ett starkare symolvï¿½rde?

ï¿½ven hï¿½r har du en poï¿½ng Mattias, men jag tycker hï¿½r finns en skillnad. Fï¿½rutsï¿½ttningen fï¿½r kolkraft har varit lokal tillgï¿½ng till billigt kol i marken, utan den hade inte den industriella revolutionen skett. Vattenkraften har vuxit fram pï¿½ precis samma sï¿½tt, genom fï¿½rekomsten av ï¿½lvar och floder lokalt. Kolkraften saknar dï¿½rmed fï¿½rutsï¿½ttningar att fungera som den universella lï¿½sningen fï¿½r elfï¿½rsï¿½rjningen.

Med kï¿½rnkraften fï¿½rhï¿½ller det sig annorlunda. Den kan i princip byggas ï¿½verallt, eftersom lokal fï¿½rekomst av rï¿½varan inte behï¿½vs. Och den har under de senaste ï¿½rtionderna av mï¿½nga setts som garanten fï¿½r framtidens elfï¿½rsï¿½rjning. Nï¿½r nu vï¿½rldens kanske ledande industrination bestï¿½mmer sig fï¿½r att vï¿½nda kï¿½rnkraften ryggen blir dï¿½rmed symbolvï¿½rdet mycket stort eftersom etablerade "sannningar" utmanas.

Mattias,
hjï¿½lp mig med en frï¿½ga. I dagens DN har mp skrivit en debattartikel, dï¿½r dom inte ovï¿½ntat hï¿½nger pï¿½ Tyskland. Mï¿½nga kommenterar artikeln, dom flesta sï¿½gar avvecklingen totalt. En genomgï¿½ende kritik ï¿½r att vindkraften inte nï¿½mnvï¿½rt kan bidraga till energiomstï¿½llningen, ja den dï¿½ms helt enkelt ut som i det nï¿½rmaste meningslï¿½s. Nï¿½gon skriver att t.ex. att vindkraften inte fungerar alls vid lï¿½ga temperaturer, vilket jag har svï¿½rt att tro. Det ï¿½r vï¿½l ungefï¿½r som om flygplan inte skulle kunna flyga i Norrland pï¿½ vintern?

Jag lever, som du vet, i en fï¿½restï¿½llning att vindkraften erbjuder fantastiska mï¿½jligheter, inte minst med tanke pï¿½ hur lï¿½ngt man redan har kommit i teknikutvecklingen (sjï¿½lvfallet ï¿½r jag medveten om problemet att transportera elen och att vinden blï¿½ser som den vill). Vad sï¿½ger du??

Mattias: Det ï¿½r nog inte bara frï¿½ga om symbolvï¿½rde utan om en medvetenhet. Jag tror det ï¿½r viktigt att beakta att betydligt fler har gjort ett aktivt stï¿½llningstagande vad man tycker om kï¿½rnkraften jï¿½mfï¿½rt med kolkraft. Vet du var vi har vï¿½ra svenska kï¿½rnkraftverk? Ja, de flesta av oss kan nog nï¿½mna ï¿½tminstone ett par av dem, men hur mï¿½nga har en aning om var vi har fossileldade kraftverk? Jag tror det ï¿½r snarlikt i Tyskland. Kï¿½rnkraften skiljer sig dessutom stort frï¿½n kolkraften i den primitiva riskanalys som den enskilde normalt gï¿½r. Den upplevda risken och sï¿½rskilt dï¿½ konsekvenserna kring kï¿½rnkraft upplever de flesta som mycket allvarligare ï¿½n det som berï¿½r kolkraften.

De lï¿½ngtgï¿½ende insatser som behï¿½vs fï¿½r att skï¿½ra ner pï¿½ energifï¿½rbrukningen kommer att krï¿½va betydande insatser och uppoffringar av den enskilde. Med en tydlig relation till det energislag som avvecklas tror jag det finns en mycket stï¿½rre benï¿½genhet att medverka med de insatser som kommer att behï¿½vas. Jag ï¿½r som sagt optimistisk till vad Tyskland kommer att kunna ï¿½stadkomma i kombination med kï¿½rnkraftsavvecklingen. Jag har samtidigt uppfattat att man i Tyskland pï¿½ mï¿½nga nivï¿½er ï¿½r betydligt mer medveten om Peak Oil och Peak Coal ï¿½n vï¿½ra svenska maktetablissemang. Att ersï¿½tta kï¿½rnkraftsel med fossil-el ser jag inte som nï¿½got alternativ och jag vill tro att Tyskarna ocksï¿½ har detta klart fï¿½r sig.

I senaste numret av Affï¿½rsvï¿½rlden, som utkom idag, ï¿½r huvudtemat regeringens satsning pï¿½ forskning inom bilindustrin. Jag citerar texten pï¿½ omslaget:

"PLATT FALL. Regeringen gav 3 miljarder kronor till fordonsforskning under krisen. Det kunde den ha lï¿½tit bli. Satsningen ï¿½r ett praktfiasko, visar Affï¿½rsvï¿½rldens granskning."

ï¿½nnu ett bevis fï¿½r hur felaktigt Sverige anvï¿½nder de gemensamma resurserna. Och trots de 3 miljarderna lï¿½r SAAB´s saga ï¿½ndï¿½ vara ï¿½ver ganska snart.
Tï¿½nk om dessa pengar satsats pï¿½ vindkraft och annan relevant framtidsteknologi. Nï¿½ringsminister Maud Olofsson och miljï¿½minster Anders Carlgren, bï¿½da C, hï¿½ller pï¿½ att leda vï¿½rt land i komplett fel riktning, det ï¿½r f-n i mig en katastrof!

Martin: Angï¿½ende dagens DN sï¿½ ï¿½r det vï¿½l mp:s plikt att sticka ut hakan med en sï¿½dan hï¿½r artikel. Och lika naturligt att det kommer mï¿½ngder med motangrepp. Jag har bara skummat ï¿½ver inlï¿½ggen, men de flesta kritiker till artikeln utgï¿½r mer eller mindre uppenbart frï¿½n det implicita antagandet att energikonsumtionen inte kan eller kommer att minska. I mï¿½nga europeiska lï¿½nder finns dock en antydan till att primï¿½renergianvï¿½ndningen bï¿½rjar minska. Det finns nog en hel del kritik som kan vara korrekt i sak, men jag ser det inte meningsfullt att utgï¿½ frï¿½n en statisk eller vï¿½xande energikonsumtion. Jag tror inte heller att det pï¿½ sikt gï¿½r att rï¿½kna med samma levereanssï¿½kerhet pï¿½ energi som nu. Man fï¿½r nog anpassa sig alltmer till att konsumera energi nï¿½r och dï¿½r den finns.

Martin: Utan att ha lï¿½st artikeln hï¿½ller jag med om att forskningspengarna fï¿½rmodligen ï¿½r bortkastade. Men jag ï¿½r ï¿½ndï¿½ vï¿½ldigt glad att det inte var den rï¿½dgrï¿½na oppositionen som fick bestï¿½mma i den hï¿½r frï¿½gan, dï¿½ hade med stï¿½rsta sannolikhet bï¿½de du och jag varit delï¿½gare i en biltillverkare! Anledningen till att de var tvugna att agera som de gjorde var ju fï¿½r att oppositionen drev opinion fï¿½r att "rï¿½dda jobben". Visst, regeringen ska ha kritik fï¿½r att de slï¿½sar med skattepengar, men i det hï¿½r fallet var de utan tvekan "the lesser evil".

Martin.
"En genomgï¿½ende kritik ï¿½r att vindkraften inte nï¿½mnvï¿½rt kan bidraga till energiomstï¿½llningen, ja den dï¿½ms helt enkelt ut som i det nï¿½rmaste meningslï¿½s. Nï¿½gon skriver att t.ex. att vindkraften inte fungerar alls vid lï¿½ga temperaturer, vilket jag har svï¿½rt att tro."

Jo, det finns mï¿½nga som dï¿½mre ut vindkraften. Oftast pï¿½ vï¿½ldigt lï¿½sa grunder. De rapporter jag har lï¿½st om vindkraftens potential sï¿½ger oftast att den klarar av att tï¿½cka en andel pï¿½ ï¿½tminstone 10-20% av elproduktionen i Sverige utan att man fï¿½r nï¿½gra stï¿½rre bekymmer med att balansera tillgï¿½ng-efterfrï¿½gan, dï¿½refter blir det svï¿½rare. Men man glï¿½mmer lï¿½tt att vindkraften bara ï¿½r en bit i pusslet, ï¿½ven fast det ï¿½r den bit som vï¿½xer mest just nu. Mer om det hï¿½r. Mer om kostnader fï¿½r olika kraftslag hï¿½r.

Det brukar sï¿½gas att vindkraftsproduktionen varierar ï¿½ver ï¿½ret och att det produceras mer under vinterhalvï¿½ret ï¿½n under sommaren pï¿½ grund av bï¿½ttre vindfï¿½rhï¿½llanden (tror att det finns nï¿½gon bild av det hï¿½r). Angï¿½ende produktion vid riktigt lï¿½ga temperaturer sï¿½ har jag inte sï¿½ mycket att komma med. Det ï¿½r mï¿½jligt att det beror pï¿½ att de kallaste temperaturerna pï¿½ vintern uppkommer vid hï¿½gtryck dï¿½ det ocksï¿½ blï¿½ser mindre ï¿½n vid lï¿½gtryck.

Magnus:
"Jag tror det ï¿½r viktigt att beakta att betydligt fler har gjort ett aktivt stï¿½llningstagande vad man tycker om kï¿½rnkraften jï¿½mfï¿½rt med kolkraft. ... De lï¿½ngtgï¿½ende insatser som behï¿½vs fï¿½r att skï¿½ra ner pï¿½ energifï¿½rbrukningen kommer att krï¿½va betydande insatser och uppoffringar av den enskilde. Med en tydlig relation till det energislag som avvecklas tror jag det finns en mycket stï¿½rre benï¿½genhet att medverka med de insatser som kommer att behï¿½vas."

Det ligger nog mycket i det du skriver. Jag funderar lite pï¿½ om den stï¿½rre ivern att avveckla kï¿½rnkraften ï¿½n de fossila brï¿½nslena teoretiskt kan fï¿½rklaras av miljï¿½-Kuznets-kurvan*. Det vill sï¿½ga att ï¿½kat vï¿½lstï¿½nd gï¿½r att vi bli mer benï¿½gna att ta itu med miljï¿½problem, eller annorlunda uttryckt sï¿½ antas vï¿½rderingen av miljï¿½kvalitet relativt konsumtion av varor och andra tjï¿½nster stiga med ï¿½kade inkomster (omtvistat och lï¿½ngt ifrï¿½n sjï¿½lvklart...). Sambandet med minskande miljï¿½fï¿½rstï¿½ring efter en viss vï¿½lstï¿½ndsnivï¿½ har visat sig gï¿½lla fï¿½r en del lokala miljï¿½problem men ï¿½nnu sï¿½ lï¿½nge inte fï¿½r de globala miljï¿½problemen i nï¿½gon stï¿½rre utstrï¿½ckning. Kï¿½rnkraften kan i det sammanhanget tolkas som ett lokalt/regionalt miljï¿½problem ï¿½ven om det kan strï¿½cka sig ï¿½ver lï¿½ng tid och flera generationer. Omsorgen om egna barn, barnbarn och efterfï¿½ljande ï¿½r stï¿½rre ï¿½n omsorgen om de som lever nu i andra delar av vï¿½rlden.

Ett lite spekulativt resonemang som lï¿½ngt ifrï¿½n tï¿½cker in alla dimensioner av kï¿½rnkraftsdiskussion men som kanske har nï¿½gon bit av sanning i sig.

Vestas lanserade fï¿½r nï¿½gra mï¿½nader sedan en 7 MW turbin, V164. I ett bra vindlï¿½ge skulle en sï¿½dan maskin kunna producera 30 GWh/ï¿½r. 200 vindkraftverk skulle rï¿½cka fï¿½r att ersï¿½tta ï¿½rsproduktionen fï¿½r ett genomsnittligt svenskt eller tyskt kï¿½rnkraftverk. Kostnaderna fï¿½r nya vindkraftverk sjunker kontinuerligt medan kï¿½rnkraftens kostnader hela tiden stiger.

Jag har mycket svï¿½rt att fï¿½rstï¿½ det massiva stï¿½d som finns fï¿½r kï¿½rnkraften i det svenska etablissemanget. Okunskapen om det fï¿½rnybaras potential ï¿½r utbredd. Oviljan att ta till sig av utveklingen likasï¿½.

Sï¿½g att ï¿½ven Repower Systems har en 7 MW-maskin, det lï¿½r vï¿½l bara vara en tidsfrï¿½ga innan det finns turbiner pï¿½ 8, 9, 10....MW.

Konstigt att vindbranschen inte lyckats bï¿½ttre med opinionsbildningen i Sverige, till skillnad frï¿½n i Danmark o Tyskland. En viktig delfï¿½rklaring ï¿½r sï¿½kert att det inte finns nï¿½gra svenska tillverkare av vikt.

Med tanke pï¿½ Sveriges extremt lï¿½ga befolkningstï¿½thet och vï¿½r lï¿½nga kuststrï¿½cka ï¿½r det extremt olyckligt.

Siemens drar sig ur kï¿½rnkraften.

http://t360.idg.se/2.8229/1.404937/siemens-lamnar-karnkraftssektorn

Sex av tio kï¿½rnkraftsreaktorer ï¿½r fï¿½r nï¿½rvarande ur drift. Kï¿½rnkraftsoperatï¿½rerna har inte lyckats genomfï¿½ra sina planerade revisioner under sommarhalvï¿½ret och nu finns det risk fï¿½r att vi gï¿½r in i vintern med nï¿½gra reaktorer ur drift, med bland annat hï¿½ga elpriser som fï¿½ljd. Det har gï¿½tt sï¿½ lï¿½ngt att elmarknadens ï¿½vriga aktï¿½rer inte lï¿½ngre litar pï¿½ att kï¿½nrkratverken ska ï¿½terstartas vid de tidpunkter som ï¿½garna angivit.

Svenska Kraftnï¿½t - som ansvarar fï¿½r att se till att det i varje ï¿½gonblick finns tillrï¿½ckligt mycket produktion fï¿½r att mï¿½ta efterfrï¿½gan - har tvingats starta oljeeldade reservkraftverk i sï¿½dra Sverige fï¿½r att mï¿½ta efterfrï¿½gan. Detta trots att vattenkraftsdammarna ï¿½r fyllda till bristningsgrï¿½nsen. Begrï¿½nsad ï¿½verfï¿½ringskapacitet gï¿½r att sï¿½dra Sverige ï¿½r beroende av antingen kï¿½rnkraftverken eller de oljeeldade reservkraftverken.

Nyttjandet av reservkraftverken kan dock minskas i samband med att den svenska elmarknaden nu ska delas in i fyra regioner. Det kommer att leda till att underskottsregioner (sï¿½dra Sverige) fï¿½r hï¿½grer elpriser medan priserna sjunker i de norra delarna av landet. De hï¿½gre priserna i sï¿½der bï¿½r leda till mindre elfï¿½rbrukning och dï¿½rmed minskat behov av att anvï¿½nda reservkraftverken. Detta fï¿½rutsï¿½tter dock att elkunderna ï¿½r informerade om prisfï¿½rï¿½ndringen och reagerar pï¿½ de hï¿½gre priserna.

I lï¿½ngden framstï¿½r den nuvarande situationen i kï¿½nrkraftverken som ohï¿½llbar. Fï¿½rr eller senare sï¿½ mï¿½ste det vara bï¿½ttre att stï¿½nga ner de gamla kraftverken och antingen ersï¿½tta dem med nyare och mer pï¿½litliga kï¿½rnkrafterk eller med nï¿½gon annan form av elproduktion

OECDs energiorgan IEA gav nyligen ut sin ï¿½rliga World Energy Outlook (WEO). Det ï¿½r en pessimistisk rapport som visar pï¿½ stora utmaningar fï¿½r att nï¿½ globala klimatmï¿½l. Med anledning av att kï¿½rnkraften har varit pï¿½ tapeten mycket under ï¿½ret sï¿½ analyserar rapporten ett scenario dï¿½r nuvarande kï¿½rnkraft fasas ut i snabbare takt ï¿½n vad som annars planerats samt att tillfï¿½rseln av ny kï¿½rnkraftsproduktion begrï¿½nsas (se graf hï¿½r pï¿½ s.9). Resulatet beskrivs kortfattad i rapportens sammanfattning:

While creating opportunities for renewables, such a low-nuclear future would also boost demand for fossil fuels: the increase in global coal demand is equal to twice the level of Australia’s current steam coal exports and the rise in gas demand is equivalent to two-thirds of Russia’s current natural gas exports. The net result would be to put additional upward pressure on energy prices, raise additional concerns about energy security and make it harder and more expensive to combat climate change.

De berï¿½knade effekterna i sig ï¿½r vï¿½ntade, men det ï¿½r intressant att fï¿½ dem kvantifierade. Tyvï¿½rr har jag inte tillgï¿½ng till hela rapporten, dï¿½r man sï¿½kerligen fï¿½r en mer utfï¿½rlig bild av effekterna

Som en liten sidokommentar sï¿½ kan det vara pï¿½ sin plats att nï¿½mna att Post Carbon Institute skriver i en kommentar till WEO att den nu fï¿½r tiden ï¿½r lï¿½ngt mer nyanserad ï¿½n tidigare. Fram tills fï¿½r bara nï¿½gra ï¿½r sedan sï¿½ ignorerades peak oil i WEO.

In the last few years the IEA's annual report has come to recognize that the next 25 years are unlikely to be anything like the last 25 and the report has become much more nuanced. Gone are the extreme predictions that the world will be consuming 50 percent more oil 25 years from now. In their place are forecasts that global oil production will depend heavily on what alternative policy paths are taken by major governments and how much ($38 trillion is necessary) will be spent to find and exploit fossil fuel resources in the coming years.

Den tyska kï¿½rnkraftsavvecklingen visar sig nu i Vattenfalls bokslut. Bolaget har fï¿½tt gï¿½ra nedskrivningar pï¿½ 10,5 miljarder kronor pï¿½ sina reaktorer i Tyskland

Frankrike och Storbritannien har slutit ett kï¿½rnkraftsindustriellt samarbetsavtal. Avtalet tolkas som ett steg pï¿½ vï¿½gen mot nya reaktorer i Storbritannien, vars nuvarande reaktorer bï¿½rjar falla fï¿½r ï¿½ldersstrecket.

E24 om "Energiewende" - den elsystemomvandling som nu pï¿½bï¿½rjats i Tyskland i samband med att kï¿½rnkraften avvecklas:

Pï¿½ plats finns ledande tillverkare som Areva, Weserwind och RePower, rotorproducenter som Powerblades och tillverkare av de gigantiska fundamenten och stï¿½lkonstruktionerna som sï¿½nks ner i havsbotten. Dessutom specialfï¿½retag fï¿½r sï¿½kerhetstrï¿½ning till hav, forskningsinstitut som testar vingar och ett myller av smï¿½fï¿½retag som servar de stora tillverkarna.

Alla gynnas av vad som i Tyskland kallas ”Energiewende”, Angela Merkels beslut fï¿½r bara ett drygt ett ï¿½r sedan att skrota kï¿½rnkraften lï¿½ngt snabbare ï¿½n planerat. Istï¿½llet ska vindkraften – till havs och till land – inom tio ï¿½r svara fï¿½r 25 procent av Tyskland installerade kraftverkskapacitet. Solkraft stï¿½r fï¿½r nï¿½stan lika mycket. Kol fortsï¿½tter att spela en viktig roll men andelen minskar frï¿½n idag 31 procent till 21 procent 2022 och till bara 14 procent 2032, enligt regeringens huvudscenario.

Idag, ett ï¿½r efter Fukushima och det som kritiker beskriver som ett tyskt panikbeslut, bï¿½rjar det grï¿½na projektet gï¿½ frï¿½n vision till verklighet. Frï¿½n eufori till en mer nyktrare syn pï¿½ vad som ska presteras i rekordtempo och med teknik som delvis ï¿½r oprï¿½vad.
...
Allt i allt pumpar Tyskland nu in 200 miljarder euro i energiskiftet, mer ï¿½n hï¿½lften av Sveriges bruttonationalprodukt fï¿½rra ï¿½ret. Regeringen rï¿½knar med att 700000 nya jobb kommer att skapas. Men samtidigt ï¿½r alla medvetna om vad som stï¿½r pï¿½ spel.

–Vï¿½rlden tittar pï¿½ oss. Vi mï¿½ste lyckas, manar Merkels kristdemokratiska miljï¿½minister Norbert Rï¿½ttgen.

Underfï¿½rstï¿½tt: I annat fall riskerar Tyskland ett ekonomiskt och politiskt bakslag som det kommer att ta ï¿½ratal, kanske decennier att ï¿½terhï¿½mta sig frï¿½n.

Sök

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Kärnkraft i framtiden?

Logga in fï¿½r att svara